Vardagsval och vardagskval
En studie om hur studenter förhåller sig till miljö och hållbar utveckling
Uppsats för Fortsättningskurs C I Etnologi
Uppsala universitet
Handledare: Karin S. Lindelöf Sandra Hake
Vårterminen 2012
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING………... 4
Syfte………... 4
Frågeställningar……… 4
Material och metod………...………..………...5
Reflexivitet……..……….……..… 5
Teoretiska utgångspunkter och begrepp……...………... 6
Litteratur………..…. 7
Disposition………...… 7
VÄRLDEN OCH JAG………..…. 9
Mediebevakning av DN……… 9
Hållbar utveckling, vad betyder det?... 12
Samhället och individen………. 12
Vad man kan göra………..………... 15
Ta till sig och förstå konsekvenserna……….……….….. 16
Motstånd………..…… 18
VAL………...………..……... 19
Val i vardagen………...… 20
Vanor……….………....……….. 21
Matvanor………..………... 22
KONSUMTION………...………..………... 24
Konsumtionsmönster och tankar kring dem……….…...……... 25
Matinköp………...………….. 26
Kläder och elektronik……….……… 27
LIVSSTIL……….. 28
Att transportera sig i vardagen………. 29
Att resa utomlands………..………..…. 30
Uppväxten och familjen………. 31
Tankar om miljödebatten i media och populärkulturen……… 33
SAMMANFATTNING………. 34
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING……… 35
BILAGA……… 37
Nyhetsartiklar DN………. 37
INLEDNING
Miljöintresset är stort i Sverige idag. Det är den allmänna uppfattningen (J Lundgren 1999).
Är det så? Hur yttrar det sig i så fall? När man går bland hyllorna i mataffären, hur tänker man då? Vad jag "bör göra" och vad jag gör kanske inte stämmer överens, varken ur
miljöhänsyn eller med den egna grundtanken om hur man vill leva och handla. Vad grundar jag vad jag "bör göra" på? Hur ser normen ut? Vi lever i ett samhälle där vi inte riktigt vet hur vi skall bete oss när det gäller miljö och hällbar utvecklig för att göra "rätt". Vad får våra val för konsekvenser och på vilka grunder skall vi göra våra val? Det finns många bud. Är man en dålig människa om man inte vill vara miljövänlig? Många känner en viss skuld. En skuld de inte riktigt vet från vem eller var de fått den. Hur förhåller sig studenter i sin vardag till dessa val? Hur förklarar man att man vill vara miljövänlig men ändå älskar att resa? Jag vill
diskutera dessa ämnen kring miljö och hållbar utveckling för att ta reda på hur "snacket går", vad funderar man på? Genom att skapa förståelse hoppas jag kunna bidra med kunskap om synen på, och tankarna kring miljö och hållbar utveckling.
Att svenskarna är ett naturälskande folk är en stereotyp som redan återfinns i Gustav Sandbärgs bok om det svenska folklynnet från 1911. Till denna föreställning har senare ofta fogats ett antagande om att vår kärlek till naturen även skapat ett typiskt svenskt miljömedvetande. Det finns all anledning att vara försiktig med sådana nationella generaliseringar, liksom med allt för snabba kopplingar mellan naturkärlek och miljöengagemang (Löfgren 1992:9).
Syfte
Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur människor, i det här fallet studenter, i sin vardag förhåller sig till hållbar utveckling och miljö. Vilka val och beslut gör man i sin vardag och varför? Hur förhåller man sig till de stora miljöproblem vår jord har, och informationen om dem?
Frågeställningar
Hur får människor sina resvanor, konsumtionsvanor och levnadsvanor? Vad gör folk för val när de reser på semester, när de går och handlar mat eller när de transporterar sig i sin vardag?
Vad grundar de sina val på? Hur förhåller sig den enskilda människan till problemen i världen idag vad gäller miljö och vår ohållbara utveckling? Människan gör dessa val i en vardaglig kontext, där flera delar samspelar. Vad är/menas med vanor och rutiner och hur präglar de våra vardagliga val?
Material och metod
Materialet består av kvalitativa intervjuer med studenter vid Uppsala universitet. Intervjuerna har genomförts som samtalsintervjuer utifrån ett intervjumanus som behandlar uppsatsens syfte och fält. Syftet med samtalsintervjuerna har varit att samla in empiriskt material som visar på hur informanterna tänker kring sina konsumtions-, transport- och levnadsval. Deras tankar och förhållningssätt till hållbar utveckling och miljö har behandlats. Förutom
intervjuerna har jag också ett mediematerial.
Informanterna
Alla fyra informanterna är inflyttade från andra orter och städer till Uppsala för att studera. De är mellan 22 och 26 år gamla och studerar på Engelska parken, Historisk- filosofiska
fakulteten vid Uppsala universitet.
Mediematerial
Uppsatsens mediematerial består av alla artiklar behandlande hållbar utveckling och miljö i Dagens Nyheter (DN) under perioden 120313–120511, och består sammanlagt av sju artiklar.
Artiklarna medföljer uppsatsen som bilaga.
Reflexivitet
En utmaning har varit att skriva ett intervjumanus på ett sätt där mina personliga tankar och åsikter inte lyser igenom. Att inte ställa ledande frågor har varit något jag ständigt haft i bakhuvudet under intervjuerna. Jag har funderat på problematiken kring moral och ansvar rörande detta ämne med syfte att inte få informanterna att känna sig som dåliga
samhällsmedborgare. Det är ett känsligt ämne på det sättet att få vill framstå som miljöbovar eller som personer som inte tänker på andra. Jag har ställt öppna frågor och undvikt alla typer av värderingar för att på så sätt förhoppningsvis ha fått så ärliga svar som möjligt. Jag har på alla sätt undvikt varför–frågorna, detta för att undvika en situation där informanten upplever att han/hon måste försvara sig och sitt handlande. Jag har dock kommit fram till att min oro
för detta endast speglade mina egna åsikter. Under mina intervjuer fick jag känslan av att de svarade ärligt och inte svarade vad som skulle vara korrekt utifrån miljösynpunkt.
Teoretiska utgångspunkter och begrepp
Jag utgår ifrån individualitet och reflexivitet som båda har sin plats i modernitetsteorin. Det sena 1900-talet karakteriseras av ökad individualism. Vi är mer upptagna av oss själva och mindre av det allmänna. Idag talas det mycket om att ta eget ansvar. Det som avses är att människor måste sluta upp att förlita sig på att samhället skall reda upp deras liv. Vi skall lära oss att ta ansvar över alla aspekter av vårt liv (Den bløde tunnel 1992 i Livsstil och miljö 1999). Man måste skilja på det individen säger sig vilja göra och det hon faktiskt gör.
Attityden innehåller handlingsberedskap, men den utlöser inte nödvändigtvis handlingar.
Mellan avsikt och handling finns många faktorer som är både påskyndande och hämmande för handling (Lindén 1994:71). Modernismen skiljer sig från föregående epoker på det sätt
sociala roller är vaga och spelas upp på en mångfald arenor. Detta speglar en social och ekonomisk struktur i vilken det är viktigt att vara beredd på förändring och att vid behov kunna omdefiniera sin sociala position. Detta skapar en hög grad av reflexivitet som innebär att sociala praktiker kontinuerligt omvärderas av individen och kollektivet (Henriksson 2008:29).
När någonting uppfattas som ett tvång kan det bidra till att man känner ett behov av självbestämmande, människor reagerar ofta negativt på förändringar av sin livsstil när det kommenderas från statligt håll. Exempelvis: du måste ändra livsstil, du måste äta mer miljövänlig mat. Förutom känslan av tvång spelar otydligheten en stor roll, man beskriver sällan konkret hur förändringen man vill uppnå skall förverkligas. Bristen på konkreta och entydiga förändringar som bör göras gör att människor förlorar förtroendet och fortsätter efter gamla mönster (J Lundgren 1996). Det har i olika sammanhang funnits en tendens att uppfatta miljöproblemen som något skilt från vardagslivet (J Lundgren 1992:5).
Miljö
Ordet miljö härstammar från franskans milieu vilket betyder mitt, motsvarande ord på latin är me´dius lo´cus vilket i sin tur betyder i mitten, befintligt ställe, omgivning, omgivande förhållanden. Ordet används särskilt när det är fråga om samspelet mellan omgivningen och
däri verkande människor, djur, växter eller andra organismer. Som ekologisk fackterm är det detsamma som biotop (NE 120426).
Miljömedvetenhet
Medvetenhet; uppnådd djupare insikt, att ha något klart för sig (NE 120426).
