2015-05-19 Dnr 2015/00157
NR 9
Landstingsstyrelsen
Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående delårsbokslut.
Landstingsstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut
Landstingsstyrelsen beslutar att föreslå landstingsfullmäktige besluta
att uppdra åt nämnden för Blekingesjukhuset att vidta åtgärder för att kontrollera kostnadsutvecklingen,
att uppdra åt nämnden för Blekingesjukhuset att vidta kostnadsreducerande åtgärder, vilka ska resultera i att nettoutfallet är i nivå med budget 2016,
att med anledning av vad som framgår i delårsrapporten konstatera Blekingesjukhuset kommer att överskrida budget innevarande år,
att uppdra åt nämnden för Blekingesjukhuset att vidta åtgärder för att minimera det prognostiserade underskottet,
att godkänna delårsbokslutet 1/1 – 31/3 2015 och prognos för helåret 2015, att överlämna delårsbokslut och prognos till landstingsfullmäktige, samt att i övrigt lägga materialet till handlingarna.
Landstinget Blekinge 2015-04-30 Dnr Landstingsdirektörens stab
Maria Gotthardsson
Landstingsstyrelsen
DELÅRSBOKSLUT MARS 2015 SAMT PROGNOS FÖR HELÅR 2015
(siffror inom parentes anger jämförbara siffror föregående år)I enlighet med fastlagda direktiv har delårsbokslut per 31 mars och helårsprognos för 2015 upprättats. Resultaträkning för Landstinget Blekinge har upprättats baserat på de prognoser som lämnats av för-valtningar och nämnder, samt känd utveckling av skatte- och statsbidragsintäkter. Det prognostiserade resultatet för landstinget är 0,4 miljoner kronor, vilket innebär ett underskott jämfört med budget om -16,3 miljoner kronor. Balanskravsresultatet visar ett prognostiserat överskott på 0,4 miljoner kronor. Delårsbokslutet visar ett positivt resultat om 16,4 (19,4) miljoner kronor, vilket är 12,2 miljoner kronor bättre än budget.
Två förvaltningar prognostiserar ett underskott. Landstingsservice prognostiserar -13,6 miljoner kronor sämre än budgeterat. Anledningen är högre avskrivningskostnader på grund av komponentindelning av fastigheter. Blekingesjukhuste prognostiserar -39,8 miljoner kronor sämre än budget. Övriga
förvaltningar och nämnder tror på överskott eller nollresultat jämfört med budget.
Blekingesjukhusets kostnader ligger efter tre månader betydligt över budget, även prognostiserat kostnadsutfall innebär ett överskridande av budget. Blekingesjukhuset måste ha kontroll över kostnadsutveckling och kostnadsutfall inom förvaltningen. Blekingesjukhusets prognostiserade budgetavvikelse på 39,8 miljoner kronor för 2015 får inte öka ytterligare. Åtgärder måste under året genomföras så att utfallet är i nivå med budget vid ingången av 2016.
Med hänvisning till lämnad redogörelse överlämnar ledningsstaben härmed delårsbokslutet för Landstinget Blekinge per 2015-03-31.
Landstingsstyrelsen föreslås besluta att föreslå landstingsfullmäktige besluta
att uppdra åt nämnden för Blekingesjukhuset att vidta åtgärder för att kontrollera kostnadsutvecklingen,
att uppdra åt nämnden för Blekingesjukhuset att vidta kostnadsreducerande åtgärder, vilka ska resultera i att nettoutfallet är i nivå med budget 2016,
att med anledning av vad som framgår i delårsrapporten konstatera Blekingesjukhuset kommer att överskrida budget innevarande år,
att uppdra åt nämnden för Blekingesjukhuset att vidta åtgärder för att minimera det prognostiserade underskottet,
att godkänna delårsbokslutet 1/1 – 31/3 2015 och prognos för helåret 2015, att överlämna delårsbokslut och prognos till landstingsfullmäktige, samt att i övrigt lägga materialet till handlingarna.
Landstingsdirektörens stab
Peter Lilja
Landstingsdirektör Monica Magnusson
Tf Ekonomidirektör
Bilagor.
Bilaga 1 – Ekonomisk redovisning delårsbokslut mars 2015 inkl. notförteckning Bilaga 2 – Personalstatistik
MÅLUPPFYLLELSE
Landstingsfullmäktige har i Landstingsplanen för 2015 beslutat om fyra övergripande mål av särskild, strategisk vikt:
1. En god hälso- och sjukvård samt insatser för en bättre folkhälsa 2. Aktivt klimat och miljöarbete för hållbara livsmiljöer
3. En stabil ekonomi för hållbar kostnadsutveckling
4. Engagerade medarbetare och goda utvecklingsmöjligheter
Jämlik hälso- och sjukvård
Mål 1: En hälso- och sjukvård som prioriterar de som har störst behov (LS/HSN).
Detta mål följs endast på landstingsövergripande nivå och redovisas vid årets slut med stöd av mätningarna i Vårdbarometern. De mått som följs är då andelen i befolkningen som uppfattar att vården ges på lika villkor utifrån vårdbehov respektive andelen i befolkningen som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra eller bra.
Resultaten från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor som publicerades i januari 2015 visade att 71,4 procent av befolkningen upplever sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Fördelat på kvinnor och män visade studien att 66,7 procent av kvinnorna och 75,9 procent av männen uppgav ett bra allmänt hälsotillstånd. Yngre mår också bättre än äldre. Detta pekar på stora olikheter och därmed troligen olika behov av hälso- och sjukvårdens insatser.
Mål 2: Landstinget erbjuder en hälso- och sjukvård och ett likvärdigt bemötande anpassat efter patientens behov oavsett bakgrund (LS/HSN).
Detta mål följs upp vid årsbokslutet i form av andel patienter som uppger att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt.
Bemötande utgör en stor och viktig del av intentionerna i den nya patientlagen vars implementering nu börjar ta fart på allvar i landstingsorganisationen. Att skapa möjligheter för patienten att kunna delta och ha inflytande på sin vård och behandling är en utmaning för vår hälso- och sjukvårdspersonal. En projektledare har anställts på 40 procent med uppdraget att, tillsammans med styr- och arbetsgrupp, verka för en implementering som följer linjeorganisationen. De viktigaste målgrupperna för
informationsinsatserna är patienter, medborgare och medarbetare. De övergripande målen för arbetet är:
Välinformerade patienter och medborgare som känner till sina rättigheter och möjligheter inom hälso- och sjukvården.
Välinformerade medarbetare som aktivt arbetar enligt lagens intentioner i syfte att stärka patientens ställning för en så säker vård som möjligt.
Ett flertal ledningsgrupper har redan inlett sitt arbete. En föreläsningsserie är planerad för
medarbetarna i landstinget under 2015. Samarbete bedrivs med SKL, 1177 och Socialstyrelsen kring framtagande av informationsmaterial och för problemlösning under implementeringens gång. En separat kommunikationsplan har också tagits fram som stöd för det fortsatta kommunikations- och förankringsarbetet.
Arbetet med Nationella patientenkäten och Vårdbarometern är viktiga verktyg för att följa upp detta målområde. Ett arbete har inletts för att förstärka analys, återkoppling till verksamheterna och användningen av resultaten i konkret förbättringsarbete i syfte att förbättra bemötande på olika sätt. Extern kommunikation om undersökningarna görs också i form av löpande pressaktiviteter. Primärvården
Tillgång till lika vård och rätten till bästa möjliga vård är ett viktigt arbete där samverkan med övriga aktörer som skola, socialtjänst, patientorganisationer etcetera utvecklas. En viktig del i arbetet är att nå dem som inte söker vården. Det finns ett behov av ökad kunskap om en hållbar jämställdhet och jämlik vård. Samtliga primärvårdsenheter uppger att de beaktar jämlikhetsperspektivet i det dagliga arbetet, vilket utgör ett av primärvårdsförvaltningens egna mål inom området.
Arbetet för att uppfylla förvaltningens eget mål om att identifiera två områden där ojämlikhet råder har påbörjats, bl.a. så har länets ungdomsmottagningar HBT-certifierats.
Psykiatri/Habilitering
Som ett led i att säkerställa att vården bedrivs både jämställt och jämlikt, har ett antal vårdprogram arbetats fram och fastställts under ett antal år; vårdprogram kring suicid, ätstörningar, affektiva sjukdomar inklusive ECT, demenssjukdomar samt behandling av missbruk och beroende finns tillgängliga på intranätet.
I den senaste NPE-mätningen är det enbart Habiliteringen som deltagit och som ligger till grund för förvaltningens resultat. Årets mål om att uppnå lägst PUK 85 på indikatorn bemötande uppnåddes inom habiliteringen för både vuxna och barn/målsman. Habiliteringen arbetar mycket med att bemöta och ta emot patienterna utifrån de enskilda behoven och önskemålen. I bemötandet är det också viktigt att på bästa sätt använda det kommunikationssätt som bäst passar den aktuella patienten.
