Kaliningrad: ett förvandlat Ryssland i ett omdanat Europa

(1)

C-UPPSATS

2004:007

Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap

SAMHÄLLSKUNSKAP

Vetenskaplig handledare: Jan-Eric Jacobsson

2004:007 • ISSN: 1402 – 1773 • ISRN: LTU - CUPP - - 04/7 - - SE

KALININGRAD

Ett förvandlat Ryssland i ett omdanat Europa

CARINA CARLSTRÖM ANNA-KARIN WIKSTRÖM

(2)

Figur- och tabellförteckning

Figur 1.

Metodens analysverktyg 4

Figur 2.

Sammanförande av Swerews åtta punkter till tre huvudalternativ 11 Figur 5.

Tre huvudalternativ utifrån J.M Swerews 8 utvecklingslinjer 51 Tabell 4.

Resultat vid val till Ryska duman. Ryssland och Kaliningrad Oblast. 37

(3)

Abstrakt.

Det lilla ryska länet Kalingrad situerat vid Östersjön, kom efter Sovjetunionens fall att hamna i en exklavstatus då området kom att gränsa till Polen och Litauen, Kaliningrad blev en ö utan någon direkt landförbindelse med Ryssland. När EU utvidgas att omfatta Polen och de tre Baltiska staterna kommer området att bli en enklav i EU. Den Postkommunistiska tiden har för Kaliningrad bland annat inneburit en ökande fattigdom, stigande arbetslöshet och en okontrollerad gränshandel, med omfattande smuggling som följd.

Denna uppsats syfte är att undersöka åtta redan givna utvecklingslinjer för Kaliningrad, vilka beskrevs år1996 av docent Jurij M. Swerew vid Kaliningrads Universitet vilka sammanförts till tre huvudalternativ; ryskt styre, transition och autonomi. Dessa analyseras via metodens analysverktyg: tillhörighet:isolation-integration vilket appliceras på ekonomi, politik och identitet i en kvalitativ analys av litteratur och primärdata. Den teoretiska referensramen i uppsatsen består av Douglass C. Norths analys av institutionernas betydelse och av Benedict Andersons teori om det upplevda samhällets legitimerande och sammanhållande funktioner (Imagined Community) vilka kompletterar varandra.

Slutsatsen är att Kaliningrad i fas 1 kommer att förbli inom den Ryska Federationen. Dock, i en längre framtid, kommer relationen mellan Ryska Federationen och Europeiska Unionen att vara av betydelse för utvecklingen för och inom Kaliningrad.

(4)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING 5

1.1 Tänker du någonsin på Kaliningrad? 5

1.2 Problemets natur 7

1.2.1 Dispositon 7

1.3 Syfte 8

1.4 Metod och avgränsningar 8

1.4.1 Tillhörigheterna 8 1.5 Källdiskussion / validitet 9

2. TEORETISK RAM 10

2.1 Swerews åtta punkter- teoretisk analys 10 2.2 North och Anderson – vad som skapar samhällen 16

3. KORTFATTAD HISTORISK ÖVERSIKT AV OMRÅDETS

KOMPLEXA BAKGRUND 20

4. DE TRE TILLHÖRIGHETERNA 24

4.1 Ekonomi 25

4.1.1 Transport 25

4.1.2 Ekonomisk isolering 27

4.1.3 Resurser internt 28

4.1.4 FEZ och SEZ – den ryska integrationssträvan 30 4.1.5 SEZ - Isolation från Europa och den yttre marknaden 32

4.1.6 Integration med närområdet 33

4.1.7 Summering 35

4.2 Politik 36

4.2.1 Strukturerna 36

4.2.2 Det komplexa arvet av gränser 37

(5)

4.2.3 Integration med Ryssland 38

4.2.4 Lokalpolitik – guvernörsvalet 39

4.2.5 Länkarna till Putin och Moskva 39

4.2.6 Ryssland och EU, EU och Ryssland 41

4.2.7 Integration med Litauen, Polen, Tyskland riktat mot EU 44

4.2.8 Summering 45

4.3 Identitet 46

4.3.1 Identiteter i regionalt och nationellt perspektiv. 46

4.3.2 Sammetsridån 47

4.3.3 Den ryska strävan 48

4.3.4 Grannstaterna vid Östersjökusten – närområdet 50 4.3.5 Identifikation och integration med närområdet 51

4.3.6 Det komplexa med nationalism 53

4.3.7 Summering 54

5. SAMMANFATTANDE ANALYS 54

5.1 Ryskt styre 55

5.2 Transition 56

5.3 Autonomi 57

5.4 Avslutning 59

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 61

(6)

1. INLEDNING

Europas karta känns, för de flesta av oss, som något bekant trots de senaste årens förändringar. Men nära Sverige finns ett flertal intressanta regioner, om vilka vi kanske vet för lite.

1.1 Tänker du någonsin på Kaliningrad?

I efterkrigstidens Europa skapades en liten sovjetisk exklav, granne med Sverige på andra sidan Östersjön. Så länge järnridån och Sovjetunionen fanns så var dess geopolitiska läge stabilt på Kalla Krigets kontinent. I och med Sovjetunionens fall och de förändringar detta innebar för Central- och Östeuropa förändrades positionerna. Yttermera förvisso har den Europeiska Unionens utvidgning österut skapat ytterligare en spänningsdimension kring regionen.

Gränser och gränskontroller har blivit ett av de ämnen som skapat nya frågeställningar i dagens Europa. EU kommer att få nya medlemsstater i centrala och östra Europa vilket innebär att Schengenområdet redefinieras territoriellt. Inför Polens inträde har oro uttryckts för implementering av gränsskyddsstandarden. Tempus publicerade 2001 en artikel vilken beskriver situationen vid den sydöstra gränsen. Flödet av varor och personer från Ukraina uppges vara ett fenomen så vanligt att smugglarna till och med fått egen benämning; Mrówki, vilket betyder myrorna. Mrówki illustrerar dem som i tusental passerar gränsen ibland upp till tio gånger per dag, flitiga som myror, bärande på tobak och alkohol som bjuds ut till försäljning. En handel som enligt uppgifter från polsk tullpersonal är så omfattande att det inte ens går att uppskatta värdet, men det inte den relativt småskaliga smugglingen som dessa tusentals myror bär över gränsen som oroar mest utan det faktum att smuggling även sker i organiserad form och större skala ¹

Gränsflödet består inte endast av vodka och cigaretter utan även flyktingar och narkotika.