Litteratur
Som huvudbok har jag använt etnologen Greger Henrikssons avhandling Stockholmarnas resvanor – mellan trängselskatt och klimatdebatt (2008) och det är också ur den som min uppsats tar avstamp. Henriksson undersöker Stockholmarnas resvanor, hur de planerar och väljer sina resor, han ifrågasätter begreppen vanor och rutiner och hur de förändras över tid.
Jag har som sagt tagit avstamp från Henrikssons Avhandling men ämnar istället att bredare undersöka studenters förhållande till hållbar utveckling och miljö i sin vardag utifrån ett antal olika aspekter så som matvanor och konsumtion, resandet och resvanor är ett av mina ämnen, men en mindre del på grund av att ingen av mina informanter äger bil. Sociologen Anna-Lisa Lindén har skrivit flera böcker som behandlar miljö, bland annat i boken Människa och miljö (1994) där hon poängterar att "det största hotet mot vår miljö är mänsklig verksamhet."
Lindén skriver bland annat om det faktum att många Svenskar har uppfattningen att de stora miljöproblemen befinner sig utomlands, utanför Sveriges gränser, vilket bidrar till låg aktivitet vad det gäller att försöka förändra sitt beteende på ett sådant sätt att det minskar miljöförstörelsen. Vidare har jag använt mig av Billy Ehn och Orvar Löfgrens bok Kulturanalyser (2004) för att analysera mitt material utifrån kulturell inlärning och hur människor lärs upp till att bli konsumenter. Hur mycket av sina vanor har informanterna med sig hemifrån, hur påverkade är informanterna av sina föräldrar och sin uppväxt sett utifrån hur de idag agerar vad gäller hållbar utveckling och miljö? Och av vilka blir de påverkade idag?
Disposition
Jag inleder med att presentera min mediebevakning av DN, vilken består av sju artiklar som följer i ordning från den äldsta till den nyaste. Därefter ställer jag frågan vad hållbar
utveckling betyder och behandlar sedan under nästa rubrik hur samhället ser ut vad gäller miljö och hållbar utveckling och hur informanterna förhåller sig till det. Sedan handlar det om att veta vad man kan göra för att minska sin miljöpåverkan, är det svårt. Jag tar efter det upp
om det är svårt att se konsekvenserna av miljöpåverkan. Nästa kapitel handlar om val och vanor och kapitlet därefter behandlar konsumtion. konsumtion av mat, konsumtion av kläder och elektronik, hur ser konsumtionsmönstret ut hos informanten? Sista kapitlet går under namnet livsstil och tar upp resandet, hur transporterar man sig i sin vardag eller när man skall åka på semester? Avslutar med att redogöra för vad informanterna har för tankar kring miljödebatten i media och populärkulturen. Därefter följer en sammanfattning
VÄRLDEN OCH JAG
Vi lever i berättelser. Vi är berättelser. Sent om natten lyssnar vi till våra egna andetag i mörkret och omskapar våra berättelser. Vi formar och finner
berättelser som kan ses som kartor eller paradigm i vilka våra livsmål definieras;
så börjar världen ändra sig och våra kartor fungerar inte längre, våra paradigm och berättelser fallerar, och på nytt måste vi uppfinna förklaringar till varför vi handlar som vi gör. (Kittredge 1994:75 i Ehn & Löfgren 2004:112.)
Mediebevakning av DN
Det här är menat att fungera som ett exempel på vilken information vi invånare och konsumenter får från medias håll. De sju artiklarna jag samlat in under perioden 120313 – 120511 behandlar flera olika aspekter av hållbar utveckling och miljö.
Den första artikeln, från den 13 mars har som rubrik: "Allt fler konsumenter väljer ekologisk mat". I ingressen står det: "Svenskarnas intresse för ekologiska produkter blir allt större. 2011 ökade försäljningen för fjärde året i rad, visar en rapport från Krav (Krav är en miljömärkning av ekologisk mat som ställer krav på bl. a minskad klimatpåverkan) som presenteras idag". De produkter som säljer bäst är mjölk, ägg och kaffe. I artikeln presenteras en Sifo-undersökning som genomfördes tidigare i mars. Den visade att var femte konsument vill köpa mer Kravmärkt mat. Där framkom också att 53 procent köper Kravmärkt mat ibland och att 19 procent gör det så ofta de kan.
Var femte konsument vill alltså köpa mer Kravmärkt mat, vad är det som hindrar i dagsläget? Är det utbudet, priset eller något annat? Vad menas med så ofta man kan? Vad är det som påverkar valet?
Artikel nummer två är en debatt artikel från den 26 mars i vilken man visar på att det "inte ger någon effekt av att Sverige går före i klimatpolitiken". "Den direkta affekten av att ett enskilt land genomför klimatpolitiska åtgärder utan att få med sig resten av världen är sannolikt mindre än vad de flesta vill tro" skriver man. "Tanken är att andra länder skall ta efter. Men inom beteendevetenskapen saknas i stort sätt stöd för en sådan effekt."
Om man som enskild människa kan uppleva att det känns meningslöst att själv försöka göra något åt miljön sätts det i nytt perspektiv, då det inte heller som nation går att påverka som förebild åt andra länder. I mitt intervjumaterial tas kollektivet och bekantskapskretsen upp som de som påverkar sättet man lever, dock tar alltså inte länder i en gemenskap som
exempelvis Europa efter varandra på samma sätt som studenterna tar efter varandra i Uppsala exempelvis vad det gäller cyklandet.
Nästa artikel kommer från sidan "Skriv i DN" den 27 mars och är skriven av en läsare som är biolog vid Umeå universitet. Författaren ifrågasätter "varför ekonomisk tillväxt ses som självklar?" "När ekonomin växer ökar förbrukningen av naturresurser. Om vi skall klara de globala miljöhoten krävs därför någon form av justering där ekonomin anpassas till miljökraven." Detta bör inte vara något större problem skriver författaren, "flertalet studier har nämligen visat att människors lyckokänsla visserligen ökar med den materiella
standarden, men bara till motsvarande den materiella standard vi hade i Sverige på 1960-talet, därutöver medför för flertalet större ekonomi ingen ökad lycka."
Hur stämmer detta överens med mina informanter och deras val när det gäller vad de väljer att spendera sina pengar på? Är de beredda på att lägga mer pengar på exempelvis klimatsmart mat och välja bort att konsumera materiella ting?
"När skepsis blir trångsynthet" är rubriken på artikel nummer fyra från den 13 april. I ingressen tas upp att "den moderna människan i praktiken är utlämnad åt att lita till experter för att kunna ta sig an utmaningar som klimatkrisen." I artikeln står det att "en modern människa tänker själv och vill varken uppfattas som blint lydande överheten eller lättlurat godtrogen. Paradoxalt nog kan denna sunda skepsis ganska lätt slå över i en lika osund trångsynthet."
Kritiskt tänkande och självständighet präglar vår tid och det är både på gott och ont när det kommer till miljö och hållbar utveckling. Majoriteten av informanterna håller sig i
gränslandet. De vet inte vem de skall lita på vad gäller information, vilket leder tillpassivitet och hopplöshet. Man vill samtidigt bejaka sig själv och fritt välja sin livsstil, då byggs det personliga handlandet på aktiva beslut att inte handla på ett sätt som är miljövänligt.
Informanterna framhåller vid flera tillfällen kollektivet, samhället måste agera tillsammans, jag kan inte göra något själv, en person kan inte göra skillnad. Frågan är dock, vill man ingå i kollektivet?
I artikel nummer fem från den 16 april ställs frågan: "Skulle du kunna tänka dig att minska din [kött]konsumtion?" till folk på stan. I rubriken under bildtexten står att läsa
"Forskare: Klimatkris om vi inte halverar köttätandet." "köttproduktionen leder till stora utsläpp av den aggressiva växthusgasen dikväveoxid. Nu argumenterar forskare för att en halvering av västvärldens köttkonsumtion måste till för att förhindra en klimatkris." En man i 60årsåldern svarar att det skulle han gärna göra, men att han är utförsäkrad och inte har så mycket pengar att röra sig med. Han säger att han handlar billiga varor så som falukorv och
köttbullar. Att köpa ekologiskt och mycket grönsaker skulle vara betydligt dyrare säger han.
En man i 30årsåldern svarar att han äter mindre kött nu än när han var liten, och han har pratat om att äta ännu mindre. Han säger att det är för hälsans skull inte klimataspekten. Han skulle kunna tänka sig att ersätta köttet med baljväxter, det fungerar bra avslutar han.
