Budgetunderlag 2018-2020
Socialnämnden
Innehållsförteckning
1 Nämndens uppdrag ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
1.2 Omvärld ... 3
2 Nämndens budgetförutsättningar ... 6
2.1 Verksamhetens resultat 2016 ... 6
2.2 Verksamhetsåret 2017 ... 6
2.3 Nya/förändrade behov inför 2018-2020 ... 7
2.4 Konsekvensanalys ... 8
2.5 Investeringsbehov ... 10
3 Möjliga effektiviseringsområden ... 11
1 Nämndens uppdrag
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Socialnämnden ansvarar för stöd och bistånd enligt socialtjänstlagen, utom vad gäller särskilda bestämmelser för personer över 65 år. Nämnden utövar tillsyn över butikers försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel. Nämnden svarar även för kommunens konsumentvägledning och skuldrådgivning. Nämnden är huvudman för kommunens flyktingverksamhet.
1.2 Omvärld
Socialtjänsten är en i hög grad lagstyrd och föreskriven verksamhet, med ett lagrum som ska tillämpas individuellt utifrån den enskildes behov och situation.
Befolkningen växer
Befolkningsutvecklingen i Stockholmsregionen och i Sollentuna påverkar
förutsättningarna för socialtjänstens uppdrag. Sollentuna tillhör de kommuner i landet som växer kraftigt. Med en växande befolkning ökar också antalet personer med behov av insatser från socialtjänsten. Befolkningsökningen ställer krav på att socialtjänsten anpassar resurser, kompetens och insatser för att möta de kommande behoven.
Globaliseringen leder till ökad migration. Krig, oro och förföljelse har ökat
flyktingströmmarna dramatiskt. Det råder stor osäkerhet om det framtida mottagandet.
Enligt reviderat avtal med Migrationsverket ska Sollentuna kommun ta emot 240 nya flyktingar (avtalet 2016 var 216 personer). Därefter bedöms antalet mottagna nyanlända minska, men å andra sidan tenderar många av de som redan befinner sig i systemet att vara kvar under lång tid.
Inflyttningen av egenbosatta nyanlända (s.k ebos) till kommunen är mycket
svårbedömd. De senaste åren har antalet uppgått till mellan 40-60% av antalet anvisade.
Dessa personer kan komma att ställa krav på insatser från socialtjänsten framförallt vad gäller tillfälliga boenden för barnfamiljer. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är risken att många nyanlända inte kommer i sysselsättning efter sin introduktionsperiod och därför kommer att medföra kostnader för socialtjänsten, speciellt från 2019 och framåt.
Sollentunas andel av nya ensamkommande barn under 2017 motsvarar 17 unga enligt Migrationsverkets prognos. Samtidigt kommer ett stort antal redan placerade 219
ensamkommande barnen att fylla 18 år under de närmsta åren. Det är i dagsläget mycket svårt att bedöma hur många som blir kvar i kommunen, beroende på om de får
uppehållstillstånd och beroende på nya lagar och regler.
Styrning, välfärd
Regeringen vill införa tillitsstyrning för att förbättra styrningen i offentlig sektor och att skapa mer effektiva verksamheter som ska vara till större nytta för medborgarna. Så kallad tillitsstyrning innebär att tilliten till professionen ska öka. Regleringarna ska minska och det ska istället läggas mer fokus på uppföljning av resultat.
Förebyggande
Tidiga förebyggande insatser är avgörande för att barn som riskerar att hamna i
utanförskap. Kostnaden för förebyggande åtgärder är betydligt lägre än utanförskapets slutgiltiga pris. Enligt nationalekonomen Ingvar Nilssons beräkningar hamnar ca 12 % i varje årskull utanför samhället. Det medför inte bara mänskligt lidande, utan även enorma kostnader. En människa som fastnar i utanförskap från 20 års ålder till pensionen, kostar samhället mellan 10 – 15 miljoner kronor. Det är summan av alla välfärdskostnader (sjukvård, rehabilitering, omvårdnad, insatser från rättsväsendet, vårdinsatser etc) plus produktionsförlusten under hela deras vuxna liv.
Bostad och försörjning
Att kunna leva ett tryggt och självständigt liv förutsätter en fast bostad och en egen försörjning. Bostadsförsörjningen kommer vara en fortsatt utmaning, såsom bostäder för nyanlända flyktingar och långvarigt hemlösa.
