Bibliografiska kompletteringar : tillägg till förteckningar över Holger Arbmans, Wilhelm Holmqvists och Sune Lindqvists tryckta skrifter Nyman, Sten
Fornvännen 1997(92), s. 183-185
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1997_183 Ingår i: samla.raa.se
Korta meddelanden
Bibliografiska kompletteringar. Tillägg till förteckningar över Holger Arbmans, Wilhelm Holmqvists och Sune Lindqvists tryckta skrifter
E n f ö r t e c k n i n g ö v e r Holger A r b m a n s ( 1 9 0 4 - 1 9 6 8 ) U y c k t a skrifter, s a m m a n s t ä l l d av M a r i a n n e K u y l e n s t i e r n a , p u b l i c e r a d e s 1 9 6 9 i M e d d e l a n d e n f r å n L u n d s universitets Historiska M u s e u m 1 9 6 6 - 1 9 6 8 . H ä r n e d a n f ö r t e c k n a s två skrifter s o m f ö r b i g i c k s d ä r , s a m t d e skrifter s o m u t k o m m i t d ä r e f t e r . D e s s u t o m f ö r t e c k n a s h ä r n å g r a s k r i f t e r s o m i o v a n n ä m n d a f ö r t e c k n i n g m e d t o g s s o m d å ä n n u ej t r y c k t a m a n u s k r i p t .
7 9 6 0
PM a n g å e n d e konferensen den 28-29 j a n u a r i 1959.
I: Konferens om museimannautbiUning 2 8 - 2 9 j a n u a r i 1959. 3 s. Stencil. Stockholm.
Nordmännen i viking (broschyr) Stockholm [osign.].
1 9 6 9
Följande bidrag i Moberg, C.-A., Introduktion tillarke- ohgi. Jämförande och nordisk fornkunskap (Introduktion till vetenskaperna). Stockholm: Förord, s. 7-8; Arke- ologi i N o r d e n , s. 33-35.
7 9 7 0
(Tills. m. H. Kuhn, K Zernack & W. Krause) Alt-La- doga. I: Reallexikon der germanischen Altertumskunde, 2. Aufl., Band 1:2, s. 220-225. Berlin/New York.
1 9 7 2
Artiklarna Arby samt Aska. I: Realkxikon der germani- schen Altertumskunde, 2. Aufl., Band 1:4, s. 390-391 resp. s. 458-459. Berlin/New York.
1 9 7 4
(Tills. m. E. Cinthio) Vår äldsta konst. I: BiUikonsten i Norden 1, 2 uppl., s. 7-95. Stockholm.
7 9 7 7
Birka. I: Klindtjensen, O . (red.), Ber0mte fund fra vi- kingetiden. Skandinaviske arkaologerfortalkr, s. 98-139.
Köbenhavn.
1 9 8 0
[Begravning] Vikingalid. I; Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid från vikingalid lill reformationstid, band I, 2:a uppl., sp. 410-415. Malmö.
Båtgravarna i Vendel. I: Vendellid (Historia i fickfor- m a t ) , s. 19-30. Stockholm [nytryck av artikel från 1938].
Glas. I: Kulturhistoriskt kxikon för nordisk medeltid frän vikingatid till reformationstid, b a n d V, 2:a uppl., sp.
342-349. Malmö.
Artiklarna [Handelsplasser] Sverige samt [Handels- veier] Sverige. I: Kulturhistoriskt kxikon för nordisk me- deltid från vikingatid till reformationstid, b a n d VI, 2:a uppl., sp. 139-141 resp. 175-176. Malmö.
Ikoner. I: Kulturhistoriskt kxikon för nordisk medeltid från vikingatid till reformationstid, band VII, 2:a uppl., sp.
336. Malmö.
[Kolonisation] Kolonisation från Sverige. I: Kultur- historiskt kxikon för nordisk medeltid från vikingatid till re- formationstid, b a n d VIII, 2:a uppl., sp. 637-639.
Malmö.
Kristall. I: Kulturhistoriskt kxikon för nordisk medeltid från vikingatid till reformationstid, band IX, 2:a uppl.,
sp. 288-289. Malmö.
(Tills. m. P. Sveaas .Andersen) N o r m a n n e r . I: Kultur- historiskt kxikon för nordisk medeltid från vikingatid till r e formationstid, b a n d XII, 2:a uppl., sp. 338-342.
Malmö.
1 9 8 3
En arkeolog ser på m i d v i n t e r b l o t I: Midvinterblot (Historia i fickformat), s. 61-75. Stockholm [nytryck av artikel från 1965].
1 9 9 3
Der Årby-Fund. I: C e d e r l u n d , C.-O. (ed.), The Årby Boat. T h e Museum of National Antiquities/Stock- holm. Monographs 2, s. 15-79. Stockholm [Faksimil ur Acta Archaeologica XI, 1940].
