Budgetunderlag 2019-2021
Miljö- och byggnadsnämnden
Innehållsförteckning
1 Nämndens uppdrag ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
1.2 Omvärld ... 3
2 Nämndens budgetförutsättningar (exkl. resultatenhet) ... 8
2.1 Verksamhetens resultat 2017 ... 8
2.2 Verksamhetens budget 2018 ... 10
2.3 Utsikt 2019 - Konsekvensanalys ... 12
2.4 Nya/förändrade behov inför 2019-2021 ... 13
2.5 Investeringsbehov ... 15
1 Nämndens uppdrag
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för tillsyn inom miljö-, hälsoskydds- och livsmedelsområdet, bygglov, tillsyn inom plan- och byggområdet och över handel med sprängämnesprekursorer, mät- och kartteknisk verksamhet samt energirådgivning.
1.2 Omvärld
Personal/rekryteringsbehov
Stora pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster generellt gör att
kommuner och landsting behöver rekrytera många nya medarbetare de kommande åren.
Kommunerna har behov av kompetens inom mycket skilda områden, liksom behov av både experter och generalister för att klara av det komplexa samhällsuppdraget. Det gör kompetensförsörjningen till en mycket prioriterad fråga. Redan i dagsläget är
kompetensförsörjningen en akut fråga inom den tekniska branschen. Kommunerna i Stockholmsregionen har ett generellt behov av fler ingenjörer, tekniker och arkitekter, gärna med juridisk kompetens. Eftersom samma kompetensbehov finns inom den privata sektorn är konkurrensen stor om arbetskraften. Fler människor behöver lockas till att utbilda sig till yrkena och kommunerna måste vara ett attraktivt alternativ som arbetsgivare för att lyckas attrahera och behålla medarbetare.
Krav på digitalisering
Offentliga myndigheter såsom kommuner måste arbeta för att möta medborgarnas behov och förväntningar för att fortsätta vara relevanta för sitt samhällsuppdrag. En digitalt uppkopplad befolkning, förväntar sig smarta verktyg för att uträtta sina ärenden med kommunen och med ständig tillgänglighet.
Utmaningen ligger i att förändra och utveckla de kommunala uppgifterna så att arbetet kan göras digitalt, helst med viss automatik, och gärna med samordningsvinster för både kommunen och individen.
Förväntningarna ökar hela tiden vilket gör att kraven på digitalisering är högst påtagliga för kommunen. Arbetet innebär förändrade arbetssätt och förutsätter digitala
kompetenser och medel för IT-utveckling.
Bygglovsenheten
Kommunen har flertalet omvandlingsområden där exploatering har på börjats vilket kommer leda till skapandet av många nya bostäder. Ett av dessa områden är Häggvik där ett antal fastigheter på kvarteret Städet kommer att skapa nya bostäder, nya verksamheter, förskola och skola samt ett hotell med integrerat parkeringshus.
Bild 1. Häggvik
Väsjön eller Södersätra som det också kallas är ett omvandlingsområde där ett antal nya detaljplaner har vunnit laga kraft under 2016 och 2017. Omvandlingen av området har påbörjats och under år 2018 kommer byggandet att öka i detta område. Området är planerad för flerbostadshus med nya verksamheter och kontor samt förskolor och skolor på norra sidan. Vidare ner mot södra sidan övergår bebyggelsen till flerbostadshus i mindre omfattning som till exempel radhus, parhus och liknande. Slutligen planeras den södra delen huvudsakligen till småhusbebyggelse, en- till tvåbostadshus. Total kommer området att bebyggas med ca 3000 nya bostäder.
Bild 2. Nordvästra Väsjön
Västra Tureberg genomgår en stor planläggning med förnyelse av bebyggelsen i runt Gamla Sollentunamässan, Malmvägen, Malmparken och kvarteret Tabellen.
Ambitionen är att bebyggelsen i Västra Tureberg ska utgöra en naturlig fortsättning på den täta stadsbebyggelsen som finns och uppförs i östra delen av centrum. Under året har byggnationen benämnd "Färgskapan" beviljats lov i detta område. Färgskrapan är en fastighet som innebär en utvidgning av lokaler för befintligt rättscentrum.