Insatser för självförsörjning och försörjningsstöd är en förutsättning för ett inkluderande samhälle. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd hänger till stor del ihop med
arbetslösheten. En utmaning är att bättre hantera svängningarna i konjunkturen, vilka i hög grad påverkar arbetslösheten
Psykisk ohälsa
Den psykiska ohälsan har ökat bland unga i Sverige. Tuffare arbetsmarknad, hårdnande utbildningskrav och växande klyftor är förklaringen, menar ledande forskare. Andelen unga med psykiska problem som oro, ångest eller sömnproblem har nästan trefaldigats sedan 90-talets början.
Utmaningar inom socialtjänsten Ny teknik, E-tjänster
Medborgarnas ökade förväntningar på tillgång till den kommunala servicen kräver ökat teknikstöd inom hälso- och sjukvård samt Individ och familjeomsorg. Ständig
uppkoppling till internet är snart en naturlig del av livet för nästan alla medborgare.
Förväntningarna på kommuner och landsting ökar på att viss service alltid ska vara tillgänglig.
Brukardialoger, fokusgrupper etc. är nödvändiga för att eterfråga behovet hos dem som söker socialkontorets tjänster. För att vara en socialtjänst i framkant, som kan möta invånarnas behov av service och insatser, krävs att kunskapen om vad som är hjälpsamt för olika typer av service och insatser finns.
Ny ersättningsnivå från Migrationsverket gällande ensamkommande flyktingbarn Ett nytt ersättningssystem för ensamkommande barn träder i kraft den 1 juli 2017.
Schablonnivån sänks från 1900 kr per dygn till 1350 kr per dygn för ensamkommande barn under 18 år samt 750 kr per dygn för ensamkommande unga mellan 18-20 år med uppehållstillstånd. Det nya ersättningsnivåerna kräver stora kostnadsminskningar av boendeplaceringar för att rymmas inom Migrationsverkets ersättning.
Psykisk ohälsa
Den psykiska ohälsan ökar i alla åldrar med ökad komplex problematik i form av samsjuklighet, missbruk och ofta även i kombination med kriminalitet.
Flyktingströmmarna bidrar till ökningen då psykisk ohälsa är överrepresenterad i den gruppen. Samsjuklighet och hemlöshet försvårar möjligheten till kvalificerat stöd på hemmaplan. De placeringar som gjorts inom socialpsykiatrin under året har främst gällt målgruppen unga vuxna med samsjuklighet. Under året har flera personer beviljats
stödboende pga bostadsbristen i den egna kommunen.
Bostäder och långvarigt ekonomiskt bistånd
En stark konjunktur och den växande befolkningen i Stockholm påverkar arbetsmarknaden positivt. Faktorer som kan verka hämmande på
sysselsättningsutvecklingen är bristen på arbetskraft och att bostadsbyggandet i länet inte räcker för att svälja den växande befolkningens behov av bostäder. Samtidigt så är arbetsmarknaden tudelad och den grupp socialförvaltningen kommer i kontakt med står många gånger långt i från arbetsmarknaden.
Personalförsörjning - en stor utmaning är den ökade personalomsättningen. Vakanser och förlorad kompetens riskerar att påverka verksamhetens kvalitet. Flera kommuner har brist på socialsekreterare och yrkesgruppen erbjuds högre löner hos privata utförare.
Socialkontoret har en strategi och handlingsplan för att behålla kompetent personal, bland annat genom digitalisering, för att ge ökade möjligheter till flexibilitet.
2 Nämndens budgetförutsättningar
Sammanställning reviderad driftbudget 2017 i mkr inkluderat reviderad plan för 2018 och 2019 (uppdaterad 2016-12-22).
Avser Bokslut 2016 Budget 2017 Kommunikatörer 2017
Lokalstrateger 2017
Rev Budget 2017
Ärende/Beslut 2016/0095
KS-19 KF 2016-06-20
Samordning av administrativa resurser genom omföring KF 2016-12-15 2016/0664 §196
Socialnämnden 261,0 268,1 -0,7 -0,2 267,2
Avser Plan 2018
Förändring från beslut 2016/2017
Rev plan
2018 Plan 2019
Förändring från beslut 2016/2017
Rev plan 2019
Ärende/Beslut 2016/0095 KS-19 KF 2016-06-20
2016/0095 KS-19 KF 2016-06-20
Socialnämnden 268,1 -0,9 267,2 263,1 -0,9 262,2
Enligt KF-beslut 2016-12-15 omfördelas 0,9 mkr till KS från SN pga centralisering av administrativa resurser. Beloppen är nivåpåverkande för 2018 och 2019.
2.1 Verksamhetens resultat 2016
Socialnämnden gick 2016 med ett mindre överskott mot budget på 1,5 mkr. Utan den ersättning för tomplatser som avtalet med Migrationsverket ger nämnden 2016 och 2017 hade dock ett budgetunderskott redovisats. Detta främst beroende på att
boendekostnader för ensamkommande och psykiskt funktionshindrade ökat mer än budgeterat.
