03.1. Bilaga 1 Tertialrapport april

(1)

Tertialrapport april Tertial 1 2020

Utbildningsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Ekonomisk uppföljning ... 3

1.1 Prognos Utbildningsnämnden ... 3

1.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget ... 5

1.3 Prognos och kommentar volymer ... 7

1.4 Investeringsprognos ... 8

1.5 Återsökning av statsbidrag ... 8

1.6 Riktade budgetmedel Utbildningsnämnden ... 9

2 Kvalitetsstyrning ... 10

2.1 Viktig information och förändringar ... 10

2.2 Kvalitetsstyrning Utbildningsnämnden ... 12

2.3 Nya data och resultat ... 19

3 Målstyrning ... 21

3.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 21

4 Uppdrag ... 29

4.1 KS/KF Uppdrag ... 29

5 Riskhantering - internkontroll ... 30

5.1 Resursbrist påverkar elevresultaten. ... 30

5.2 Resultatet för ÅK 3 försämras ... 32

5.3 Att kränkningar inte rapporteras in till huvudmannen ... 32

5.4 IT systemen fungerar inte tillräckligt och enheterna får inte stöd av supporten ... 33

5.5 Bristfälliga lokaler ... 34

(3)

1 Ekonomisk uppföljning

Helårsprognosen redovisar ett underskott om 15,1 miljoner kronor vilket är en minskning med 2,1 miljoner kronor jämfört med prognosen i februari. Avvikelsen utgörs av volymnämndernas intäkter och kostnader utifrån främst fler elever i grundskola samt gymnasieskola. Barnen i förskola är totalt sett färre men fler barn är inskrivna på heltid jämfört mot tidigare.

Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor prognostiserar ett underskott tom 3,4 miljoner kronor till följda av Eriksbergsskolan samt övertagandet av Kokalite på Allévägen. Till höstterminen går Eriksbergsskolan upp i Helenelundsskolan och den tillfälliga skolenheten på Allévägen läggs ner.

Rudbecksskolan har genomfört effektiviseringar från början på närmare 10 miljoner kronor men måste under året ianspråkta 5 miljoner kronor ur resultatfond för att bedriva verksamheten under 2020.

Långsiktiga åtgärder för budget i balans genomfört succesivt på skolan.

1.1 Prognos Utbildningsnämnden

Stratsys - UN nämndrapport 2020

Period- budget

april

Period-

utfall april Årsbudget Prognos

april Avvikelse

årsbasis Prognos feb Total

UTBILDNINGSNÄMND

Intäkter -75 704 -72 928 -227 075 -222 140 -4 935 -225 243

Kostnader 757 377 765 348 2 265 475 2 275 608 -10 133 2 280 815

Netto (tkr) 681 673 692 419 2 038 400 2 053 468 -15 068 2 055 572

PER VERKSAMHETS- OMRÅDE

Nämnd

Intäkter 0 0 0 0 0 0

Kostnader 1 157 1 068 3 394 3 394 0 3 394

Netto (tkr) 1 157 1 068 3 394 3 394 0 3 394

Kontor

Intäkter -4 988 -4 458 -14 963 -14 897 -66 -14 975

Kostnader 17 054 16 621 49 493 49 427 66 49 505

Netto (tkr) 12 066 12 163 34 530 34 530 0 34 530

Förskola

Intäkter -748 -739 -2 243 -2 265 22 -2 248

Kostnader 10 343 7 337 30 862 30 883 -22 30 866

Netto (tkr) 9 595 6 597 28 619 28 619 0 28 619

Volymnämnd förskola

Intäkter -27 496 -27 923 -82 473 -81 881 -592 -81 916

Kostnader 180 248 183 376 540 635 543 405 -2 770 542 170

Netto (tkr) 152 751 155 453 458 162 461 524 -3 362 460 254

Skola

Intäkter -15 318 -14 917 -45 953 -44 774 -1 178 -46 395

Kostnader 53 125 49 401 155 056 153 878 1 179 155 500

Netto (tkr) 37 807 34 485 109 104 109 103 0 109 104

Volymnämnd skola

Intäkter -24 600 -21 725 -73 784 -70 663 -3 121 -72 049

(4)

Period- budget

april

Period-

april Avvikelse

årsbasis Prognos feb

Kostnader 367 141 374 790 1 101 202 1 101 667 -465 1 105 673

Netto 342 541 353 065 1 027 418 1 031 004 -3 586 1 033 624

Grundsärskola

Intäkter 0 -96 0 0 0 0

Kostnader 1 135 1 391 3 384 3 384 0 3 384

Netto (tkr) 1 135 1 294 3 384 3 384 0 3 384

Volymnämnd grundsärskola

Intäkter -282 -320 -845 -845 0 -845

Kostnader 13 701 15 555 41 096 44 521 -3 426 44 432

Netto (tkr) 13 419 15 234 40 251 43 676 -3 426 43 587

Gymnasieskola

Intäkter -188 -482 -565 -565 0 -565

Kostnader 4 168 3 867 12 502 12 502 0 12 502

Netto (tkr) 3 980 3 385 11 937 11 937 0 11 937

Volymnämnd gymnasieskola

Intäkter -1 834 -1 973 -5 500 -5 500 0 -5 500

Kostnader 102 485 99 925 307 394 313 660 -6 266 314 504

Netto (tkr) 100 651 97 952 301 894 308 160 -6 266 309 004

Gymnasiesärskola

Intäkter 0 0 0 0 0 0

Kostnader 283 468 850 850 0 850

Netto (tkr) 283 468 850 850 0 850

Volymnämnd gymnasiesärskola

Intäkter -250 -294 -750 -750 0 -750

Kostnader 6 537 6 667 19 607 18 036 1 571 18 036

Netto (tkr) 6 287 6 374 18 857 17 286 1 571 17 286

Prel.kostnader-interna 0 4 884 0 0 0 0

Diff/felkonteringar 0 0 0 0 0 0

KOMMUNALA FÖRSKOLOR

Intäkter -72 323 -70 645 -216 236 -212 311 -3 925 -212 006

Kostnader 75 644 72 779 216 236 211 433 4 803 212 006

Netto (tkr) 3 321 2 135 0 -878 878 0

KOMMUNALA GRUNDSKOLOR

Intäkter -364 219 -354 413 -1 078 909 -1 071 482 -7 427 -1 081 557

Kostnader 388 691 383 799 1 078 909 1 075 806 3 103 1 081 557

Netto (tkr) 24 472 29 386 0 4 324 -4 324 0

KOMMUNALA FÖRSKOLOR OCH GRUNDSKOLOR

Intäkter -436 542 -425 058 -1 295 145 -1 283 793 -11 352 -1 293 563

Kostnader 464 335 456 579 1 295 145 1 287 240 7 905 1 293 563

Netto (tkr) 27 793 31 521 0 3 446 -3 446 0

(5)

Period- budget

april

Period-

april Avvikelse

årsbasis Prognos feb KOMMUNAL

GYMNASIESKOLA

Intäkter -69 012 -64 904 -206 995 -205 347 -1 649 -206 515

Kostnader 75 426 70 888 206 995 210 643 -3 647 211 620

Netto (tkr) 6 413 5 984 0 5 296 -5 296 5 105

1.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget Helårsprognos jämfört med årsbudget och föregående prognos

Helårsprognosen redovisar ett underskott om 15,1 miljoner kronor vilket är en minskning med 2,1 miljoner kronor jämfört med prognosen i februari. Avvikelsen utgörs av volymnämndernas intäkter och kostnader enligt nedan:

 3,4 miljoner kronor i underskott mot budget inom förskola. Totalt är det färre barn, dock är det fler inskrivna barn inom förskola heltid än inom övriga kategorier, vilket ger en högre

kostnad. Totalt några färre än redovisat vid föregående prognos.

 3,6 miljoner kronor i underskott mot budget för fler elever inom grundskolan årskurs 1-9.

Inom fritidshemmen är elevantalet lägre vilket ger en lägre barnomsorgsintäkt. Inom

förskoleklass är antalet i nivå med budget. Avvikelsen mot föregående prognos utgörs främst av nedjustering av volymer inom fritidshemmen till hösten.

