Geometriens grunder för folkskolor, tekniska söndags- och aftonskolor samt nybegynnare af Albrekt Segerstcdt, seminarieadjunkt. Uppställ- ningen enligt normalplanen. Stockholm, C. E . Fritzes k. hofbokhandel 1886. P r i s : 40 öre.
Det är glädjande, att ett för tankekraf- tens utveckling och det praktiska lifvet så betydelsefullt ämne som geometri b l i f v i t upptaget på vårt folkskoleprogram, äfven om den ämnet tillmätta tiden ofta nog är så knapp, att någon mera reell behållning af undervisningen blott under mera gyn- samma förhållanden är att påräkna. A f så mycket större v i g t är då, att undervis- ningen sker efter ett godt och enligt äm- nets natur uppgjordt system.
E t t försök i denna r i k t n i n g föreligger uti ofvannämda nyutkomna lärobok i äm- net. H u r u v i d a försöket k a n tillfredsställa de anspråk, man på det samma har rätt att ställa, torde vara svårt att afgöra.
Bästa sättet härvid är j u att försöka. Bo- ken synes emellertid med afseende på så- väl ämnets anordning som sjelfva inne- hållet hafva nästan uteslutande en prak- tisk anläggning.
Såsom j u r i k t i g t är har författaren för tillegnandet a f begreppet om de geometri- ska storheterna med åsidosättande a f det mera vetenskapliga att börja med »punk- ten» t i l l utgångspunkt v a l t för barnen kända kroppar. Genom åskådandet och undersökandet a f dessa kroppar skola bar- nen ledas t i l l uppfattningen a f och s k i l - naden mellan kropp, y t a och linie. Denna framställning utgör bokens första, afdelning.
I de följande tre afdelningarna redogöres ganska fullständigt för linier, y t o r och kroppar, h v a r v i d i allmänhet den lärogång gör sig gällande, att definitioner och regler framkomma som resultat a f en föregående undersökning. Öfverallt der så funnits lämpligt hafva inryckts uppgifter t i l l lös- ning medels konstruktion.
Såsom tillämpningar förekomma här och der inströdda geometriska räkneuppgifter t i l l ett antal a f 140, alla a f p r a k t i s k t och allmännyttigt innehåll. Särskildt facit t i l l dessa räkneuppgifter finnes inhäftadt i slu- tet a f boken.
Några smärre detaljanmärkningar kunna visserligen göras, dock äro dessa ej a f be- skaffenhet att i det stora hela förringa ar- betets värde; de k u n n a för öfrigt lätt fö- rebyggas i en andra upplaga. Så synes det ej f u l l t lämpligt, att då det b l o t t gäl- ler att skilja en k r o k i g linie från en rät, ingå på en närmare redogörelse för cirkel- linien och cirkelytau. Sådant har sin plats i läran om k r o k l i n i g a ytor och deras be- gränsning. Framställningen om den räta v i n k e l n synes något ofullständig, då i den samma icke upptagits den v i n k e l , som uppkommer, när en vågrät och en lodrät linie råkas. Begreppet parallelogram torde vara för inskränkt, då åtminstone att döma af lärogången det samma ej omfattar qva- draten och rektangeln. E n följd häraf är ock, att någon skilnad ej göres på rät- v i n k l i g a och snedvinkliga parallelogram- mer. E n och annan oegentlighet i fråga om definitionerna kan ock uppletas, t. ex.
att kubens sex begränsningsytor (qvadra- ter) t i l l alla delar k u n n a sammanfalla, om de läggas på hvarandra. A t t här och der mindre väl valda u t t r y c k förekomma äf- vensom en och annan inkonseqvens beträf- fande rättstafningen, behöfver j u blott an- tydas för att i en n y upplaga blifva f u l l - ständigt afhjelpt.
Den kunskap i geometri, som genom detta arbete och under en god lärares led- ning kan inhemtas, torde k u n n a anses t i l l - räcklig för de p r a k t i s k a behof, som i det dagliga lifvet göra sig gällande b l a n d den stora allmänheten; och då tillgången på för detta ändamål f u l l t lämpliga läroböcker är ganska inskränkt, bör det här förelig- gande försöket blifva ganska välkommet.