Arbetet för att uppfylla förvaltningens eget mål om att identifiera två områden där ojämlikhet råder har inte påbörjats ännu, men kommer att genomföras och redovisas senast i samband med årsbokslutet. Blekingesjukhuset
Blekingesjukhuset har brutit ned de övergripande målen i lokala mål för sjukhuset. Dessa följs upp vid årets slut.
Arbetet för att uppfylla förvaltningens eget mål om att identifiera två områden där ojämlikhet råder har inte påbörjats ännu, men kommer att genomföras och redovisas i samband med delårsbokslutet i augusti.
En bättre folkhälsa ska avspeglas i en ökad jämlik hälsa
Mål 1: Landstinget ska ha en välfungerande intern samverkan kring det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Landstinget ska även vara drivande i arbetet med att utveckla en väl fungerande länsgemensam samverkan för Blekingebornas hälsa. (LS mål)
Den länsgemensamma folkhälsopolicy som tagits fram i nära samverkan med länets kommuner, länsstyrelsen och Region Blekinge har under slutet av 2014 antagits hos alla parter. En arbetsgrupp för folkhälsoarbetet bestående av representanter från samverkansparterna har under första tertialen
påbörjat diskussioner hur folkhälsopolicyn nu kan omsättas i konkreta handlingsplaner. Samtidigt pågår också ett informationsarbete att i olika forum i länet göra folkhälsopolicyn känd.
Mål 2: Ett systematiskt sjukdomsförebyggande arbete i enlighet med de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder (LS/HSN).
Under perioden har ett fortsatt sjukdomsförebyggande arbete bedrivits av primärvård, Blekingesjukhus, psykiatri/habilitering och folktandvården. Dokumentationsstöd för arbetet med levnadsvanor används i varierande grad av samtliga förvaltningar som dokumenterar i SYSteam Cross. Samtliga verksamheter har fått tillgång till applikationen för verksamhetsuppföljning under 2014 och början av 2015.
Vårdcentralerna arbetar aktivt med implementering av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Användningen av de nya sökorden för levnadsvanorna i
journalsystemet har minskat något första tertialet 2015 (6 procent av patienterna har tillfrågats om en eller flera av levnadsvanorna tobaksbruk, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och mat).
Blekingesjukhuset har ett eget mål som är att fler än 5 klinikerska under 2015 ha dokumenterat samtal om levnadsvanor – resultatet är redan vid första kvartalet 6 kliniker.
Folktandvården utgör en resurs i arbetet med att förebygga tobaksbruk och sjukdom på grund av tobak. Folktandvården är delaktig i landstingets arbete kring levnadsvanor. En ny modul i folktandvårdens journal har införts för att underlätta uppföljning av tobaks- och kostvanor på individ- och
populationsnivå. Uppföljningsarbetet har inte påbörjats än.
Samtal om levnadsvanor har sedan länge genomförts i psykiatri och habiliteringen men fokus på innehållet i samtalen har ökat under perioden. Förvaltningen dokumenterar inte enligt de nya sökorden utan med stöd av åtgärdskoder. Följs upp internt vid årsredovisning.
Inga nya resultat finns att rapportera från nationella patientenkäten rörande måtten andel patienter som uppger sig ha fått frågor om levnadsvanorna tobak, matvanor, motion och alkoholvanor respektive andel patienter som är positiva till att läkare eller annan vårdpersonal vid besök diskuterar
levnadsvanor, t.ex. kost, alkohol, rökning och motion.
Patientens och invånares förtroende och medverkan
Mål 1: Vård och behandling ska, så långt det är möjligt, utformas och genomföras i samråd med patienten, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och tillgodose patientens behov av kontinuitet (LS/HSN).
Invånarnas och patienternas förtroende för hälso- och sjukvården mäts med Vårdbarometern. Mätningarna för 2015 har påbörjats och pågår under våren och hösten. Resultatet redovisas vid kommande årsskifte.
Mätningar av patienternas förtroende och medverkan vid ett specifikt besök alternativt slutenvårdstillfälle görs med Nationell Patientenkät.
Primärvården deltog i undersökning med Nationell Patientenkät senast hösten 2014. Då det gäller patientens uppfattning om delaktighet och medverkan ses en liten förbättring jämfört med 2013. Inom psykiatri- och habiliteringen har habiliteringen deltagit i mätning med Nationell Patientenkät hösten 2014. Årets mål om att uppnå lägst PUK 75 på indikatorn förtroende uppnåddes inom habiliteringen för både vuxna och barn/målsman.
Blekingesjukhuset har brutit ned det övergripande målet i ett lokalt mål som gäller skriftlig information till patienterna vid utskrivning. Detta följs upp vid årets slut.
Folktandvården kommer att genomföra en patientenkät under hösten 2015. Resultaten avseende hänsyns- och respektfullt bemötande kommer därefter att kunna redovisas vid årsbokslutet.
Tillgänglig hälso- och sjukvård
Mål 1: God tillgänglighet till vård, behandling och information för patienter och medborgare (LS/HSN).
Landstingsdirektörens stab har, i samverkan med primärvårdsrepresentanter, under senvintern och våren arbetat med att skapa förutsättningar för primärvården att leverera sin väntetidsrapportering automatiserat varje månad. Första leveransen kommer att ske i april – då avseende mars månads resultat. Utbildnings- och informationsmöten har genomförts och Bluesapplikationer har tagits fram, där varje enskild vårdcentral kan kvalitetssäkra sina data innan leverans till SKL. Detta mål är alltså uppfyllt.
Det har även påbörjats arbete med att följa de olika cancerflödena enligt den nya
tillgänglighetsöverenskommelsen och arbetet med Varje dag räknas – den nationella överenskommelsen för bättre cancervård. Väntetidssamordnarens roll är att försöka fånga de nationellt framtagna
mätpunkterna i systemen. Detta arbete fortskrider och handlingsplan har lämnats in till
landstingsledningen. Arbetet utförs i samråd och samverkan med RCC Syd (Regionalt Cancercentrum Syd).
Tillgänglighetsöverenskommelsen avseende 2015 har inneburit en del förändringar nationellt men Landstinget Blekinge har beslutat att fortsätta mätningarna enligt Kömiljardöverenskommelsen 2014 med samma målvärden, vilka är:
Grundkrav: minst 70 procent av patienterna ska ha kortare väntetider än 60 dagar till besök respektive behandling.
Vi har även nationellt stått oss väldigt väl med dessa resultat. De förbättrade och numera stabila resultaten beror på ett idogt arbete ute på klinikerna, t.ex. kvällsmottagningar och extra satsningar på operationsavdelningen.
Ändamålsenlig och säker vård
Patientsäker vård
Mål 1: Landstinget ska uppfylla nationellt ställda krav inom patientsäkerhet samt följa lag och föreskrifter
(LS/HSN).
Lagens definition på patientsäkerhet är ”skydd mot vårdskada”. Nationellt ställda krav har skiftat genom åren och den prestationsbaserade patientsäkerhetsöverenskommelsen var viktig mellan åren 2011 – 2014. Kraven i denna satte igång flera aktiviteter och arbetet har fortsatt via överenskommelsen för året. Utifrån denna samt lag och författning har en struktur för patientsäkerhetsarbetet utarbetats. Visionen är en hälso- och sjukvård utan vårdskador, det övergripande målet är att systematiskt förebygga vårdskador och strategin är att genom ett strukturerat och systematiskt arbetssätt stödja hälso- och sjukvården. Några hittills genomförda aktiviteter framgår i de patientfokuserade målen nedan. Utmaningen är att vara uthållig och utvärdera samt förbättra utifrån mätningar, granskningar, avvikelser och analyser.
A. God patientsäkerhetskultur genom ökad kunskap om förhållningssätt och värderingars betydelse för patientsäkerheten.
Ledningen återkopplar t.ex. på arbetsplatsträffar kring anmälningar och avvikelser.
Kömiljard Besök Behandling
Januari 2013 73,99 74,10 Februari 2013 72,78 74,38 Mars 2013 85,25 82,18 Januari 2014 71,10 80,00 Februari 2014 69,50 73,60 Mars 2014 82,70 85,60 Januari 2015 72,80 77,20 Februari 2015 69,50 76,50 Mars 2015 79,20 85,60 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00% 80,00% 90,00% 100,00% Köm iljar d Köm iljar d K öm ilja rd Köm iljar d Köm iljar d Köm iljar d Köm iljar d Köm iljar d Köm iljar d Köm iljar d Köm iljar d Köm iljar d Köm iljar d Köm iljar d Köm iljar d jan-14 feb-14 mar-14 apr-14 maj-14 jun-14 jul-14 aug-14 sep-14 okt-14 nov-14 dec-14 jan-15 feb-15 mar-15
Kömiljard 2014/2015 -
70% resp 80% inom 60 dagarBesök Blekinge Operation/åtgär d Blekinge
Landstingsledningens engagemang tydliggörs genom påbörjat arbete kring värderingarnas betydelse samt planering av patientsäkerhetskonferens hösten 2015.
Handlingsplan utifrån patientsäkerhetskulturenkäten har upprättats. Patientsäkerhetsberättelse för år 2014 har upprättats.