Under år 2000 avvisades över 35 000 illegala flyktingar från Polen och uppgifter visar på att hundratusentals afghaner, lankeser, irakier och moldavier troligen väntar på andra sidan gränsen.² Flyktingarnas ursprungsområde kommer naturligtvis variera med tidens gång och hur olika konflikthärdar utvecklas, men rutten kan komma att bestå. Narkotikarutterna över Balkan stördes under 1990talet vilket lett till att trafiken tagit de urgamla handelslederna från

1Tempus 2001 3-9maj ”Polens östgräns oroar” Tempus /Der Spiegel

2 Tempus 2001 3-9maj ”Polens östgräns oroar” Tempus /Der Spiegel

(7)

Asien i bruk via Polen. Ett enda beslag, gjort av den polska tullen, uppgick till 150 kg heroin i en enskild transport.³ Att detta har skapat oro bland dagens medlemmar i EU uttrycks i det faktum att krav från tysk sida om en ”välutbildad europeisk gränspolisstyrka”⁴, vilken tills vidare skulle bevaka det yttre östra gränsen. Förbundskansler Schröder förklarade Schengenavtalets säkerhetsstandard som absolut, att ingen sänkning är acceptabel. Från polskt håll betraktas oron som överdriven men det medges att man skulle önska ytterligare anställa cirka 5000 personer om ekonomin tillät.⁵ Att gränskontrollen mellan Polen och Tyskland skulle försvinna omedelbart efter EUinträdet ses som mindre troligt eftersom EU först vill ha en period av utvärdering av hur väl bevakningen av den yttre gränsen kommer fungera. Polen torde vara intresserade av att prövotiden blir så kort som möjligt.⁶

Livet vid gränsen i östra Polen präglas av ett utanförskap i förhållande till de politiska centra vilka söker implementera det framtida Europa och dess politik. Både Warszawa och Bryssel upplevs perifera i vardagen där den ekonomiska utvecklingen är svag.⁷ Boende vid gränsen drar nytta av gränshandeln och företagen hämtar billig illegal arbetskraft på andra sidan, till en femtedel av priset för polska arbetare och utan försäkringar. Lönsamheten bygger på den billiga arbetskraft vilken står till förfogande och gränsbevakningen väljer att blunda. Vad gäller de sociala band som förenar området bygger dessa på att delar av dagens Ukraina tillhörde Polen fram till andra världskriget och att släktbanden inte brutits av dagens gränser.

Varför vara mer lojal med den perifera politiska makten än sina egna släktingar?⁸

När Polen och Baltiska staterna inträder i den Europeiska Unionen kommer Kaliningrad bli en del av den yttre gränsen och möjligen kommer liknande problematik uppstå. Aktualiteten för Sveriges del bör betraktas ur ett närområdessperspektiv och därför är det av vikt att vara medveten om situationen inför framtiden i Europa. Kaliningrad är dock till skillnad från Polen ingen statsbildning med långa nationella traditioner utan ryskt nationellt territorium men med något komplicerad tillkomst och ett geopolitiskt annorlunda läge. Inom en snar framtid

3 Tempus 2001 3-9maj ”Polens östgräns oroar” Tempus /Der Spiegel

6 Swiecicki J (2002) Kaliningrad i kläm. s. 34-37

7 Östra landsdelen är det ekonomiska B-laget och västra Polen drar till sig den växande ekonomin. Tempus 2001 3-90maj ”Polens östgräns oroar” Tempus /Der Spiegel

(8)

kommer Kaliningrad att vara en enklav inom den Europeiska Unionen, en union som i sig själv är på väg att förändras i grunden via en ny konstitution.

1.2 Problemets natur

Kaliningrads geografiska läge i dagens Europa, insprängt i ett framtida EU, medför en rad potentiella problem och möjligheter för regionen i fråga. En del av problematiken kan hänföras till det faktum att Kaliningrad är en rysk Oblast och därigenom en del av den ryska federationen. Efter Sovjetunionens fall har områdets karaktär av postkommunistisk ekonomi och stagnerad industri förstärkts, vilkens betydelse för bland annat miljöfrågor i Östersjöområdet är av intresse för Sverige och andra grannländer. Kaliningrad har en svår situation framför sig; en eskalerande grad av HIVpositiva, ökad fattigdom och kriminalitet.

Problematiken har även en inre dimension vilken härrör från det faktum att Kaliningradsborna kommer ytterligare isoleras från Ryssland; samtliga landtransporter tvingas passera EUs yttre gräns, inte en utan två gånger: Vilket är politiska och ekonomiska frågor.

Kaliningrads historiska bakgrund gör området till något som varken kan beskrivas som ”fågel eller fisk”. Kaliningrad karaktäriseras som rysk exklav i Europa baserad på en tvivelaktig annektion från Stalins sida, vilken följdes av rysk immigration. På grund av det geografiska läget uppstår frågan om området verkligen tillhör staten Ryssland eller om det kan betraktas som en koloni vilket leder till frågan om Kaliningrad kan eller kommer att inleda någon form av transitionsprocess. Kaliningrads rötter är en komplex och inte alls enkel historia, vilket leder till att konventionellt tänkande kring nationalstatens uppkomst och varande är svårt att applicera på området. Dagens grannstater har historiska och nutida kopplingar till området vilket leder till att situationen i dag kompliceras ytterligare.⁹

1.2.1 Disposition

Nedan följer beskrivning av syfte och metod för att sedan under kapitel 2 redogöra för Swerews åtta punkter och det teoretiska ramverket vilket baserats på North och Anderson. I kapitel 3 ges en historisk bakgrund till dagens situation. I kapitel fyra appliceras metodens analysverktyg på ekonomiska, politiska och identitetsbaserade tillhörigheter för att slutligen följas av en sammanfattande analys i kapitel fem

9 Se Kap. 3 ”Kortfattad historisk översikt...“ samt kap. 4. ” De tre tillhörigheterna”

(9)

1.3 Syfte

Kaliningrads framtid kommer att påverkas av den kommande östutvidgningen av EU. Med detta faktum som utgångspunkt avser uppsatsen att beskriva och analysera Kaliningrads framtida alternativ utifrån till Jurij M. Swerews åtta möjliga utvecklingslinjer vilka beskrivs i Russlands Gebiet Kaliningrad im neuen geopolitische Koordinatenfeld¹⁰ och omfattar de rimliga utvecklingsalternativen. Analysen sker utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv, och förutsätter att rådande läge kommer att påverkas i förändringarnas Europa.

1.4 Metod och avgränsningar

Tillvägagångssättet att med analysverktyget Tillhörighet: isolation-integration tolka och analysera Swerews åtta punkter utifrån ekonomiska, politiska och identitetsrelaterade aspekter anger tendenser av tillhörighet, vilket därmed leder till ryskt styre, transition eller autonomi.

Metoden kan betecknas som komparativ kvalitativ analys baserad på litteratur och primärdata.

Därav följande figur:

Figur 1. Metodens analysverktyg vilka kommer att leda till de tre huvudalternativ vilka vidare beskrivs i kap.2.1

1.4.1 Tillhörigheterna

Analysverktyget Tillhörighet: integration-isolation leder till behovet att definiera och avgränsa de tillhörigheter vilka är relevanta. De tillhörigheter som valts är:

10 Swerew, Jurij M. (1996) Russlands Gebiet Kaliningrad im neuen geopolitische Koordinatenfeld s 26-27. Jurij M. Swerew, docent vid Kaliningrads universitet, (Lehrstuhls für Wirtschaftsgeographie) Beskrev år 1996 inom ramen för ett EUprojekt: International Association for the Promotion of Cooperation with Scientists from the Independent States of the FSU (INTAS) 8 möjliga utvecklingslinjer för Kaliningradområdet. Dessa beskrivs närmare i kap. 2.1 ”Swerews 8 punkter…”

(10)

• Ekonomi

• Politik

• Identitet

Motiveringen till valet av dessa lyder som följer: ekonomins vikt för samhällets existens kan ses som axiomatisk, ekonomin ger förutsättningar och gränser för politiska relationer.