Eventuella följder för bygglovsverksamheten
Bostadsbyggandet är fortfarande högt för att kunna motsvara ett uppdämt behov och nuvarande befolkningsökning men den nuvarande takten av bostadsbyggandet förväntas
avta något något under 2019-2021 i jämförelse med den stora ökningen under 2016- 2017. Det är främst hushållens konsumtion och samhällets investeringar i fasta
tillgångar som påverkar utvecklingen. De kortsiktiga risker som främst kan uppkomma är flaskhalsar inom byggpersonal, plan- och bygghandläggare vilket kan vara en
fördyrande faktor för branschen som därmed kan hämma bostadsbyggande under denna period. Det rådande ränteläget är lönsamt för byggandet men i en kommande period med förändrade villkor, ökande räntor och en avtagande byggkonjunktur tenderar byggandet att avta på medellång sikt.
I det längre perspektivet framgår det även i Boverkets rapport ”Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025” att befolkningsökningen i riket kommer att avta från år 2018. Det finns ändå ett uppdämt behov av bostäder i stockholmsregionen men det finns fortfarande osäkerheter kring lönsamheten av nybyggnationer av bostäder
beroende av hur konjunkturen utvecklas efter 2018. Det kan få som följd att främst det kommersiella bostadsbyggandet avtar framöver och att byggnation minskar inom Sollentuna kommun men ökar i kommuner som är mindre centrala.
I ett fortsatt scenario av dagens höga byggtakt ställer det högre krav på kommunen som helhet. En sådan utveckling ställer exempelvis ökade krav inom, skola, räddningstjänst, vatten och avlopp. Det kan få som följd att det kan bli svårare att tolka lagar och regler eftersom förutsättningarna förändras i snabbare takt. Utöver detta har det under de senaste åren inneburit lovprövningar och hantering av ansökningar för allmännyttiga ändamål som till exempel evakueringsskola i en park och bostäder för nyanlända som anvisats till kommunen. Den typen av ärenden anses av många som kontroversiella och har inneburit en väsentligt ökad handläggning och administration för kontoret under de senaste åren. Även byggnationer av flerbostadshus har väckt intresse, flera med
negativa synpunkter och överklaganden. Dessa synpunkter och överklaganden kan under de kommande åren att öka och påverka handläggningen och handläggarnas arbetssituation.
Miljö- och hälsoskyddsenheten
Allmänt om miljö-och hälsoskyddsverksamheten
Ett antal statliga utredningar och redovisningar har visat brister i det nuvarande systemet för miljötillsyn och livsmedelskontroll. Detta innebär att Sverige inte fullt ut lever upp till bl.a. EU:s högt ställda krav på likvärdighet, effektivitet och rättsäkerhet i kontrollen. Regeringen tillsatte därför två utredningar under 2016 i syfte att utreda hur dessa brister skulle kunna omhändertas och åtgärdas. Dessa utredningar har under 2017 redovisats till regeringen med slutsatser som visar att kommunerna behöver samverka i större omfattning. Med anledning av de statliga utredningarna gav miljö-och
byggnadsnämnden miljö-och byggnadskontoret i uppdrag att utreda möjliga
samverkansformer med grannkommuner inom miljö-och hälsoskyddsverksamheten.
Uppdraget har därefter övergått i ett kommunstyrelseuppdrag med inriktning att söka samverkan med Södra Roslagens miljö-och hälsoskyddsnämnd.
Arbetet med att utveckla service och bemötande i miljö- och hälsoskyddsverksamhetens myndighetsarbete fortsätter. Det kontorsövergripande arbetet med att införa ett lean- liknande arbetssätt kommer att fortsatt bidra till verksamhetsutvecklingen. Service och bemötande är uttalade mål för verksamheten. Satsningen innebär ett fortsatt långsiktigt arbete med att förbättra information, handläggningstider, tillgänglighet, rättsäkerhet, kompetens och bemötande. Med det nya och modernare ärendehanteringssystemet öppnar sig möjligheter till att utveckla bättre e-tjänster och effektivisera
handläggningsprocesser.