Under 2016 har nämnden uppfyllt alla sina åtaganden helt eller delvis. Arbete pågår för att skapa en socialtjänst i framkant som ett led i att göra Sollentuna till Sveriges mest attraktiva kommun år 2019. Det arbetet innefattar bl a en satsning på systematisk uppföljning och kvalitetsarbete, utvecklande av en kunskapsbaserad socialtjänst, samverkan med klienter, en digital arbetsplats samt introduktion för nyanställda.
Nämndens största utmaningar under 2016 har varit mottagande av nyanlända, bristen på boende, ökad psykisk ohälsa samt en hög personalomsättning.
2.2 Verksamhetsåret 2017
Socialnämndens budgetram 2017 har räknas upp med 6,9 mkr till 268,1 mkr.
Uppräkningen avser främst en tillfällig förstärkning under 2017 och 2018 i avvaktan på att boende för socialnämndens målgrupper färdigställs. Budgetökningen i övrigt består till största del av löne- och prisökningar.
Verksamhet riktad mot flyktingmottagande är svår att beräkna både kostnads- och intäktsmässigt. Vad gäller flyktingmottagandet har Sollentuna kommun ett reviderat
avtal 2017 om att bosätta 240 flyktingar. Det är svårt att beräkna hur många av dessa personer som kommer behöva sociala insatser.
När det gäller mottagandet av ensamkommande kommer Migrationsverkets ersättning för att sänkas från 1 juli 2017 med ca 30 procent. Det nya ersättningsnivåerna kräver en stor kostnadsminskning av boendeplaceringarna och det finns en stor osäkerhet om det är möjligt att sänka kostnaderna i den omfattningen.
Ett prioriterat område för nämnden är att hitta boendelösningar till de olika behov som finns och att hålla nere dygnskostnaderna. Det handlar bl a om personer med psykisk ohälsa och flyktingar i behov av tillfälliga boenden. Nämnden är dock till stor del beroende av beslut som fattas på andra håll.
Nämnden har i samarbete med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ett uppdrag från fullmäktige att bidra till att fler sollentunabor kommer i arbete.
2.3 Nya/förändrade behov inför 2018-2020
Befolkningsökningen och ökningen av den sociala ohälsan medför att fler personer kommer att behöva insatser från socialtjänsten. Speciellt gäller detta psykiskt
funktionshindrade och nyanlända. Det finns stor risk att boendesituationen inte kommer att lösas under perioden, och bristen på lämpliga bostäder gör att många placeras i tillfälliga boenden som inte är optimala ur brukar- och kostnadssynpunkt.
Den totala kostnaden har ökat för insatser till barn och unga på grund av
volymökningar. Däremot har kostnaden per individ minskat. Socialkontoret har aktivt arbetat för att hitta trygga hemmaplanslösningar för barn som riskerar att fara illa istället för att använda kostsamma institutionsplaceringar.
Antalet vuxna som har behov av insats från socialtjänsten bedöms öka med 5-10 personer per år. Kostnaden per individ är relativt stabil.
Antalet nyanlända som ska anvisas bostad i kommunen beräknas toppa 2018 men många av dessa blir kvar i systemet länge (60% av de som finns där idag kom före 2016) och behöver olika insatser. Introduktionsperioden som finaniseras med statliga medel tar slut efter 2 år. Med början från 2019 finns därför risk att många kommer att behöva ekonomiskt stöd från kommunen om de inte kommer ut i egen försörjning.
Den rådande situationen med hög personalomsättning och stor brist på socialsekreterare tenderar att driva upp lönenivån betydligt över den kompensation på 2 % som är
beräknad. En hög personalomsättning leder indirekt till högre kostnader i form av lägre effektivitet.
Socialnämnden har även ett stort behov av utökade kontorslokaler. Den stora flyktingtillströmningen har medfört att över 15 personer nyanställts och dessa har placerats i befintliga lokaler med trångboddhet och arbetsmiljöproblem som följd.
Situationen är akut och en lösning måste fram under 2017, vilken kommer medföra högre hyreskostnader.
2.4 Konsekvensanalys
Scenario: Enligt plan 2018, enbart med volymjustering
Då socialnämnden med dagens budgetmodell inte får någon volymkompensation innebär ett budgetscenario med enbart volymjustering att nämndens budget inte alls skulle öka. I genomsnitt har socialnämndens kostnader ökat med ca 5,5 mkr per år mellan 2009-2015.