Ekonomin kommer att beskrivas på ett övergripande plan, ej som detaljstudie. Ekonomisk tillhörighet avser ekonomiska flöden export- import, resurser och näringsstruktur. Den politiska dimensionen innehåller Europa och Ryssland utifrån det geopolitiska läget, när det ryska politiska livet möter EUutvidgningen österut. Relationen till grannländerna i Östersjöområdet behandlas ur historiskt och dagspolitiskt perspektiv. Därav följer att politik blir mellanstatliga relationer, relationen med Ryssland diskuteras på inrikespolitisk nivå.

Identitet är en viktig del av tillhörigheten, etnisk eller social tillhörighet är en viktig faktor gällande möjligheter till samarbete inom olika fält. Historisk tillhörighet är en del i den nationella identiteten vilken i fallet Kaliningrad är komplex. Identitet behandlar etnisk tillhörighet samt den upplevda gemenskapen men även kontakter och sociala nätverk, dit hör även de flöden av resor vilka människor företar sig eftersom dessa är kulturella kontakter.

Uppfattningen att alla samhällsfenomen verkar inom samma tidsram är orimlig, därav följer att långa tidsavsnitt är viktiga att beskriva för de identitetsskapande processerna medan politiska beslut kan ge direkta återverkningar men också vara del av långa sekvenser. Det historiska bakgrundsmaterialet behandlar därför sådant som kan relateras till dagens identiteter i regionen samt vissa geopolitiska och infrastrukturella förutsättningar för nuläget.

1.5 Källdiskussion / validitet

Gällande tillgänglighet till befintligt material kan det ses som en brist att författarna inte behärskar ryska, litauiska eller polska eftersom detta begränsar tillgången på primärkällor.

Problemet uppkommer dock alltid i situationer där man är tvungen att lita till översättningar.

För dagsaktuellt material har artiklar ur dagspress och nätpublikationer använts men med det förhållningssätt och kritiska urskillning varmed sådant bör hanteras. Vetenskapliga publikationer och offentliga handlingar (vilket avser material som härrör från den svenska staten eller den Europeiska unionen) behandlas som tillförlitliga men ur aspekten att de naturligtvis även är inlagor eller beskrivningar från aktörer.

(11)

2. TEORETISK RAM

Här behandlas de åtta grundläggande punkter Swerew uppställt; hur dessa kan sammanföras till tre huvudalternativ i förändringsriktningen; ryskt styre, transition och autonomi. Vidare diskuteras det teoretiska ramverket vilket hämtats från Douglass North och Benedict Anderson samt relevant referenslitteratur.

2.1 Swerews åtta punkter - teoretisk analys

De åtta utvecklingslinjerna vilka Swerew formulerat används sin i ursprungliga definition och helhet vilket innebär att uppsatsen har dessa komparativa alternativ:

1.Området bibehålls som subjekt under den ryska federationen enligt dagens status.¹¹

Kaliningrad förblir i status som Oblast, vilket vanligtvis översätts till län, under den ryska federationen. Oblaststatusen innebär att man lyder under den federativa författningen, vilket alla federationssubjekt gör. För Oblast gäller rätten till stadgar samt att den styrande av federationssubjektet är guvernör. Det tidigare starka lokala självstyret har under Putin begränsats genom avskaffande av guvernörens möjlighet att sitta i Federationsrådet samt presidentiell möjlighet att upplösa folkvalda parlamenten och avsätta federationssubjektens folkvalda ledare om de bryter mot konstitutionen. Mellan presidentmakten i Moskva och subjekten infördes under år 2000 en administrativ nivå vilken begränsar den lokala makten.¹² Som politiskt integrerad och underställd centralmakten har Kaliningrad små möjligheter att utvecklas i det regionala mönstret eftersom den ekonomisk-politiska rörelsefriheten är starkt begränsad. I den politiska sfären har grannstaterna svårare att integreras med Kaliningrad som Oblast eftersom man då interagerar med hela Ryssland (Än vad som skulle vara fallet om det vore en autonom republik, se under punkt 2) Detta alternativ medför en icke problemfri status quo ställning. Ekonomiskt har Kaliningrad problem med hög arbetslöshet, svag eller negativ tillväxt, låg investeringsnivå, växande kriminalitet, korrupta politiker som tillsammans med kriminella grupper styr över en stor del av ekonomin. Socialt sett har området hög andel Aidssjuka och narkotikaproblem.¹³ Yttermera förvisso måste perspektivet från EU beaktas;

Kaliningrad kommer att, trots sin ytmässiga litenhet, omskapas till en oroande enklav inom Schengenområdet.

11 Erhalt des Gebiets als Subjekt der Russischen Föderation im heutigen Status; Swerew, J. M. (1996) Russlands Gebiet Kaliningrad im neuen geopolitische Koordinatenfeld s 26-27. Samtliga översättningar av Swerews åtta punkter är av uppsatsförfattarna.

12 Jonsson L. (2001) ”Ryssland” i Lindahl R. Utländska politiska system, s. 213-223

13 Krickus, R. J, (2002) The Kaliningrad Question, s 181

(12)

2. Uppvärdering av områdets status via omvandling till en republik i förbund med Ryska Federationen. Maktöverföring till de lokala organen. ¹⁴

Autonom republik skulle medföra att Kaliningrad skulle få större kontroll över ekonomin bland annat gällande skatter och möjlighet till lagstiftning gällande investeringar och bankväsende. Alternativet är tilltalande för politiker och affärsmän i Kaliningrad. Dock har Rysslands president förstärkt centralmakten genom att minska möjligheterna till regionalt självbestämmande.¹⁵ Detta medför att möjligheten att omvandlas till en rysk republik minskat i och med tendensen till ökad centralisering av makten. Dock kan inte blygsamma förändringar gällande områdets status uteslutas. Detta beroende på EUs utvidgning österut.¹⁶ Till skillnad från länen har republikerna rätten till ett eget språk, rätten att forma egen konstitution samt välja egen president.¹⁷ Alternativet republik betyder att Kaliningrad fortfarande är ryskt men med en politisk och ekonomisk rörelsefrihet vilken skulle öppna upp för ett politiskt samarbete men grannstaterna i regionen och även göra det möjligt att öka den ekonomiska integrationen på ett formellt plan.