 3,4 miljoner kronor i underskott mot budget inom grundsärskolan till följd av fler och elever i behov av större stöd. Totalt några färre än redovisat vid föregående prognos.

 6,3 miljoner kronor i underskott mot budget för fler elever inom gymnasieskolan än budget. I nivå med avvikelse rapporterat vid föregående prognos.

 1,6 miljoner kronor i överskott mot budget för några färre elever inom gymnasiesärskolan än budget. Ingen avvikelse jämfört med föregående prognos.

Sollentuna kommun hade 73 857 invånare vid årsskiftet 2019/2020, vilket är en ökning med 1 329 personer under år 2019. Det är den största ökningen under ett enskilt år sedan år 1973. Folkökningen i Sollentuna kommun år 2019 består av ett födelseöverskott på 298 personer (fler födda än döda) samt ett flyttningsöverskott på 1 002 personer (fler inflyttade än utflyttade). För första gången på flera år redovisas ett positivt inrikes flyttnetto (233). Större invandring än utvandring står för den största delen av flyttnettot, 769 personer. Totalt flyttade 7 143 personer till Sollentuna under året och 6 141

personer flyttade från kommunen. Folkökningen år 2019 var som störst i Edsberg, i antal personer räknat, där folkmängden ökade med 709 personer. Det motsvarar en procentuell folkökning på 6,6 procent. I denna del av kommunen har bostadsbyggandet varit stort, vilket förklarar den ganska kraftiga folkökningen. Folkökningen var även stor i Häggvik och Tureberg. I Häggvik ökade

folkmängden med 3,4 procent år 2019 och i Tureberg var ökningen 0,7 procent. Totalt har målgruppen för utbildningsnämndens verksamheter ökat med 445 barn och elever. Dessa är fördelade på

åldersgrupperna 0-5 år som ökat med 60 barn. 6-15 år som ökat med 226 elever samt 16-19 år som ökat med 139 elever.

Utfallet jämfört med periodbudget

Utfallet för perioden jämfört med budget är 10,7 miljoner kronor högre, detta till följd av högre kostnad för check, peng samt programpeng inom verksamhetsområdena förskola, skola, särskola och gymnasieskola. Vidare är intäkterna lägre, främst till följd av färre barn inom fritidshemmen samt försiktig bedömning av statsbidragsintäkter som bokas enligt försiktighetsprincipen. Slutligen ligger 4,9 miljoner kronor i fakturor som vid bokslutstillfället ännu inte attesterats, dessa är främst hänförlig till de kommunala verksamheterna.

Prognosbedömning

4 månader av året har gått. Det finns alltid en osäkerhet i början på året eftersom så pass kort tid har

gått. Under 2019 har också inflyttningen samt antalet nyfödda ökat mer än tidigare vilket inneburit att

volymerna ökat mer än vad som budgeterats för inför 2020. Det som gör prognosen för året osäker är

om denna ökning kommer fortsätta eller avta. Vidare råder viss osäkerhet kring höstens barn- och

(6)

elevantal. Osäkerheten kring barn som börjar i förskola löpande under året samt osäkerhet kring hur många folkbokförda elever som kommer börja förskoleklass respektive gymnasieskola till hösten.

Kontinuerlig fördjupning och analys av främst volymprognoserna gör för att ännu bättre förutse hur volymerna kommer slå under året. Av årets budgeterade reserver kvarstår 10,7 miljoner kronor.

Kommentarer till prognos per verksamhetsområde Utfallet för nämnden bedöms hamna i nivå med budget.

Utbildningskontorets bedöms hamna i nivå med budget.

Förskolan i övrigt bedöms hamna i nivå med budget.

Volymnämnden förskola prognostiserar ett underskott på 3,4 miljoner kronor till följd av fler barn inom heltid i förskola jämfört med pedagogisk omsorg, vilket genererar en högre check.

Skolan i övrigt bedöms hamna i nivå med budget även om kostnaden för elevtransporter inom särskilt stöd bedöms blir högre än budgeterat. Orsaken är fler dyrare resor till extern verksamhet.

Volymnämnden skolan prognostiserar en nettokostnad 3,6 miljoner högre än budget till följd av fler elever inom grundskolan medan elevantalet inom fritidshemmen är totalt lägre, främst inom årskurserna 4-6. Vidare har de statliga skolorna och Alviks hörselklasser i Stockholm fasta priser vilkas höjningar blivit högre.

Särskolan i övrigt bedöms hamna i nivå med budget.

Volymnämnden särskolan prognostiserar en högre nettokostnad än budget på motsvarande 3,4 miljoner kronor till följd av fler elever än budgeterat samt elever med större behov av stöd.

Gymnasieskolan i övrigt bedöms hamna i nivå med budget.

Volymnämnden gymnasieskola prognostiserar en nettokostnad 6,3 miljoner kronor högre än budget till följd av fler elever.

Gymnasiesärskolan i övrigt bedöms hamna i nivå med budget.

Volymnämnden gymnasiesärskola prognostiserar en nettokostnad på 1,6 miljoner kronor lägre än budget till följd av några färre elever än budgeterat.

I prognosen för kommunala förskolor och grundskolor beräknas ett underskott med 3,4 miljoner kronor jämfört med budget. Förskolorna prognostiserar ett överskott om 0,9 miljoner kronor medan grundskolorna prognostiserar ett underskott om 4,3 miljoner kronor. Underskottet avser främst den tillfälliga skolenheten på Allévägen, om 1,3 miljoner samt Eriksbergsskolan om 3 miljoner kronor.

Allévägen är före detta skolan Kokalite som kommunen övertog på grund av konkurs. Beslut har tagits att driva den vårterminen ut. Från och med höstterminen är skolan nedlagd. Eriksbergsskolan går från och med höstterminen upp i Helenelundsskolan. Prognosen för samtliga grundskolor samt förskolor kommer troligen innebära fler överskott eftersom sjukfrånvaron under Coronapandemin varit hög. Det innebär att personalkostnaderna troligen kommer vara lägre än beräknat. Det är dock för tidigt att säga hur pass mycket eftersom tendensen att ta in vikarier har ökat än i början av pandemin. Även extra städning under pandemin har inneburit utökade städkostnader som kommer påverka utfallet negativt.

I prognosen för kommunala gymnasieskolan har i budgeten budgeterat för ett underskott om 5,3 miljoner kronor som tas ur upparbetad buffert från tidigare år. Detta uttag är planerat i samband med verksamhetsplanen. På grund av extremt låg uppräkning om 1 procent av ersättningen till

gymnasieskolan så står Rudbecksskolan återigen för stora effektiviseringar. Innan effektiviseringar vidtogs var underskottet närmare 10 miljoner kronor. Därför har tillstånd givits under året att använda tidigare års resultatfond. I ovan redovisad tabell är detta medräknat och därmed blir utfallet i nivå med fastställd budget det vill säga 0.

Resultatenheterna går i denna prognos med underskott om sammanlagt 8,7 miljoner kronor. Totalt har

resultatenheterna under de senaste åren samlat på sig ett resultat om 55,6 miljoner kronor i överskott

varav 7,2 miljoner kronor avser Rudbecksskolan . Det motsvarar 6 procent av resultatenheternas totala

omslutning. Enheter som prognostiserar underskott ska omedelbart vidta åtgärder för en budget i

balans. Underskottet ovan härrör dels från enheter som kommer upphöra just utifrån att de genererar

underskott och detta underskott kommer att avräknas de 55,6 miljoner kronorna som inarbetats

tidigare år. Om avräkning om 8,7 miljoner kronor görs finns fortfarande 46,9 miljoner kronor kvar.

(7)

Det motsvarar ett överskott om cirka 4 procent av resultatenheternas omslutning.

Eventuell omdisponering av budget

Inom verksamheterna skola, grundsärskola, gymnasieskola och kontor har ombudgetering skett i samband med tertial 1. Orsaken till ombudgeteringen är att vid tidpunkten för fastställande av

verksamhetsplan var budgeten på detaljnivå ej lagd. Detta gör att intäkter och kostnader på bruttonivå blivit annorlunda jämfört vid fastställande av internbudget. Dock har detta ingen påverkan på

nettonivå.

