Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser
Folkbildningsrådet · Box 730 · 101 34 Stockholm · 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Projektmaterial
L ANDSBYGD – S TORSTAD ETT BILDPROJEKT
Mora folkhögskola
Ölands konsthistorier
Rapport till ITiS från "särskilda lärarlaget" på Ölands folkhögskola 31 maj 2002
Av Jörgen Platzer
Mats Brate Anders Lundgren
Stefan Gurt Ölands folkhögskola
--- Innehållsförteckning
1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte 4. Mål
5. Metod/genomförande 6. Resultat
7. Diskussion 8. Litteraturlista
--- 1. Sammanfattning
Projektet går ut på att utveckla undervisningen i konsthistoria, så att eleverna i högre grad än tidigare själva lockas att delta i den kunskapsinhämtande processen. Samt att finna nya presentationsformer för elevernas konsthistoriska arbete.
Projektet utförs inom ramen för ITiS och utförs av Särskilda lärarlaget på Ölands folkhögskola.
2. Bakgrund
Lärarlaget består av lärare från Bild och Form, Konstskolan och Skrivarskolan. I projektet har vi arbetat med elever ur Bild och Form samt Konstskolan. Från Bild och Forms två kurser med vardera 16 elever har en grupp på 14 elever anmält sig. På Konstskolan har hela elevgruppen på 16 personer dragits in i projektet.
Verksamheten på dessa linjer skiljer sig i hög grad från grund- och gymnasieskolor och även till en del från folkhögskolans allmänna linjer.
Detta framför allt genom att de har drag av gamla tiders övningsämnen. Andelen katederundervisning är mindre än inom de flesta skolformer. Teoriföreläsningar och
kunskapsförmedling i olika tekniker är förvisso en relativt stor del, men tonvikten ligger ändå vid elevernas eget arbete och samtalen kring det. Man kan likna det vid slöjdundervisningen i
grundskolan, där läraren steg för steg visade hur man tillverkade exempelvis en stövelknekt.
Men undervisningen inom konst och skönlitterärt skrivande skiljer sig från slöjdundervisningen genom att eleverna efter den första tidens gemensamma övningar i allt högre grad själva väljer vad de ska arbeta med och hur de ska göra det: alla gör inte samma stövelknekt, och många gör ingen stövelknekt alls. I stället fungerar läraren som handledare, kommenterar, berömmer, kritiserar och föreslår möjliga förbättringar i de arbeten eleven själv initierat.
Datorn är sedan många år etablerad som ett arbetsredskap på skolan. Det nätverk som Ölands folkhögskola ingår i, Folkbildningsnätet, har ett eget e-postsystem som används till att lämna meddelanden mellan lärare, klassen och enskilda elever. Konstlinjerna har byggt upp en stor, (av copyrightskäl) intern bilddatabank, som dels används vid föreläsningar kopplad till en
storbildsprojektor, dels är tillgänglig för den elev som vill studera en konstnärs bilder.
För att ge läsaren ytterligare bakgrund bifogas som appendix en tidigare redovisning av arbetsformerna på Konstskolan.
3.Syfte
I arbetet med att skapa och lära sig om konst förhåller man sig hela tiden till konsthistorien på
något sätt. Konsthistorien är inget absolut begrepp utan snarare ett förhållningssätt till de historiska konstobjekt och händelser som vi känner till idag. Även konstbegreppet är mycket osäkert. Det finns många olika samtida hållningar till begreppet konst. Vi ser det som en viktig uppgift att hitta former för arbete som hjälper eleverna att hitta sitt eget förhållningssätt till konsthistorien och konstbegreppet.
4.Mål
Att i lärarlaget arbeta fram konkreta arbetsuppgifter som hjälper våra elever att genom självständigt arbete finna ett eget förhållningssätt till konsthistorien.
Att pröva dessa arbetsuppgifter i elevgrupperna.