Livsmedelskontroll och hälsoskydd
Livsmedelskontrollen har de senaste åren skärps i flera omgångar bl.a. i hur den ska planeras och följas upp. Från 2018 skärps den ytterligare genom att de kontrollområden som idag kontrolleras blir lagstiftningsområden. Mål för kontrollen sätts av
Livsmedelsverket i en nationell kontrollplan. Dessa mål ska alla kommuner utgå ifrån vid sin planering. Inför 2018 har därför Miljö-och byggnadsnämnden infört ett
nämndmål under det övergripande målet Trygghet och säkerhet genom livet ”Säkra livsmedel”. Att de som bor och vistas i Sollentuna kommun känner trygghet i att den mat som serveras följer gällande regler är viktigt. Livsmedelsverket håller dessutom på att se över riskklassningsmodellen som används i landet, vilken är utgångspunkt för vilken kontrollavgift som tas ut. Dessutom utreder regeringen avgiftssystemet inom livsmedelskontrollen vilket kan komma att påverka hur avgifter ska tas ut vilket i sin tur kan komma att påverka livsmedelskontrollens intäkter inom några år.
Att förebygga tobaksanvändning är en fortsatt viktig folkhälsofråga. Tobakstillsynen är i dagsläget delad mellan socialnämnden och miljö-och byggnadsnämnden. Miljö-och byggnadsnämnden kontrollerar att offentliga utrymmen till exempel skolor och restauranger är rökfria. Tobakslagen är reviderad med anledning av EU:s
tobaksproduktdirektiv (2014/40/EU). De förändrade reglerna innefattar bland annat strängare krav på märkning på tobakspaket, att cigaretter och rulltobak med
karakteristisk smak förbjuds och strängare regler kring vissa hälsofarliga tillsatser.
Ändringarna berör främst socialnämndens ansvarsområde men kan i vissa delar komma att påverka miljö-och byggnadsnämndens ansvarsområde.
Strålskyddsdirektivet införs i svensk lagstiftning 2017 vilket medför att
strålskyddslagen med tillhörande föreskrifter revideras. Förändringarna kommer att påverka kommunernas strålskyddstillsyn och radon, men det är inte klarlagt i vilken omfattning. Det framgår dock att riktvärdet för radon skärps och att fler lokaler kommer att omfattas.
Buller
Sollentuna är en bullerutsatt kommun. Att förbygga och minska bullerstörningar vid bostäder och skolor är en prioriterad uppgift för miljö-och hälsoskyddsnämnden. Det bulleråtgärdsprogram som är framtaget med mål om att minska bullerstörningarna i kommunen kommer att vara en utgångspunkt för verksamheten inom programperioden det vill säga minst till år 2023. Nya mål för nämndens verksamhet som innebär att bullernivåerna ska minska och att Sollentunas invånare ska uppleva att de blir mindre bullerstörda från trafiken kommer att sätta ytterligare fokus på det bullerförebyggande arbetet.
Miljöskydd och miljöövervakning
Det pågår många stora infrastrukturprojekt i Sollentuna som kommer att pågå fler år till, bland annat ombyggnad av Stäketleden, nya förbifart Stockholm och utbyggnad av tvärbanan. Dessa projekt genererar stor miljöpåverkan som miljö-och
hälsoskyddsverksamheten behöver ägna särskild uppmärksamhet åt, bland annat buller, mark-och vattenföroreningar samt masshantering. I samband med att krav på sanering av markföroreningar behöver ansvarsutredningar göras. Sådant är resurskrävande men är nödvändiga för att veta vem man ska ställa krav på för att genomföra eventuell
sanering.
Icke försämringskraven och miljökvalitetsnormer för vatten.
Regeringen inför bestämmelser i miljöbalken som förtydligar det så kallade
”äventyrarförbudet” eller ”icke-försämringskravet” som följer av den sk. Weserdomen.
Det gör man eftersom att Sverige inte har infört bestämmelserna om ramdirektivet för vatten på rätt sätt. Bestämmelserna kan komma att få stora konsekvenser för
samhällsplaneringen i tätorter. Det gäller framförallt hur dagvattenfrågan ska hanteras så att åtgärder eller planer inte medföra att någon miljökvalitetsnorm försämras i vattenförekomsterna. Bestämmelserna föreslås börja gälla från den 1 mars 2018.
Eventuella följder för verksamheterna inom miljö- och hälsoskyddsenheten
Ovan faktorer leder till förändrade förutsättningar för verksamheterna. Om det beslutas att kommunen ska samverka med andra kommuner i en mer organiserad form inom miljö-och hälsoskydd och livsmedelskontroll kommer det att medföra omfattande förändringsarbete som kommer att pågå under några år. Skärpningar av lagstiftningar och nya lagstiftningsområden samt att utveckla service och bemötandefrågorna ställer också krav på att tillräcklig kompetens och resurser finns inom miljö-och
byggnadsnämndens verksamhet.
