Nacka strand
Dok.Id 542549
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 1104
131 26 Nacka strand
Augustendalsvägen 20
08-561 656 30 08-561 657 99 måndag – fredag 08:00–16:30 E-post: mmd.nacka.avdelning3@dom.se
www.nackatingsratt.domstol.se
PARTER
Klagande
Sylvia Montan Piehl Ekorrvägen 15 191 45 Sollentuna
Ombud: Advokaten Carl-Johan Vahlén och jur. kand. Mats Cederqvist LEGIO Advokatfirma AB
Drottninggatan 94 111 36 Stockholm Motparter
1. Miljö- och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun Turebergs torg 1
191 86 Sollentuna 2. Petter Hellström Fågelsångsvägen 25 191 44 Sollentuna
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 20 december 2017 i ärende nr 403-48732-2017, se bilaga 1
SAKEN
Bygglov för tvåbostadshus m.m. på fastigheten Tofslärkan 22, Sollentuna kommun.
_____________
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
_____________
NACKA TINGSRÄTT
DOM
P 603-18Mark- och miljödomstolen
BAKGRUND
Miljö- och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun beslutade den 27 oktober 2017 att bevilja bygglov för uppförande av ett tvåbostadshus om 149 kvadratmeter, garage om 44 kvadratmeter och stödmur på fastigheten Tofslärkan 22. Sylvia Piehl Montan, ägare till fastigheten Tofslärkan 17, överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) som i beslut den 20 december 2017 avslog överklagandet.
Sylvia Montan Piehl har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M.
Sylvia Piehl Montan har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska upphäva nämndens beslut om bygglov. Hon har även begärt att mark- och miljödomstolen ska hålla syn på fastigheten. Till stöd för sitt överklagande har hon anfört i huvudsak följande.
Den aktuella fastigheten ligger inom området Turebergs villastad Edshöjden som är utpekat som skyddsvärt i kommunens kulturmiljöplan. Enligt 2 kap. 6 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska områdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Ny bebyggelse på obebyggd fastighet ska enligt 8 kap. 9 § PBL ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stadsbilden och kulturvärdena på platsen. Ett av syftena med den gällande detaljplanen, A54, är att området ska ha karaktären av villastad.
Nämndens beslut har meddelats i strid med syftena med för området gällande detalj- plan samt för området gällande planbestämmelser. Det har också meddelats i strid med kraven i PBL att beakta allmänna och enskilda intressen. Åtgärderna som ska vidtas enligt bygglovet strider även mot kraven på byggnadsverk, byggnads- produkter, tomter och allmänna platser i PBL.
2
Bebyggelsen i direkt anslutning till Tofslärkan 18 är enhetlig då det öster om fastigheten ligger en allmänning och det väster om fastigheten ligger Tofslärkan 17 som uppfyller kraven på enhetlig bebyggelse. Det är vidare inte godtagbart att godta ytterligare avvikelser än de som redan finns i området eftersom det strider mot syftet med detaljplanen. Även om nybyggnationen är ”mindre synlig från gatumiljö” på det sätt länsstyrelsen angett, kommer den att vara iakttagbar från vattnet. Det framgår inte i vilken utsträckning det beaktats av länsstyrelsen.
Bedömningen av byggnationens utformning kan inte begränsas till hur den ser ut från gatumiljö.
Syftet med detaljplanen att området ska ha karaktären av villastad medför att grönområden och lummighet ska beaktas vid beviljande av bygglov. Storleken på byggnaderna i det beviljade lovet satt i relation till tomtens storlek innebär en förtätning av området och att dess öppna karaktär där villor blandas med grönska går förlorad. Detta framstår ännu tydligare om man beaktar den balkong som finns på bostaden Tofslärkan 18 som saknas på de kartor som länsstyrelsen lagt till grund för sin bedömning. Eftersom balkongen slutar någon meter från tomtgränsen mot fastigheten Tofslärkan 22 och nämnden inte kunnat beakta den vid prövningen av bygglovet har nämnden inte heller kunnat beakta den vid bedömningen av den förtätande effekt nybyggnationen har.