Påverkan mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet påtalas från verksamheten, t.ex. rådande personalbrist i kombination med överbeläggningar och oro inför sommarbemanningen. Förbättringsinitiativ uppmuntras och framkommer ofta i samband med avvikelser. B. Öka patientens delaktighet i vård och behandling.
Resultaten av genomförda nationella patientenkäter presenteras.
Utvecklingen av klagomål och synpunkter från patient och anhöriga följs.
Patientsäkerhetslagen hänvisar i vissa delar till patientlagen och ur ett patientsäkerhetsperspektiv framhålls lagkravet att patienten ska informeras vid vårdskada.
C. Färre frekventa vårdskador och allvarliga vårdskador genom att kunskap om effektiva åt-gärder förmedlas liksom metoder och verktyg för att systematiskt förebygga.
Utvecklingen av vårdskador och allvarliga vårdskador följs.
Risker efterfrågas specifikt vid de patientsäkerhetsdialoger som pågår inom sjukhuset. Sjukhuset fortsätter med månatliga övergripande journalgranskningar.
Nationella mätningar har genomförts av trycksår, vårdrelaterade infektioner och hygienrutiner, se resultat nedan.
Användning av läkemedel säkras bl.a. genom detaljplanering av prioriterade åtgärder efter genomförd riskanalys inom psykiatrin.
Problemet kring kommunikation och information vid överlämningar och överföringar av patient framgick av patientsäkerhetskulturenkäten, men förmedlas även via anmälningar från IVO, Förtroendenämnden samt vid ovan nämnda patientsäkerhetsdialoger.
Mål 2: Landstinget ska ha en god följsamhet till basala hygienrutiner och andelen ska öka årligen (LS/HSN).
Följsamheten till basala hygienrutiner mäts via observationer på avdelningar och vårdenheter. Hygienombuden genomför med stöd av nationella protokoll och instruktioner samt registrerar resultaten. Dessa presenteras fr.o.m. årsskiftet via Blues för att varje förvaltning, basenhet och
avdelning ska kunna analysera sitt resultat. Nationell punktprevalensmätning genomfördes under vecka 12 – 13 samt genom kontinuerliga observationer på basenheten för att kunna följa utvecklingen i den egna verksamheten.
Mål 3: Landstinget ska årligen minska andelen vårdrelaterade infektioner (LS/HSN).
Nationell punktprevalensmätning av förekomsten av vårdrelaterade infektioner genomfördes i slutet av mars och under året ska ytterligare tre mätningar genomföras. Landstingets resultat presenteras i Blues. Mätningen genomförs med stöd av nationella protokoll och instruktioner och skickas till vårdhygien som därefter registrerar i ett nationellt webregister.
Följsamheten till hygienrutiner i den nationella mätningen i mars var cirka 70 procent, vilket är ett sämre resultat än tidigare mätningar. Dylik mätning genomfördes av förekomsten av vårdrelaterade infektioner och resultatet var cirka 9 procent. Nationell jämförelse har ännu inte presenterats.
Även andelen patienter som får allvarligare tryckskador har minskat. Fortfarande drabbas nästan var tionde patient i Blekinge av en tryckskada. Endast 60 procent av riskpatienterna får planerad
lägesändring i säng eller stol, drygt var femte riskpatient får tryckavlastande dyna i stol och knappt var tredje riskpatient får hälavlastning.
God vård genom väl fungerande processer
Mål 1: Väl fungerande vårdprocesser för patienter med långvarig benign smärta och patienter som drabbats av stroke (LS/HSN).
Rehabiliteringskliniken arbetar sedan flera år i en processorganisation med processledare bl.a. för vårdprocesserna för patienter med långvarig benign smärta och patienter som drabbats av stroke. Erfarenheterna har visat att ett aktivt processarbete ger stöd till både medarbetare och ledning i arbetet med att på bästa sätt utveckla och säkerställa omhändertagandet av patienter.
Processledarna ansvarar för att inom kliniken stödja, driva och utveckla processen fortlöpande samt stimulera medarbetare till att bidra i utvecklingen av processerna. Processledarna ska också säkerställa mätning och uppföljning samt initiera förbättringsförslag. Rehabiliteringskliniken har på detta sätt kunnat utveckla sitt interna arbete men processledarna uppfattar att de saknar ett uttalat mandat för att kunna arbetata klinik- och förvaltningsövergripande med analys och utveckling av de olika vårdprocesserna. Processledarnas kunskap om resultat av vårdinsatser inom de olika vårdprocesserna utgör en outnyttjad källa i det övergripande planerings- och utvecklingsarbetet.
Uppdraget att vidareutveckla vårdprocessarbetet ligger på Utvecklingsenheten och bör förtydligas under året, för att arbetet ska kunna fortlöpa.
Mål 2: Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Arbetet bedrivs fortsatt enligt de åtgärder som Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg 2014 anger. Förvaltningarna arbetar in aktiviteter enligt handlingsplan 2014 i sina verkställighetsplaner. Förvaltningarna ansvarar för uppföljning och redovisning i delårsrapporter och årsredovisning. (LS/HSN).
SKL:s satsning ”Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre” avslutades i december 2014, men Landstinget Blekinge fortsätter arbeta enligt de intentioner som beskrivs i Handlingsplan 2014. Ledningskraftsteamet har under årets inledande månader inriktat sig på hur pågående arbete ska lämnas över till ordinarie verksamhet i landsting och kommuner. Under våren 2015 planeras en workshop med syfte att sammanfatta och avrunda den ”Nationella äldresatsningen” och också göra ett gemensamt avstamp för framtiden. Målgrupp är förvaltningschefer, verksamhetschefer, utvecklare/motsvarande, medicinskt ansvariga, sjuksköterskor med flera anställda i kommun och landsting. Denna dag
presenteras också Ledningskraftsteamets ”bokslut” med en kort sammanfattning av vad som genomförts, teamets erfarenheter samt medskick till uppdragsivaren som är LSVO.
Primärvården
I enlighet med framtagen handlingsplan har arbetet bland annat varit inriktat på att skapa lokala arenor för förbättringsarbete, så kallade TRIAD-möten, utveckling av vårdplaneringar, planering av
pilotprojekt för uppföljande samtal från vårdcentral till patient som varit inskriven inom specialistsjukvården och utvecklingsarbeten inom läkemedelsområdet.
Aktiviteter finns i primärvårdens verkställighetsplan, t.ex. SAMSPEL, äldremottagningar, TRIAD-möten m.m., helt i enlighet med det landstingsövergripande målet.
Bättre flöde är ett av SKLs satsningar och i juni startades ett utvecklingsarbete som har som syfte att
utveckla samverkan och förbättra vårdprocessen för de mest sjuka äldre. De som deltar i arbetet är avdelning 8 på BLS, Brunnsgårdens vårdcentral och Hemsjukvården i Karlshamn. Projektet har presenterat sitt arbete för primärvårdens ledningsgrupp. I samband med att Brunnsgårdens vårdcentral öppnar en äldrevårdsmottagning i mars ses behovet av att förbättra direktkommunikationen mellan vårdcentralen och slutenvården. Utvecklingsarbete pågår. Läkemedelsgenomgångar utförs på särskilda boende.
Psykiatri/Habilitering
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att möta upp med öppenvårdsresurser efter slutenvård, för att minimera antalet återinskrivningar för de äldre patienterna över 65 år. Antalet återinskrivningar för dessa patienter kommer att följas upp i samband med årsbokslutet. Det finns möjligheter att nå målet om max 10 procent av vårdtillfällena för äldre (65 år och äldre) som följs av en återinskrivning inom den psykiatriska heldygnsvården.
Blekingesjukhuset
Sjukhuset medverkar i samverkansprojekten som beskrivits ovan och har skrivit fram egna mål och mått för SAMSPELsarbetet som kommer att följas upp först vid årsbokslutet i enlighet med de landstingsövergripande målen.
Ändamålsenlig hälso- och sjukvård genom systematiska förbättringar
Samtliga förvaltningar bedriver förbättrings- och utvecklingsarbeten i linje med landstingets övergripande mål. Med hjälp av systematisk metodik arbetar tvärprofessionella team med konkreta förbättringar på flera håll i verksamheterna. Glädjande är att patienten/brukaren alltmera bjuds in och också räknas som den viktigaste parten med sina erfarenheter och upplevelser. Med dessa som
utgångspunkt genomförs och planeras flera förbättrings- och utvecklingsarbeten. Ett arbete värt att lyfta fram är tandvårdens utbildningsprogram ”Teamutveckling och professionellt bemötande” med syfte att ”genom ett professionellt bemötande och omhändertagande, inspirera och motivera patienten att aktivt delta i sin
egen vård”. Arbetet följs upp kontinuerligt och nya insatser har genomförts och planeras, för att sprida
erfarenheterna. Ett annat exempel är ”Bättre flöden i vården” där olika huvudmän (kommun, primärvård och sjukvård) samspelar. Fokus för projektet är patientens hela väg genom vården med syfte att förbättra för medborgarna genom att bl.a. förenkla kontaktvägar och öka tillgängligheten. Ett annat arbete är ”LAG-projektet” (Landstingets Analysgrupp), ett samverkansprojekt med särskilt fokus på kvalitetsregistren som utgångspunkt för förbättringsarbeten. Syftet är att utveckla en arbetsmodell för data, analys och tolkning och vara en länk mellan registerdata och verksamheteten. Primärvården deltar med två vårdcentraler och två rehabiliteringsenheter. Mer information finns under Kunskapsstöd och uppföljning inom hälso- och sjukvården.