Mät- och kartenheten
Förväntningarna på kostnadsfria öppna data kommer fortsatt påverka enheten utifrån möjligheterna att finansiera verksamheten med hjälp av avgifter från
kartdataförsäljning. Kraven på kostnadsfria öppna data kommer ställa stora krav på IT- infrastruktur där dagens tekniska lösning inte är dimensionerad för kommersiellt
nyttjande. Utmaningarna framöver kommer bland annat handla om på vilka sätt data ska tillhandahållas, antingen via webtjänster (med höga infrastrukturkrav) eller som statisk data i form av rasterbilder och vektordata som kan laddas ner vid behov. Dessutom kommer informationssäkerhet i högre grad än idag påverka mät- och kartenheten utifrån omvärldshot där öppna data behöver värnas ur ett informationsintegritetsperspektiv samt ur ett lokalt och nationellt perspektiv i vilken informationen kan an
För att kommunen ska kunna tillgodose framtida behov och utmaningar inom området geografisk information bland annat utifrån statliga direktiv om digitaliseringsarbete finns det ett stort behov av personal och kompetensförstärkning. Ett satsning på området förutsätter också tydliggörande om ansvar för frågorna inom kommunen.
2 Nämndens budgetförutsättningar (exkl. resultatenhet)
2.1 Verksamhetens resultat 2017
Miljö- och byggnadsnämnden redovisade för år 2017 ett positivt resultat om 6,4
miljoner kronor i jämförelse med budget. Resultatet beror på ett ökat antal ansökningar under andra halvåret av främst bygglov som gäller större byggnationer vilket ger bygglovsenheten ökade intäkter.
2.1.1 Intäkter utfall/budget 2017
Nettoanslag: Nettoanslaget har inte förändrats under året (se kommentar nedan) Bidrag: Bidraget avser statligt stöd från Energimyndigheten till energirådgivningen.
Skillnaden mellan budget och utfall beror på att Energimyndigheten beslutade att höja bidraget för att öka informationsinsatser inom området förnyelsebar energi.
Intern intäkt: inga interna intäkter budgeterades för år 2017.
Övrig extern intäkt: de övriga externa intäkterna fördelar sig enligt nedan
Bygglovsverksamhet ytterligare intäkter om 7 900 tkr
Miljö- och hälsa lägre intäkter om 80 tkr
Mät- och kartverksamhet lägre intäkter om 100 tkr Kommentar
Intäkternas utfall är högre än det budgeterade år 2017 eftersom bygglovsenheten
genererade intäkter utöver budget. Diagrammet kan ses som att man historiskt sett hade kunnat bevilja ett mindre anslag under år 2017. Anslaget har alltså inte minskats även om diagrammet illustrerar det. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att miljö- och byggnadsnämndens olika myndighetsutövande verksamheter är varandra fristående.
Därför kan de verksamheter som visar positiva resultat inte täcka för verksamheter som eventuellt skulle generera negativa resultat i jämförelse med budgeterade intäkter. Den
positiva differens som uppstått mellan budget och verksamhetsårets utfall beror alltså på bygglovsenhetens ökade intäkter. Under år 2017 inkom ovanligt mycket ansökningar av lov för större byggnationer. Bygglovsverksamhetens intäkter är alltså till stor del
beroende av vilka ansökningar som inkommer och när de sökande kompletterar sina handlingar. Byggaktörerna styr därmed till stor del när de vill ha ett beslut om bygglov.
Det senare gör det svårt att budgetera och prognostisera intäkter under året vilket gör att intäktsöverskottet i jämförelse med budget kan vara relativt stort, speciellt under cykler av byggkonjunktur i förändring. På grund av förvaltningens mindre budgetvolym kan dessa händelser ge ett stort procentuellt ekonomiskt avvikelsestal när det gäller budgetföljsamhet.
2.1.2 Kostnader utfall/budget 2017
Köp av verksamhet: Dessa kostnader redovisades i ett budgetkonto (gemensamma kostnader) avseende energirådgivningen. Dessa kostnader återfinns i diagrammet Utfall 2017 under rubriken Övrig kostnad och ligger i balans med det bidrag som ges till energirådgivningen från statliga Energimyndigheten.*
Lönekostnader: Eftersom miljö- och byggnadskontoret är en tjänsteproducerande förvaltning uppgår budgetens personalkostnader till ca 70%. Under de senare åren har antal ärenden för kontoret ökat vilket under år 2017 gjorde att verksamheterna nyanställt personal. Trots det minskade personalkostnaderna under året något. Detta beror främst på grund av vakanser och föräldraledighet. För att parera för vakanserna hyrdes
konsulter in för att tillfälligt ersätta dessa. Kostnaderna för konsulterna redovisas under rubriken Övrig kostnad.