3. Folkomflyttning av Rysslandstyskarna i området och därmed omvandling till en tysk Östersjörepublik i förbund med Ryssland. ¹⁸

Under det sena 1990-talet fanns en förhoppning både från Kaliningrad och från Moskvas sida att etniska tyskar¹⁹ i andra delar av Ryssland skulle migrera till Kaliningrad. Som mest fanns 1 miljon etniska tyskar bara i Kazakstan. Under Jeltsins tid som president uppskattades det från rysk sida att cirka tvåhundratusen etniska tyskar skulle bosätta sig i Kaliningrad, men så skedde aldrig. Kanske beror detta på fattigdomen i Kaliningrad och dess stora andel rysk befolkning. Dessutom har det från tyskt håll erbjudits dessa etniska tyskar ekonomisk hjälp om de stannat i Ryssland, trots detta har dock vissa ändå emigrerat till Tyskland. De etniska tyskarna såg helt enkelt Tyskland som ett mer attraktivt alternativ.²⁰ Gällande omvandling till en tysk republik under den tyska federativa staten men med bibehållna kontakter med den

14 Aufwertung des Status des Gebiets durch Umwandlung in eine Republik im Verband Russlands bzw.

Übertragung zusätzlicher Vollmachten an die regionalen Machtorgane; Swerew, J. M. (1996) Russlands Gebiet Kaliningrad im neuen geopolitische Koordinatenfeld s 26-27

15 Se under punkt 1. ”… området bibehålls som…”

16 Krickus, R. J, (2002) The Kaliningrad Question, s 183

17 Jonsson, L. (2001) ”Ryssland” i Lindahl R. Utländska politiska system, s. 213-223

18 Umsiedlung der Russlanddeutschen in das Gebiet und dessen Umwandlung in eine Deutsche Ostseerepublik im Verband Russlands; Swerew, J. M. (1996) Russlands Gebiet Kaliningrad im neuen geopolitische

Koordinatenfeld s 26-27

19Enligt Hettne har den tyska författningen grunden till medborgarskapslagstifningen i det så kallade ”ius sanguinis” det vill säga blodsbandsanknutet medborgarskap vilket härrör i släktskap/blodsband. Detta att jämföra med exempelvis Sverige vilket har sin medborgarskapstradition i ”ius soli” vilket härrör av jordens princip, det vill säga född/boende på nationellt territorium.

20 Krickus, R. J, (2002) The Kaliningrad Question, s. 79

(13)

Ryska federationen skulle detta innebära en nationell transition av etnisk, politisk och territoriell art.

4.Området övergår till Polen och/eller Litauen ²¹

Det har från polskt och litauiskt håll framförts krav att föra området helt eller delvis till Polen²²och från Litauens sida har termen ”Lithuania Minor”²³ använts för att understryka områdets tillhörighet till Litauen. Området ligger mellan floderna Pregel och Nemunas. I Litauen finns det en organisation, Mazoji Lietuva²⁴ som, även om den anses ha litet inflytande, ställer krav på att

a) den litauiska minoriteten i Kaliningrad ska ha rätt att återvända till sitt gamla hemland.

b) demilitarisering av Kaliningrad

c) vissa delar av Kaliningrad tillhör Litauen.

Dessa förslag har dock inget stöd från officiellt håll.²⁵ Litauen har undertecknat en gränsöverkommelse och staten gör därför inga anspråk på Kaliningrad.²⁶ Polska staten har ett liknande förhållningssätt²⁷ och från polsk sida önskas ett harmoniskt samarbete med Ryssland och kanske kan en del av förklaringen vara historisk då Polen efter andra världskriget erhöll två tredjedelar av det gamla Ostpreussen.²⁸ Detta innebär totalt införlivande både politiskt och territoriellt av området till antingen en av grannstaterna eller en uppdelning av territoriet mellan de båda.

5. Området återgår till Tyskland ²⁹

Förslaget kom från Ostpreussiska utflyttade och högerkretsar i Tyskland. Det finns dock få som tar allvarligt på dylika anspråk i Tyskland. Några år efter Sovjetunionens fall ställde före detta medborgare i Ostpreussen krav om att territoriet skulle återlämnas till Tyskland.³⁰ Alternativ kan alltså ses, i dagsläget, som uteslutet då tyska parlamentet har förklarat att det inte finns något intresse av att begära territoriet tillbaka. ³¹ Som tyskt territorium skulle

21 Übergabe des Gebiets an Polen und ( oder) Litauen; Swerew, J. M. (1996) Russlands Gebiet Kaliningrad im neuen geopolitische Koordinatenfeld s. 26-27

22 Joenniemi P, Dewar S, Fairlie L D. ( 2000) The Kaliningrad Puzzle, s. 5

24 ung. Litauisk minoriteten,(förf. anm.)

28 Krickus, R. J, (2002) The Kaliningrad Question, s. 89 samt Kortfattad historisk översikt…

29 Rückgabe des Gebiets an Deutschland; ; Swerew, J. M. (1996) Russlands Gebiet Kaliningrad im neuen geopolitische Koordinatenfeld s 26-27

(14)

Kaliningrad fortfarande att utgöra en nationell exklav, dock med annan statstillhörighet.

Vilket till skillnad från nästa punkt ej innebär territoriella anspråk på grannstaterna.

6.Återställande av det tidigare (ej längre suveräna) landet Ostpreussen av tidigare preussiska och idag territorier tillhörande Ryssland, Polen och Litauen ³²

Det historiska Ostpreussen existerar inte längre som statsbildning, varken politiskt eller territoriellt, större delen av de etniska grupper som utgjorde befolkningen har lämnat området.³³ Idag finns en kommitté i Kaliningrad som arbetar för att ändra områdets namn från Kaliningrad till Königsberg i och med stadens 750 årsjubileum 2005. Om detta namnbyte skulle bli realitet menas det från Moskva att detta skulle kunna leda till att Ostpreussen återskapas och att området skulle kunna gå återgå till Tyskland.³⁴ Dessutom innebär detta territoriella komplikationer när gränserna mot Polen och Litauen ifrågasätts. Det kan nämnas att det från tysk sida via organisationen ”Freistaat Preuzan”³⁵ ställts krav på bildandet att en fjärde baltisk republik med Ostpreussens gränser. Ordförande för denna organisation bad den amerikanska kongressen om hjälp.³⁶ Alternativet skulle alltså innebära autonomi för en omskapad stat på historisk grund med historiska territoriella anspråk på grannstaterna.