Är det dyrare att köpa grönsaker och bönor än kött? Den första mannen anser det. Det handlar mycket om pris i matdiskussionen. Detta även bland mina informanter. Vad får maten kosta? Kan man tänka sig att dra in på något annat för att handla mer hållbart och
miljöanpassat? Vad den yngre mannen säger när funderar på att dra ner på sin köttkonsumtion stämmer också in på min informant Niklas. De väljer i första hand sina matvaror och vanor utifrån vad som är bra och nyttigt för deras kroppar. Sin kropp, att må bra är ett projekt som ligger närmare den egna personen än klimatet, det handlar om avstånd och graden av konkrethet.
Författarna till artikel nummer sex från den 24 april är av en annan åsikt är författaren till artikel nummer två, de tycker att "Sverige borde visa ledarskap." I dag finns inga ursäkter. Vi har god kunskap om de akuta risker mänskligheten möter och Sveriges regering bör nu driva flera strategiska frågor," skriver författarna.
Författarna till denna artikel tror istället på ledarskapets kraft, att gå i framkant och visa vägen och påverka andra att följa efter. Vad är det för medel som skall göra att andra skall vilja ta efter? Mina informanter pekar på att det borde ske mer politiskt styre på miljöområdet, framförallt vad det gäller transport och konsumtion. Jag skriver längre fram i uppsatsen att det idag läggs stort ansvar på konsumenten. Mina informanter håller med, varför finns varor man inte borde köpa på marknaden? Det gör det så mycket svarare att göra valet i butiken, att avstå ifrån att köpa dessa varor.
Den sista artikeln, från den 11 maj upplyser konsumenten om att "Närodlat inte alltid är det bästa." "Det kan vara mer klimatsmart att köpa fryst broccoli från Sydamerika än svensk närproducerad. Konsumenterna har lärt sig att närodlat är bäst, men så är inte alltid fallet visar en ny rapport som DN tagit del av." Rapporten vill "komplicera bilden och visa att det är fler variabler än avstånd till producenten som spelar roll."
Artikeln vill förklara. Samtidigt visar den på hur svårt det är att handla mat som är bra för klimatet och miljön. I uppsatsen kommer jag ta upp problematiken kring de många olika miljömärkningarna och svårigheterna med att veta vad som är "bra" att handla i matväg.
Också här handlar det om ett stort konsumentansvar om man som konsument vill vara
miljövänlig när man handlar. Märkningen ger inte tillräcklig kunskap om vad som är den mest klimatsmarta varan när ekologiska tomater från Sverige, dessutom närodlade är sämre än
tomater från Spanien, då är det inte lätt för konsumenten i en vardag som handlar om mer än att köpa mat till middagen.
Hållbar utveckling, vad betyder det?
Begrepp lanserat i Brundtlandrapporten (rapport utarbetad av FN:s Världskommission för miljö och utveckling 1987 under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland), och där definierat som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Begreppet har fått omfattande spridning, och det råder bred enighet om att en hållbar utveckling bör vara det övergripande målet för samhällsutvecklingen lokalt och globalt. Hållbar utveckling förutsätter långsiktighet och helhetssyn samt ett globalt perspektiv. Begreppet ger dock utrymme för en mycket vid tolkning, och detta förklarar åtminstone delvis dess genomslag i den politiska retoriken(NE 120504). Informanterna tänker först och främst på miljön när de får frågan vad de tänker på när de hör begreppet hållbar utveckling. Att miljön skall hålla i längden, generationer
framöver. Tankar rörande att det handlar om någon form av utopi framkommer också. Enligt Amanda handlar det om att det skall fungera med kravmärkt och lokalproducerad mat medan Niklas formulerar att det är en teori som samhället skall skapa, det handlar om att koppla samman biologi, sociologi och samhällsvetenskap och utifrån det skapa en hållbar utveckling.
Anna säger att hållbar utveckling för henne betyder grön infrastruktur, omställning, decentralisering och utveckling av det lokala samhället. Tanken är att det lokala samhället skall få mer makt och egenbestämmande och på så sätt vara mindre beroende av omvärlden, vad gäller import, ekonomi med mera. Elsa tänker på organisationer så som Greenpeace. Hon poängterar att hon inte menar den privata komposten utan att det handlar om det ur ett globalt perspektiv. Det globala perspektivet, det är där det spelar en viktig roll, det är där en
förändring kan göra skillnad.
Samhället och individen
AMANDA: Jag märkte det när jag for hem till Norrland, det är mycket vindkraftverk, speciellt uppe vid Högakusten. Då tänkte jag på det, det var ju mycket debatt förut, men det känns som att folk håller på att släppa det. Sen känns det som att det har blivit väldigt trendigt med allt miljötänk och
medvetenhet. Det känns som att först var det total skräck men att det sen blev en livsstil, att vissa väljer det som en livsstil. Som en identitet.
Amanda berättar om en korridorsgranne här i Uppsala som nu flyttat till Gotland för att bo och arbeta i en ekoby, där de tillsammans odlar och arbetar med olika miljöprojekt,
exempelvis försöker de rädda Östersjön. "Han blev så förbannad och ville ändra på saker, så då for han dit. Först var han arg och apatisk i sitt förhållande till miljöproblematiken, sedan gjorde han något åt det. Riktigt så radikal är inte jag i mina planer (Amanda)."
ELSA: Det känns som att miljö är på modet och att alla skall vara
miljömedvetna. Företag använder det som en täckmantel, fast de egentligen inte är det. Det har fått fokus i samhället i stort, men jag vet inte om folk bryr sig om det egentligen på riktigt.
Amanda menar att omställningen mot ett mer hållbart samhälle måste ske kollektivt, "alla måste dela samma tankegång". Därför tror hon det är bra att det blir en livsstil, vilket hon tycker det håller på att bli. Det är bra att det inte bara är en fluga, att det inte går över. Det är något folk börjar anamma. "Jag jobbade i ett storkök där vi slängde allt avfall i samma tunna.
Folket och företagen måste motiveras. Företagen måste vara med, det är jätteviktigt. Det är idag stor variation bland företagen. Vissa kök hade koll på läget, andra absolut inte
(Amanda)." Hon tycker det behövs mer styrning från politikerna, eller snarare hjälp. "Det skall underlättas att vara miljövänlig. Det känns inte som att det miljövänliga är dyrare i alla lägen. Förstår inte att det är ett pengaproblem. Det borde bli billigare om man hanterar det rätt (Amanda)." Niklas framhåller också politisk styrning.
NIKLAS: Om det skall funka, om vi skall ha en hållbar utveckling så måste det ju givetvis ske en korrigering från politiskt håll. Om vi exempelvis skall köra med elbilar så måste laddningsställen byggas.
NIKLAS: När man har gett någonting till någon kan man inte bara ta det, det måste ske en smidig övergång, hitta alternativ som är fullt funktionella. Man kan inte backa, jag tror det är det viktigaste, man kan inte backa. Till exempel
teknologiskt, det skulle leda till revolution. Folk skulle bli tokiga, om man skulle ta bort konstant tillgång till el exempelvis. Det tror jag verkligen.
Niklas känner till viss del en skyldighet att försöka vara miljövänlig, sådant som han faktiskt kan göra, små korrigeringar som gör nytta. "Det kan jag tycka, det kan man fan göra. När
samhället har gjort det enkelt för mig att utföra vissa miljövänliga ting, visst, då gör jag det.
Absolut. Det tycker jag är jättebra. Det finns dock fortfarande mycket som är superkrångligt (Niklas)". På frågan var denna skyldighet kommer ifrån svarar han: "den kommer väl ifrån den allmänna vetskapen om att vi sabbar miljön. Man gör det ju själv aktivt dagligen. Man måste ju göra sina val liksom och jag väljer till exempel likt de flesta, jag köper de
teknikprylar jag vill ha och äter den mat jag känner för. Detta gör jag för att jag eftersträvar mer en livsstil än jag kanske eftersträvar att rädda planeten. Jag kanske hellre ägnar mitt liv åt att ha en härlig livsstil än ett ägna mitt liv åt att bry mig om miljön till 100 procent, för att för mig är inte det meningsfull av någon jävla anledning för då skulle jag dö, jag skulle bara vittra, jag skulle ha så tråkigt." Amanda tänker att, nu skall världen gå under, carpe diem, fånga dagen! Hon poängterar att man är aktör i sitt eget liv och måste agera. Hon känner dock hoppfullhet mitt i en katastrof säger hon. Hon såg ett avsnitt av Opera Winfreys Talkshow där de gav tips på vad man kan göra för miljön. Man kan göra små, små förändringar i sitt liv, duscha kortare, inte låta vattnet rinna när man borstar tänderna, diska inte under rinnande vatten, och begär inte kvitto när du tar ut pengar är exempel på, det är konkreta saker som är lätta att ta till sig och följa. Det är vardagsgrejer som fastnat hos Amanda.