För att socialkontoret fortsättningsvis ska vara en socialtjänst i framkant och bidra till att Sollentuna ska vara Sveriges mest attraktiva kommun 2019, krävs att
socialnämndens budget kompenseras för volymökningar likt andra förvaltningar vilkas kunder är kommuninvånare. Socialnämndens budget behöver också kompenseras för löne- och prisökningar årligen. Socialnämndens kostnader per individ har minskat under flera år, däremot har den totala kostnaden ökat på grund av att volymen ökar i takt med att kommunen växer.
När befolkningen ökar i kommunen ökar också antalet personer med behov av insats från socialtjänsten. Mellan 2017-2019 beräknas befolkningen öka i snitt 2 procent per år. Åldersgruppen 12-19 år prognostiseras öka i snitt 3,7 procent per år under samma period.
Mot denna bakgrund anser Socialnämnden det vara rimligt och naturligt att i likhet med övriga volymberoende nämnder få sin budget årligen uppräknad med en lämplig
volymfaktor.
I den politiska inriktningen för budgetåret framkommer att det är viktigt att
missförhållanden uppmärksammas och att anmälningar görs. Detta är särskilt angeläget när det gäller anmälningar angående misstankar om brott mot barn. Den politiska inriktningen säger också att kommunen ska fortsätta arbetet med att stärka och utveckla de förebyggande insatserna.
Ett scenario utan budgetuppräkning kan göra det svårt att möta den politiska
inriktningen fullt ut. En konsekvens är att socialnämnden måste göra neddragningar.
Eftersom den största delen av verksamheten är lagstyrd måste förändringar i övriga verksamheter göras. Socialkontoret kommer att fortsätta att genomföra effektiviseringar och utveckla nya arbetssätt och metoder, men trots detta får en budgetram utan
volymkompensation allvarliga konsekvenser för det förebyggande arbetet och leder på sikt till ännu högre kostnader.
Enligt nuvarande plan tas den tillfälliga budgetförstärkningen på 5 mkr för boenden bort från 2019 och framåt. Detta förutsätter att nya boenden har tillkommit under 2017-2018.
I annat fall har nämnden små möjligheter att klara budgetramen.
Scenario: Generellt tillskott på 1 %
Ett tillskott på 1 % täcker inte löne- och kostnadsökningar ens för befintlig volym, ännu mindre för den volymökning som är beräknad.
Större delen av socialnämndens verksamhet är styrd av lagar och regler varför den verksamheten måste prioriteras. Nedskärningar får då göras i övrig verksamhet såsom nedläggning av familjecentraler, öppen verksamhet inom vuxenpsykiatrin och tjänster inom förebyggande verksamhet som inte är lagstadgad.
Scenario: Generellt tillskott på 2 %
Ett tillskott på 2 % täcker någorlunda pris- och löneökningar men inte någon volymökning. Även i detta scenario kan vissa nedskärningar behöva göras i icke lagstadgad verksamhet. Det bygger dock på att fler boenden tillkommit enligt ovan.
2.5 Investeringsbehov
Investeringsbehov med kommentar
Socialnämnden har årligen en investeringsbudget om 500 tkr, det som inte utnyttjas går tillbaka till kommunen. Nämndens investeringsbudget har endast använts marginellt de senaste åren. Flera verksamhetslokaler är i behov av renovering och investeringsmedel för detta behöver tillsättas för 2017.
3 Möjliga effektiviseringsområden
Den effektiviseringsåtgärd som skulle ge störst effekt för socialnämnden är tillgång till boenden till rimlig prisbild och som passar brukarnas olika behov. Om placeringar i dyra tillfälliga boenden kan undvikas, färre tvingas placeras på dyra institutioner eftersom inga alternativ finns, fler stödlägenheter kan fås, fler kan få plats i boenden i egen regi, skulle kostnaderna kunna minskas avsevärt samtidigt som den sociala
situationen för brukarna skulle förbättras. Detta skulle också i förlängningen på sikt leda till lägre behov av sociala insatser. Tidigare beräkningar har visat att om 3-5 lägenheter kan frigöras som stödboende till personer med psykisk funktionsnedsättning istället för externa placeringar blir helårsbesparingen 2-3 mkr. Ett boende inom kommunen med 8 platser istället för externa placeringar skulle frigöra 1,5 mkr.
Arbetet med omfördelning och upphandling av externa boenden för att successivt få ner dygnskostnaderna för externa placeringar pågår och har redan gett effekt. Det arbetet fortsätter. Arbete pågår även tillsammans med AB Vårljus för att hitta billigare boenden och med AB Solom i vars ägardirektiv ingår att tillhandahålla boenden för
ensamkommande. Förebyggande arbete är mycket viktigt för att på sikt ge lägre kostnader men just denna verksamhet riskerar få stryka på foten om budgeten inte räcker till.