7.Grundande av ett kondominium³⁷ över området: gemensam förvaltning via olika varianter avseende deltagarna (nämnda Europeiska Unionen, Ryssland, Tyskland, polen, Litauen och Sverige) ³⁸

Förslaget kom från Marion Dönhoff som i Die Zeit föreslog samförvaltning som möjlig lösning. Det har även från EUs sida diskuterats om området skulle erhålla någon form av specialstatus. Anmärkningsvis kan påpekas att liknande förslag kommit från USAs sida vilka stöder uppfattningen att Kaliningrad inte tillhör Ryssland. USA erkänner emellertid att området står under rysk administration men inte territoriellt. Krickus menar dock att idén kommer att stanna på det teoretiska planet .³⁹ Territoriellt innebär detta ingen förändring av

32 Wiederherstellung des (nunmehr souveränen) Landes Ostpreußen auf den ehemals preußischen und heute zu Russland, Polen und Litauen gehörenden Territorien; Swerew, J. M. (1996) Russlands Gebiet Kaliningrad im neuen geopolitische Koordinatenfeld s. 26-27

33 Se 2. Kortfattad historisk översikt…

34 Swiecicki, J. (2002) “Kaliningrad i kläm” s. 10

35 Preussisk Fristat, (förf. övers) kan också kopplas till den femte punkten och därmed länka området till Tyskland.

37 Kondominium innebär flerstatligt välde över ett territorium enligt Malmström S., Sjögren P & Györki I.

(1991) Bonniers svenska ordbok eller översättas till gemensam överhöghet som Prismas engelsk-svenska ordlista gör i Prismas engelska ordbok (1988)

38 Errichtung eines Kondominiums über das Gebiet: gemeinsame Verwaltung bei verschiedenen Varianten hinsichtlich der Teilnehmer ( es werden genannt: die Europäische Union, Russland, Deutschland, Polen, Litauen und Schweden ); Swerew, J. M. (1996) Russlands Gebiet Kaliningrad im neuen geopolitische Koordinatenfeld s.

26-27

(15)

områdets statstillhörighet utan detta är en rent politisk fråga om hur och vem som skall kontrollera och/eller förvalta området. Kontroll och förvaltning skulle dock bli en fråga om en framförhandlad lösning mellan parterna om de former förvaltningen skulle ta.

8.Omvandling av området till en fjärde oavhängig baltisk stat (vid sidan av Litauen, Lettland och Estland)⁴⁰

En autonom baltisk stat bör ses som avlägsen eftersom det för närvarande inte finns stora separatistiska rörelser, varken på gräsrots- eller elitnivå. Separatism kan ses ur två synvinklar, dels den instrumentala som menar att Kaliningradborna själva skulle vilja frigöra sig från Ryssland för att de skulle få högre levnadsstandard och bättre ekonomiska framtidsutsikter, dels den essentiala som menar att etniska och kulturella faktorer skulle medföra en oberoende stat.⁴¹ Dock bör det nämnas att det i Kaliningrad under år 2001 förekom antiryska studentmarscher. En affärsman som intervjuades i lokal tidning menade att om Moskva inte vill ta i tu med Kaliningrads problem så blir det nödvändigt för Kaliningrad att vända Moskva ryggen och bilda en fjärde baltisk republik.⁴² Dock bör beaktas centralmaktens agerande;

Putin menade år 2000 att regionerna hade för mycket makt i förhållande till ”hinterland”

Ryssland och ökade centralmaktens kontroll. Några regionala ledare har lämnat landet och en del har hindrats att bli omvalda.⁴³ För Kaliningrads vidkommande bör nämnas att landets nuvarande guvernör, Vladimir Yegorov, är före detta överbefälhavare över Baltiska flottan och Putinanhängare.⁴⁴ En fjärde och oberoende baltisk stat torde troligen ansöka om medlemskap i EU, något som ytterligare skulle utöka antalet små och ekonomiskt lågutvecklade medlemsstater. Till skillnad från punkt 6 innebär denna form av autonomi inga territoriella anspråk på grannstaterna utan utgår från dagens gränsdragning.

40 Umwandlung des Gebiets in einen vierten unabhängigen baltischen Staat ( neben Litauen, Lettland und Estland) Swerew, J. M. (1996) Russlands Gebiet Kaliningrad im neuen geopolitische Koordinatenfeld s 26-27

43 Krickus, R. J, (2002) The Kaliningrad Question, s. 191-192, beteckningen ”Hinterland” får stå för Krickus eftersom presidenten troligen inte anser att Moskva ligger i bakomlandet utan snarare i ”coren”(förf.anm.)

44 Internet 2 http://search.epnet.com/direct.asp?an=3727847&db=afh” Economist; 11/04/2000, Vol. 357 Issue 8195, p56 “ Euro-Russians adrift”

(16)

För att åskådliggöra detta har här valts att visa på indelningarna i följande figur:

Figur 2. Sammanförande av Swerews åtta punkter till tre huvudalternativ.

Ryskt styre innefattar Status Quo, Rysk republik, Tyskrysk republik och Kondominium och innebära att Kaliningrad bevaras som del av Ryska federationen eller i förbund med Ryssland.

Enär dagens konstruktion är utsatt för både inre och yttre tryck i och med den EUutvidgningen kommer status quo troligen att förändras inom en överskådlig framtid. Den ryska lösningen kan även innebära ökat självstyre och ett närmande till Europa utan att släppa banden med Moskva i form av autonom republik. Trots kritiken att den ryska processen går långsamt kommer Kaliningrad att förändras inom en demokratisk författning. Gällande tyskrysk republik kan den ses som gränsfall mellan den ryska lösningen och nästa grupp;

kallad transition eftersom graden av bindning till Ryssland avgör hur långt mot Tyskland man kan komma att glida. Med endast den etniska aspekten, svaga politiska band och legitimitetsaspekter till Tyskland kan Kaliningrad fortfarande vara en integrerad del av den ryska politiska sfären men med stärkta legitimitetsfunktioner gentemot den Tyska federationen kan banden till Ryssland minska och i förlängningen försvagas till negligerbara formalia. Kondominium vilket innebär förvaltning kan även det bli en rysk lösning eftersom Ryssland står som möjlig förvaltande. Formen bör dock ses som osäker eftersom den kommer att skapas av politiska organ via förhandling, territoriellt kan området dock fortsätta att tillhöra den ryska federationen. Swerew menar att stora sociala och ekonomiska problem i området inte kan tillåtas överskugga Kaliningrads militära betydelse i den förändrade geopolitiska bilden vilken knyter regionen till Ryssland. De ekonomiska problemen bör lösas av flera parter i samverkan genom att skapa ett ramverk för att utöka det ekonomiska kontaktnätet med integration i den ryska ekonomin samt verka för minskade handelshinder.

(17)

Vilket skulle innebära att Kaliningrad skulle få funktionen av ett brohuvud mellan Ryssland och övriga Europa. Ekonomin bedöms dock vara så beroende av den ryska att området inte skulle klara sig på egen hand.⁴⁵ Transition avser territoriell övergång till Polen och/eller Litauen eller Tyskland eller politisk transition till Kondominium. Enligt det förstnämnda uppgår Kaliningrad i annan stat både politiskt och territoriellt men som kondominium delas endast den politiska makten upp och förvaltas av någon av grannarna och/eller Ryssland. I de förstnämnda alternativen kommer de politiska förutsättningarna att förändras genom att området införlivas i ett eller flera befintliga politiska system och därmed också kommer att bli en del av EU utan att söka medlemskap. För statusen av kondominium kommer Kaliningrad att få en särställning mellan de förvaltande staterna i det faktum att dessa står både inom och utom EU. Hur den exakta formen av förvaltningslösning skulle kunna fungera är en förhandlingsfråga. Hur än en sådan uppdelning skulle förlöpa, kommer området att införlivas, eller sammanlänkas, i ett eller flera demokratiska system. Territoriellt kommer det dock att förbli en del av den Ryska federationen, vilket kan vara avgörande för i vilken grad banden med Ryssland kommer att bestå. Enligt Jurij Swerew är det främst en fråga som diskuteras i den ickeryska pressen och torde vara uttryck för att yttre aktörer bevakar sina egna intressen utifall situationen i regionen blir politiskt och ekonomiskt ohållbar under ryskt styre.⁴⁶ Autonomi innebär oavhängighet, både territoriell och politisk, i och med bildandet av en fjärde baltisk suverän stat eller Ostpreussens återuppståndelse Dock måste distinktionen göras att det handlar om skilda territoriella definitioner. Att bilda en fjärde baltisk stat av dagens Kaliningrad måste ställas mot det historiskt baserade förslaget att återupprätta Ostpreussen eftersom det skulle innebära territoriella anspråk på grannstaterna. Den autonoma lösningen har suveräniteten som form, statsskick och demokratiaspekter blir en separat fråga.