Niklas känner också hjälplöshet. Han ser det som att "nu har "de" erbjudit oss de här
ekologiska varorna, men jaha, men nu är det någon som säger att de inte är bra heller, nähä, vad fan skall jag göra då? Rött kött är inte bra för hjärtat, köttindustrin är inte så bra, okej då köper jag fisk, nä det är utfiskat i hela jävla världen, då köper jag quorn, okej, men det är inte heller bra för det är framställt på ett konstigt sätt. Men det vet jag inte om det gör. Det är lite så resonemanget går. Så tillslut. Då köper jag min jävla fläskfilé. Det är så sjukt svårt att komma undan, man slår knut på sig själv hela tiden. Men det här kanske bara är mitt sätt att se på det. Och människor i min omgivnings sätt att se på det. Det behöver inte alls vara korrekt, ser man sig omkring ordentligt så kanske man hittar hyfsade lösningar. Kanske (Niklas)." Hur mycket skall man behöva omvärdera sitt liv för att göra rätt?
NIKLAS: Det ligger något mänskligt i att inte alltid, konstant hela tiden orka ta det här ämnet, det är superjobbigt att hantera tror jag. Det ger otroligt dåligt samvete, man mår typ dåligt när man tänker på det här. Man tänker: vilken dålig människa jag är, som inte gör det här bättre. Jag tror att man inte orkar som människa att älta det här dag ut och dag in. Men när det blir extrem mediestorm kring någonting så tänker man att man måste skärpa sig, då kanske det är lättare,
för då är man kanske många. På egen hand, jag orkar absolut inte älta det här hur mycket som helst. För då vet jag att jag blir knäckt.
Vad man kan göra
ELSA: Det känns svårt att veta vad man kan göra för miljön. Som en ensam person kan man ju inte göra så mycket. Sen kan man föregå med gått exempel, men helt ärligt det kommer göra absolut ingen skillnad om man inte försöker påverka andra. Det enda jag har koll på är, så lite flyg och bil som möjligt, framförallt flyg. Och soppsortera. Men, mer har man ju svårt att relatera till.
Amanda och Anna tycker också det är svårt att veta vad man kan göra. "Man skulle ju kunna gå runt och demonstrera, men man blir lätt likgiltig när man inte ser hur vi skall lösa det här.
Dom är så stora och mäktiga, storföretagen, det är dem man slåss emot." Anna tycker det är svårt eftersom vi lever i ett samhälle där de inte finns några alternativ, "man får blod på händerna hur man än gör."
ANNA: Det spelar ingen roll hur många ekologiska bananer jag köper, jag köper fortfarande bananer. Kläderna man köper, nu försöker jag undvika att köpa nya kläder. Men om man köper nya kläder vet man att de oftast har blivit tillverkade i länder långt borta där arbetarna inte har, lever under bra förutsättningar. Har man inte den orken, jag har bara mig själv och min partner, men om vi skulle ha barn, och om vi skulle jobba mer då blir det svårare att kunna ta in det i
vardagen. Nu har jag tid att vara kreativ och fundera på lösningar." Anna
Jag gör väl inte så mycket alls konstaterar Niklas. "Jag tycker ju kanske mycket saker men det betyder inte att jag gör ett skit åt det, antar jag." Skall man handla mat; köp närproducerat och efter säsong säger Amanda som nu vet vad man kan göra när hon tänker i mindre skal, vad man kan göra i sin vardag. "Hon tycker det sprid ut mycket information, man skall sopsortera, köpa lågenergilampor, skänka bort kläder i stället för att slänga. Hon upplever att det finns information att tillgå. Det finns till exempel en app till telefonen från Naturskyddsföreningen där man får råd om vilka varor man skall köpa ur miljösynpunkt beroende när på året det är eller när fiskbeståndet är tillräckligt stort för att köpa en viss fisk. Det finns en medvetenhet
som går att sälja in till folk och folk tar till sig det. Jag tycker att informationen finns. Men man får göra den jävligt enkelt. (Amanda)."
Ta till sig och förstå konsekvenserna
AMANDA: Jag tror det är svårt att ta till sig konsekvenserna av
miljöproblemen, det är så ödestiget. Min första reaktion; åh herre jävlar nu världen håller på att gå under. Det är mycket att ta in. Om man tittar ut genom fönstret så är det fortfarande en vanlig solig dag, så inget har egentligen hänt.
Som Amanda tänker är det i framtiden "det här med miljön kan gå åt helvete". "Det kan i framtiden drabba mina barn. Mina barn kommer kanske inte att få det så bra. Men det är ingenting som drabbar mig nu. Det känns väldigt lugnt. Lugnet före stormen. Det är därför svårt att ta in (Amanda)."
NIKLAS: Är det svårt att se konsekvenserna av klimatförändringarna i
vardagen? Ja. Inte syns väl det så mycket. Det är väl när det händer någon slags naturkatastrof någonstans, kanske. Annars så, i ens egna, privata liv tycker jag inte att man märker det alls.
ANNA: Det är svårt att se konsekvenserna i vardagen, vi har ju inte någon övervägande risk att drabbas aven tsunami till exempel. Vi påverkas inte nämnvärt någonting. Det kanske skulle vara om det skulle ske stora klimatförändringar som påverkar vår matproduktion. Alla lullar på.
"Det är ofattbart att tänka, att om jag inte styr upp det här så går världen typ under.
Någonstans så har jag en ganska naiv förhoppning, och det är väl att vi inte har full förståelse än, eller det kommer vi aldrig ha om allt, om världen och miljön och alla konsekvenser (Niklas)." Han visar på att man vet att viss påverkan på klimatet är dåligt för jorden, men man kanske inte vet hur jorden hanterar detta egentligen. Han har en förhoppning om att det sker ständiga evolutioner, där allting bara händer, där det sker anpassningar. "Just därför kanske det är lugnt. Jag vet inte, det kanske låter jävligt banalt (Niklas)."
Anna anser att det är svårt att få en helhetsbild, när man pratar om detta med andra blir de likbleka. Man måste vara påläst för att förstå, annars är det jättesvårt. Det är väldigt mycket facktermer man inte förstår sig på tycker Amanda vilket hakar i Annas resonemang. För henne känns det som någon katastroffilm, långt från verkligheten. Då är det svårt att bry sig nämnvärt. Det är långt borta och långt fram i tiden. Amanda har reflekterat över de långa vintrar vi haft de senaste åren, och speciellt hur långa de har varit hemma hos hennes föräldrar i Umeå. "Men mina föräldrar lugna mig med att det var jättekalla vintrar på 1980-talet med (Amanda)."
ANNA: Vet man inte om att det är något problem, så ser man inte att det är ett problem. Man måste få en ögonöppnare, ställas inför en situation där man måste fatta ett beslut, att man råkar ut för något fruktansvärt. Man måste göra en förändring. Men det kan vara svårt här uppe när vi har det så bra, vi har social stabil fungerande välfärd, iaf för de flesta. Då blir det också svårt. Det är inte så att man inte sätter sig och söker information. Man undviker ju, mäsklig grej, man undviker smärta.
Miljörörelsen
Informanterna beskriver på olika sett den miljörörelse de upplever att det möter i sitt
vardagsliv. Alla är överens om att det finns en ständig närvaro av, men de upplever inte att det finns en aktiv miljörörelse i samhället. Det finns människor som engagerar sig väldigt aktivt i miljön, Amanda, Niklas och Elsa räknar sig inte till dem. Det gör däremot Anna som säger att gör allt hon kan för att vara miljövänlig. "Det är den jag försöker vara en del av,
miljörörelsen. Man märker den mer och mer, man märker av den när man drar sig till sådana kretsar, man får vänner som är av samma skrot och korn. Man flyttar sig ifrån grupper där man inte gör det (Anna)."
NIKLAS: Det som är väldigt intressant i vår samtid är att deltagare i
miljörörelse, för mig är det ganska jävla tråkiga människor som typ hatar alla som äter kött och sånt, vilket jag i och för sig kan förstå. Det är en viss sorts människor i alla fall, som jag själv inte skulle orka med ett jävla dyft. Jag känner att det är ganska osköna människor som sysslar med sådant här, vilket är
jättedumt. Dom är aggressiva, tunnelseende, utan eftertänksamhet. Man har som
en speciell organisk stil med dredds och bruna kläder o lyssnar på reggae. Det handlar mycket om image, att man har hittat sin samhörighet. Givetvis finns det ju kanske goda grunder, men man stör sig på det på något jävla vänster. För att man känner sig så träffad kanske. De uttrycker ilska mot folk, men de skall inte få känna ilska mot mig, jag måste ju få leva mitt liv.