Engagemanget i verksamheterna är mycket stort men en stor utmaning är att sprida och kommunicera allt det goda arbete som genomförs. För detta syfte finns en yta på intranätet för att synliggöra
pågående och genomförda förbättringsarbeten. I linje med detta finns också ett ”Förbättringsforum” med representanter från förvaltningarna. Syftet är att dela med sig och sprida förvaltningarnas arbete inom utveckling, förbättringar och innovation.
Arbetet med att utveckla sjukskrivningsprocessen har fortsatt genom införandet av differentierat intygande1 som är en del av huvudprojektet En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Varje vårdenhet ska
senast vid årets slut uppdatera sin lokala sjukskrivningsprocess, så att det framgår hur tidig och strukturerad bedömning av mer komplexa sjukfall kan genomföras. Det har blivit allt viktigare med tidig samverken internt och externt vid komplexa sjukfall, för detta krävs fungerande och
dokumenterade rutiner. För att införa det nya arbetssättet har landstinget och försäkringskassan under perioden påbörjat de gemensamma informationsinsatserna för vårdenheterna.
Utveckling av sjukskrivningskoordinatorsrollen fortgår både nationellt och i landstinget med anledning av att funktionen ska permanentas under 2015.
1 Differentierat intygande syftar till att ge ökad kvalitet genom ett tidigt ställningstagande från läkaren kring vilka individer
som har behov av insatser för återgång i arbete och förväntad längd för sjukskrivning samt att ge ett effektivare flöde för de kortare och enkla sjukskrivningarna som inte kräver några insatser från de olika aktörerna.
Aktivt klimat- och miljöarbete för hållbara livsmiljöer
Mål 1: Hållbarhetskrav i upphandlingar ska öka, där så är relevant. Kraven ska följa Miljöstyrningsrådets råd om kriterier samt den landstingsgemensamma uppförandekoden för sociala och etiska krav (LS/HSN).
Mål 2:Miljö- och hållbarhetsarbetet ska integreras och systematiseras på fler nivåer i fler verksamheter. Det ska vara en naturlig del av verksamhetens övriga kvalitets- och utvecklingsarbete. Ständiga miljö- och hållbarhetsförbättringar ska eftersträvas, i enlighet med landstingets miljöprogram (LS/HSN).
Mål 3: Landstinget ska verka för en god regional samverkan för en hållbar utveckling i länet. (LS). Miljö- och hållbarhetskrav i upphandling av varor och tjänster
Miljöfunktionen stödjer affärsenheten med expertkompetens i att ställa hållbarhetskrav i upphandlingar, miljökrav enligt Konkurrensverkets kriterier samt sociala krav i leverantörsledet, enligt landstingets uppförandekod. I de upphandlingar som utförs av affärsområde fastighet ställs inte dessa krav. Landstinget har ett nationellt engagemang i arbetet med att utveckla metoder och stöd för hållbar upphandling, dvs. upphandling där miljökrav och sociala krav i leverantörsledet ingår. Plan för revisioner i landstingets leverantörsled, är under framtagande.
Hållbarhetsarbetet ska systematiseras och integreras på alla nivåer
Miljöfunktionen arbetar med att stödja och samordna arbetet med att införa miljöledningssystem i landstinget inom tandvården, primärvården och landstingsservice. Syftet med samordningen är att utbyta erfarenheter och arbeta resurseffektivt. Särskilt fokus har lagts på att stödja tandvården och primärvården i sitt arbete med miljöcertifieringen i respektive förvaltning, enligt den internationella standarden ISO 14001. En intern miljörevisorsgrupp har bildats och revisioner kommer att utföras och ledas av landstingsdirektörens stab under april i folktandvården. Utbildningar i miljöledning och kvalitetsledningssystem har genomförts miljöfunktionen. Miljö- och hållbarhetsutbildningar har anordnats internt för chefer, nya medarbetare, miljöombud m fl. Gästföreläsning har genomförts för studenter i nationella kurser i miljöledningssystem på Blekinge Tekniska Högskola.
Arbetet med att implementera miljö- och hållbarhetsplanen har intensifierats under perioden. En långsiktig plan för införandet är under framtagande, i syfte att uppfylla politiskt beslutade mål.
Ökat fokus på regionalt arbete med klimat, energi och transporter
Landstingset är med och leder och driver arbetet med hållbar utveckling för länet Blekinge. Det sker genom arbete i styrgruppen för Hållbarhetsforum Blekinge samt för Klimatsamverkan Blekinge. Arbete för fler biogastankställen drivs i länet genom samverkan mellan olika aktörer. Verksamheten planerar att införa elbilar och landstinget har gått med i Green Charge-projektet som syftar till en utveckling av användandet av dessa fordon.
Landstinget Blekinge ska ha en god ekonomisk hushållning och bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiella mål, riktlinjer för verksamheten och resursfördelning ska vara realistiska och ge utrymme för handlingsberedskap.
Att budgeten används som styrinstrument är en viktig förutsättning i arbetet med att kvalitetssäkra beslutsunderlag och ekonomiska effekter av fattade beslut. En annan viktig förutsättning är ett kontinuerligt och aktivt utvecklingsarbete med rutiner för uppföljning och kontroll
Styrinstrument ska bidra till ekonomisk stabilitet och en ekonomi i balans
Landstingets huvudsakliga styrinstrument för att uppnå en ekonomi i balans är uppföljning av utfall jämfört med den budget som landstingsfullmäktige beslutat. Landstingets rutin är att alla förvaltningar och nämnder upprättar månadsbokslut där avvikelse mellan utfall och budget redovisas och
kommenteras. I månadsboksluten ingår även en helårsprognos. För mars och augusti lämnas
delårsbokslut som är en mer omfattande rapport och analys av förvaltningarnas och nämndernas läge. Landstingsdirektörens stab upprättar månads-, delårs- och årsbokslut för hela Landstinget Blekinge. Landstinget Blekinge lyder under kommunallagen som sedan år 2005 har en regel om god ekonomisk hushållning. Den säger att såväl budget som utfall ska uppvisa positiva resultat (exklusive
realisationsvinst/förlust på anläggningstillgångar och synnerliga skäl) varje enskilt verksamhetsår, ett så kallat balanskravsresultat. Positiva resultat medför bland annat att investeringar kan finansieras med egna medel och ger goda förutsättningar för en stabil och långsiktig trygg verksamhet.
Landstingets prognostiserade resultat 2015 är ett överskott på 0,4 miljoner kronor. Landstingets budgeterade resultat 2015 är 16,7 miljoner kronor.
Andra mått som visar på ekonomisk stabilitet är soliditet och kassalikviditet. Per 31 mars är Landstinget Blekinges soliditet 39,0 procent, vilket är 1,7 procentenhet högre än vid samma tidpunkt 2014.
Kassalikviditeten är 268,7 procent, vilket är 84,7procentenheter högre än per 31 mars 2014. En stabil ekonomi för hållbar kostnadsutveckling
Kostnadsmedvetenhet och kontroll ska ge effektiva verksamheter
I Landstingsstyrelsens verksamhetsplan 2015 finns målen att alla förvaltningar ska följa budget och att Landstinget Blekinge ska ha en hög kostnadsmedvetenhet.
Förvaltningarnas prognostiserade resultat 2015 visar att två förvaltningar inte klarar beslutad budgetram. Landstingsservice med budgetavvikelse på-13,6 miljoner vilket beror på tillämpning av komponentavskrivningar och Blekingesjukhuset med underskott på-39,8 miljoner kronor mot budget. Ett sätt att mäta kostnadsmedvetenhet är förändring av nettokostnaden i procent samt förändring av personalkostnaderna i procent jämfört med föregående år.
Landstinget Blekinges prognos för 2015 ger en förändring av nettokostnaden jämfört med 2014 på 6,1 procent justerat för AFA-intäkter 2015 och fastighetsnedskrivningar 2014. Den budgeterade
nettokostnadsförändringen justerat för samma poster är 2015 4,8 procent.
De prognostiserade personalkostnaderna 2015 uppgår till 2 934,8 miljoner kronor, en ökning med 141,9 miljoner kronor jämfört med 2014, vilket motsvarar en förändring på 5,1 procent. Den budgeterade förändringen av landstingets personalkostnader 2015 är 2,1 procent.
Sammanfattning/analys
Fem mål inom ekonomi mäts vid delårsbokslutet. Två av målen är uppfyllda, soliditet och kassalikviditet.