5.Metod/genomförande
Vi har i mötena i lärarlaget gemensamt diskuterat fram förslag. Skrivarskolans representant har tillfört värdefulla synpunkter från sitt perspektiv, vilket vi uppfattat vara meningen med att arbeta i lag med olika lärarerfarenheter. Våra olika erfarenheter har använts bl.a. i förhållningssättet till hur vi arbetat med konsthistorien som ett arbetsfält där många urval är möjliga på vår nivå i utbildningen. Erfarenheter från skrivarskolans distansundervisning har kunnat användas i kommunikationen med eleverna. Vikten av rutiner med kontinuerlig kollning av eposten m.m.
a) På Bild och Form har vi efter diskussioner i lärarlaget beslutat att göra följande försök.
Vi tror att ett sätt att medvetet börja förhålla sig till konstens historia kan vara utifrån det egna seendet. Varför en individ tycker en enskild bild är intressant beror på en mängd olika
förhållanden. Kulturell bakgrund, skolning, intressen är några av de faktorer som påverkar seendet. Vi startar alltså utforskningen av konsthistorien med utgångspunkt i en bild istället för utifrån en konstnär en konstriktning eller en tidsperiod.
Vi har lagt upp en bildbank som innehåller konstbilder från hela konsthistorien. Ur denna bildbank väljer eleven en bild som är intressant på något sätt. Vi betonar att valet gärna kan vara intuitivt. När eleven valt en bild får han/hon reda på konstnärens namn. Hittar eleven inga intressanta bilder kan han/hon lägga till en bild själv. Den nya bilden måste då bytas mot en av de ursprungliga bilderna.
Detta är vår utgångspunkt. Utifrån den har vi startat en dialog med elevgruppen om genomförandet av deras del i projektet.
I diskussioner med elevgruppen har vi diskuterat hur sammanställningen av bilderna i bildbanken ska göras, hur eleverna kan välja sin bild och hur man kan förhålla sig till den konstnär och historia som finns bakom bilden.
Vi kom fram till att eleverna har flera möjligheter att finna mer kunskap och få nya idéer om de bilder och dess upphovsmän de valt. De kan använda vårt eget och andra bibliotek, söka på Internet men även starta dialoger med sina lärare och studiekamrater.
Vi har även diskuterat olika presentationsmöjligheter, om eleverna ska jobba efter en av läraren fastställd tidsplan eller om de själva ska bestämma sin tid för redovisning.
Under diskussionerna beslöts att eleverna själva skulle få stor frihet i sitt arbete och själva
utforma sin presentation. Tidpunkt innehåll och form för redovisningen skulle eleverna ta ansvar för. Redovisningar kunde göras som föredrag, elektroniska bildspel, målningar eller
bild/textcollage på en vanlig anslagstavla.
Projektet skulle avslutas med en presentation av enskilda elevers arbete. Dessutom skulle en utvärdering göras.
Bild och Formgruppen arbetade med projektet i april och maj.
b) På Konstskolan har vi utgått från två konstteoretiska böcker som vi läst (Lars Vilks "Det konstnärliga uppdraget" och Peter Cornell "Den hemliga källan"). Ur dessa texter har eleverna valt konstnärer som de fördjupat sig i och sökt fram exempel på deras verk.
I första hand söker eleverna på Internet och skolans eget digitala bildarkiv, men skannar även av bilder ur böcker. Varje elev gör sedan en egen presentation i programmet PowerPoint.
Presentationen presenteras muntligt för gruppen.
Efter detta sparas presentationen ned på en gemensam mapp som html - dokument. De enskilda
presentationerna utgör sedan delar i en sammanfattande lokal hemsida som vi kallar Hemsidan placerar de ingående konstnärerna efter en tidslinje. Den kan kompletteras med geografiska och idémässiga samband.
Idén med arbetssättet är att utgå från en text som har ett problematiserande förhållningssätt till konsthistorien. Eleven får söka efter eget huvud i denna problemsfär. Det egna arbetet
tillsammans med att lyssna på de andras redogörelser ger ett urval av konsthistorien som man själv tagit ställning till och bearbetat. Den egna hemsidan ger en sammanfattning och ett referensmaterial. Att hemsidan är lokal beror främst på upphovsrättsregler för konst. Men hemsidan är också främst ett läroverktyg för gruppen. Konstskolan arbetade med projektet mellan februari och maj.
6. Resultat
Vi har kommit fram till dessa resultat genom utvärderingar i lärarlaget och med eleverna.