Killen i Amandas korridor som flyttade till Gotland för att bo och arbeta i en ekoby hade tillsammans med en kompis en dröm o starta ett café där maten skulle komma från
"dumpsterdiving, han letade och samlade alltså överbliven mat som han fann i konteinrar. När Amanda bodde med honom så hade han bara krav och närproducerade varor. "Vi bodde ju tillsammans i ett år så de har pratat mycket om detta om hållbar utveckling och han har påverkat mig (Amanda)."
NIKLAS: Man känner att diskussionen pågår, absolut.
ELSA: Miljörörelse, nej. Eller ja, nä, min syster är rett aggressiv, men det är nog allt. Det finns väl ändå någon sorts moral. En gång slängde jag en
aluminiumburk, min lillebror bara gapade, vad gör du?! Det verkar som ett de yngre barnen lär sig i skolan om miljön, det börjar utformas krav på vad man inte får göra, och då följer man det. Men det finns inga fackelbärare i min närhet.
Motstånd
Här råder det delade meningar bland informanterna. Detta beror på deras olika positioner i miljödebatten. Det framkommer tydligt att när de talar om "andra människor" så finns de också representerade här.
NIKLAS: Det är väl sällan någon förnekar klimatförändringarna, det vore samma idioti som att man skulle förneka förintelsen liksom, tror jag, det vet jag i och för sig inte, kanske. Det är väl snarare att många blundar. Att de väljer att inte bry sig om det här, vilket jag kan förstår också. Jag förstår dem till fullo.
ELSA: Alla bryr väl sig om miljön, det är väl ingen som skiter i det. Det finns vissa som har misären som husgud, jorden kommer gå under, det är krig överallt, allt är så himla mörkt, vad händer med den här planeten?! Det är gift överallt, allt är så skitigt. När folk har den livsåskådningen är miljö jävligt tacksam, det kan man alltid beklaga sig över. Då kan man bli skeptisk, man pallar inte folk som är negativa hela tiden. De använder det för att ständigt gå runt och vara deprimerade.
AMANDA: Det finns ju folk som bara lessnar järnet på detta. Det handlar om lathet, slänger alla sopor i samma. Dom vet, men skiter i det, tänker inte i det långa loppet. Jag kan vara lika dan. Det handlar om tid och lust." Amanda
ANNA: Det finns människor runt omkring som sätter på skygglappar, som inte är medvetna, som inte bryr sig, som är oupplysta. Man är pessimistisk,
glädjedödare, bakåtsträvande, jobbig, fighten i vardagen är tröttsam. Det är inte bara företag utan folk omkring mig.
Niklas, Elsa och Amanda kan alla förstå att folk ibland väljer att blunda för miljöproblemen.
Det är något man inte orkar bara på sina axlar varje dag, inte heller i de fall man i det stora hela försöker vara miljövänlig. Anna däremot tycker det är jobbigt att folk uppfattar henne som pessimistisk. Människor tycker inte om att bli påminda att det inte gör tillräckligt, att de gör "fel". Annas tanke är att genom upplysning skall alla inse att det inte går att blunda för problemen i världen och om alla slutar blunda och hjälper till så är det inte så svårt. Om alla är med kommer dessutom inte de där frestelserna att finnas kvar i butiken och alla kan handla utan att få skuldkänslor. Men frågan är såklart, vad är vi beredda att "ge upp"? Vad får det kosta att förändra vårt samhälle? Vill vi förändra vårt samhälle?
VAL
Livsform
Livsform betecknar de generella likheter som kännetecknar individer inom exempelvis samma klass, statusgrupp, religiösa eller etniska grupp (Lindén 1994:13). I denna uppsats
handlar det om studenter vid Uppsala universitet. Klasser och grupper kan fungera som påtryckare, trendsättare och modegrupper i ett samhälle, vilket i sin tur kan avspeglas i ideal för mänskligt handlande på skilda områden (Lindén 1994:17).
Vissa val förefaller vara öppna för medvetna överväganden medan andra är omedvetna eller underordnade andra val och händelser" (Henriksson 2008:12).
"Det finns inget automatiskt eller logiskt samband mellan att veta och att göra.
Det finns ingen koppling på det viset, att en viss information (kunskap) måste medföra en viss handling, ett visst beteende. (J Lundgren 1999:20)
Val i vardagen
Amanda tar aldrig kvitton längre, försöker att inte diska under rinnande vatten. Det har hon ändrat på. "Det var lätta och handgripliga saker. Man har inte ett dåligt samvete som man har med andra saker (Amanda)."
NIKLAS: Vi är ganska duktiga i mitt lilla kollektiv på att källsortera, vi har en kompost, papper, plast, glas mm. Det gör vi! Sen köper vi lågenergilampor, framförallt för att de håller så mycket längre. Men de är ju inte riktigt
miljövänliga heller. Det som är jobbigt med miljövänlighet är att hur man än gör, det här är jättetråkigt att säga, det här låter väldigt Svensson, det finns många olika sätt att "göra rätt" på, som också ändå blir fel, som att handla ekologiskt, det är ändå inte helt bra, som att man använder så stora tält. Tror jag.
Det är supersvårt att vara helt korrekt.
Anna har sitt lilla jordbruksprojekt, hon tycker det känns som att det är rätt väg att gå. "Det känns som man om 50 år står inför någon katastrof, förändring. När ens barnbarn undrar vad gjorde du för att undvika detta? Då vill jag kunna ge ett bra svar på det, ett svar jag är stolt över (Anna)." Anna vill ha barn i framtiden och hoppas då kunna ge dem en någorlunda stabil barndom.
NIKLAS: Det skulle inte kännas värt att dra in på andra saker i livet för att ha råd att köpa ekologisk mat. Eftersom jag är en fjantig livsnjutare, det är inte mer med det, det kan jag stå för. Det är liksom annat. Det är svårt att ändra på saker
som man redan är van vid, saker som redan finns. Det som måste hända är stora strukturella saker som inte förändrar våra liv så mycket.
"Det kan finnas flera orsaker till att processer av detta slag går mera långsamt än vad man föreställer sig. Det kan exempelvis vara så att det önskvärda levnadssätt man vill lära
människor förblir teoretisk kunskap som är svår att översätta till vad man bör eller kan göra i det egna vardagslivet" (Lindén 1994:18). Varje människa påverkas av de värderingar som råder i samhället under den tid man lever. Föreställningen att man med informations- och kunskapsspridning kan påverka människor så att de radikalt ändrar sina värderingar är ofta överdrivet optimistisk. "Förändringar i attityder och värderingar kan ske kontinuerligt eller språngvis, men tar oftast ganska lång tid. Förändringsprocessen är också mera tidskrävande om det som skall förändras är grundläggande värderingar eller ett helt komplex av värderingar och mera snabb när det gäller enkla och avgränsande attitydobjekt" (Lindén 1994:23).
Vanor
Vana är ett sätt att bete sig eller förhålla sig (i viss situation) som har kommit att läras in genom ständig upprepning och som i liknande situation naturligen kommer att användas utan särskild ansträngning eller eftertanke (NE, 120515). Handlingar lärs in, blir vanor och
internalisera, främst under uppväxten men även senare, vilket kommer att illustreras i flera av uppsatsens informanter. Individualiteten är en underliggande faktor bakom vanehandlingar så som konsumtionsmönster (Henriksson 2008). Amanda slänger hela förpackningen i plast i stället för att dela upp de olika delarna av förpackningen. Det är en dålig vana Amanda har.
För stunden känns det som världens åtagande upplever hon. "När man slängt något så är man av med det, det är borta, då är det avslutat. Även fast man har dåligt samvete, så rättfärdigar man det för en stund och sen går man vidare (Amanda)." En bra vana hon vill framhäva där hon känner att hon kan sträcka på ryggen är vanan att handla mycket av sin garderob på second hand.
AMANDA: Jag gillar secondhand, att handla unikt plagg som inte alla andra har. Den aspekten värdesätter jag. Det är miljövänligt, majoriteten av min garderob är miljövänlig. Utan att bidra till ökat barnarbetare, utan att förstöra miljön mer med tillverkandet av nya plagg.
NIKLAS: Nej, men jag tycker mig vara hyfsat duktig, man är i en paradox antar jag. Jag cyklar alltid, vilket känns jättebra. Källsortering. Om man kollar på två grönsaksbiffar, då väljer jag den ekologiska om det finns. Men samtidigt kommer man tillbaka till tanken att detta kanske inte är bättre på andra punkter.
Men man försöker väl kanske ibland.