Två förvaltningar visar ett prognostiserat underskott jämfört med budgeten. Trots det är landstingets ekonomi god. Underskottet täcktes av andra förvaltningars överskott.
Landstinget Blekinge visar ekonomisk stabilitet genom god soliditet och kassalikviditet. Landstinget prognostiserar också att klara ett positivt balanskravsresultat.
Nettokostnads- och personalkostnadsförändring har ökat mer än budgeterat. Den högre
nettokostnaden beror bland annat på att intäkterna för kömiljard 2014 var 25 miljoner kronor högre än vad som är prognostiserat för 2015 samt att läkemedelskostnaderna förväntas bli 7 miljoner kronor högre än budgeterat. Även avskrivningskostnaderna förväntas bli 6,1 miljoner kronor högre än 2014. Att personalkostnadsförändringen är högre än budgeterat kan förutom att de arbetade timmarna ökat mer än förväntat hänföras till att vissa personalkostnader finansieras med ökade intäkter istället för personalkostnadsbudget samt ett fortsatt beroende av hyrpersonal.
Ekonomin visar en stadig positiv utveckling och det är femte året som landstinget förväntas ett positivt resultat och en fortsatt god och stabil ekonomi. Det ger landstinget en god grund för att möta de utmaningar som arbetet med framtidens hälso- och sjukvård innebär. Det möjliggör bland annat stora investeringar i landstingets fastigheter och utveckling av framtidens vårdprocesser. Det kommer att fortsätta vara ett högt kostnadstryck inom vården även i framtiden på grund av ökad vårdtyngd, nya
Måluppfyllelse
Samtliga mål på landstingsnivå följs upp på helårsbasis.
Arbetet med medarbetarsamtal och individuella utvecklingsplaner pågår kontinuerligt i samtliga förvaltningar. När det gäller framtagande och revideringar av kompetensförsörjningsplaner för avdelningen och handlingsplan för intern kommunikation pågår arbete i samtliga förvaltningar.
Förvaltningarna psykiatri och habilitering, landstingsservice och landstingsdirektörens stab bedömer att de kommer att nå målen.
Statistikuttag
Utförd arbetstid (inklusive övertid, mertid och timanställningar)
Den utförda arbetstiden har minskat med 38 årsarbetare jämfört med samma period förra året (1 årsarbetare=1760 timmar på helår). Minskningen beror på ökad frånvaro med 31 årsarbetare och att det har varit en röd dag mer i år än föregående år. Uppdelat per förvaltning ser förändringen av den utförda arbetstiden ut som följer:
Inom Blekingesjukhuset har antalet timmar minskat med 38,2 årsarbetare, främst inom gruppen specialistkompetenta läkare med 14,1 årsarbetare, icke specialistkompetenta läkare med 9,4 årsarbetare, medicinska sekreterare med 14,2 årsarbetare och personalgruppen sjuksköterskor med 18,1 årsarbetare jämfört med samma period förra året. Minskningen beror på ökad frånvaro för personalgrupperna specialistläkare och medicinska sekreterare och för personalgruppen icke specialiskompetenta läkare är minskningen orsakad av färre antal anställda. När det gäller personalgruppen sjuksköterskor så beror minskningen på ökad frånvaro samt färre antal anställda. En ökning har skett i personalgrupperna undersköterskor med 19 årsarbetare och rehabilitering och förebyggande arbete med 11 årsarbetare. Ökningen beror på fler anställda i dessa grupper.
För primärvårdens del har den utförda arbetstiden ökat med 13,7 årsarbetare och det är främst icke specialistkompetenta läkare som har ökat med 6,5 årsarbetare, ledningsarbete med 2,7 årsarbetare och medicinska sekreterare med 6,6 årsarbetare. Orsaken till ökningen för ledningsarbete beror på att avdelningschefer är tillsatta på enheter där verksamhetschefen tidigare hade båda linjeuppdragen. Andra orsaker till ökningen beror på att medicinska sekreterare har rekryterats på vakanta tjänster och för icke specialistkompetenta läkare har en utökning av AT-tjänster utförts inom landstinget.
Psykiatri- och habiliteringen har minskat med 6,4 årsarbetare och det är gruppen psykolog och psykoterapeut som står för den största minskningen med 14,1 årsarbetare. Många legitimerade psykologer slutade under 2014. Förvaltningen har försökt att rekrytera nya legitimerade psykologer, men detta är mycket svårt. Rekryteringen har oftast slutat med att PTP-psykologer har anställts i stället.
Inom landstingsservice har den utförda arbetstiden ökat med 6,5 årsarbetare. Det har främst ökat i personalgruppen köks-, måltids-, städ- tvätt och renhållningsarbete med 10,3 årsarbetare. Denna ökning beror på vårdnära servicetjänster inom textil och materialförsörjning, utökat uppdrag från Kronoberg inom materialförsörjning samt 7-dagars städning. Personalgruppen ledningsarbete har ökat med 3,9 årsarbetare vilket beror på tidigare vakanser och att två avdelningar delats på grund av hög
arbetsbelastning. En minskning av utförd arbetstid har skett för gruppen handläggare- och
administratörsarbete, vilket beror på personalrörlighet inom gruppen och yngre medarbetare som har föräldraledighet.
Folktandvårdens utförda arbetstid har ökat med 7,4 årsarbetare. Ökningen har skett för grupperna tandläkare och tandsköterskor, vilket beror på ökat antal anställda. Folktandvården är vid årets början i stort sett fullbemannad.
Den utförda arbetstiden inom landstingsdirektörens stab har minskat med 16,6 årsarbetare vilket kan härledas till handläggare- och administratörsarbete med 5 årsarbetare, skol-, kultur-, turism- och
fritidsarbete med 5 årsarbetare och teknikarbete med 4 årsarbetare. Minskning av timmar avseende handläggare- och administratörsarbete, skol-, kultur-, turism- och fritidsarbete beror på att projekt på Blekinge kompetenscentrum har avslutats. När det gäller minskning av timmar för teknikarbete beror det på projekt 100 nya möjligheter.
Övertid
Övertidsuttaget har ökat med totalt 10,2 årsarbetare. Personalgrupperna sjuksköterskor samt undersköterskor står för drygt 9,3 av dessa årsarbetare.
Mertid
Mertidsuttaget har minskat med 0,4 årsarbetare för de första två månaderna. Personalgruppen medicinska sekreterare står för denna minskning med 0,4 årsarbetare.
Timavlönade
Timtidsuttaget har minskat med 1,2 årsarbetare och det har minskats i personalgrupperna handläggare- och administratörsarbete med 2,3 årsarbetare och sjuksköterskor med 2,2 årsarbetare. Ökning har skett för undersköterskor med 1,7 årsarbetare och för köks-, måltids-, städ, tvätt och renhållningsarbete med 1,9 årsarbetare.
Frånvarotid per frånvarohuvudgrupp
Den totala frånvarotiden har ökat med totalt 31 årsarbetare. Den största ökningen är inom sjukfrånvaro, föräldraledighet och utbildning.
Sjukfrånvaro (dagar per anställd)
Den totala sjukfrånvaron har ökat med genomsnittligt 0,3 dagar per anställd och ligger nu på 3,0 dagar per anställd.
Antal anställda (tillsvidare- och visstidsanställda)
Landstinget Blekinge har totalt 4 784 anställda 28/2 2015. Det är en ökning med 60 jämfört med 2014 och det är de tillsvidareanställda som har ökat med 177 medan de visstidsanställda har minskat med 117. Det är personalgrupperna tandvårdsarbete, ledningsarbete, undersköterskor och teknikarbete som
Nyttjande av inhyrd personal och arvoderade läkare
Inhyrd personal
Antalet arbetade timmar i årsarbetare för inhyrda läkare har ökat med 5,2 årsarbetare under perioden och ligger nu på totalt 41,8 årsarbetare. Blekingesjukhuset och psykiatri och habilitering står för den största ökningen med 2,4 årsarbetare vardera, men även primärvården har ökat med 0,4 årsarbetare. Rekryteringsarbete pågår för att minska användandet av hyrläkare. Inhyrda läkare har använts inom medicin, kirurgi, thorax, kvinnosjukvård, röntgen, öron, vuxenpsykiatri och allmänmedicin.
Antalet arbetade timmar i årsarbetare för inhyrda sjuksköterskor uppgick till 4,1 årsarbetare t.o.m. februari 2015. Detta är en ökning med 4,1 årsarbetare i jämförelse med föregående år. Det är främst Blekingesjukhuset som står för denna ökning på grund av problem med att rekrytera sjuksköterskor.
Arvoderade läkare
Antalet arbetade timmar för arvoderade läkare har ökat från 3,1 till 4,5 vilket är en ökning med 1,4 årsarbetare.
Arbetsmiljö
Två avdelningschefer vid Blekingesjukhuset har returnerat arbetsmiljöuppgifter till verksamhetschefen. En riktad analys kommer att göras utifrån genomförd skyddsrond.