Vid anläggande av en privat väg ska sikten vid vägutfarten beaktas. Denna upp- fyller inte de krav som ställs i 39 § väglagen (1971:948). Vägen ansluter till allmän väg rakt in i en trevägskorsning där sikten in på den privata vägen är skymd av ett garage och ett plank. Placeringen uppfyller således inte heller kraven i 8 kap. 9 § p. 2 PBL, eftersom planeringen av den obebyggda tomten inte har ordnats på så sätt att betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer. Vidare ska det, enligt 8 kap. 9 § p. 4 PBL, vid planeringen av en obebyggd fastighet finnas lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon. Detta har i aktuellt fall inte gjorts på ett tillfredsställande sätt eftersom storleken på de planerade
byggnaderna begränsar utrymmet och framkomligheten för större fordon. Vid en eventuell brand saknas det erforderligt utrymme för utryckningsfordon och man
NACKA TINGSRÄTT
DOM
P 603-18Mark- och miljödomstolen
borde ha hört med brandmyndigheten angående lämpligheten av utformningen av bebyggelsen. Även utrymmet för att vända t.ex. sop- och plogbilar är begränsat.
Den stödmur som kommer att behövas för vägen får inte plats där vägen är avsedd att läggas idag. Denna stödmur finns heller inte med på bygglovet. Att en stödmur kommer att behövas framgår av de erfarenheter man fått på fastigheten Tofslärkan 16 där man haft stora problem med dagvattenavrinning från vägen, trots befintlig stödmur.
Att vägen förläggs till fastighetens högra sida kommer att innebära betydande olägenhet för innehavaren av Tofslärkan 17. Man har inte heller hört henne i egenskap av fastighetsägare under bygglovsförfarandet. Enligt 9 kap. 25 § samt 5 kap. 11 § första och andra stycket PBL ska sakägare ges tillfälle att yttra sig om bygglovet påverkar detaljplanen.
Syn behövs på platsen för att visa hur beviljat bygglov skulle ändra karaktären på området på ett mer radikalt vis än vad som framgår av de kartor som legat till grund för den bedömning som gjorts. Med synen ska visas att bygglovet ger upphov till en mer förtätande effekt än vad kartorna ger intryck av samt att vägen inte kan
förläggas till den västra sidan av Tofslärkan 18, då det saknas utrymme för att i praktiken följa ritningarna där.
Sylvia Piehl Montan har till stöd för sitt överklagande åberopat ett flertal handlingar från Lantmäteriet och Sollentuna kommun.
DOMSKÄL Frågan om syn
Enligt 3 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska domstolen hålla syn på stället om det behövs. Mark- och miljödomstolen har gått igenom handlingarna i målet. Med hänsyn till den utredning som finns i målet anser
domstolen att syn på platsen inte behövs för den prövning som domstolen ska göra.
Domstolens bedömning påverkas inte av klagandens invändning om att underlaget
4
inte varit fullständigt då en balkong på huvudbyggnaden på Tofslärkan 18 saknats vid gjord bedömning. Yrkandet om syn ska därför avslås.
Mark- och miljödomstolens bedömning i sak
Tillämpliga bestämmelser, utöver nedan angivna, framgår av länsstyrelsens beslut.
Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning vad avser att sökta åtgärder är förenliga med gällande planbestämmelser och att något
planmässigt hinder för bygglov därmed inte föreligger. Domstolen har därvid funnit att byggnadshöjden är korrekt beräknad. Någon skyldighet för nämnden, jämlikt 9 kap. 25 § PBL, att låta klaganden yttra sig över ansökan har därmed inte förelegat.
Klaganden har framfört att det planerade huset inte passar in i områdets karaktär.