Elsa tycker att studenter i studentkorridorer är jätteduktiga på att källsortera. Hon själv har inte någon möjlighet att sortera i det hus hon bor och tycker det är ett för stort krav att hon skall behöva bära sina sopor till en återvinningscentral en bra bit bort. Anna som bor i studentkorridor säger däremot att det är väldig stor variation på hur positiva hennes
korridorsgrannar är på att källsortera. "Vi pratar inte om miljöfrågor i min korridor (Anna)."
På frågan om du har förändrat något i ditt liv för av viljan att vara mer miljövänlig svarade Anna "Självklart, på alla sätt jag kan, ofta till den grad att jag mår dåligt när jag inte tar beslut som är bra för miljön. Utifrån ekonomi exempelvis." Hon fortsätter; jag har försökt förändra i grunden, omvärderat och förändrat de flesta aspekter av mitt liv. Sedan finns det vissa saker som inte fungerar, då får man försöka acceptera det, då får man acceptera att man inte kan leva miljövänligt fullt ut.
Matvanor
Niklas tycker det är svårt att bryta vanor, så som matvanor, det är svårt att motstå när det finns där i butiken att köpa. "Det handlar exempelvis om att jag har vuxit upp med att äta kött. Jag har svårt att avstå från att äta kött (Niklas)." Han har testat att vara vegetarian, men han upptäckte att många produkter innebar problem för hans mage. Då blir det tröttsamt.
Dessutom har han ganska många allergier som också gör det svårare.
NIKLAS: Köttindustrin är ganska oskön och äcklig om man säger så. Sen kände jag även att det kanske var nyttigare för kroppen. Bara att stryka kött gör så mycket för miljön känner jag, samtidigt är det mycket grönsaker som odlas i växthus med mera. Det var miljötanke kombinerat med att det är nyttigt för kroppen. Det var nog mest ett själviskt val. Sen gick det inte särskilt långt.
Mina matvanor idag är rätt slarviga konstaterar Niklas, "jag har blivit mer och mer en studentjävel som bara köper mat av lågprismärket Euroshopper (Niklas)." Men det varierar lite, det går i perioder. Där han handlar har de alltid väldigt billiga kampanjer på dåligt kött, vilket leder till att han ofta köper dåligt kött för att det är så billigt. "Den butiken styr mina kostvanor jättemycket. Om det kostar lika mycket att köpa en burk bönor som tre paket bacon, då köper jag bacon, det känns som att man får mer mat och det är godare (Niklas)." Amandas matvanor varierar, från att hon känner sig nyrik när hon precis fått CSN och vill lyxa till det.
Då köper hon kyckling. Sedan får hon ett infall och lagar vegetariska storkok. Därefter går hon tillbaka till att äta köttbullar och pasta. För att det är lätt att göra. "Till sist handlar nog mina matvanor mest om ekonomi, det är billigare att använda morötter istället för köttfärs till exempel om matkassan börjar sina. Jag tror faktiskt att de studenter som äter miljövänligt har en billigare matbudget, det tror jag faktiskt (Amanda)."
AMANDA: Vissa gör alltid matlådor, köper inte mat ute, äter alltid linser och kikärtsgrytor. Mina matvanor beror nästan helt på humör, och lite på tid. Jag köper dock aldrig färdig mat i butik i låda. Detta till lika del för att det inte är gott och för att det inte är bra för miljön. Man vet inte vart råvarorna kommer ifrån.
ELSA: Jag äter vad jag vill, jag tar det som jag tycker är gott. Inte vegan,
vegetarian. Mina föräldrar är väldigt noga med maten. Jag har väl alltid varit den som vill köpa hamburgare o vittbröd, jag orkar inte vara så himla pysslig. Idag känns det som att vissa människor har sig själva som sin största hobby, nu skall jag träna mig själv, nu skall jag mata mig själv mm. Man pjoskar lite väl mycket ibland, jag är lite mer oldschool. Men jag försöker växa upp och äta grönsaker och fisk ibland.
Anna är vegetarian. Hon lägger ganska mycket pengar på mat och handlar mycket ekologisk.
Då får man dra in på annat, vilket hon gör. Hon har ändrat sina matvanor på så sätt att hon köper mycket mer "ren mat", "oprocessad mat." Hon lagar mat från grunden, vilket hon också tycker är roligt.
ANNA: Jag tycker det är jättejobbigt att handla, jag mår så dåligt. Jag kanske inte alltid kan köpa allt ekologiskt. Det är en kamp. Ibland går det till
inabsurdum. Jag tycker det är jobbigt att handla när jag inte kan handla så klokt jag skulle vilja.
ANNA: Jag skulle vilja bli vegan, i mitt huvud räcker det inte med att vara vegetarian. Egentligen är det inte bättre rent miljömässigt. Miljömärkta varor går över vad jag tycker om när jag handlar. Priset är viktigt, det blir ju dyrare om man skall köpa mycket ekologiskt, jag har ju studentbudget. Ibland har man inte råd, även om man skulle vilja.
Anna läser på mycket om miljövänlig mat. Det kan dock vara svårt med ekologiska varor som importeras. Ibland är det bättre med svenska varor som inte är ekologiska. Det blir lite av en sport, vilket hon tycker kan vara lite roligt. En stor del av våra inköp kännetecknas dock av oreflekterade vanor. Det gäller särskilt köp som vi gör ofta som t ex köp av livsmedel. Vi har vanor för att förenkla livet för oss. När vi gör som vi brukar slipper vi överväga och utvärdera alla andra alternativa handlingsmöjligheter. Eftersom vanor är så praktiska bryter vi dem sällan. Att bryta en vana kräver att vi engagerar oss ordentligt och tänker aktivt på att vi skall agera på ett nytt sätt. Att etablera nya köpvanor tar därför lång tid. Det är lätt att falla tillbaka i gamla vanor om man inte engagerar sig. (Holmberg, Steingrimsdottir & Svensson 2007:6)
KONSUMTION
Det finns en stark tendens att lägga allt större "miljöansvar" på enskilda producenter och konsumenter. Vilka varor är miljövänliga? Ansvaret förutsätter kunskap. Är det en kunskap vi medborgare har? Är det en kunskap som varje enskild medborgare måste ansvara för att finna och ta del av? Idag läggs ett orimligt ansvar på konsumenten/medborgaren (J Lundgren 1992:6, 1999:24). Amanda upplever det svårt att hålla koll på olika märkningar i
matbutikerna. Ett exempel är kaffet där det ofta finns flera olika märkningar, vilken skall man då välja? Vilken märkning skall man prioritera över en annan? Skall man prioritera miljön eller förhållandena för människorna som arbetar med bönorna? "Tack och lov har vissa kaffesorter båda märkningarna, då köper jag oftast den paketen" (Amanda). Amanda tycker att det ges möjlighet, det finns bra info i butiken, det står med stora gröna bokstäver eller skyltar. Grönsaker är billigt. Många väljer den snabba lösningen. Det krävs mer tid att laga
från grunden. Det handlar om tid. Det handlar kanske om att man inte har makt över sin egen tid och sitt eget liv. "Konsumenter känner ambivalens kring köp av ekologisk mat. De tycker att det är svårt att värdera miljöinformationen och veta vad de skall välja. Dessutom kan miljöintresset stå i konflikt med andra värderingar, som att handla ekonomiskt. Många parallella miljömärkningssystem skapar förvirring hos konsumenterna" (Holmberg, Steingrimsdottir & Svensson 2007:3).
Konsumtionsmönster och tankar kring dem
Alla tycket att det är svårt att veta vad som är mest miljöriktigt att köpa, Anna som läser på känner dock att hon har ganska bra koll även om det kan vara svårt ibland. Den allmänna kunskapen som florerar slår knut på sig själv upplever Niklas.
ELSA: Det har man inte jättebra koll på, vad som är skillnaden på de olika märkningarna. Jag skulle inte vilja köpa något som inte är bra, men jag kollar inte upp själv.
NIKLAS: Jag har säkert skitdålig kunskap om det här. Man hör mycket grejer, det är mycket folkmun, folk säger: jaha, skall du köpa ekologiskt, fast det är ju inte helt bra. Man plöjer regnskog. Då får man höra att det inte heller är bra.
Varning för produkter som är skadliga ur miljösynpunkt har för de måttligtmiljöengagerade konsumenterna större effekt på köpbeteendet än dagens positiva märkning av ekomat.
(Holmberg, Steingrimsdottir & Svensson 2007:3) Anna är vegetarian och måste få i sig
protein från andra källor än kött " då blir det baljväxter, linser. Det är ju importerat, då är valet mellan svenskt kött eller linser importerat från länder långt borta. Men jag har gjort valet att vara vegetarian utifrån flera olika aspekter och kommit fram till att jag tycket att det är ett bra val (Anna)." Anna älskar att läsa och köper då nya böcker, det är något hon tycker att hon kan ge mig själv.