Elevernas presentationer har granskats och diskuterats med elevgrupperna och i Lärarlaget.
a) Idén att arbeta med konsthistoria utifrån en bildbank möttes av positiva reaktioner hos Bild och formeleverna. Vi hade mycket engagerade diskussioner med elevgruppen som själva bidrog med idéer och synpunkter. Eleverna startade upp sina arbeten, valde bilder, ofta efter
diskussioner med lärare och kamrater. På grund av stor tidsbrist, då eleverna under samma tidsperiod arbetade dels med schemalagd undervisning dels med arbetsprover till högre
utbildningar blev inga elevarbeten klara. Vid den gemensamma genomgången/utvärderingen av Bild och Formelevernas arbeten visade det sig att de haft svårt att uppfylla sina egna intentioner.
Det arbete som uträttats är inte dokumenterat och många har inte kunnat följa sina egna tidsplaner.
b) Konstskolans elever har gjort ett antal redovisningar och föredrag med gott resultat. Gott såtillvida att elever i sina utvärderingar av konsthistorieprojektet uttryckt sig positivt om dels den ökade variationen i de föreläsningar de gett varandra och dels vittnat om att motivationen för inlärning av aktuella programvaror ökat.Citat ur skriftlig utvärdering bland konstskolans elever:
"Konsthistoria på fredagar, mycket bra + ett kul sätt att lära sig saker om konstnärer! Börja med det tidigare nästa år!"(anonym) "Idén med konsthistorieredovisningarna gillar jag, det är lätt att komma ihåg vad man hör när det är nån man känner som berättar om någon han eller hon gillar. Bokläsningen var bra, vet inte om alla orkade riktigt men det är väl inte så mycket att göra nåt åt." (Stina) "..En hel del upprepningar men det är bra, på det sättet lär man sig det viktigaste och förkastar det, enligt eget tycke, tråkigaste." (Klara) "Bra dosering.
Konsthistoria är ju ett ämne som man inte bör uppta för mycket lektionstid med. Av den enkla anledningen att man kan läsa om det på egen hand, när som helst.Mestadels väldigt bra föreläsningar, med bra blandning."
(David). Möjligheten att kunna använda konsthistoriesidan som referens i framtiden har också aktivt utnyttjats genom att elever utnyttjat möjligheten att kopiera sidan till egna cd-skivor. Som en ytterligare positiv effekt kan nämnas att användningen av det interna e-postsystemet funnit en naturlig tillämpning i arbetet med presentationerna. Frågor skickas när de uppstår i arbetet eftersom man märkt att det varit det säkraste sättet att få ett svar inom rimlig tid.Som del av redovisningen bifogas här elevarbetet som heter Ölands Konstskolas konsthistorier.
7. Diskussion
Att arbeta i lärarlaget och utbyta erfarenheter från undervisning i olika discipliner har varit fruktbart. Vi har i diskussioner hittat nya vägar att förhålla sig till konsthistorieundervisningen utan att fastna i de traditionella metoderna. Vi har utvecklat och prövat för oss nya sätt att presentera ett arbete om konsthistoria.
I den avslutande diskussionen med Bild och Formgruppen har vi kommit fram till följande.
Att närma sig konsthistorien utifrån det egna seendet, att börja med en bild man väljer utifrån sitt eget intresse är en utvecklingsbar idé.
Att engagera eleverna i en dialog vid utformningen av arbetsuppgifter höjer motivationen och ger bra feedback till oss lärare.
Vi behöver ha fastställda ramar för arbete, tider och presentation.
Det är viktigt att bestämma dessa ramar tillsammans med eleverna.
I och med att Konstskolans konsthistoriesida sparas till nästkommande år hoppas vi kunna starta en slags stafett där nya elever har nytta av tidigare elevers upptäckter och insikter. För elever som producerar en presentation som han/hon vet sparas och läses av andra blir det roligare att anstränga sig för att göra ett bra arbete.
8. Litteraturlista
Vilks, Lars: Det konstnärliga uppdraget. Nya Doxa 1999.
Cornell, Peter: Den hemliga källan. Gidlunds 1981.
Länkar. (Samma som finns ovan i texten)
Konstskolans arbetssida Appendix: Konstskolan
Tillbaka till startsida