Planerade åtgärder vid eventuella underskott

Nämnden är från och med 2019 volymnämnd. Det innebär att både över- och underskott som härrör till fler eller färre barn och elever ska redovisas till kommunstyrelsen. Nämnden redovisar 15,8 miljoner kronor i underskott mot budget. Detta beror på fler inflyttade elever och elever med dyrare skolpeng. I målgruppen 0 år till 19 år är ökningen 445 individer. Detta förklarar ökningen av volymer som förändrats jämfört med budget.

Då det gäller eventuella prognostiserade underskott för enskilda kommunala förskolorna och skolorna så följs samtliga enheter följs upp månatligen. Vid underskott på enhetsnivå utarbetas individuella åtgärdsplaner för att nå en budget i balans. Kontinuerliga avstämningsmöten hålls mellan enhet, skolchef och ekonomichef för uppföljning av planen.

1.3 Prognos och kommentar volymer 1.3.1 Utbildningsnämnden

Kommentar till avvikelser av volymantal och volymkostnader i volymnämnd.

Nedan redovisas volymantal och kostnad för check och peng.

 Förskola. 2,9 miljoner kronor högre kostnader jämfört mot budget för antal barn i förskola och pedagogisk omsorg. Totalt är det färre barn, dock är det fler inskrivna barn inom förskola heltid än inom övriga kategorier, vilket ger en högre kostnad.

 Fritidshem. 6,4 miljoner kronor lägre kostnader för barn inom fritidshemmen. Totalt färre barn vilket ger lägre barnomsorgsintäkter och lägre checkkostnader.

 Förskoleklass. 0,2 miljoner kronor högre kostnader för elever i förskoleklass.

 Grundskola. 6,8 miljoner kronor högre kostnader för elever inom grundskola. Totalt fler elever i alla årskurser.

 Grundsärskola. 4,2 miljoner kronor högre kostnader jämfört mot budget till följd av fler elever och deras behov av större stöd.

 Gymnasieskola. 6,8 miljoner kronor i underskott mot budget. Totalt fler elever, främst till hösten då det är fler som börjar än slutar under våren.

 Gymnasiesärskola. 1,6 miljoner kronor lägre kostnad till följd av några färre elever inom gymnasiesärskolan än budget.

Volymtal Volymbudget 2020 Prognos 2020 Avvikelse

Grundskola och förskola Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp

Förskola 4 211 515,3 4 158 518,2 -53 2,9

Antal barn förskola 4 211 515,3 4 158 518,2 -53 2,9

Fritidshem 5 764 161,4 5 361 155,0 -399 -6,4

Antal barn 6 år 900 32,8 928 34,0 31 1,2

Antal barn ÅK 1 - 3 2 942 96,3 2 941 95,9 -1 -0,4

Antal barn ÅK 4 - 6 1 921 32,3 1 492 25,1 -429 -7,2

Förskoleklass 966 67,7 969 67,9 3 0,2

(8)

Antal barn 966 67,7 969 67,9 3 0,2

Grundskola 9 566 815,4 9 639 822,2 73 6,8

Antal elever ÅK 1-5 5 239 407,6 5 250 410,5 11 2,9

Antal elever ÅK 6-9 4 327 407,8 4 389 411,7 62 3,9

Särskola 118 40,3 134 44,5 16 4,2

Antal elever 118 40,3 134 44,5 16 4,2

Gymnasieverksamhet 3 108 302,3 3 177 309,1 69 6,8

Antal elever 3 108 302,3 3 177 309,1 69 6,8

Gymnasiesärskola 46 18,9 42 17,3 -4 -1,6

Antal elever 46 18,9 42 17,3 -4 -1,6

Summa 23 779 1 921,3 23 480 1 934,2 -295 12,9

1.4 Investeringsprognos

Nedan redovisas budgeterade investeringar samt prognos för 2020.

Investeringar, mkr Budget 2020 Prognos Avvikelse

För- och grundskola 23 600 23 600 0

Gymnasieskola 1 400 1 400 0

Totalt 25 000 25 000 0

Totalt ligger nämndens prognos för investeringar i balans med budget.

1.5 Återsökning av statsbidrag

Myndighet Medel t.o.m. april 2020 Medel - utfall

Skolverket 95 937 tkr 66 215 tkr

Migrationsverket 586 tkr 2 501 tkr

Jordbruksverket 399 tkr 399 tkr

Kulturrådet 2 822 tkr 0 tkr

SPSM 13 885 tkr 6 690 tkr

Totalt 118 904 tkr 75 805 tkr

Totalt har ansökningar om 118,9 miljoner gjorts under 2020. Det motsvarar 5,8 procent av nämndens totala budget. Under året har 75,8 miljoner kronor beviljats det motsvarar 3,7 procent av nämndens budget. 43,1 miljoner kronor är differensen. Av dessa är 22,4 ej beslutade medel. Trenden är att färre bidrag godkänns i sin helhet. Hittills är belopp för avslag samt statsbidrag som ej beviljats i sin helhet 20,6 miljoner kronor.

Läxhjälp avslogs i sin helhet på 8,3 miljoner kronor på grund av översökning av bidraget och att

Skolverket har prioriterat huvudmän med en låg andel elever som förväntas bli behöriga till

gymnasieskolan.

(9)

Ansökan för elevhälsa och specialpedagogik beviljades men med 4,9 miljoner mindre än ansökt belopp. Specialpedagogiska myndigheten har dragit ner på beviljade belopp med 3,3 miljoner kronor.

Migrationsverket beviljar 2,6 miljoner kronor mindre än ansökt belopp på ansökningar för

asylsökande. Statsbidrag för fjärde tekniskt år för gymnasieskolan beviljades men med 0,4 miljoner kronor mindre än ansökt belopp. Lågstadiesatsningen beviljades men med 0,8 miljoner kronor mindre än ansökt belopp. Bidrag för mindre barngrupper beviljades men med avdrag på 0,2 miljoner kronor.

Detta indikerar att fler kommuner söker statsbidrag och Sollentuna som tidigare fått därmed

nedprioriterats eftersom kommunen har goda resultat inom sin skolverksamhet. Problemet är att dessa bidrag är så stor del av verksamheten och vid avslag påverkas enheterna direkt av detta.

1.6 Riktade budgetmedel Utbildningsnämnden

Utökad kompensation för löner och lokaler om är inarbetad i höjning av check och peng om 2,5 procent inom förskola och skola. Löneökningen inom skola och förskola låg för utbildningskontoret i snitt på 2,05 procent år 2019. Gymnasieskolan har fått uppräkning på elevpeng om 1,0 procent.

Resterande 0,8 procent det vill säga 2,5 miljoner kronor har gått till utökade volymer inom gymnasieskolan.

Nivåpåverkande

förändringar, mkr Budget 2020 Prognos Avvikelse Kommentar Utökade kompensation löner

och lokaler - 33,7 -33,7 0

Ökning av check och peng för grundskola samt förskola om 2,5 procent.

Länsprislista 1,8 % - 5,6 -3,1 -2,5 Avvikelsen om 2,5 miljoner kronor

finansierar ökade volymer i gymnasieskolan.

(10)

2 Kvalitetsstyrning

2.1 Viktig information och förändringar

Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning 2019

En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl skolorna klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen. Skolinspektionen bedömer skolans arbetssätt inom fyra områden; rektors ledarskap, undervisning, trygghet och studiero samt bedömning och betygssättning. På varje område bedöms om skolan uppfyller framtagna kvalitetskriterier i hög utsträckning, i flera delar eller i låg utsträckning. Om en skola bedöms uppfylla kvalitetskriterierna i låg utsträckning eller i flera delar anger Skolinspektionen att utvecklingsarbeten behöver inledas och visar på vilka punkter.

Edsbergsskolan, Häggvik-Skälbyskolan, Sofielundsskolan och Töjnaskolan granskades och utfallet visar på mycket hög kvalitet i verksamheten. Alla får bedömningen i hög eller i flera delar. Ingen bedöms ligga på kriteriet i låg utsträckning.

Edsbergsskolan Rektors ledarskap

Rektorn leder och styr i hög utsträckning skolans utveckling.