ANNA: Sen är det ju kul att ha något nytt att sätta på sig, men då kanske man kan köpa begagnat. Jag tycker ju om att köpa grejer, det sticker jag inte under stol med, men då försöker jag köpa det minst smärtsamma.
Matinköp
Priset avgör jättemycket i dagsläget när Niklas handlar mat. Det är ju dock billigare att vara vegetarian och köpa massa linser med mera. "Men i dagsläget när jag nu äter kött så går jag jättemycket på pris, extrapris, kampanj (Niklas)." Vilket är jättedåligt vad gäller val av kött säger han, men man vill ha pengar kvar i plånboken för nöjen.
NIKLAS: Om miljömärkta varor blev billigare skulle det ändra mycket.
Som det är idag tycker han att det så fint att köpa ekologiska varor, det är folk som gör sig lite märkvärdiga som köper dyr ekologisk mat, det har blivit en statusmarkering och en klassfråga på grund av att det är dyrare. Det är ofta fina förpackningar och det skall se så härligt och trevligt ut. Han väljer att inte handla ekologiskt, utan köper bara "helt vanlig mat." Niklas uppger att han handlar efter pris men samtidigt ger han känslan av att han inte vill göra sig märkvärdig, han vill inte vara som dem som vill visa upp sig som så medvetna. Utifrån att allt man gör baseras på ett ställningstagande eftersträvas här en tanka om att man "bara" skulle kunna få handla sina matvaror utan att blanda in ideologi. Att vissa människor skall "vara så medvetna, rätt och perfekta" gör att andra lessnar och protesterar mot inordna sig i ledet, istället för att dessa människor fungerar som ett gott exempel utvecklas ett motstånd. Amanda köper alltid kravmärkta eller ekologiska ägg och mjölk. Och gärna från lokala gårdar. De produkterna tycker hon inte är så dyra. Det är priset som till stor det styr matinköpen, som student har man inte så stor matbudget. Just att hönorna som värper äggen hon köper är frigående tycker hon är viktigt. Det handlar främst om att hönan skall ha ett drägligt liv men det finns ett miljötänk också. Det är ofta svårt att ta till sig konsekvenserna av exempelvis klimatförändringarna vilket behandlas mer längre fram, men att relatera till hönan som värper frukostäggen är inte svårt, att förstå att det inte är ett bra liv att sitta i en liten bur där man knappt kan vända sig är inte svårt. Också att tänka sig de glada upplandskorna som får gå ute är lätt. Det är nära i distans, det är konkret, det är något man som enskild person lätta kan hjälpa till med och känna att man gör skillnad.
Alla informanterna uppger att det skulle förändra mycket om de ekologiska och kravmärkta varorna kostade lika mycket som det övriga sortimentet. Med tillägget att det måste smaka gott och vara av god kvalité.
AMANDA: Det handlar om ett ideal alla måste vilja leva efter. Det handlar om en attitydförändring, att det inte skall vara ett måste. Folk tycker inte om måsten, det blir kravfyllt och man har mycket ändå som det är.
När Elsa handlar mat är det utifrån någon sorts balans, lite grönsaker, bröd kött, hon går mest på känsla. Hon går inte på pris, utan kan lägga ganska mycket pengar på mat. De två
huvudkriterierna hon handlar efter är känsla och smak. För Elsa är det viktigaste att det skall vara bra produkter. Det viktiga är inte att det skall vara klimatsmart eller miljövänligt utan det skall vara mat som hon tycker är god. Samtidigt säger hon att hon skulle handla annorlunda om priset på ekologisk mat blev lägre trots att hon idag inte handlar så mycket utifrån pris
Kläder och elektronik
Amanda handlar mycket second hand, när hon köper kläder. "Det handlar mycket om att det skall vara billigt och snyggt. Sen är ju second hand allt av det (Amanda)". Vad det gäller elektronik köper Amanda nytt när det går sönder, om hon inte ärver vill säga, vilket hon ofta gör vad gäller mobiltelefoner exempelvis. Det viktiga för Amanda är att det är en funktionell pryl, det handlar in om att det skall vara någon statuspryl. "Det är ekonomin som styr. Det blir dock miljömedvetet samtidigt (Amanda)."
NIKLAS: Jag tänker inte ett jävla skit på miljön när jag handlar kläder. Jag vet att det är supermycket som är dåligt i tillverkningen.
Niklas handlar ganska mycket kläder på second hand, dock mer på vanliga kedjor. I grunden handlar det mest om stilval. Anna köper nästan alla sina kläder på second hand, förutom underkläder och skor. Både vad det gäller kläder och elektronik försöker hon köpa så lite som möjligt, det skall vara något jag behöver för att jag skall köpa det. Niklas säger att det är otänkbart att tänka på miljön när man handlar elektronik. "Prylarna blir bättre, man måste uppdatera sig och hänga med (Niklas)." Han köper ibland nytt innan det gamla gått sönder.
"Allt byggs ju för att vi inte skall ha hållbarhet. De byggs för att de skall gå sönder, för att folk skall köpa nya och företagen skall tjäna pengar. Det är en strukturell grej som är galen (Niklas)."
ELSA: Jag tänker nog inte så mycket på miljön när jag handlar kläder eller elektronik. Jag handlar inte så mycket kläder. Ibland handlar jag second hand, men det är snarare för att det är snyggt.
Alla informanterna uppger alltså att de handlar second hand. Det är endast Anna som uppger att hon gör det med hänsyn till miljön. De andra tre gör det för att för att de tycker att det finns snygga kläder i de butikerna. Finns det dock inga snygga kläder där handlar man nytillverkade kläder. Det handlar alltså om att kläderna skall vara snygga i första han för de tre av fyra personer. Man sätter på så sätt större värde på att ha snygga kläder än att skona miljön. Amanda uppger dock att hon köper det mesta av sina kläder på secondhand och väldigt sällan köper ny elektronik, men att hon gör det mycket på grund av priset.
LIVSSTIL
Livsstil är en term för att beteckna beteendemönster bestämda av personliga egenskaper, motiv och värderingar. Livsstil används ofta vid beskrivning av konsumentbeteende som grund för utformning av produkter och reklam med avsikt att tilltala olika segment av konsumenter. Inom resurs- och miljöforskningen är människors livsstil en viktig faktor att ta med i beräkningarna (NE 120426). Genom nya erfarenheter och genom att ifrågasätta dominerande föreställningar omformar människor tänkande och livsstilar. Så uppstår
motkulturer och alternativa synsätt. Det pågår en ständig kamp om vilken verklighetsbild som är mest giltig och i den kan man iaktta hur fantasi och uppfinningsförmåga används, antingen för att försvara en viss livsform eller för att etablera andra sätt att leva och tänka (Ehn &
Löfgren 2004:10).
Att tala så mycket om livsstil kan skymma vad det också är frågan om:
kommersialiseringen, reklamen, marknaden. Är det konsumenten/medborgaren som väljer "en miljöovänlig livsstil"? Eller har företag, fastighetsägare, media och andra någon del i "valet"? (J Lundgren 1999:23)
Anna röker inte, och dricker inte heller. Att hon inte dricker alkohol handlar både om att hon inte tycker det är särskilt roligt att gå ut och festa och att det inte är något hon tycker är värt
att lägga pengar på, det är inget hon behöver. Det är varken bra för henne eller för miljön.
Hon väljer istället att lägga sina pengar på kulturkonsumtion så som exempelvis museum.
Anna anser att det är något som ger henne mycket mer än att handla saker eller köpa alkohol och det är mycket mer miljövänligt, vilket är viktigt för henne.
Att transportera sig i vardagen
Amanda och Elsa går i sin vardag medan Niklas och Anna cyklar. De är de två som bor närmast universitet och stan som går medan de som bor lite längre bort cyklar. Amanda och Elsa säger att de inte vet varför de inte skaffat cykel, det har bara inte blivit så. Alla
informanterna transporterar sig alltså på ett miljövänligt sätt i sin vardag. De säger dock enhälligt att det är så det är i Uppsala, de flesta cyklar andra går, det är så det är.
AMANDA: Jag tycker om att gå, det är schysst.