M e d a n l e d n i n g av Wilhelm Holmqvists ( 1 9 0 5 - 1 9 8 9 ) 7 0 - å r s d a g 1 9 7 5 p u b l i c e r a d e s e n f ö r t e c k - n i n g ö v e r h a n s t r y c k t a skrifter 1 9 3 4 - 1 9 7 4 , s a m - m a n s t ä l l d av J a n P e d e r L a m m . E n tilläggsför- t e c k n i n g p u b l i c e r a d e L a m m i F o r n v ä n n e n å r 1 9 9 0 . H ä r n e d a n f ö r t e c k n a s y t t e r l i g a r e sju skrifter.
Fornvännen 92(1997)
184 Korta meddelanden 1956
De arkeologiska undersökningarna på Lillön, Ekerö sn, Uppland. Stavanger Museum. Årbok 1955, s. 111.
1958
Järnålder. I: Fynd och föremål från Närke i Historiska mu- seet. Minnesmärken i Sverige 7, s. [3]. Stockholm.
1962
Förord. I: Proxima Thuk. Sverige och Europa under forn- tid och medeltid. Hyllningsskrift till H. M. Konungen den 11 november 1962, s. [IX]. Stockholm.
1964
Så bakade våra förfäder. Svensk bageritidskrift 1964:1.
1969
Följande bidrag Wordes Vikings. Exposition du Musée des antiquités nationaks de Suéde, Bordeaux: Gravure, s.
198-200; Repousse et ciselure, s. 202-204; Filigrane et granulation, s. 212-214; Incrustation, s. 237-238.
1973
Introduction. I: Early Medieval Studies 6. Antikvariskt .Arkiv 53, s. 5. Stockholm.
1980
Artiklarna Högsäte samt Inkrustering. I: Kulturhisto- riskt kxikon för nordisk medeltid från vikingatid till refor- mationstid, band VII, 2:a uppl., sp. 290-292 resp.
412-415. Malmö.
Till Sune Lindqvists (1887-1976) 75-årsdag 1962 utgavs en förteckning över hans tryckta skrif- ter 1909-1962, sammanställd av Marie-Louise Bachman. Tillägg till d e n n a förteckning tryck- tes 1978 dels i Tor vol. XVII, sammanställt av Åsa Reuterswärd, dels i Fornvännen, samman- ställt av J a n n i s Ambatsis. I Fornvännen 1992 trycktes ytterligare tillägg till de tidigare för- t e c k n i n g a r n a , d e n n a g å n g sammanställda av u n d e r t e c k n a d . Här n e d a n förtecknas ett antal skrifter som tyvärr blev förbigångna i det förra tillägget, samt en nyutgiven.
1915
Ett par trepanerade kranier från äldre tid, funna i Västerås. Västmanlands Fornminnesförenings Årsskrift VIII, s. 8-10.
1917
Adils. I: Svenskt biografiskt kxikon, band 1 (häfte 1), s.
101. Stockholm.
1918
Artiklarna Ale samt Almgren, Oscar. I: Svenskt biogra- fiskt kxikon, band 1 (häfte 3), s. 374 resp. 435-439.
Stockholm.
j\rtikeln j\ngantyr. I: Svenskt biografiskt kxikon, band 1 (häfte 5), s. 780. Stockholm.
1919
Artiklarna Anund (Bröt-Anund) samt Anund. I:
Svenskt biografiskt kxikon, band 2 (häfte 6), s. 73-74 resp. 74. Stockholm.
Arne, Ture Algot Johnsson. I: Svenskt biografiskt kxi- kon, band 2 (häfte 7), s. 229-231. Stockholm.
Aun. I: Svenskt biografiskt kxikon, band 2 (häfte 8), s.
451. Stockholm.
1920
Baerendtz, Fabian Julius. I: Svenskt biografiskt kxikon, band 2 (häfte 9), s. 548-551. Stockholm.
1922
Sommarmötet i Uppsala 8-11 juni 1922. Rig 1922, s.
135.
1923
Björn (i latiniserad form Bero). I: Svenskt biografiskt kxikon, band 4 (häfte 19), s. 638-639. Stockholm.
1946
(Tills. m. B. Almgren, A. Bagge, E. Fromm, I. Frö- man, A. Schuck & C.-J. Anrick [red.]) Landet och folket blir till. En krönika. Svenska Turistföreningens årsskrift 1946 (Förhistorisk tid), s. 31-64.
1950
Gamla och nya spekulationer kring Upsala hedna- tempels läge. UpsahNya Tidning 4.1.1950.
1951
(Tills. m. G. Carlsson, N. Dahlbeck, C. Fries, F. Hjul- ström, G. Lundqvist, G. Näsström, C. I. Ståhle & O.
Thaning) Fyris. Ett vattendrag och dess landskap.
Svenska Turistföreningens årsskrift 1951 (1200-talet), s.
241-284.
1980
Hauglegging. I: Kulturhistoriskt kxikon för nordisk me- deltid från vikingatid till reformationstid, band VI, 2:a uppl., sp. 248-250. Malmö.
7996
Följande bidrag i: Duczko, W. (red.), Arkeohgi och mil- Fomvännen 92(1997)
Korta meddelanden 1 8 5 jögeologi i GamUz UppsaUi. Studier och rapporter. Volym 2.