Viktiga händelser inom personalområdet samt arbete med kostnadskontroll Under vinter och vår har ett intensivt arbete lagts ner på rekrytering av semestervikarier inför sommaren 2015. Bemanningsenheten har varit sammanhållande i denna process tillsammans med ledningsstöd, personal samt avdelningschefer. Trots aktiv planering och framförhållning i
rekryteringsarbetet så saknas sjuksköterskor inför sommaren vid Blekingesjukhuset. Åtgärder som vidtagits för att klara semestrarna har varit förtidsrekrytering, sommarpaket, beställningar till bemanningsföretag samt extra ersättning för arbete utöver ordinarie arbetstid. Riskbedömningar är gjorda tillsammans med skyddsombuden på varje klinik avseende vårdplatsreduceringar som kommer att bli aktuellt på grund av sjuksköterskebrist.
I kompetensdialogen 2014 uttryckte flera förvaltningar behov av en utbildning specifikt för ställföreträdande chefer. Under 2014 designades en sådan och startade i mars 2015.
I början av året annonserades fem utbildningsanställningar för akademisk specialisttjänstgöring för vård av äldre vilket innebär att grundutbildade sjuksköterskor går vidareutbildning till specialistsjuksköterska samtidigt som de är anställda och arbetar på den avdelning där de efter genomförd utbildning ska använda sin specialistkompetens.
Årets chefsdagar var startskottet på Landstinget Blekinges värdegrundsarbete. Det var första gången samtliga chefer var inbjudna till ett internat tillsammans, och utvärderingen visar att dagarna var mycket uppskattade. Nu fortsätter arbetet med att genomföra värdegrundsdialoger på arbetsplatserna i
landstinget.
Det är fortsatt brist på specialistkompetenta läkare främst inom psykiatri och primärvård. Detta har bland annat resulterat i ett utökat antal ST-läkare i psykiatrin från och med 2015.
Den första av tre budgeterade struktursatsningar på lön har genomförts och nya löner för de fackligt anslutna medarbetarna beräknas kunna träda i kraft första april i enlighet med tidplanen.
Övriga strategiska satsningar
Framtidens hälso- och sjukvård
Landstingsstyrelsen beslutade den 18 februari 2012 att ge landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en utredning med inriktning på att ta fram en långsiktig strategi över hur Landstinget Blekinge ska möta framtida behov av hälso- och sjukvård.
Den 2 september 2013 överlämnade landstingsdirektören rapporten Framtidens hälso- och sjukvård. Rapporten syftar till att ta fram en långsiktig plan för hur hälso- och sjukvården i Blekinge ska utformas för att bättre möta framtida vårdbehov. Rapporten behandlades den 16 juni 2014 av
landstingsfullmäktige. Delrapporter har därefter lämnats i november 2014 samt mars 2015. Programmet Framtidens hälso- och sjukvård tar sin utgångspunkt i ovan nämnda rapporter och politiskt fattade beslut och syftar till att ta fram en långsiktig plan, skapa förutsättningar och initiera förändringar för hur hälso- och sjukvården ska utformas för att bättre möta framtida vårdbehov. Programmet ska omfatta såväl patient-, verksamhets-, informationsteknologiskt-, logistiskt- samt byggperspektiv.
Under våren har två programledare för Framtidens hälso- och sjukvård rekryterats och etableringen av programmet har inletts.
Barn och ungas psykiska hälsa
För att främja psykisk hälsa hos barn och unga är det viktigt med tidiga insatser, bland annat föräldrastöd, då forskning visar att föräldrarna har störst betydelse för att ge barnet ett gott liv. Det finns en nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd. Landstinget, i samverkan med länsstyrelsen, genomför en inventering av olika typer av föräldrastöd i länet. En rapport kommer att ge förslag på hur föräldrastödet kan utvecklas för att främja barn och ungas psykiska hälsa.
Enligt 2 g § HSL ska hälso- och sjukvården särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd när förälder eller annan vuxen drabbats av allvarlig fysisk sjukdom, har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, missbrukar alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller hastigt avlider. Ett team, med representation från olika förvaltningar, genomför ett gemensamt förbättringsarbete för att på förvaltnings- och verksamhetsnivå strategiskt öka kunskapen om barn som anhöriga.
Webbutbildningen ”Barn som anhöriga - Våga fråga”, från Nationellt kompetenscentrum anhöriga, är en kunskapskälla för såväl medarbetare i vården som för chefer och beslutsfattare i landstinget.
Inom vuxenpsykiatrin pågår ett förebyggande arbete att uppmärksamma barn till psykiskt sjuka föräldrar. Arbetet med att implementera barnperspektivet är utvecklat. Inom vuxenpsykiatrin görs även målmedvetna satsningar kring unga vuxna, där de erbjuds särskilda behandlingsprogram, krisstöd och möjlighet till längre behandling. Samarbete sker med arbetsförmedling, kommunpsykiatri och försäkringskassa.
På ungdomsmottagningen pågår ett projekt rörande internetbehandling med KBT. Syftet är att öka tillgängligheten och anpassa metoder efter målgruppen samt samverka med vårdgrannar och kommunala verksamheter. Ungdomsmottagningen deltar i PRIO som är regeringens strategiska satsning mot psykisk ohälsa, i samverkan med kommuner och psykiatriförvaltning. Avsikten är att skapa lättillgänglig webbinformation för medborgarna gällande hjälp vid psykisk ohälsa hos barn och unga.
Kallinge vårdcentral har tilldelats medel från psykiatrins tillgänglighetsintäkter för att utveckla och bygga upp första linjen för att möta den psykiska ohälsan hos barn- och ungdomar i Ronneby kommun. Projektet är tvåårigt och startades i februari 2014. Samverkan sker med berörd personal på vårdcentralerna, BUP samt kommunernas verksamheter. 106 patienter har varit i kontakt med projektet och vid verksamhetsuppföljningen ses en positiv utveckling.
Folktandvårdens pedodontist arbetar aktivt med barn i riskmiljö, vilket sker i samarbete med länets kommuner och övriga samhällsaktörer. Förvaltningens kliniker har en hög delaktighet i
omhändertagande av flyktingar och därmed inskolning till svensk tandvård och vård i allmänhet. Detta för att främja deras framtida fysiska och psykiska hälsa.
Karlskronakommissionen har initierats av Karlskrona kommun och syftar till att ge barn och unga de bästa förutsättningar för en bra start i livet med fokus på deras uppväxtvillkor. Landstinget medverkar i detta strategiska arbete.
Reviderad Handlingsplan för barn som far illa är klar. Finns på intranätet, förvaltningsgemensamma vårdprogram. Flertalet verksamheter i Landstinget Blekinge har också inrättat s.k.
barnrättsombud/barnombud.
Rehabiliteringsgarantin
Regeringens satsning har förlängts ytterligare ett år. Antal behandlingar inom ramen för rehabiliteringsgarantin för första kvartalet sammanställs först i slutet av april.
Forskningsprojektet WorkUp har nu avslutat inkluderingen. Landstingets kontaktperson har
tillsammans med den lokala koordinatorn inlett en uppföljande dialog med medverkande enheter för att fånga upp utvecklingsförslag utifrån erfarenheter från aktiviteter i studien.
Palliativ vård
Utvecklingen av den specialiserade palliativa verksamheten fortgår och bedrivs i en särskilt utsedd utvecklingsgrupp. Under perioden har man fokuserat på att samverkan mellan de involverade aktörerna ska fungera.
Ambulanskapacitet
De extra dagbilsambulanserna som trafikerar länet mellan klockan 12-22 alla dagar i veckan är nu i full drift. De två bedömningsenheter som ska trafikera de östliga respektive de västliga länsdelarna planeras att tas i drift den 1 september. Ett första test är planerad att genomföras i maj. Utöver detta kommer de så kallade sekundärtransportfordonen att driftsättas under hösten 2015. Detta innebär att
Vårdnära servicetjänster
Vårdnära service är de arbetsuppgifter som utförs på vårdenheten och som är kopplade till den service som levereras. Exakt vilka arbetsuppgifter som ingår varierar utifrån behovet på olika vårdenheter men följande exempel på serviceområden är i dag vanliga.
Lokalvård på patientnära ytor vid in- och utskrivning samt smittskyddsstädning Iordningställande av sängplats för ny patient
Smittskyddsstädning
Servicecentraler för snabb rekvirering av hjälpmedel, specialsängar och extrasängar samt annat som vården sporadiskt behöver beroende på patienters olika behov
Måltidshantering på vårdenheten
Förrådshantering av sjukvårdmateriel, textilier samt kontorsmateriel i alla delar av vården Transporter av patienter och prover mellan vårdenheter
Tidigare har arbetsuppgifterna framförallt utförts av personal med vårdutbildning. Det vårdnära
servicekonceptet syftar till att renodla dessa arbetsuppgifter så att det kan omfördelas från vårdpersonal till utbildad servicepersonal. Utgångspunkten för renodlingen och omfördelningen är verksamheten på vårdenheten. Det innebär att valet av tjänster som utförs av kompetent servicepersonal kommer att variera något beroende på den enskilda vårdenhetens behov men i stora drag är ganska transparanta. Följande områden är prioriterade under 2015
Överta interna transportorganisationen (patienttransporter på sjukhuset i Karlskrona och Karlshamn).