Amanda som har sin familj längstbort från Uppsala åker buss när hon åker hem, de övriga tre åker tåg. Amanda flyger aldrig hem till Umeå, bussen är billigare och så tycker hon om känslan att resa. Resa genom landet och inte bara dimpa ner. Niklas säger att han inte vill ha bil, och även om han hade velat det hade det varit för dyrt för en student tänker han. Han tycker människor missbrukar. Han säger dock att om alla andra studenter hade haft bil hade han nog också antaglig skaffat en. Också Anna säger att det är en så naturlig sak att cykla i Uppsala. Informanterna ger här uttryck för det levnadssätt de omges av. Levnadssätt beskriver generella drag och ideal i livsföring, som karaktäriserar hela befolkningen i ett geografiskt område (Lindén 1994:13).
NIKLAS: Nu cyklar alla, varför skulle jag då skaffa bil, det skulle vara banalt.
Många följer strömningar. Det handlar mycket om vad folk i ens omgivning och bekantskapskrets gör.
Elsa säger att hon kan tänka sig att inte ha bil även i framtiden på grund av att det är så dåligt för naturen. Det skulle jag nog kunna överväga.
ELSA: När det kommer till små beslut känns det som skit samma, men när det kommer till större beslut då kan jag tänka mig att bli noggrannare.
Anna åker bara bil när hon skall ut till gården där hon och hennes pojkvän tillsammans med en annan kille odlar och även har en del djur. Det som skulle få henne att åka buss till gården skulle vara tätare avgångar, kortare avstånd till busshållplatsen. Hon tycker också att priser är för högt i dagsläget. Hon poängterar att flyga inrikes inte känns okej.
Att resa utomlands
Semesterresemål, inget miljömedvetet tänk där, säger Amanda. Man tar flyg dit man vill. Men jag reser inte mycket säger hon. När jag skall resa handlar det bara om kostnad och vart man vill åka. Flyg är billigt och går snabbt. Hon tycker att tågen borde bli billigare, då hade fler åkt tåg till resmål runt om i Europa. "Jag skulle få så dåligt samvete om jag tänkte på miljön när jag sitter på planet. Det jag rättfärdigar det med är att jag har flugit så himla lite. Flyget är det bästa alternativet vad det gäller tid och man har alltid lite tid idag i det system vi lever, på det sätt vi lever (Amanda)." Niklas frågar sig hur ofta han åker på semester, det är inte så ofta säger han.
NIKLAS: Jag flyger om jag skall utomlands, jag tänker inte så mycket. Jag tänker på att jag vill se massa olika platser, för att det är härligt, för att det är kul. Jag hatar att flyga, därför undviker jag långflygningar inte för att det är omiljövänligt.
Tiden begränsar i vårt samhälle idag, det är svårt att hinna åka tåg till södra Europa för solsemester. Man skall jobba, man skall plugga, om man skall åka någonstans, då vill man verkligen utnyttja tiden. Är man trött är det jobbigt att sitta på tåg länge sägen Niklas, man vill komma fram snabbt. Det är mycket mer lättillgängligt att flyga som det är idag. Det är många olika aspekter som spelar in när man tar sina beslut.
NIKLAS: Jag vet ju att flyg är sämst, det är superdåligt. Det är som så mycket annat, jag känner mig tvungen att skita i det. Om jag nu skall resa, och föreslår för mina vänner att vi tar tåget istället skulle dom tycka att det var en konstig och dum idé, vi vill ju komma fram så snabbt som möjligt, så vi hinner vara på resmålet så länge som möjligt. Så enkelt är det, man blir ju krånglig om man skall vara miljövänlig. Samhället är byggt så.
Det kanske skulle vara skillnad om man alla man umgicks med skulle vara väldigt
miljömedvetna, om det skulle bli norm att åka tåg istället för att flyga skulle man självklart bli påverkad. "För att flyg finns så har jag rätt att nyttja det, så måste jag tänka idag annars blir jag jättetrött (Niklas)."
ANNA: Resa är min största last, där har jag svårt att motivera mig att avstå. Jag älskar verkligen att resa, förra sommaren flög jag jätte mycket vilket jag mådde dåligt över.
Skall man åka långt blir det ju flyg säger Anna, men man måste dra ner på långresor. Det kommer inte att vara möjligt i framtiden, det kommer bli jättedyrt. Man får välja sina tillfällen tänker hon, och åka mera buss. Att avstå från att resa är av de svåraste och tråkigaste att föreställa sig framkommer av alla informanterna. Som sagt innan, det är något man har möjlighet till idag, varför skall jag då inte få bruka den möjligheten när det är så underbart och givande. Har man fått smaka på att resa så vill man inte bli fråntagen den möjligheten, det är svårt i en global värld. Elsa planerar att åka på semester runt om i Sverige i sommar, men det är inte för miljöns skull utan en följd av den lilla reskassan.
Uppväxten och familjen
Hur upplever informanterna att miljömedvetenheten var när de växte upp, var det något föräldrarna och familjen förhöll sig till i vardagen? Amanda omnämner sina föräldrar som lokalpatrioter, de bor i Umeå och när de handlade mejeriprodukter var det Norrmejerier som gällde. Det skulle vara lokalt, närproducerat, men det handlade inte om ett miljötänk. Vidare berättar Amanda att hennes mamma älskar att var ute i trädgården och odlar mycket i sitt land.
Det handlar nog inte om någon verksamhet för att spara på miljön utan det är ett rent nöje är hon ganska säker på. Pappa jagar och vi äter vårat eget kött vilket är väldigt bra miljömässigt, men även det handlar om intresse och nöje säger Amanda. Det skulle inte vara halvfabrikat utan man lagar mat från grunden. Det är något hon själv tagit efter, att inte köpa halvfabrikat.
Något som hon däremot inte har tagit efter är mängden mat de slänger. "Tror att jag är allergisk mot att slänga mat, de slänger mycket mat. De har stor kyl med för mycket mat i (Amanda)." Niklas kommer ihåg att familjen inte reflekterade över miljön. Han minns att han förkastade när föräldrarna hade bilen på tomgång på gårdsplanen i 45 minuter för att värma
upp den. Det var mycket bilköring med familjen. När man handlade handlade man vad man ville, vad som var gott. Viss källsortering förekom i familjen dock med undantag av fadern.
"Pappa säger att det tar mer energi att skölja ur mjölkkartongen än vad det ger att återvinna den. De har inte ändrat inställning (Niklas)." Mycket handlade om bekvämlighet. "Nog är jag bättre än mina föräldrar, men jag har nog fått med mig en viss slapp inställning (Niklas)." Han säger att han nog aldrig kommer att använda bil i samma utsträckning som dem. Anna, som är den av informanterna som tänker mest på miljön i sin vardag säger att miljötänk fanns inte i hennes hem under uppväxten, det var inget man pratade om. "Det fanns en kompost men det var nog allt. Jag vet inte om det inte fanns intresse eller kunskap. Så det är något ganska nytt för mig (Anna)." Hon upplever det som jobbigt att familjen och hon har så vitt skilda åsikter och tankar om hur man bör förhålla sig till miljö och hållbar utveckling. "Det är ett minfält nät man kommer hem. Kom inte här och pracka på oss! Speciellt med mitt matval, jag fick inte vara vegetarian när jag bodde hemma (Anna)." Anna förklarar att hennes mammas familj har arbetarbakgrund och att det har med hennes bakgrund och värderingar att göra, det blir som en kritik mot mamman. Står det mat på bordet så äter man! Hon tror också att mamman nu för tiden, när hon har råd att köpa vad hon vill också tänker utnyttja det. Om mamman nu har bättre ekonomi än vad hennes familj hade när hon växte upp så tänker hon unna sig. Anna är den av informanterna som starkast har tagit avstånd till familjens levnadsätt.
ELSA: Mina föräldrar tänker på de stora sakerna som flyg, men de köper mycket mat. Dom bryr sig om naturen liksom. Men när det kommer till mat så tror jag inte de bryr sig så mycket, det kanske de gör, men det är inget jag reflekterat över i så fall.
Elsa tror hon kommer vara lite mer medveten än mina föräldrar, detta trots att hon inte är det idag. Hon tycker annars att deras policy har varit rätt bra; "små grejerna kan man skita i men de stora grejerna får man komma ihåg o vara försiktig med. Jag kommer nog köra på ungefär samma policy tror jag (Elsa)." Alla informanterna tar avstånd från föräldrarnas sätt att leva när det gäller miljö och hållbar utveckling och alla ser att de själva är eller kommer att vara mer medvetna i sina liv. Det är dock stor skillnad mellan informanterna när det gäller hur mycket man tar avstånd och hur långt ifrån föräldrarnas levnadssätt man vill nå.
Informanterna pekar på hur svårt det är att veta hur mycket man har blivit påverkad av sin uppväxt. Amanda och Anna påpekar att det kan vara svårare att leva miljövänligt när man skaffar familj, man kanske måste skaffa bil för att få ihop vardagen exempelvis.