Undervisning

Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:

 Att rektorn säkerställer att elevernas synpunkter fortlöpande inhämtas för att eleverna ska få ett reellt inflytande över undervisningens innehåll.

Trygghet och studiero

Skolan arbetar i flera delar så att utbildningen präglas av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:

 Att rektorn säkerställer att de insatser som gör för att främja studiero är tillräckligt effektiva så att alla elever tillförsäkras en lugn studiemiljö.

Bedömning och betygssättning

Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i hög utsträckning.

Häggvik-Skälbyskolan Rektors ledarskap

Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:

 Att rektorn initierar och leder ett strukturerat jämställdhetsarbete för att säkerställa att skolan ger alla elever samma möjligheter oavsett könstillhörighet.

Undervisning

Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:

 Att rektorn säkerställer att undervisningen struktureras så att den innefattar både en tydlig start och en summerande och/eller framåtblickande avslutning samt att syftet med lektionen

tydliggörs för eleverna.

Trygghet och studiero

Skolan arbetar i hög utsträckning så att utbildningen präglas av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete.

Bedömning och betygssättning

Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i hög utsträckning.

Sofielundsskolan

Rektors ledarskap

(11)

Rektorn leder och styr i hög utsträckning skolans utveckling.

Undervisning

Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:

 Att rektorn tillsammans med lärare utvecklar och implementerar varierade metoder för att regelbundet och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.

Trygghet och studiero

Skolan arbetar i hög utsträckning så att utbildningen präglas av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete.

Bedömning och betygssättning

Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i hög utsträckning.

Töjnaskolan Rektors ledarskap

Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:

 Att rektorn utvecklar analysen av skolans resultat för att hitta förklaringar till vad som ligger bakom resultaten.

Undervisning

Undervisningen främjar i hög utsträckning elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden.

Trygghet och studiero

Skolan arbetar i hög utsträckning så att utbildningen präglas av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete.

Bedömning och betygssättning

Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i hög utsträckning.

Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning av Sollentuna kommuns ansvar för grundskola och gymnasieskola

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning vid Sollentuna kommun avseende de förutsättningar huvudmannen skapar för att eleverna får en likvärdig utbildning. En

kvalitetsgranskning ska belysa hur väl huvudmannen klarar sitt uppdrag att ge elever förutsättningar att nå de nationella målen.

Skolinspektionen bedömer att myndighetens kvalitetskriterier uppfylls i Sollentuna kommun i följande utsträckning:

Huvudmannens analys av studieresultat och trygghet

Huvudmannen gör i låg utsträckning relevanta analyser av studieresultat och resultat avseende trygghet, som kan utgöra underlag för förbättringsåtgärder inom dessa områden. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:

 Sollentuna kommun behöver utveckla sin analys av studie- och trygghetsresultat på ett sådant sätt att huvudmannen finner relevanta och empiriskt belagda förklaringar till variationer och skillnader i resultaten mellan skolor samt utifrån kön.

Skolinspektionens sammanfattande motivering är att kvaliteten på analysen av studieresultat och elevernas upplevelse av trygghet varierar och skiljer sig mellan grundskolan och gymnasieskolan i hur utvecklad den är. Variationer och skillnader finns även i resultaten mellan flickor och pojkar för båda skolformerna och huvudmannen kan inte på ett tydligt sätt beskriva orsakerna till skolornas resultat utifrån ett könsperspektiv.

Huvudmannens kompensatoriska arbete

Huvudmannen har i flera delar vidtagit relevanta kompensatoriska åtgärder, som syftar till att elever

med sämre förutsättningar ska nå utbildningens mål så långt som möjligt, men utvecklingsområden

finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:

(12)

Sollentuna kommun behöver utveckla arbetet med att på skolnivå analysera hur elevers behov och förutsättningar påverkar deras möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen inom

gymnasieskolan. I detta ingår att utifrån analysen tilldela resurser och utforma andra åtgärder för att kompensera för elever med sämre förutsättningar.

Skolinspektionens sammanfattande motivering är att Sollentuna kommuns arbete med att kompensera för elever med sämre förutsättningar och därmed ge dem bättre möjligheter att nå målen med

utbildningen bedrivs med högre kvalitet på grundskolan än på gymnasieskolan. Huvudmannen behöver i sitt analysarbete avseende gymnasium i högre grad ta hänsyn till respektive skolenhets förutsättningar och behov. Vidare framkommer att huvudmannen kan motivera hur resurser fördelas och hur andra kompensatoriska åtgärder väljs för att uppväga skillnader i elevers förutsättningar på respektive skolenhet. Dock behöver huvudmannen utveckla sitt arbete med att följa upp och utvärdera effekter av sina kompensatoriska åtgärder avseende gymnasiet.

Under hösten ska en åtgärdsplan för både huvudmannens och de enskilda skolornas utvecklingsområden lämnas in till Skolinspektionen för godkännande.

2.2 Kvalitetsstyrning Utbildningsnämnden

2.2.1 Målgrupp (Kunder –brukare –invånare -intressenter) Goda resultat

Kommentar

På grund av Coronapandemin har Skolverket fattat beslut om att ställa in alla nationella prov under perioden från och med 30 mars och resten av våren, till och med den 30 juni. Beslutet gäller samtliga skolformer där nationella prov genomförs. Det kommer inte att skickas ut något provmaterial till skolorna.

Skolor och skolhuvudmän ska inte rapportera in några resultat eftersom de nationella proven är inställda.

Under terminen har mycket arbete fokuserat på att dels bedriva distansundervisning för

gymnasieskolan. Distansundervisning fungerar över all förväntan men är arbetsamt. Hur detta kommer påverka skolresultatet är också oklart. Det är svårare för vissa elever att ha disciplin att genomföra skolarbete pådetta sätt under lång tid vilket kan påverka utfallet. Utvärdering av detta kommer att ske.

Grundskolorna har arbetat dels med att förbereda distansundervisning om det skulle bli aktuellt och att arbeta som vanligt med undervisning utifrån de rekommendationer som funnits. Vidare har skolorna som haft elever som varit borta länge på grund av Coronapandemin fokuserat på att få tillbaka dessa elever till verksamheten. Sjukfrånvaron för elever är i slutet på april cirka 12 procent. Cirka 16 procent av personalen är sjuka. Omfattande frånvaro både bland personal samt elever kan påverka

skolresultaten negativt. Detta kommer att följas vidare då meritvärdena för vårterminen kommer.

Förskolan har en sjukfrånvaro bland barn som i slutet på april var cirka 30 procent. Cirka 23 procent

av personalen var sjuka. Därmed är det svårare att få personal till vissa förskolor. En vikariepool har

startats upp. Förskolan arbetar mycket med att ha verksamheten utomhus och det har gett effekten att

utemiljöerna har utvecklats mycket. En effekt av att alla barn som visar symptom har varit hemma har

inburit att alla barn och personal som varit i verksamhet på förskolorna blivit mer friska.

(13)

Kvalitetsindikator Utfall 2018

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Styrgräns kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Elever i åk 3

som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, hemkommun, andel (%)

82 78 80 80 80

Kommentar

På grund av Coronapandemin har inte nationella ämnesprov genomförts under 2020.

Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, hemkommun, andel (%) Totalt

91,7 92,6 90 90 90

Kommentar

Resultat redovisas till verksamhetsberättelsen.

Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) Totalt

91,9 93 90 90 90

Kommentar

Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) Totalt

80,3 76,1 78 78 78

Kommentar

Nöjd

Medborgar-Index -Förskolan Totalt

67 65 65 65

Kommentar

Personal i förskola med förskollärarlegitima tion, kommunal regi, antal barn/årsarbetare

16,2 16,8 17,1 18

Kommentar

Styrgränsen på andelen personal med legitimation uppnås till 95 procent.

Trygga deltagare, studerande, arbetande och besökare

Kommentar

Brukarundersökningarna i verksamheten är klara. Andelen vårdnadshavare som uppger på

kundenkäten att deras barn är tryggt i förskolan är 96 procent vilket är samma värde som föregående år. Upplevelsen av trygghet ligger i nivå med de senaste fem årens värde.