Hyror: Utfallet ligger i paritet med budget.
Övrig kostnad: Skillnaderna i de övriga kostnaderna förklaras främst av att verksamheterna behövde anlita konsulter för att bland annat parera för vakanser.
Dessutom infördes ett nytt ärendesystem inom miljö- och hälsoverksamheten Kapitalkostnader: Kapitalkostnader ligger i paritet med budget.
*Under år 2017 beslutade statliga Energimyndigheten att utöka bidraget till 645 tkr.
2.1.3 Uppfyllelse av åtaganden samt verksamhetens grunduppdrag/kvalité Uppfyllelse av åtagande
Av 11 fastställda åtaganden för år 2017 bedöms 8 vara uppfyllda i år, 2 åtaganden bedöms vara delvis uppfyllda och 1 ej uppfyllt. 2 mål är av karaktären
flerårsöverskridande, dock bedöms slutmålet för dessa uppfyllas.
Den samlade måluppfyllelsen får ses som god eftersom alla utom ett åtagande är helt eller delvis uppfyllda under året. På grund av personalbrist under året har åtagandet om att ställa krav på fastighetsägare att vidta åtgärder för "enkelt avhjälpta hinder", skjutits upp till 2018 .
Två av nämndens åtaganden är flerårsöverskridande och omfattar hela nämndens verksamhet, att ha länets bästa myndighetsservice och ha bra hemsidor för information.
Dessa bedöms som delvis uppfyllda eftersom miljöverksamheten uppvisar mycket goda resultat medan bygglov ännu inte uppvisat tillräckliga resultat. Under året har
verksamheterna arbetat med att införa ett strukturerat förbättringssystem som i sin tur ska leda till att åtagandena uppnås. Under året har även en stor satsning gjorts på att utbilda medarbetarna om bemötande och näringslivets betydelse och förutsättningar.
Verksamhetens grunduppdrag/kvalitet
Miljö- och byggnadskontoret har under år 2017 jobbat in ett "lean"-liknande arbetssätt för att förbättra myndighetsverksamheten löpande. Införandet har bland annat skett med hjälp av och utbildning av konsult. Syftet är att skapa rutiner för att förbättra kvalitén och effektiviteten löpande i kontorets olika processer. Det ger i sin tur förbättrad servicen till medborgare och företag. Arbetssättet ger kontoret struktur och verktyg att analysera och prioritera förbättringsområden och få dem åtgärdade. Alla medarbetare har varit aktiva i förbättringsarbetet.
Under året har arbete också inriktats på att skapa nya mål för verksamheten utifrån kommunens nya målstruktur.
2.2 Verksamhetens budget 2018 Mål och utveckling
Inför 2018 har Sollentuna kommun fastställt en ny målstyrningsmodell där nämndens mål syftar till att bidra till övergripande mål och till att uttrycka nämndens behov av utveckling i verksamheterna. Under året har ledningsgruppen beslutat om en strategi för att förankra utveckling av kontorets verksamhet vilken bland annat syftar till att skapa ett förbättringsarbete för effektivisera och förenkla processerna inom verksamheterna.
Arbetet har påbörjats och en kartläggning av verksamheternas processer har utförts.
Under året kommer arbetet koncentreras på att förbättra de områden som visat ett lägre NKI. Detta arbete ska genomsyra verksamheterna att utveckla sitt arbetssätt och syftar till att ge en samlad effekt, dels på NKI men även att skapa en tydlig och strukturerad arbetsmiljö.
Budgetförutsättningar
Inför budget 2018 har bygglovsenheten i jämförelse med år 2017 budgeterats ytterligare intäkter om 2,9 miljoner samt ytterligare ökade kostnader om 2,2 miljon kronor vilket
ger en nettoeffekt om 0,7 miljoner kronor.
Mät- och kartverksamheten budgeterar något ökade kostnader vilket ger en nettoeffekt om -0,4 miljoner.