Occasional Papers in Archaeology 11, Uppsala: [Brev till C. W. Stål], s. 97; Carl Ståls teckningar från Upp- sala högar 1846-47, s. 98-106; Odenshögens utgräv-
ning - ett sekelminne (utdrag ur artikel från 1947), s. 107.
Sten Nyman Studentvägen 22, 752 34 Uppsala
Medalj över Ulf Erik Hagberg
Det h a r n o g inte undgått m å n g a av Fornvän- nens läsare att Ulf Erik Hagberg gått i pension hösten 1997. För att h e d r a h o n o m har hans vänner vid museet och inom diverse samman- slutningar som Historiska Museets Vänner och Svenska Fornminnesföreningen, d e n alltid ge- neröse Gad Rausing m.fl. tagit initiativet till en hyllningsmedalj, något som k o m m i t m å n g a framstående svenska arkeologer till del u n d e r gångna år - Oscar Montelius, Mårten Stenber- ger, Erik Nylén, Gustaf VI Adolf, Greta Arwids- son, Bertil Almgren, för att n u n ä m n a några.
D e n n a gång är medaljen m o d e l l e r a d av d e n kände finske skulptören och medaljkonstnären Kauko Räsänen, varom m e r a n e d a n . Vi skall först ta medaljen i skärskådande. Det är en gan- ska präktig pjäs om 80 m m diameter, som väger 493 g i brons. Det har också varit möjligt att be- ställa den i silver (573 g) och några få exemplar finns i d e n n a metall (8 ex. i silver och 135 ex. i b r o n s ) . Präglingen har utförts av AB Sporrong i Ekenäs, Finland. Dessutom har båda sidor gju- tits separat av J a r m o Saarekas som större me- daljonger i brons för att sättas u p p i museet.
Beskrivningen blir som följer:
Åtsida: Kring den porträtterades huvud, sett en face i en kvadratisk, kantställd fördjupning, läses upptill tv. vid kanten ULF ERIK t.h. HAGBERG med bok- stäver av växande resp. minskande storlek; nedtill tv.
utanför kvadraten en naken kvinnogestalt med ar- marna utsträckta nedåt, benen uppåt, t.h. ett vikinga- skepp med tretton sköldar och ett rest segel, vars övre hälft går över i porträttfyrkanten, seglande åt höger med en man vid rodret i aktern och en i fören bakom drakhuvudet.
Frånsida: En kantstålld fyrkant som på åtsidan, fö- reställande en utgrävningsplats (konstnären har av- sett Fröslunda, Sunnersberg sn, Västergötland), i vars övre hörn en arkeolog (Ulf Erik Hagberg) sitter på kanten med ett runt såll, sedd uppifrån, liksom den i mitten, som just tar fram ett större föremål, tänkt
som en av Fröslunda-sköldarna, och med en spade tv. bakom sig; tv. en liggande kvinnlig arkeolog, upp- till t.h. en sittande och i nedre hörnet ett rektangu- lärt såll, en skyffel och en borste, något ovanför mit- ten åt vänster ett par bearbetade stenar, »det första fyndet» som gav anledning till grävningen; på varje halvmänformad yta utanför rektangeln en »guld- gubbe», nederst längs kanten KAUKO RÄSÄNEN 1997.
Randen: Stämplar, i övrigt slät.
Som ytterligare k o m m e n t a r e r till ovanstående kan n ä m n a s att enligt konstnären skall kvinno- figuren representera de bortseglande vikingar- nas längtan efter h e n n e , och deras önskan att å t e r k o m m a m e d skatter och presenter. Frånsi- dans »guldgubbar» är inte från Öland, utan Rä- sänen har haft några från »den sorte muld» på B o r n h o l m som förebild. Konstnären vill att de skall ses som representanter för fyra viktiga ting i livet: kärlek, fest och musik, k a m p samt tro och mystik. O m m a n så vill kan de också få fö- r e t r ä d a d e n p o r t r ä t t e r a d e s myckna sysslande m e d guld - dvs. guldringarna i Skedemosse på Ö l a n d , g u l d r u m m e t i Statens historiska mu- seum.
Kauko Räsänen, Esbo, är född i Suistamo 1926 (i det Karelen som blev ryskt efter vinter- kriget 1940). Han började tidigt sin karriär som skulptör och studerade 1946-50 vid d e n finska konsthögskolan. Som medaljkonstnär debute- rade han 1951, då han vann den tävling som utlysts till Olympiaden i Helsingfors påföljande år. H a n gick snart i spetsen för d e m som för- nyade den f.ö. alltid pigga medaljkonsten i Fin- land, d ä r intresset för d e n n a konstgren är mycket större än i Sverige; en särskild konst- förening främjar medaljen m e d utställningar inom och utom landet, konsUecensenterna är medvetna o m ä m n e t och såväl k o m m u n a l a myndigheter som industrier beställer avance-
Fomvännen 92 (1997)