I grundskolan har 4047 elever i årskurs 4-9 genomfört Olweusenkäten och 86,3 procent har svarat. 4,7

(14)

procent av eleverna (187 elever, 88 flickor och 99 pojkar) uppger att de är mobbade, (2019, 6,1 procent) vilket är en förbättring med 1,4 procentenheter. Långtidsmobbningen minskar från 2,0 procent till 1,3 procent vilket innebär att 50 elever (2019, 78 stycken) varav 25 pojkar och 25 flickor upplever sig mobbade under länge tid. Störst är minskningen bland pojkar. 96 procent av eleverna uppger att de trivs i grundskolan.

Samtliga skolors resultat gås igenom i september månad i samband med resultatdialoger. Dåtas individuella planer fram för att arbeta vidare med detta resultat utifrån respektive enskild skola.

Arbetet med att motverka upplevelsen av mobbning pågår och visar på ett positivt trendbrott 2020.

91 procent av gymnasieeleverna upplever sig trygga. Det är en nivå som legat still ett antal år. Dock sticker ett program ut där upplevelsen är lägre. Detta analyseras och resultatet av analysen kommer att redovisas i tertialrapport 2. Då det gäller att elever i gymnasieskolan inte upplevt sig kränkta har andelen ökat med 4 procentenheter till 97 procent.

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020

Måluppfyllnadsgrad i procent för nämndmålet

"Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten"

(Agenda 2030 mål 16)

99 99,8 99

Kommentar

Resultat saknas på två av indikatorerna som mäter måluppfyllnadsgraden. Då de har inkommit så kan resultatet på denna indikator redovisas.

Delaktighet i samhället

Kommentar

Centrum för Integration och Flerspråkighet i Sollentuna, CIFS, är en enhet som ansvarar för centralt mottagande av nyanlända elever från förskoleålder upp till årskurs 9 samt inskrivning av elever i gymnasieålder. CIFS organiserar även modersmålsundervisning och studiehandledning i kommunala och fristående skolor i Sollentuna. I CIFS uppdrag ingår även att stötta personal på mottagande skolor som arbetar med nyanlända elever. Syftet med en central mottagning är att få ett likvärdigt mottagande i Sollentuna kommuns förskolor och skolor.

Utöver detta arbetar skolorna med att tillgängliggöra utbildningen till samtliga elever. Exempel på detta är metoden att skriva sig till lärande (STL) som används inom samtliga Sollentunas skolor och som är en evidensbaserad undervisningsmetod.

Utifrån Coronaepidemin finns dock en oro att elever med annan bakgrund kommer ha högre skillnad mellan behörighet till yrkesprogram än annars. Detta beror på att elever i socioekonomiskt svaga områdeni större utsträckning haft en högre frånvaro under pandemin. För närvarande fokuserar berörda skolor på att kontakta elever och vårdnadshavare för att minska frånvaron på dessa skolor.

Förberedelse för lovskola pågår också för att fånga upp berörda elever.

(15)

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Skillnaden i

behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram mellan samtliga elever och samtliga eleverexklusive nyanlända samt elever med okänd bakgrund. (Agenda 2030 mål 4 och 10)

3 3 3

Kommentar

Resultatet redovisas i samband med verksamhetsberättelsen.

2.2.2 Verksamhet Sveriges bästa företagsklimat

Kommentar

En ny organisation för samarbetet med lärosäten kommer att implementeras under läsåret 2019/2020 vilket innebär en stabil tillströmning av lärarstudenter från Stockholms universitet. Även Uppsala universitet vill ha Sollentuna som samarbetskommun liksom Musikhögskolan samt Gymnastik och idrottshögskolan. Samarbetet med lärosätena är viktigt dels för att visa att Sollentuna är en attraktiv skolkommun samt att säkra rekryteringsbasen för framtiden. På grund av Coronapandemin så tar inte skolorna emot lärarstudenter för närvarande. Samarbetet beräknas upptas så snart som möjligt.

Vid årsskiftet 2019/2020 flyttade Sollentuna kommun in i nya lokaler i Häggvik där företaget

Wellstreet driver The Factory, nordens största innovationshubb med ambitionen att vara den självklara miljön för innovation och entreprenörskap. Utbildningskontoret kommer att tillsammans med

Wellstreet skapa en innovationsverkstad/makerspace som heter MakerZone i The Factory. Tanken med detta är att det ska utgöra en väl ansedd plats för innovationer inom digitalt skapande och hållbarhet samt vara en kreativ mötesplats och ett utrymme för individer och grupper. Genom en inkluderande miljö samt personal med erfarenhet från både fysisk som digital innovation och

projektledning skapar utbildningskontoret och Wellstreet tillsammans med partners förutsättningar för att jobba med framtidens utmaningar i såväl teknik som samhällsfrågor. På grund av Coronapandemin har verksamheten avstannat. Rekrytering av ansvarig personal till Makerzone är klar och dessa

tillträder sina tjänster under maj månad.

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Antalet

mottagna studenter med

verksamhetsförlagd utbildning

170 308 200

Kommentar

På grund av Coronapandemin tar inte de kommunala skolorna i Sollentuna emot studenter. Samarbetet kommer återupptas så fort som möjligt. Än så länge har 93 studenter tagits emot. Det är oklart hur många studenter som kan tas emot i år på grund av Coronapandemin.

(16)

2.2.3 Medarbetare Goda arbetsförutsättningar

Kommentar

Handlingsplaner utifrån medarbetarenkäten

Utifrån resultatet håller enheterna på att utarbeta handlingsplaner som de följer upp i samband med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM).

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utbildningskontoret tillsammans med fackförbunden håller på att följa upp arbete utifrån

huvudöverenskommelse 2018 (HÖK18) som har tagits fram och samverkats. Flertalet workshops har genomförts och kommer genomföras under våren.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron är 5,9 procent, vilket är 0,74 procentenheter lägre än vid samma mätning inför

tertialrapport 1 år 2019 då värdet var 6,64. Avstämningsperioden är februari 2019 till och med februari 2020 och är vald för att inte sjukfrånvaro i samband med Coronaepidemin ska komma med i

jämförelsen. 5,5 procent sjukfrånvaro inom ett område där anställda arbetar mot barn är extremt lågt eftersom sjukdomarofta sprids inom det spektrat. Börvärdet för verksamhetsområdet är därför 7 procent.

Personalomsättning

Extern personalomsättning ligger på 12,0 procent för april månad. Jämfört mot december var motsvarande siffra 14,0 procent. Personalomsättningen brukardock öka vid vårterminens slut.

Rekrytering

Sollentuna är en attraktiv skolkommun, med gott rykte och bra löneläge vilket är en fördel vid rekrytering av förskollärare/lärare i förskola, grundskola och gymnasium. Kommunen har höga resultat, högt meritvärde för årskurs 9, god behörighet till gymnasiet samt hög andel elever som fullgör gymnasiet. Närheten till Stockholm med goda kommunikationer till kommunen är både en fördel men också en nackdel vid rekrytering då många kommuner konkurrerar om samma personal.

Den digitala infrastrukturen ligger i framkant med fungerande digitala miljöer och en gemensam struktur/utbud i kommunens skolor. Det råder korta beslutsvägar inom kommunen där politiken lämnar ifrån sig “göra-frågor”. Att behålla legitimerade lärare inom alla skolformer, primärt lärare i fritidshem samt vissa lärarkategorier, är också en utmaning men uppnås under verksamhetsåret för alla områden förutom förskola.

För nyanställda hålls introduktionsdagar via utbildningskontoret. För kompetensutveckling genomförs lokala utvecklingscenter (LUC) vid fem tillfällen per läsår för all pedagogisk personal i den

kommunala verksamheten. För hållbarhet i fritidshemmets verksamhetsutveckling har ett andra år med fritidslyftet genomförts som involverat all personal iverksamheten, lärledare på varje fritidshem samt skolledare med operativt ansvar för verksamheten på fritidshemmen. Kommunen ingår i Stockholms universitets kluster för verksamhetsförlagd undervisning för lärarstudenter (VFU) samt tar även emot lärarstudenter på VFU från andra lärosäten som Uppsala universitet, Södertörns högskola, Gymnastik och Idrotts Högskolan samt Musikhögskolan.