2.2 North och Anderson – vad som skapar samhällen

Institutioner är enligt Douglass C North formaliserat samarbete mellan samhällets aktörer, ett slags spelregler för hur man i ett samhälle deltar i interaktiva processer. Men vad är det som avgör att en grupp av människor kommer att utgöra ett samhälle? Benedict Anderson beskriver samhället eller den interaktiva gruppen som den upplevda gemenskapen. Alltså utgörs samhället av själva tron på detsamma. Samhället existerar ur det faktum att de som utgör gruppen legitimerar existensen genom att uppleva samhörighet. Dessa teoretiska strukturer kan ses som oförenliga; de påtagliga organisationella strukturerna och de abstrakta

45 Swerew, J. M. (1996) Russlands Gebiet Kaliningrad im neuen geopolitische Koordinatenfeld s. 28-32

46 Swerew, J. M. (1996) Russlands Gebiet Kaliningrad im neuen geopolitische Koordinatenfeld s. 27-28

(18)

emotionella upplevelserna. Men är de inte endast verkligheten? Institutionella samhällen är produkter av mänskligt liv och mänskligt liv reproduceras i och av regelsamhällen, vilket leder till en ickestatisk rörelse. Det teoretiska ramverket som styr uppsatsens syfte att prova Jurij Swerews åtta möjliga utvecklingsvägar grundar sig i både Andersons upplevda gemenskap och Norths formaliserade institutioner, eftersom de endast är aspekter av varandra.

Institutioner kan sägas vara de regler som människor organiserar för att ange formen för samarbete. Med andra ord: Institutionerna minskar osäkerheten genom att ge struktur åt vardagslivet.⁴⁷ Den institutionella miljö som inger förtroende förutsätter en utarbetad ram vilken innehåller formella och informella regler samt kontroll som tillsammans möjliggör låga transaktionskostnader.⁴⁸ I resonemanget ingår frågan om statens roll. North menar att vi varken klarar oss med eller utan staten, därför måste staten utvecklas till en opartisk tredje enhet. Det innebär att staten måste övervaka äganderätt och de kontrakt vilka utgör samhället.⁴⁹ Norths definition på kontrakt är att dessa avspeglar olika sätt att underlätta byten, oavsett hur detta sker.⁵⁰ Byten vilka kan utgöras av ekonomiska transaktioner kan även avse förtroenden. Institutioner påverkar hur ett samhälle ser ut:

“These institutions in a part determine whether the state produces rules and regulations that benefit a small elite and so provide little prospect for a long term growth, or wether it produces rules that foster long-term growth. Put simply, sucessful long-run economic performance requries appropriate incentives not only for economic action but for political actions as well. “⁵¹

Institutionerna spelar stor roll för produktionskostnaderna. Omsättningen av inflödet (arbetskraft, kapital, mark) och dess omvandlande till utflöde (varor, tjänster) är resurskrävande och funktionen av denna omvandlig visar på institutionernas beskaffenhet.⁵² Det institutionella ramverkets konstruktion är av stor betydelse för hur effektiv en ekonomi kan vara.⁵³ Institutionella har till syfte att fastställa riktningen för införskaffandet av kunskap och färdigheter, riktningen blir sedan utslagsgivande för samhällets långsiktiga utveckling.⁵⁴ Norths menar att effektiviteten av politiska och ekonomiska organisationer beror på hur god förmåga de har att uppfatta och identifiera vinstgivande marginaler. Nästa steg är att ha förmåga att riskera resurserna för att tillgodogöra sig vinster. För att gynna organisationen och

47 North, D. (1993) Institutionerna, tillväxten och välståndet s. 16-17

48 North, D. (1993) Institutionerna, tillväxten och välståndet s. 95

51 North, D & Weingast B. R, ( 1996) “Constitutions and commitment; the evolution of institutions governing public choice in seventeenth- century England” s. 136 i Alston mfl, Empirical studies in Institutional change

(19)

dess vinstgivande förmåga blir det då lönsamt att söka påverka regler och tillsyn av dessa.

Därav kan det bli lönande att bilda något som North kallar kontaktorganisationer, vilka kan vara påtryckningsgrupper eller politiska aktionsgrupper. Desto större andel av samhällets resurser som påverkas av politiska beslut, desto större resurser kommer att ägnas åt kontaktorganisationer.⁵⁵

Norths beskrivning av institutionell dynamik, som ständigt pågående, är till exempel att politisk förändring kan lösa upp en tidigare helt olöslig kris. Det kan förhålla sig så att en kompromisslösning ej kan erhållas, vilket beror på att det förekommer ett underskott av medlande institutioner. Om det förhåller sig så att ingen av parterna i en tvist kan vinna så måste parterna ingå en sammanslutning och där komma överens med andra intressegrupper.

Det är dock osäkert då schismer inom denna nya koalition om institutioner och vinstdelning för med sig nya konflikter.⁵⁶En långsiktig förändring är ett resultat av många kortsiktiga beslut från ekonomiskt och politiskt håll, något som North betonar, direkt och indirekt formar resultatet. ⁵⁷ Det vill säga en kumulativ effekt av ett stort antal beslut. I fallet Kaliningrad kan skönjas ett allt starkare band som till Moskva. Tecken finns dock på att informella institutioner och kontaktorganisationer, även om de verkar höras svagt, anser att Kaliningrad bör gå en annan väg än den ryska. Detta kan med utgångspunkt från Norths resonemang innebära att just resurserna i samhället inte i så hög grad berörs av politiska avgöranden utan då följaktligen av annat. Detta i Rysslands fall ses som problematiskt, den politiska situationen är av komplicerad art. Här kan till exempel inte den ”europeiska” höger-vänster skalan appliceras⁵⁸ inte heller kan uteslutas att delar av Rysslands politiska problem är av postkommunistisk natur. Det sägs allmänt att Ryssland efter Sovjets fall har två stora projekt att genomföra; det konstitutionella och det ekonomiska projektet. För att det ska fungera krävs institutioner och politisk vilja. Dock verkar det som kampen för ekonomisk överlevnad gör att de konstitutionella reformerna hamnat i bakvattnet. ⁵⁹ Via Norths institutionsanalys kan problembilden i Kaliningrad teoretiseras. Klart är att Ryssland har problem kopplat till bristfälliga institutioner på många plan.