Överta externa transporter till Lund och Växjö.
Återinföra post och paket utlämning och hämtning eftermiddag vardagar.
Överta avdelningsköken på avdelningarna 36, 48, 49, 57, 8, 9, 20 och ÖVA enligt prioritering av Förvaltningschefen för Blekingesjukhuset.
Smittskyddsstädning
(Ovan inom ramen för prioritet 1 ses också som det förstärkta sommarpaketet). Förändra gränsdragningslistan för fastighetsunderhåll genom att diskdesinfektorer och
autoklaver överförs till fastighetsägarens ansvar.
Patientnära städ, sängbäddning samt slutstäd vid utskrivning genomförs av service- personal och införs succesivt.
Konteringsstöd för Blekingesjukhuset. Innebär att Landstingsservice tar hand om merparten av Blekingesjukhusets konteringar.
Ökad service för försörjning av gasflaskor. Beställarstöd för inhyrd vårdpersonal Prioritet 2
Att under 2015 överta resterande avdelningskök för löpande utrullning
Äldresatsningar
Landstingets olika förvaltningar medverkar i SAMSPEL - samverkansmodell för planering och informationsöverföring i en samordnad individuell planeringsprocess/vård- och omsorgskedja i Blekinge. Detta beskrivs närmare i målredovisningen under God vård genom väl fungerade processer.
E-hälsa
När det gäller området e-hälsa, kommer arbetet under året att koncentreras på införandet av journalen på nätet samt möjlighet till tidsbokning. Arbetet är för närvarande på planeringsstadiet.
Värdegrundsarbete
Under mars genomfördes en kick-off där samtliga chefer i Landstinget Blekinge var inbjudna till en tvådagarskonferens för att påbörja värdegrundsarbetet. Det pågår nu aktiviteter med värdegrundsarbete i verksamheterna.
Apotek i egen regi
Arbetet med sjukhusapotek i egen regi har gått in en aktiv fas som innebär konkret arbete med att hitta en IT-lösning som fungerar. För närvarande pågår diskussionen med företrädare för CGI med
målsättning att utveckla en helhetslösning för order och beställning i Raindance-miljö. Under andra kvartalet kommer arbetet med att organisera den nya enheten att intensifieras.
Kunskapsstöd och uppföljning inom hälso- och sjukvården
Landstinget är engagerat i RCC Syds (Regionalt Cancercentrum Syd) arbete kring nationella vårdprogram för ett antal cancersjukdomar. Det innebär ställningstaganden vid remissrundor av programförslag och översyn av hur vi organiserar vårt arbete kring cancerdiagnoser för att säkra bästa möjliga kvalitet för patienten, både avseende prevention, tidig upptäckt, behandling och rehabilitering. På nationell nivå har en ny överenskommelse trätt ikraft, ”Varje dag räknas”, som ska leda till kortare väntetider och minska de regionala skillnaderna i cancervården genom standardiserade vårdförlopp. Målet med att införa standardiserade vårdförlopp är att ta bort omotiverade väntetider och minska den ovissa väntan, skapa en likvärdig och jämlik vård och göra att patienterna blir mer nöjda och känner sig tryggare i sina kontakter med vården.
Landstingsdirektörens stab stöttar implementeringen av olika nationella riktlinjer i hälso- och sjukvården, där metoder för prevention, behandling och rehabilitering ses över och vid behov vidareutvecklas i enlighet med nya riktlinjer.
Staben medverkar också i utvecklingen av vårdsystem som ska stödja ett kunskapsbaserat arbetssätt och säker överföring av information i hälso- och sjukvården. Detta är ett arbete som sker i nära samverkan med utförarna.
Förbättringsarbeten utifrån kvalitetsdata
Öppna jämförelser och de nationella kvalitetsregistren generellt utgör en viktig källa för uppföljning av kvalitet i vården. Data från Öppna jämförelser är minst ett år gamla då de publiceras, men nu har möjligheter skapats att göra uttag av aktuell data i högre utsträckning från ett antal register. I landstinget pågår, i samverkan med andra landsting och regioner, ett utvecklingsarbete för att
förbättra synkroniseringen av datainmatning mellan journalsystem och kvalitetsregister för att minimera dubbelregistrering i möjligaste mån.
Många enheter registrerar i vårt landsting, men det saknas tid och ibland kunskap för att analysera och tolka data. Landstingsdirektörens stab stöttar, tillsammans med RC Syd (Registercentrum för nationella kvalitetsregister), ett utvecklingsarbete för att på ett bättre sätt använda den information som
kvalitetsregistren kan tillföra, för att bedriva kvalitetsförbättringsarbete inom ett antal utvalda
diagnosområden. Inom det s.k. LAG-projektet (Landstingets analysgrupp) samlas därför register-, data-, statistik- och förbättringskunniga för att tillsammans utveckla en struktur för bättre utnyttjande av registerdata. I projektet ingår sex delprojekt med förbättringsarbeten inom diagnosområdena diabetes- (NDR), artros- (BOA), prostata- (NPCR) och strokeregistret (Riksstroke), där enheterna Nättraby vårdcentral, Samaritens vårdcentral, Karlskrona Rehabcenter, Rehabenheten Linden samt Kirurg- och Rehabkliniken Blekingesjukhuset medverkar. Ett av delprojekten ingår också i det nystartade
ledtidsprojektet inom Varje dag räknas, i samverkan med RCC (Regionalt Cancercentrum). Svårigheter inom de olika delprojekten är att hitta strukturer och processer för LAG-projektet samt former för strukturerad kontinuerlig uppföljning.
I ett annat projekt, med stöd från SKL, utvecklas dialog med Jämtlands läns landsting där vi jämför våra olika sätt att utveckla förbättringsarbete utgående från Öppna jämförelser-data.
Projektredovisning
Den statliga satsningen på PRIO (Psykisk Ohälsa) involverar samtliga basenheter inom psykiatrin på ett eller flera sätt. Inom satsningen ingår en nivå med grundkrav som måste uppnås för att kunna få ta del av de prestationsmedel som sedan är kopplade till olika insatser. Prestationsmålen handlar framför allt om tillgänglighet för barn- och ungdomspsykiatrin och deltagande i kvalitetsregister för vuxenpsykiatrin. Arbetet tar mycket tid och resurser i anspråk.
Kultur och hälsa är ett projekt som mellanvården i samverkan med kommunen är aktiv i. Vuxenpsykiatri Väst håller på att sätta igång sin rehabiliteringsträdgård enligt Alnarpsmetoden.
Införande av Beställning och Svar (BOS)
Breddinförandet i primärvården har löpt på bra. Breddinförande på sjukhusen fortätter enligt planerna. Start med infektionskliniken och hudmottagningen i början av april. Vissa delar av BoS har därmed gått i förvaltning. Landstinget Blekinge kommer att vara pilot för införandet av allmänremisser som
kommer att påbörjas under hösten. Behov av verksamhetens medverkan under höst och vinter 2015-16 är önskvärt. Detta kommer att medföra ytterligare ökat behov av resurser under året för mestadels vårdsystem. Landstinget är nu uppgraderade i version 1515a2
Verksamhetsstatistik
Produktionsöversikt
I följande avsnitt ges en sammanfattning av kommentarer och analyser kopplade till
produktionsstatistik för perioden januari till mars 2015. Perioden är kort varför produktionssiffror får anses som preliminära då handläggningstid av t.ex. vårdtillfällen utförda under mars inte är klar.
Blekingesjukhuset
Det har skett en liten ökning av antalet läkarbesök medan antalet besök till övriga
yrkeskategorier har minskat något jämfört med samma period föregående år. Det sistnämnda beroende bl. a. på förändrade rutiner i samband med patienters besök till bassängen.
Antalet vårdtillfällen är relativt oförändrat medan antalet vårddagar har ökat med cirka två pro-cent vilket innebär att vårdtiden sakta men säkert blir allt längre vid varje vårdtillfälle och uppgår nu till cirka 6,2 dagar per vårdtillfälle. Produktionspoäng (DRG) bör inte jämföras första kvartalet
Psykiatri och habilitering
Den psykiska ohälsan ökar i samhället. Särskilt bland unga människor är det mer påtagligt än inom andra åldersgrupper. Sjukskrivning för psykisk ohälsa ligger högt i jämförelse med andra sjukskrivningsområden och har hög ökningstakt. Den psykiska ohälsan i Blekinge märks tydligt genom tillströmning av unga människor med komplex problematik och med stort behov av stöd från flera olika aktörer. Verksamheterna har fått igång program som är till gagn för de unga patienter som är aktuella inom psykiatrin.
Vuxenpsykiatrin och Länsgemensam Psykiatri har under årets första månader haft fullt fokus på att fördjupa och förbättra behandlingsarbetet efter den förändring som genomförts under föregående vår (neddragning av slutenvårdsplatser och utökning av öppenvården). De
nyskapade Akut- och Rådgivningsteamen, som finns inom vuxenpsykiatrins mottagningar, har fortsatt sitt arbete med att snabbt kunna ta emot både nysökande, akuta patienter samt patienter som skrivs ut från slutenvården. En konsekvens av detta är att de akuta besöken på Psykakuten minskar.