Ekonomiskt stöd ges till befintliga medarbetare som deltar vid den verksamhetsförlagda utbildningen till grundlärdare i fritidshem samt förskollärare.

Aktiva åtgärder mot diskriminering

Inom utbildningskontoret sker systematiskt arbete mot diskriminering, bland annat genomförs följande aktiviteter:

Den 22 januari 2019 blev utbildningskontoret HBTQ-certifierat. En skola är HBTQ- diplomerad och en skola certifierad.

Alla skolor har en plan mot diskriminering och kränkande behandling, så kallad likabehandlingsplan.

Alla skolor arbetar aktivt enligt Olweusmetoden.

I årshjulet för Pedagogisk professionsutveckling, PP-året, ingår en enkät för individuell

(17)

uppföljning av arbetsmiljö vars resultat sedan är en del av medarbetarsamtalet.

Utifrån resultatet på medarbetarenkäten har alla skolor en plan för eventuella utvecklingsområden som framkommit.

Systemstöd för rapportering av kränkningarhar upphandlats och implementeras.

Medarbetarsamtal och lönesamtal

Utbildningskontoret och skolorna följer kommunens riktlinjer. För skolorna finns även årshjulet för pedagogisk professionsutveckling (PP-året) med ett gemensamt årshjul för genomförandet och mallar för alla olika moment.

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Sjukfrånvaro,

(%). 5,75 6,38 5,9 6

Kommentar

Sjukfrånvaron för utbildningskontorets verksamhetsområde är 5,9 procent, vilket är 0,74 procentenheter lägre än vid samma mätning inför tertialrapport 1 år 2019 då värdet var 6,64. Avstämningsperioden är februari 2019 till och med februari 2020 och är vald för att inte sjukfrånvaro i samband med Coronaepidemin ska komma med i jämförelsen. Bland kvinnor är sjukfrånvaron 6,49 procent medan andelen män är 4,09 procent. Det bör noteras att utbildningskontorets personal arbetar tätt samman med barn och elever vilket innebär högreinfektionsrisk, samt att verksamheten är kvinnodominerad avseende medarbetare. Sjukfrånvaron i förskolan var för samma period 6,7 procent, inom grundskola 6,13 procent och inom gymnasieskolan 4,55 procent.

I förskola och grundskola syns den högsta sjukfrånvaron bland barnskötare, elevassistenter och lärarassistenter med 7,31 respektive 9,91 procent. Sjukfrånvaron för förskollärare, fritidspedagoger och lärare i fritidshem ligger kring 7 procent medan lärarna i grundskolan visar på en drygt 3 procentenheterlägre nivå med 4,02 procent.

Personalomsättning, extern (%).

18 14,1 12 17

Kommentar

Personalomsättningen är 12 procent vilket är en minskning med 2 procentenheter jämfört mot utfallet i december.

Personalomsättningen brukar öka något i slutet av vårterminen.

HME (hållbart medarbetarengagem ang), index.

- 81 82 81

Kommentar

Utfallet har ökat med en procentenhet sedan 2017. Utmaningen i skolorna är att ett mer pressat ekonomiskt läge innebär en mer pressad situation för skolledare, vilket innebär förändrade arbetssätt för medarbetarna. Det finns en risk för att det kan påverka medarbetarengagemanget framöver.

Andelen som svarat positivt på frågan Mitt arbete känns meningsfullt (HME-delen) (%)

94 94 80

(18)

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Kommentar

Utfallet på andelen som svarat positivt på frågan "Mitt arbete känns meningsfullt" ligger kvar på samma höga nivå 94 procent.

Fördelningen per fråga ser ut på följande sätt:

2.2.4 Ekonomi Effektiv organisation

Kommentar

Med effektiv organisation menas att rätt resurser går till rätt saker. För att verifiera kvaliteten i utbildningen krävs utbildad personal. För grundskola, fritidshem samt gymnasieskola har andelen utbildad personal ökat trots de ekonomiska utmaningar skolan stått inför under 2019. Andelen elever och barn perutbildad har dock ökat vilket beror på att kostnadsutvecklingen inom verksamheten är högre än intäktsutvecklingen vilket gör att fler barn och elever tas in alternativt att personal inte ersätts. Inom förskolan sjunker andelen högskoleutbildad personal.

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Mängden

matsvinn per person. (Agenda 2030 mål 12,3)

34 30

Kommentar

Redovisning av utfall kommeri verksamhetsberättelsen.

Andel personal i den kommunala förskolan med adekvat pedagogisk högskoleexamen.

37 34 33 35

Kommentar

Andelen personal med adekvat pedagogisk högskoleexamen har minskat med en procentenhet jämfört mot tidigare år.

Anledningen är dels utmaningen att rekrytera högskoleutbildad personal eftersom det råder brist på dessa men även att kostnadsläget på befintliga är så pass högt.

(19)

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Andel personal i

den kommunala skolan med adekvat pedagogisk högskoleexamen.

83 81 85 80

Kommentar

Utfallet är en ökning med 4 procentenheter jämfört mot år 2019.

Andel årsarbetare i de kommunala fritidshemmen med pedagogisk högskoleexamen.

17 17 19 18

Kommentar

Utfallet är en ökning med 2 procentenheter jämfört mot tidigare år, vilket är ett trendbrott jämfört med tre år bakåt.

Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal gymnasieskola, andel (%). (Agenda 2030 mål 4)

92 91 93 91

Kommentar

Utfallet är en ökning med 2 procentenheter jämfört mot tidigare år. Trenden har dock varit likartad under flera år tillbaka i tiden med små svängningar på någon procentenhet åt något håll.

God

prognossäkerhet 99,6 99,5

Kommentar

Resultatet redovisas till verksamhetsberättelsen.

2.3 Nya data och resultat

Utifrån skolresan har en digitaliseringsinventering gjorts inom grundskolan. I inventeringen har man utgått från följande styrsignaler och inventerar var Sollentunas kommunala grundskolor ligger i förhållande till det:

Målsättningen är att varje enskild skola får en översiktlig bild av sina styrkor och sina utvecklingsområden, med konkreta förslag och exempel på hur de kan ta sig an dem samt att

utbildningskontoret får en översiktsbild av nuläget i kommunens grundskolor, vilket gör det möjligt att identifiera generella utvecklingsområden och behov. Därigenom kan det utformas en färdplan framåt, en digitaliseringsstrategi, baserad på ett verkligt nuläge.

Tillvägagångsättet har varit två dagars skolbesök med klassrumsobservationer och djupintervjuer med

(20)

lärare, skolledare, elever, datateknisk support (DTS), digitaliseringsmentorer, administrativ personal, speciallärare, specialpedagoger och logopeder. Enkäter har besvarats av fritidshemspersonal, elever i årskurs 3, 5 och 8. Sveriges kommuner och regioners enkät LiKA har genomförts för lärare och skolledare. Analys och sammanställning har gjorts av resultatet samt presenterats för skolledningen.

Det som hittills bland annat framkommit, men som måste verifieras genom fortsatt genomlysning under året, är att arbete krävs för att förbättra infrastrukturen för skrivare, nätverk och

klassrumsutrustning. Plan för respektive skolas livscykelhantering av IT-utrustning måste tas fram.

Kunskapsutveckling i hur man använder digitala verktyg behöver breddas. Säkerställande av tillgång till support och utbildning inom organisationen behöver utvecklas liksom etablering av rutiner för inköp och utlåning av digitala verktyg. Skolbibliotekens roll kring digitalisering ska också ses över. En plan för utveckling av elevernas digitala kompetens ska tas fram och levandegöras.

Under våren har ett utvecklingsarbete med att ta fram nyckeltal för jämförelse mellan skolorna gjorts.

Syftet med arbetet är att då resurser minskar ge rektorerna underlag för konstruktiva dialoger och stöd av varandra samt att utveckla samarbetet mellan skolor för att hitta goda exempel i hur olika skolor organiserat sig. Utifrån nyckeltal träffas rektorer med likartade skolor varandra och jämför utfallet och organisationen för att se hur framtidens skola kan organiseras. Arbetet kommer fortsätta under

budgetarbetet 2021.