56 North, D. (1993) Institutionerna, tillväxten och välståndet s. 137-138

58 som ett exempel kan ges namnet på högerextremisten Zjirinovskijs parti Liberaldemokraterna. För ökad förståelse för Rysslands partier se Johnsson L. (2001) ”Ryssland i Lindahl, R Utländska politiska system s.223- 230

59 Johnsson L. (2001) ”Ryssland” s. 209 i Lindahl, R Utländska politiska system

(20)

North menar att ett samhälle kan skapa stabila institutioner genom att uppnå en politik som kan säkerställa den enskilda äganderätten. North betonar vikten av de informella relationerna mellan människorna och detta berör människors olika beteendenormer och den kulturella bakgrunden för ett utförligt svar.⁶⁰ Det är alltså här den emotionella aspekten av de spelregler ett samhälle konstruerar kommer in och kan sammanföras med Benedict Andersons upplevda gemenskap⁶¹

Anderson beskriver i ”Imagined communitites” uppkomsten och spridningen av nationalism i ett perspektiv genom tid. Hur samhällen genom århundraden skapat och återskapat känslan av samhörighet, trots etnisk splittring, inom en nation. Anderson skriver;

”…I propose the following definition of the nation: it is an imagined political community – and imagined as both inherently limited and sovereign. It is imagined because the members of even tha smallest nation will never know most of their fellow-members, meet them, or even hear of them, yet of in the minds of each lives the image of their communion. ... The nation is imagined as limited because even the largest of them, encompassing perhaps a billion living human beeings, has finite, if elastic boundaries beyond which lie other nations. ... It is imagined as sovereign because the cincept was born in an age which Enlightment and Revolution were destroying the legitimacy of the divinely-ordained, hierarchical dynastic realm. ... Finally it is imagined as a community, because, regardless of the actual inequality and exploitation that may prevail in each, the nation is always conceived as a deep, horizontal comradeship. Ultimately it is this fraternity that makes it possible,... ”⁶²

Alltså definieras en nation eller ett samhälle som en upplevd politisk gemenskap, både medfött begränsad och suverän. Det är just det upplevda (känslan av vi) som avgränsar, bekräftar och legitimerar samhörigheten. Att bruka dessa grundläggande tankegångar på en så annorlunda konstruktion, som man ändå måste betrakta Kaliningrad, kan ses som en absurditet. Uppsatsen avser att analysera utvecklingsalternativ och därmed är det rimligt att sammanföra det normativa i North och Andersons upplevda samhälle med det ofullständiga och föränderliga i ett skeende.

2.3 Referenslitteratur

Det finns ett flertal utmärkta källor för vidare läsning kring identitet, nationalism och det nya Europa. Ingemar Karlssons ”Europa och folken”, Sven Tägils ”Regions in central Europé”, Gerard Delantys ”Europa idé, identitet, verklighet” och Harald Runbloms ”Majoritet och minoritet i Östersjöområdet” bidrar med kontextuell förståelse för hur de historiska

61 Se vidare nedan

62Anderson B. (1991) Imagined communities, s. 5-7

(21)

processerna skapat det komplexa mönstret. Det finns mängder av litteratur kring begrepp som nation och nationalism men särskilt kan nämnas Öyvind Österuds ”Vad är nationalism” som är en enkel introduktion till begreppet. Elie Kedouries ”Nationalism” tar upp det ideologiska draget i begreppet och Ernst Gellners ”Nations and nationalism” vilken beskriver den sociala komplexiteten. Nationalismen som globalt ideologiskt fenomen beskrivs i Hettne, Sörlin och Östergård ”Den globala nationalismen”. Gearoid Ó Tuathails ”Critical Geopolitics” fungerar som både introduktion till det geopolitiska synsättet och hur det påverkar storpolitiska avgöranden. Thomas Lundens ”Makten över marken En politisk geografi” är i flera avseenden perspektivförskjutande och beskriver grundläggande exempelvis vattengränser och domänteorier, begreppet geopolitik behandlas via grundläggande distinktioner. Ingemar Karlssons ”Territoriets gränser” kompletterar Tuathail genom att belysa mönsterbildningen på regional nivå där gränserna alltmer blivit kontaktytor.

3. KORTFATTAD HISTORISK ÖVERSIKT – OMRÅDETS KOMPLEXA BAKGRUND

Östersjöns sydkust består idag av Danmark, Tyskland, Polen, Ryska federationen (Kaliningrad) och de tre Baltiska staterna; Litauen, Lettland och Estland, så har det långt ifrån alltid sett ut. Den kartbilden är endast drygt 10 år gammal och området har en betydligt längre historia än så.⁶³ Området har historiskt dominerats av fem maktkonstellationer⁶⁴ och dessa har påverkat området i allra högsta grad. Dominanterna har, i skilda kombinationer vid olika tider, skapat spänningar i området vilka inte sällan lett till konflikter. Kaliningrad ligger i den så kallade ”randzonen” som löper från Finland i norr och via Polen söderut.⁶⁵

Vid början av vad som brukar betecknas som historisk tid, det vill säga kring 1000talet, spreds jordbrukskolonisationen från det tyska området längs Östersjön mot Baltikum och mötte där baltiska folk vilka bebodde området. Den agrara expansionen förde även med sig tysk urban kultur vilken med tiden kom att bidra till den merkantila företeelse vilken vi känner som Hansan, den tyska agrara kolonisationen förde också med sig en feodal

63 Kaliningradstad hette fram till mitten av 1900talet Königsberg och det namnet brukas i texten så länge det är historiskt relevant. Kaliningrad Oblast hette Preussen och senare, efter första världskriget, definierat som avskilt territorium; Ostpreussen, dock med viss modifikation.

64 De fem maktkonstellationer Runblom avser är Danmark, Sverige, Ryssland/Sovjetunionen, Tyska konstellationer och Polen-Litauen

65Runblom, H. (1995) Majoritet och minoritet i Östersjöområdet Ett historiskt perspektiv, s. 34-38