Hög tillströmning av nya patienter (ca 14 nybesök av patienter varje vardag räknat på helår) med tung problematik och brist på läkare leder till en svår situation för patienter och medarbetare. Trots högt arbetstryck uppnås hög sjukvårdsproduktion, god tillgänglighet (bäst tillgänglighet i landet inom BUP och VUP, kömiljard/vårdgaranti klaras varje månad inom psykiatrin och habiliteringen), hög grad av kontinuitet, minimum av tvångsåtgärder utifrån nationella mått samt intern och extern samverkan.
Antalet besök ökar och antalet vårddagar minskar, helt i linje med förvaltningens satsningar på god tillgänglighet till öppna vårdformer och minskning av heldygnsvårdsplatser.
Tandvård
2015 inleddes med fullbemannade kliniker inom allmäntandvården. Folktandvårdens stora uppgift framöver är att se till att behålla alla medarbetare genom att bibehålla goda
kompetensutvecklingsmöjlig-heter, bra arbetsmiljö på våra kliniker inklusive moderna utrustningar samt attraktiva arbetstider utan att ge avkall på patienttillgängligheten. Av Blekinges drygt 154 000 invånare har nu 72 273 patienter valt Folktandvården som
vårdgivare. Antalet barn (3-19 år) är 33 fler än vid föregående årsskifte. Även antalet vuxna patienter har ökat, den sista mars var det 873 fler vuxna som var inskrivna på våra
allmäntandvårdskliniker. 25 398 barn och ungdomar (3 -19 år) samt 46 875 vuxna har valt att få sin tandvård utförd på någon av Folktandvårdens kliniker. Andelen av Blekinges barn som väljer folktandvården som vårdgivare är något högre än 2014. Denna positiva utveckling väntas fortsätta och ligger i linje med Folktandvårdens målsättning om ökade marknadsandelar. Efter att antalet besök stadigt ökat, både inom allmäntandvård och inom specialisttandvård, var
vid 2014 års slut det totala antalet besök något lägre. Denna nedgång har nu vänt både vad gäller antalet barn och antalet vuxenbesök. Under första kvartalet har ca 12 procent fler barnbesök gjorts och inom vuxentandvården har antalet besök ökat med ca 8 procent. Antalet besök speglar nu den bemanningsökning som skett jämfört med motsvarande kvartal 2014. Andelen revisionspatienter med frisktandvårdsavtal har ökat sedan föregående årsskifte även
om det gamla målet som beslutades redan inför 2013 om 20 procent avtalspatienter inte är uppnått. På grund av att 20-procentsmålet inte uppnåddes 2014 har nya mål satts för 2015 – 2018. 2014-12-31 hade cirka 8 procent patienter tecknat frisktandvårdsavtal och 2015-03-31 var andelen uppe i 9 procent.
Tillgängligheten har ökat inom specialisttandvården det senaste året tack vare fler vårdgivare, men vi har fortfarande lång väntetid för många remisspatienter. Vi har ett ökat remissinflöde p.g.a. fler vårdgivare. Vad gäller oral protetik har tillgängligheten förbättrats även om antalet patienter ökat i vissa prioriterade grupper.
För pedodontin är kösituationen något försämrad då vi även här saknar ytterligare befattningshavare. Remissinflödet har ökat – både vad gäller narkosremisser och övriga remisser från bl.a. sjukvård och habilitering.
Tillgängligheten på käkkirurgin har förbättrats avsevärt jämfört med helår 2014. Väntetiden för att få en icke ”akut” visdomstand avlägsnad har halverats och för övriga prioriteringsgrupper har också antalet patienter på kö minskat.
Primärvård
Under årets första tre månader har läkarbesöken, på mottagning och i hemmet ökat något, 34 315 till 35 711 d.v.s. med drygt 4 procent. Även läkarbesök på ungdomsmottagningarna redovisar en ökning, 145 till 248 (+71 procent). Besöken för övriga yrkeskategorier minskar fortfarande. Besvarade samtal på sjukvårdsrådgivningen inom 3 respektive 9 minuter har
Inkommande samtal i call-back har ökat kraftigt jämfört med året innan, 105 845 till 121 020 (+14 procent). Samtidigt som besvarade sam tal i call-back endast ökar marginellt och distriktsköterskebemanningen till och med var något lägre.
Antalet listade var i mars 2015, 114 530 personer. Sedan mars 2014 har antalet listade minskat med 1 569 personer. En stor del av minskningen beror på att en privat läkare enligt nationella taxan (patienterna var då listade inom offentlig primärvård) stängde sin mottagning och gick över till en privat mottagning inom hälsovalet (patienterna listades på den mottagningen). Primärvårdsförvaltningen i Blekinge har i förhållande till sina grannlän en hög listning inom Hälsoval, 75 procent att jämföra med mindre än 70 procent för grannlandstingen.
Finansiell analys
Landstinget Blekinge gjorde ett positivt resultat på 16,4 miljoner kronor, vilket är 12,2 miljoner kronor bättre än budgeterat och 3 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Resultatet innehåller intäkt på 23,7 miljoner kronor för återbetalning från AFA försäkringar. Resultatavvikelsen är positiv för sju av tio förvaltningar. Underskott redovisas vid Blekingesjukhuset, psykiatrin och
habilteringen samt landstingsdirektörens stab.
Som SKL skriver i sin ekonomirapport för kommuner och landsting från december 2014 förväntas den ökande och allt äldre befolkningen i kombination med höjda ambitioner i vården kräva allt mer resurser för landstingen 2015, en utveckling som också gäller för Landstinget i Blekinge. Landstinget Blekinge upplever alltså ett ökat kostnadstryck i verksamheten och kommer vidta åtgärder för att dämpa detta. Det är av stor vikt att Landstinget kan behålla en god och stabil ekonomi inför de kommande årens utmaningar.
Prognosen för helåret 2015 visar ett överskott på 0,4 miljoner kronor, ett underskott mot budget på -16,3 miljoner kronor. Det prognostiserade resultatet bygger på de prognoser som lämnats av för-valtningar och nämnder, samt känd utveckling av skatte- och statsbidragsintäkter. Två förför-valtningar prognostiserar ett underskott. Landstingsservice prognostiserar -13,6 miljoner kronor sämre än budgeterat. Anledningen är högre avskrivningskostnader på grund av komponentindelning av fastigheter. Blekingesjukhuset prognostiserar -39,8 miljoner kronor sämre än budgeterat. Övriga
förvaltningar och nämnder tror på överskott eller nollresultat jämfört med budget. Det prognostiserade balanskravsresultatet uppgår till 0,4 miljoner kronor vilket är lika som prognostiserat resultat.
Utvecklingen av verksamhetens nettokostnader, det vill säga verksamhetens intäkter, kostnader och avskrivningar kommer enligt prognos att öka med 6,1 procent under 2015.
Uppföljning intäkter och kostnader
Landstingets totala intäkter efter mars uppgick till 1 303,2 miljoner kronor, en ökning med 106,4 miljoner kronor mot motsvarande period 2014. Det motsvarar en ökning på 8,9 procent. I intäkterna ligger återbetalning från AFA försäkringar på 23,7 miljoner kronor. Bortsett från dessa har intäkterna
Mnkr
Balanskravsutredning 2015-03-31
Årets resultat, prognos 0,4
Avgår; realisationsvinster på anläggningstillgångar 0,0
Årets resultat efter balanskravsjusteringar 0,4
Synnerliga skäl 0,0
Årets balanskravsresultat 0,4
Balanskravsunderskott från tidigare år 0,0
SUMMA 0,4
Intäkter Kostnader Mnk r Utfall Utfall 2015-03-31 2014-03-31 Försäljning 135,9 115,1 Övriga intäkter 1,2 1,1 Erhållna bidrag 36,3 28,3 Skatteintäkter 815,3 781,0 Generella statsbidrag 276,9 267,9 Finansiella intäkter 13,9 3,4
Jämförelsestörande post (AFA försäkringar) 23,7 0,0
Summa intäkter 1 303,2 1 196,8 135,9 1,2 36,3 815,3 276,9 13,9 23,7 Försäljning Övriga intäkter Erhållna bidrag Skatteintäkter Statsbidrag Finansiella intäkter Jämförelsestörande post (AFA försäkringar) Mnk r Utfall Utfall 2015-03-31 2014-03-31 Personalkostnader exklusive sociala avgifter 576,2 540,4
Sociala avgifter 165,8 152,5
varav inhyrd personal 21,3 15,7
Köpt vård 91,0 86,6 varav köpt högspecialiserad vård 58,4 60,1 Läkemedel 122,8 112,8 Övriga kostnader 283,5 242,5 Finansiella kostnader 6,3 5,6 Avskrivningar 41,3 36,9 Summa kostnader 1 286,9 1 177,4