Miljö- och hälsoskyddsverksamheten budgeteras ytterligare intäkter om 0,5 miljoner på grund av ökad taxa. Under året förväntas även kostnaderna öka om 2,5 miljoner i jämförelse med år 2017 vilket beror på förstärkning av personal samt ytterligare konsultkostnader. Detta ger en nettoeffekt om -2 miljoner kronor.
Skillnaden mellan år 2017 och 2018 blir för miljö- och byggnadsnämnden som helhet ca -1,8 miljoner vilket nämnden har kompenserats för i nettoanslaget.
Under hösten 2017 har miljö- och byggnadsnämnden även beslutat att särskilja
energirådgivningen från verksamheten kansli för att på ett tydligare sätt kunna redovisa de båda verksamheternas rapportering.
2.2.1 Intäkter utfall 2017/budget 2018
Nettoanslag: Nettoanslaget har från år 2017 ökats från 21 737 tkr till 23 521 tkr
eftersom medel har erhållits för utökad personalstyrka på miljö- och hälsoskyddssidan.
På grund av oväntade externa intäkter inom bygglovsenheten blev överskottet 6 431 vilket i diagrammet illustreras med ett minskat nettoanslag. Se vidare under Övrig extern intäkt.
Bidrag: medel om 624 tkr avser bidrag från statliga Energimyndigheten och ges till energirådgivningen inom miljö- och byggnadskontoret.
Intern intäkt: ingen intern intäkt har budgeterats.
Övrig extern intäkt: Det ökade bostadsbyggandet i Sverige och framförallt i
Stockholmsområdet påverkar Sollentuna kommun stort. Under de senaste tre åren har byggtakten varit hög. Bygglovsenheten redovisade högre intäkter i jämförelse med budget år 2017 och historiskt sett inkom det under år 2017 ett större antal ansökningar gällande stora byggnationer. Byggaktörerna styr ofta när de vill ha ett beslut om bygglov, då även intäkten kan faktureras. Det gör det svårt att förutse när intäkter kommer genereras det får som följd att intäktsöverskottet i jämförelse med budget kan
vara relativt stort. Enligt Konjunkturinstitutet och Boverket förväntas byggtakten avta något under 2018-2019 varför intäkterna budgeteras som lägre i jämförelse med utfallet år 2017. Dock har intäkterna under år 2018 budgeterats bli högre jämfört med budget år 2017.
2.2.2 Kostnader utfall 2017/budget 2018
Lönekostnader: Nämnden beviljades utökat anslag inför år 2018 för att nyanställa fler miljöinspektörer. Dessutom har bygglovsenheten utökat sin personalstyrka vilket förklarar skillnaden i lönekostnad mellan åren.
Hyror: Skillnaden beror på en indexhöjning av hyror.
Övrig kostnad: Skillnaderna förklaras främst av att verksamheterna under år 2018 inte förväntas anlita konsulter för att bland annat parera för vakanser och ökad
ärendeinströmning.
2.3 Utsikt 2019 - Konsekvensanalys
Nedan scenario baseras på resonemanget i avsnitt 2.4 och har utgångspunkt från budget år 2018 med plan 2019-2020.
Scenario oförändrat anslag 2019:
Uteblivet anslag gällande utökning av GIS-verksamheten får som följd att servicenivån uteblir eller sjunker inom mät- och kartområdet, dessutom kommer
digitaliseringsarbetet att försvåras. Många digitala tjänster bygger på en kartkoppling.
Uteblivet anslag gällande digitaliseringsutveckling innebär att miljö- och
hälsoskyddsenheten inte kan utveckla sina digitala tjänster och arbetssätt vilket även ger effekter på externa aktörer.
Kostnadsbesparingar
Nämnden arbetar vidare med ett strukturerat förbättringsarbete. I detta har kartläggning av arbetsprocesser ingått med målet att effektivisera verksamheternas arbete ytterligare och på så sätt bli mer kostnadseffektiva. Arbetet leder till ett fortsatt långsiktigt arbete med att förbättra information, handläggningstider, tillgänglighet, rättsäkerhet,
kompetens och bemötande inom nämndens verksamhetsområden. Att förbättra dessa områden är en förutsättning för att klara framtidens och dagens utmaningar och krav som ställs på våra tjänster och vår myndighetsutövning. Inte minst är de grunden för fortsatt digitalisering i verksamheten.