(22)

samhällsstruktur.⁶⁶ Vid 1200-talets början hade Tyska Orden etablerat sig i området via kolonisation och förde med sig kristendomen vilken spreds via ordensriddarna, vilken 1525 genom Albrekt av Hohenzollern, Tyska Ordens siste stormästare, omvandlades till Lutheransk protestantism. År 1255 anlades borgen Königsberg som kom att bli en av Hansans viktiga handelsstäder. Under perioden fram till 1500talet försvann eller införlivades de ursprungliga baltiska folken med de tyska kolonisatörerna men beteckningen för dem; pruser finns kvar i ordet Preussen.⁶⁷ I början av 1400talet kontrollerade Tyska Orden Östersjökusten från dagens Estland i öster till väster om Danzig samt även Gotland mellan åren1398-1408.⁶⁸ År 1410 kolliderade de Tyska och Polsk-Litauiska feodalherrarnas intressen och resultatet blev slakten vid Tannenberg vilket ledde till att Tyska Ordens riddare vann.⁶⁹ Tyska Ordens områden kom att utgöra en expansionsbas för tysk vidare utbredning österut vilket ledde till sammanstötningar med stormakterna Sverige och Polen-Litauen under 1400- och 1600- talen⁷⁰.I mitten av 1400talet expanderade dock det stora Polsk-Litauiska riket och Tyska Ordens områden mellan floderna Memel och Weichsel⁷¹ skars av från kustlinjen och minskade i storlek, staden Königsberg kom att bli Polsk-Litauisk under en period.⁷² Königsberg var under 1500talet och framåt en polsk förläning som hertigdöme⁷³ men under 1600-talet försvagades det stora Polsk-Litauiska riket och år 1701 uppstod Preussen under Fredrik den I⁷⁴alltså den förutvarande polske hertigen Fredrik III⁷⁵ Hertigdömet hade under en kortare period (1656-1660) varit självständigt.⁷⁶ men från år1701 bestod självständigheten längre och innefattade även den smala landremsa öster om Memel vilken senare kom att kallas Memellandet. Staden Königsberg kom att bli huvudstad med det kungliga slottet och administrationen.⁷⁷ Det var också under det sena 1700-talet som Königsbergs mest kände profil levde och beskrev kunskapen, metafysiken och förnuftet; Immanuel Kant.⁷⁸ Under

67 Swiecicki J (2002) Kaliningrad i kläm. 2002/10 s. 4

68 Atlas till världshistorien/Atlas zur Weltgesichte (1963) ”Europa 1402” s. 18

69 Kappe E. & Schultze M. (2003) Daten Fakten Literatur zur Geographie Europas Kaliningrad Aktuell, s. 14

71 Memel heter idag Nemunas och Weichsel heter Wislau

72Atlas till världshistorien/Atlas zur Weltgesichte (1963) ”Die Hanse u. Ihre Gegner im 15 Jahrhundert (Friede vom Utrecht) s. 84, 92 samt s.104 ^„Die Reformation und ihre Folgen“

73Atlas till världshistorien/Atlas zur Weltgesichte (1963) ”Deutschland zur Zeit Karls. V. (1547) s. 96

74 Swiecicki J (2002) Kaliningrad i kläm. 2002/10 s. 4

76 Atlas till världshistorien/Atlas zur Weltgesichte (1963) „Schwedens Ostseeherrschaft und Polens Abwehrkampf im Osten“ s. 113

77 Kappe E. & Schultze M. (2003) Daten Fakten Literatur zur Geographie Europas Kaliningrad Aktuell,s. 11-12

78 Höffe O. (1995) ”Immanuel Kant 1724-1804” i Höffe O.red. De stora filosoferna II, s. 195-226. Texten innehåller förutom en kort levnadsbeskrivning även en mycket bra redogörelse för Kants filosofi och arbete samt hur denna påverkat dagens vetenskapliga tradition.

(23)

Napoleonkrigen besattes Königsberg av franska trupper och trots motstånd från förenade ryska och preussiska styrkor förlorar Preussen. Nederlaget mot Napoleon följs av en reformperiod då det politiska livet vid hovet effektiviseras och kommunal självstyrelse inrättas, livegenskapen avskaffas och allmän värnplikt ersätter soldatvärvning.⁷⁹ Efter Napoleon vid Wienkongressen år 1815 omfattar kungariket Preussen hela södra Östersjökusten från Memel till Vorpommern och söderut till Krakow. Riket hade på den tiden en exklav vid franska gränsen och var en av de fem europeiska stormakterna.⁸⁰ Under 1800- talet stärktes Preussen under Bismarck och enade de oberoende tyska staterna till något som liknar dagens Tyskland⁸¹ men området Ostpreussen, som det då kallades, kom att hamna i det ekonomiska bakvattnet när industrialiseringen och den växande ekonomin alltmer koncentrerades till västra riksdelen och Ruhrområdet.⁸² Under inledningsskedet av första världskriget år 1914-15 kom tsarryska trupper att anfalla och ockupera två tredjedelar av Ostpreussen vilket satte djupa spår av skräck när drygt 13 000 civila tyskar deporterades till österut och hundratusentals flydde västerut.⁸³ år1923 erövrade Litauen Klaipedaområdet⁸⁴ från tyska Ostpreussen och behöll det fram till år1939.⁸⁵ Det första världskriget förvärrade ytterligare den ekonomiska situationen genom att området kom att hamna bakom den så kallade Polska korridoren, alltså en tysk exklav bortom Polens Östersjögräns⁸⁶. Importen blev dyrare och ekonomin stagnerade. Med ekonomiskt stöd från centrala Tyskland kom ekonomin att långsamt bli bättre, främst jordbruksnäringen baserad på avel av hästar och nötboskap.⁸⁷Nazitysklands expansion österut innebar att Ostpreussen efter år 1939 åter kom att knytas territoriellt till övriga Tyskland för att ingå i Tredje Riket. Ostpreussen omfattade vid krigsutbrottet ett territoriellt större område än dagens Kaliningrad. Den västra gränsen sträckte sig fram till Weichsels biflod Nogat och gränsade där till fristaten Danzig, söderut förbi Masuriska sjöarna och Neidenburg.⁸⁸

79 Fredsavtalet mellan den ryska tsaren och Napoleon är den berömda Tilsitfreden som undertecknades på en flotte på floden Njemen. Idag heter staden Sovetsk och floden kallas på Litauiska Nemunas. Alltså gränsfloden mellan Kaliningrad och Litauen. Pertersen K. (2003) När hände vad? Världshistorisk uppslagsbok 1500-2002.

Uppslagsår: 1807

80Atlas till världshistorien/Atlas zur Weltgesichte (1963)”Europa 1815/Die Friedensordnung des Wiener Kongresses” s. 126

81 Atlas till världshistorien/Atlas zur Weltgesichte (1963) „ Deutschlands Einigung im 19. Jahrhundert“ s. 129

82 Kappe E. & Schultze M. (2003) Daten Fakten Literatur zur Geographie Europas Kaliningrad Aktuell s. 11-12

83 Sennerteg N., (2001) Stalins hämnd Röda Armen i Tyskland 1944-1945, s. 11-12

84 se Memellandet, området öster om floden Memel. Atlas till världshistorien/Atlas zur Weltgesichte (1963) „ Europa nach dem 1. Weltkrieg (1918-1937) s.150-151

85 Levinsson C (1999) ”Territoriella och nationella konfliktlinjer i Baltikum” i Karlsson K-G red. (1999) Östeuropa länder på skilda vägar, s. 84-85

86 Atlas till världshistorien/Atlas zur Weltgesichte (1963) „Europa nach dem 1. Weltkrieg (1918-1937) s.150-151

87 Kappe E. & Schultze M. (2003) Daten Fakten Literatur zur Geographie Europas Kaliningrad Aktuell,s. 11-12