(21)

3 Målstyrning

Övergripande mål:

3.1 Trygghet och välfärd genom livet Nämndmål:

3.1.1 Alla elevers och skolors resultat ska förbättras.

Kommentar

Målet att alla elevers och skolors resultat ska förbättras prognostiseras i detta läge att i huvudsak uppnås. Det finns dock en osäkerhet baseras på att Coronapandemin kan påverka elevernas kunskapsnivåer på grund av frånvaro. Risken är stor att elever på grund av frånvaro samt fjärr-och distansundervisning presterar lägre än annars. Två indikatorer för det kommunala aktivitetsansvaret uppnås. Övriga indikatorer som mäts; meritvärden, behörighet till gymnasieskola och universitet samt uppnådda kunskapskrav i svenska, engelska och matematik kommer att ha preliminära resultat som redovisas i samband med tertialrapport 2. Då det gäller utfallet för årskurs 3 kommer inga resultat att redovisas för året. Detta beror på att inga nationella ämnesprov har genomförts på grund av

Coronapandemin. Bedömningen av målet är osäker.

En analysgrupp har följt upp utfallet för årskurs 3 i matematik och funnit att resultaten varierarmycket mellan skolor. Ett fåtal skolor har jämna och höga resultat och utfallet av tidigare insatta åtgärder för att vända utvecklingen vid Lokalt Utvecklingscenter i matematik för lågstadiet (LUC Ma 1-3) har inte lett till planerat resultat. Man ser att LUC Ma1-3 inte varit en effektiv förändringsaktör då det är mötesplats för endast en liten del av lärarna som undervisar i matematik i årskurs 1-3. Därför kommer ett nytt sätt att arbeta med utvecklingen av undervisningen på lågstadiet genomföras under läsåret 2020/2021. Det blir en process som ersätter LUC 1-3 under ett läsår församtliga lärare som undervisar i matematik på lågstadiet, alla skolledare med operativt ansvar för matematik i årskurs1-3 och en parallell process med lärledare i matematik (förstelärare eller annan lämplig lärare) enligt processen för fritidshemmets utvecklingsarbete som varit framgångsrik tidigare läsår.

Inom det kommunala aktivitetsansvaret arbetar tre ungdomscoacher på heltid, att jämföra med att i december föregående år arbetade det endast en. Antalet ungdomar som sorterar under det kommunala aktivitetsansvaret varierar under året. I december var antalet 216 stycken aktuella i gruppen. Av dessa hade 71 en etablerad kontakt. Av de 216 har 19 gått vidare till studier.

Indikatorer Utfall 2018

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Målvärde 2020

Utfall kvinnor 2020

Målvärde kvinnor 2020

Utfall män 2020

Målvärde män 2020 Åk 1

kunskapskrav svenska kommunala grundskolor

90 88 90 90 90

Kommentar

Preliminärt resultat kommer redovisas i samband med tertialrapport 2.

Åk 3 kunskapskrav matematik kommunala grundskolor

74 61 74 74 74

Kommentar

På grund av Coronapandemin kommer inga nationella prov genomföras under 2020. Något resultat kommer inte redovisas för indikatorn. Analys har genomförts enligt plan av den tidigare nedåtgående trenden i matematik och ett gemensamt utvecklingsarbetet av undervisningen i matematik kommer att genomföras under läsåret 2020/2021.

(22)

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Målvärde 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Målvärde män 2020 Åk 3

kunskapskrav svenska kommunala grundskolor

81 72 80 80 80

Kommentar

På grund av Coronapandemin kommer inga nationella prov genomföras under 2020. Något resultat kommer inte redovisas för indikatorn.

ÅK 6 kunskapskrav svenska kommunala grundskolor

97 95 95 95 95

Kommentar

Åk 6 kunskapskrav matematik i kommunala grundskolor

91 91 91 91 91

Kommentar

Åk 6 kunskapskrav i engelska kommunala grundskolor

94 94 94 94 94

Kommentar

ÅK 9 andel behöriga elever till gymnasieskolan från kommunala grundskolor

90 92 93 93 93

Kommentar

ÅK 9 andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i kommunala grundskolor

86 89 89 89 89

Kommentar

Åk 9 meritvärde i kommunala

grundskolor

258,3 261,9 258 258 258

Kommentar

Skillnader i resultat mellan flickor och pojkar årskurs 9 meritvärde, beräknad i kvot. (Agenda 2030 mål 4.5)

1,09 1,08 1,07

(23)

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Målvärde 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Målvärde män 2020 Kommentar

Resultat kommer redovisas i samband med verksamhetsberättelsen.

Andelen (%) elever på Rudbeck som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, kommunala skolor, andel (%)

78,4 76,3 78 78 78

Kommentar

Gymnasieelever som uppnått

grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år på Rudbeckskolan, kommunala skolor, andel (%). (Agenda 2030 mål 4.4)

71,5 74,3 71 71 71

Kommentar

Preliminärt resultat kommer redovisasi samband med tertialrapport 2.

Andelen (%) elever på Rudbeck med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%).

(Agenda 2030 mål 4.4)

81 79,2 80 80 80

Kommentar

Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%).

(Agenda 2030 mål 4.4)

73,7 77,3 73 73 73

Kommentar

Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning på Rudbeckskolan, kommunala skolor

15 15,4 15 15 15

Kommentar

(24)

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Målvärde 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Målvärde män 2020 Andel av

ungdomar, unga vuxna i kommunala aktivitetsansvaret som är i någon form av åtgärd inom ramen för Navigator.

(Agenda 2030 mål 4,4 och 10,2)

33 20

Kommentar

Totalt är 216 ungdomar aktuella inom det kommunala aktivitetsansvaret. Av dessa har 71 ungdomar varit i kontakt med Navigator. Det motsvarar 33 procent. Coronapandemin slår negativt mot arbetet med dessa ungdomar. Det har blivit svårare att få kontakt och arbeta med dem. Det kommer påverka utfallet av indikatorn under året.

Andel av ungdomar, unga vuxna i kommunala aktivitetsansvaret som går vidare till studier. (Agenda 2030 mål 4,4 och 10,2))

9 5

Kommentar

Totalt 216 ungdomar som tillhör det kommunala aktivitetsansvaret. Av dessa har 19 ungdomar gått vidare till studier. Det motsvarar 9 procent. På grund av Coronapandemin påverkas arbetet på Navigator negativt. Det är svårare att få kontakt med ungdomarna vilket kommer påverka årets arbete negativt.

Nämndmål:

3.1.2 Barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet

Kommentar

Målet om att barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet är uppnått för grundskolan och överträffat med 3 procentenheter för förskolan samt överträffat med 5 procentenheter för gymnasieskolan.

Eleveroch vårdnadshavare i årskurs 3 samt vårdnadshavare i förskoleklass har tillfrågats om de är nöjda med verksamheten på fritidshemmet. Sammanvägt värde 2020 är 83,7 procent och målvärdet på 85 procent har uppnåtts till 99 procent.

För att mäta pedagogisk hög kvalitet är verktyget att använda kundundersökningar. Dessa indikerar upplevelsen av nöjdhet hos elever samt vårdnadshavare. Under vårterminen har en indikator för att mäta kvalitet tagits fram för förskolan. Indikatorn är en bedömningsmatris för läroplanens områden i förskolan. För närvarande håller förskolan på att ta fram en definition för mätning av indikatorn som kommer redovisas till tertialrapport 2. Utfall kommer att redovisas i samband med

verksamhetsberättelsen. Bedömningen är att målet uppnås på grund av att två indikatorer av tre möjliga uppnås helt eller överträffas och att en indikator uppnås delvis med 99 procent.

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Målvärde 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Målvärde män 2020 Nöjdhet med

förskolans verksamhet kommunala förskolor

93 92 93 90 90 90

(25)

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Målvärde 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Målvärde män 2020 Kommentar

Vårdnadshavare i kundenkäten som uppger att de är nöjda med verksamheten i förskolan 2020 har ökat från 92 till 93 procent. Målet är därmed överträffat.