Bygglovsenheten har goda ekonomiska förutsättningar för att fortsätta sitt
digitaliseringsarbete framöver eftersom intäkterna förväntas vara tillräckliga för det fortsatta arbetet. För miljö- och hälsoskyddsenheten liksom mät- och kartverksamheten är extra anslag nödvändiga för exempelvis ytterligare digitaliseringsarbete.
De senaste åren har bygglovsenheten och miljö- och hälsoenheten upplevt ökad
ärendeinströmning och ökat personalomsättning. Under år 2019 förväntas tillgången på kompetens personal inom dessa områden vara fortsatt begränsade och det kan i
dagsläget inte uteslutas att en löneglidning kan uppstå. Därför är det av stor betydelse att verksamheterna ges förutsättningar för att utveckla och förbättra sina arbetsprocesser och för att vara en attraktiv arbetsplats.
2.4 Nya/förändrade behov inför 2019-2021
Prio
. Nya förändrade behov Belopp Budget
2019 Plan
2020 Plan 2021 1 Digitaliseringsutveckling Miljö- och
hälsoenheten 600 600 0 0
2 2 st GIS-ingenjörer Mät- och kartenheten 4 900 1 600 1 630 1 670 3
Bygglovsenheten Bygglovsarkivet
Miljö- och byggnadskontoret påbörjade en digitalisering av kontorets bygglovsarkiv 2011/ 2012 i samband med att det gamla analoga mikrofilmsarkivet skannades och överfördes till ett digitalt arkiv.
Kontoret har sen dess löpande skannat avslutade pappersbaserade ärenden från bygglovsverksamheten, men det återstår fortfarande stora mängder pappersbaserade handlingar i arkivet, vilka borde skannas så det pappersbaserade arkivet kan avvecklas.
Mät- och kartenheten har också ett pappersarkiv som till vissa delar bör bevaras och därmed skannas.
Syftet med avvecklade pappersarkiv är följande:
frigöra lokalyta
minska kontorets behov av lagringsutrymme
underlätta för mer flexibla arbetssätt som inte kräver tillgång till analoga pappersarkiv
förenkla tillgången till arkiverat material för bättre sökbarhet och möjlighet till snabbare och bättre service till medborgarna i samband med utlämnande av handlingar
Kostnad för att skanna kontorets kvarvarande pappersarkiv på bygglov uppskattas till
ca 500 tkr.
Miljö- och hälsoskyddsenheten
Ökad exploatering och en växande befolkning i Sollentuna.
Under den senaste femårsperioden har befolkningen i Sollentuna kommun ökat drygt 1 procent per år. Tillväxttakten förväntas öka i liknande takt även under 2018-2020.
Tillväxten består huvudsakligen i nya bostadsområden och med tillväxttakten följer nya tillsyns- och kontrollobjekt. Inför exploaterings- och detaljplanprojekten förväntas miljö- och hälsoskyddsverksamheten bistå med expertis. Resursbehovet för miljö- och hälsoskydds verksamheten kan därför förväntas öka i motsvarande grad. I miljö- och hälsoenhetens behovs- och resursutredning görs en bedömning om ett ökat tidsbehov med två procent per år.
Digitalisering och öppna data.
Regeringens satsning ”Digitalt först ” syftar till att digitalisera den offentliga sektorn och därmed skapa en enklare, öppnare och effektivare offentlig förvaltning. Med
anledning av EU-bestämmelser om miljöinformation och industriutsläppdirektivets krav på att tillgängliggöra miljöinformation har flera myndigheter bl.a. Naturvårdsverket av regeringen fått i uppdrag att utveckla arbetet med att förbättra tillgängligheten av miljöinformation, till exempel resultat från tillsynsbeslut. Även inom
livsmedelskontrollen finns regeringsuppdrag om att information tillgängliggör resultat från livsmedelskontrollen. Information är en strategisk resurs i samhället, för såväl företag som för individ och myndighet. Kommunerna innehar en stor del av
miljöinformationen och enheten kommer att påverkas bl.a. genom att tillsynsbeslut behöver tillgängliggöras. Regeringens uppdrag kommer att påverka vilken information kommunerna behöver kunna tillgängliggöra som öppna data på webbplatser.
Detta förutsätter att digitaliseringen och e-tjänsterna utvecklas ytterligare. Det konkreta utvecklingsarbetet innebär tillkommande moduler i enhetens ärendehanteringssystem vilka innebär möjligheter för externa parter att registrera och anmäla ärenden via e- tjänster. Utvecklingen innebär även möjligheter och krav på att bli effektivare genom tillgängliggörande av nya verktyg när inspektörer arbetar i fält. Ett exempel är
applikationer som används i exempelvis läsplattor vilket ger möjlighet att i fält direktregistrera i verksamhetssystemet.
Digitalisering och e-tjänster
Av kommunens digitaliseringspolicy framgår att e-tjänsterna behöver vidareutvecklas och underhållas. E-tjänsterna syftar till att underlätta för kunden och effektivisera vårt arbete. Miljö- och hälsoskyddsverksamheten har under 2017 infört ett nytt
ärendehanteringssystem och med ett nytt och modernare ärendehanteringssystem öppnar sig möjligheter till att utveckla bättre e-tjänster och en effektivare
handläggningsprocess. Särskilda resurser behövs för att utveckla e-tjänsterna så att det blir användbara både för sökande och handläggningen. För att kunna möta de
förväntningar och behov som invånarna och övriga intressenter har behövs därför ökad kännedom om olika målgruppers behov, attityder och värderingar. Under 2018 påbörjas därför en särskild satsning med stöd av kommunikationsenheten som ska medföra att informationen på miljö-och hälsoskyddsidorna förenklas och blir mer konkret för att sedan under kommande år implementera de förbättringsförslag som tagits fram. Av dessa anledningar är webben strategiskt viktig att satsa på eftersom den är navet för
information och service.
Ökad samverkan med grannkommuner.
Med anledning av de statliga utredningarna gav miljö-och byggnadsnämnden miljö-och byggnadskontoret i uppdrag att utreda möjliga samverkansformer med grannkommuner inom miljö-och hälsoskyddsverksamheten. Uppdraget har därefter övergått i ett
kommunstyrelseuppdrag med inriktning att söka samverkan med Södra Roslagens miljö-och hälsoskyddsnämnd.
Mät- och kartenheten
Geografisk information (och tillhörande stöd i form av programvara och strategiskt arbete) har fått en väsentligt ökad betydelse i samhällsbyggnadsarbetet och den pågående digitaliseringen i Sollentuna. I dagsläget finns det en anställd som tillhandahåller löpande förvaltning inom området till samtliga aktörer som verkar i kommunen samt kommunens egna verksamheter. Tjänsten finansieras idag till fullo av mät- och kartenheten. För att kunna tillgodose kommande behov - internt från
kommunen, från medborgare och från kommersiella aktörer - avseende tillgången till korrekt geografisk information är det enligt dagens organisationsform av strategisk betydelse att kommunen rekryterar ytterligare personal på området.
För att kommunen ska kunna tillgodose framtida behov och utmaningar inom området geografisk information bland annat utifrån statliga direktiv om digitaliseringsarbete finns det ett tydligt behov av förstärkning och förutsätter också ett uppdrag från kommunstyrelsen.
Personalen kommer bland annat arbeta med:
strategiska frågor kring långsiktig försörjning av geografiska data till kommunens samhällsbyggande verksamheter
förvaltning och utveckling av kommunens IT-system för geografiska data
samverka med andra kommuner i länet i frågor som rör geografiska data och relaterade system
samordna och ansvara för att de som levererar data till kommunen, både internt och externt, levererar datat till kommunens kartsystem på ett standardiserat sätt
ansvara för att kommunens kartdatabas är uppdaterad
samordna avtalsaktiviteter med statliga Lantmäteriet och andra samhällsviktiga institutioner som kommunen har långsiktiga relationer med avseende
geografiska data
I nuvarande form ses därför ett behov av ytterligare GIS-ingenjörer (GIS = geografiska informationssystem) och bedömningen är att ett tillskott på minst två personer utöver befintlig resurs om en person, är nödvändig för att kommunen ska kunna hålla jämna steg med utvecklingen. Ovan scenario förutsätter att miljö- och byggnadsnämnden ges ett tydligt uppdrag. Utöver detta tillkommer kostnader i form av bland annat
utvecklings- och projektarbete och andra kostnader relaterade till kommunens ökade digitalisering. Kostnaderna är än så länge okända.
2.5 Investeringsbehov
Inga större investeringsbehov föreligger under år 2018-2020 utifrån dagens
förutsättningar. De behov som kommer att uppstå är tekniska hjälpmedel/verktyg som
verksamheterna använder sig av i sina specifika uppdrag och förväntas under perioden 2018-2020 inte överstiga 0,5 miljoner.