Analys av utfallet visar att nöjdheten med förskolan är stabil. Värdet fluktuerar med någon procentenhet upp eller ned de senaste fem läsåren, aldrig under 90 procent. Detta visar att förtroendet för verksamheten är konstant över tid.

Nöjdhet med skolans verksamhet kommunala grundskolor

86 85 85 85 85 85

Kommentar

Målet är uppnått. Vårdnadshavare i förskoleklass och grundskolans åk 3 och 6, samt elever i åk 3,6 och 8 har tillfrågats i kundenkäten 2020 om de är nöjda med verksamheten i skolan. Sammanvägt värde är 85,3 procent.

Vårdnadshavare i förskoleklass -92 procent Vårdnadshavare i åk 3 -84 procent Elever åk 3 -90 procent

Vårdnadshavare i åk 6 -86 procent Elever åk 6 -78 procent

Elever åk 8 -71 procent

Analys av utfallet visar att nöjdheten med skolan är stabil. Värdet fluktuerar med någon procentenhet under de senaste fem läsåren, vilket visar att nöjdheten med verksamheten är konstant.

Erfarenhetsmässigt sjunker elevernas nöjdhet med stigande ålder. Årets värde för elever i årskurs 6 och 8 ligger under 80 procent och kommer att följas under kommande läsår

Nöjdhet med fritidshemmens verksamhet kommunala grundskolor

82 85,3 84 85 85 85

Kommentar

Vårdnadshavare i förskoleklass och grundskolans lågstadium, samt elever i åk 3 har tillfrågats om de är nöjda med verksamheten på fritidshemmet. Sammanvägt värde 2020 är 83,7 procent och målvärdet på 84 procent har uppnåtts till 99 procent.

Vårdnadshavare i förskoleklass -84 procent Vårdnadshavare i åk 3 -77 procent Elever i åk 3 -90 procent

För eleverna kan en ökad nöjdhet noteras med fritidshemmens verksamhet liksom hos vårdnadshavarna i förskoleklass.

Nöjdheten hos vårdnadshavarna i årskurs 3 har sjunkit med 6 procentenheter, vilket är en tillbakagång till värdet för läsåret 2017/2018.

Nöjdhet med verksamheten i kommunal gymnasieskola

77 79 85 80 80 80

Kommentar

Utfallet är en ökning med 6 procentenheter till 85 procent. Målet om 80 procent uppnås med marginal.

Elevundersökningen har haft en positiv trend under flera år. Det beror framförallt på ett kontinuerligt arbete för att öka trivseln på skolan.

(26)

Nämndmål:

3.1.3 Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten

Kommentar

Målet att Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten prognostiseras uppfyllt. Av åtta indikatorer så uppfylls fem, en uppnås delvis och två saknar utfall.

Utöver detta baseras bedömningen på att andelen vårdnadshavare som uppger på kundenkäten att deras barn är tryggt i förskolan är 96 procent, vilket är samma värde som föregående år. Målvärdet för förskolan är därmed överträffat. Analys av utfallet är högt, positivt och konstant. Upplevelsen av trygghet ligger i nivå med de senaste fem årens värde.

I grundskolan har 4047 elever i årskurs 4-9 genomfört Olweusenkäten och 86,3 procent har svarat. 4,7 procent av eleverna (187 elever, 88 flickor och 99 pojkar) uppger att de är mobbade, (2019, 6,1 procent) vilket är en förbättring med 1,4 procentenheter. Spannet på skolorna är lägst 1,9 procent och högst 8,6 procent. Högst värde 2019 var 15 procent vilket visar på en förbättring med nära 7

procentenheter. Långtidsmobbningen minskar från 2,0 procent till 1,3 procent vilket innebär att 50 elever (2019, 78 st) varav 25 pojkar och 25 flickor upplever sig mobbade under länge tid. Störst är minskningen bland pojkar. 96 procent av eleverna uppger att de trivs i skolan.

Det förekommer mer mobbning på mellanstadiet 5,9 procent än på högstadiet 3,6 procent och den vanligaste mobbningen är verbal mobbning. Den mesta mobbningen förekommer på skolgården och i korridorerna. Mobbningen är något lägre för flickor 4,7 procent än bland pojkar 4,8 procent.

Samtliga skolors resultat gås igenom i september månad i samband med resultatdialoger. Då tas individuella planer fram för att arbeta vidare med detta resultat utifrån respektive enskild skola.

Arbetet med att motverka upplevelsen av mobbning pågår och visar på ett positivt trendbrott 2020.

91 procent av gymnasieeleverna upplever sig trygga. Det är en nivå som legat stilla ett antal år. Dock sticker ett program ut där upplevelsen är lägre. Detta analyseras och resultatet av analysen kommer att redovisas i tertialrapport 2. Då det gäller att elever i gymnasieskolan inte upplevt sig kränkta har andelen ökat med 4 procentenheter till 97 procent.

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Målvärde 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Målvärde män 2020 Jag känner mig

trygg på min gymnasieskola (%).

90 91 91 91 91 91

Kommentar

Årets utfall är det samma som 2019 det vill säga 91 procent. Det är en trend som legat där de senaste åren. Ett program har lägre siffror och där håller ansvarig rektor på att göra en separat analys över anledningen till detta. Analysen kommer redovisas i samband med tertialrapport 2.

Upplevelse av trygghet i kommunala förskolor. (Agenda 2030 mål 16)

95 96 96 95

Kommentar

Andelen vårdnadshavare som uppger på kundenkäten att deras barn är tryggt i förskolan är 96 procent vilket är samma värde som föregående år. Målvärdet är därmed överträffat.

Analys av utfallet är högt, positivt och konstant. Upplevelsen av trygghet ligger i nivå med de senaste fem årens värde.

(27)

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Målvärde 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Målvärde män 2020 Andel elever som

inte upplever sig mobbade i kommunala

grundskolor. (Agenda 2030 mål16)

94,2 93,9 95,3 95

Kommentar

Måluppfyllnadsgraden är 100 procent. 4047 elever har genomfört enkäten, 86,3 procent.

4,7 procent av eleverna (187 elever, 88 flickor och 99 pojkar) uppger att de är mobbade, (2019, 6,1 procent).

Spannet är 1,9 procent (2019, 3,7 procent) till 8,6 procent (2019, 15 procent).

Det förekommer mer mobbning på mellanstadiet 5,9 procent (2019, 6,8 procent) än på högstadiet 3,6 procent (2019, 5,4 procent).

Långtidsmobbningen minskar från 2,0% till 1,3% vilket innebär att 50 elever (2019, 78 stycken) varav 25 pojkar och 25 flickor. Störst är minskningen bland pojkar.

Andel elever som uppger att de trivs i skolan

96 96 96 96 96 96

Kommentar

Andelen elever som trivs i skolan ligger på 96 procent, vilket är samma höga nivå som de senaste tre åren och målet är uppnått.

Andel elever som inte upplever sig mobbade under lång tid i kommunala skolor. (Agenda 2030 mål 16)

98 98,7 100 100 100

Kommentar

Långtidsmobbningen minskar från 2,0%till 1,3% vilket innebär att 50 elever (2019, 78 st) varav 25 pojkar och 25 flickor.

Störst minskning bland pojkarna.

Andel elever i ÅK 8 som inte svarat positivt på frågan

"Har du blivit kränkt, utsatt eller på annat sätt illa behandlad av en annan elev under de senaste 30 dagarna"

86,4 84 90 90 90

Kommentar

Resultatet redovisas i samband med tertialrapport 2.

Andel elever i gymnasiet som inte svarat positivt på frågan "Har du blivit kränkt, utsatt eller illa behandlad av annan elev på skolan under de senaste 30 dagarna"

93 97 90 90 90

Kommentar

Utfallet har ökat från 93 procent år 2019 till 97 procent år 2020. Anledningen till ökningen analyseras för närvarande och kommer redovisas i samband med tertialrapport 2.

(28)

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Målvärde 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Målvärde män 2020 Andel elever i

ÅK 4 som inte svarat positivt på frågan

"Tänk på den senaste månaden. Har du blivit retad eller illa behandlad av en elev på skolan?"

90 78,6 90 90 90

Kommentar

Resultatet redovisas i samband med tertialrapport 2.