Klaganden har därvid bl.a. framhållit att underlaget för prövningen inte varit
fullständigt då en balkong på huvudbyggnaden på Tofslärkan 18 saknats. Mark- och miljödomstolen gör i denna del följande bedömning.
Fastigheten Tofslärkan 22 styckades av från fastigheten Tofslärkan 18 år 2015. I förrättningen fastslog Lantmäteriet att den nya fastigheten var varaktigt lämpad för bostadsändamål. Syftet med regleringen var att fastigheten skulle bebyggas med bostadshus. Då gjord fastighetsbildning förutsatte att tomten kunde nås från Ringvägen genom ett vägservitut på den östra sidan av fastigheten Tofslärkan 18.
År 2016 gjordes vägservitutet till en del av fastigheten Tofslärkan 22 genom
fastighetsreglering, och år 2017 gavs Tofslärkan 22 rättighet genom servitut till väg på den västra sidan av Tofslärkan 18.
Mark- och miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning att den planerade vägen och anordnandet av tomten i övrigt uppfyller kraven i såväl 2 kap. 6 § som i 8 kap.
9 § PBL. Byggnaderna bedöms också uppfylla kraven i 8 kap. 1 § 2 PBL på en god form-, färg- och materialverkan. Den nya bebyggelsen kan enligt domstolen inte anses förändra områdets karaktär och den närmaste omgivningen på ett sätt som utgör skäl att neka bygglov.
NACKA TINGSRÄTT
DOM
P 603-18Mark- och miljödomstolen
Vad gäller den omnämnda balkongen på Tofslärkan 18 finner mark- och miljö- domstolen att denna inte kan anses påverka bedömningen av områdets karaktär i någon betydande grad. Att underlaget i denna del varit bristfälligt utgör därmed inte skäl att göra någon annan bedömning än länsstyrelsen. Domstolen har i samman- hanget beaktat att även den nya byggnaden kommer att uppföras med stora balkonger, vilket enligt domstolen är förenligt såväl med gällande plan som med bestämmelserna i PBL.
Klaganden har till stöd för sin talan också framfört synpunkter i fråga om
fastighetens utfart och hur vägen är tänkt att utformas. Mark- och miljödomstolen gör i dessa delar följande bedömning.
Den nu valda lösningen innebär att man frångår den lösning som var aktuell i och med fastighetsbildningen, dvs. en utfart öster om huvudbyggnaden på Tofslärkan 18. Nu kommer istället den befintliga utfarten på Tofslärkan 18 att användas, vilket kommer att medföra en viss förändring mot idag i form av något ökad trafik. Den trafikökning som normalt genereras från ett tvåbostadshus kan dock inte, enligt domstolens bedömning, föranleda någon större försämring ur trafiksäkerhets- synpunkt. Vad klaganden har anfört om siktförhållandena på platsen ger inte anledning till någon annan bedömning.
Bredden på det område som omfattas av vägservitutet är vid den kritiska punkten i anslutning till huvudbyggnaden på Tofslärkan 18 cirka 4,5 meter, vilket bör vara tillräckligt för att kunna anlägga en enklare skaftväg i sluttningen. Vad klaganden har anfört om behovet av en stödmur och åtgärder för att hantera dagvatten medför inte någon annan bedömning. Av handlingarna framgår vidare att ytan för den från början avsedda infarten synes kunna nyttjas som parkeringsplats. Såvitt mark- och miljödomstolen kan bedöma är utrymmet sådant att även större fordon kommer att kunna ta sig fram till fastigheten. Vad klaganden har anfört i dessa delar utgör därför inte skäl att ändra beslutet.
6
Vad gäller frågan om de olägenheter som de beviljade åtgärderna kan komma att medföra för klaganden gör mark- och miljödomstolen sammanfattningsvis följande bedömning.
Enligt 2 kap. 9 § PBL ska planläggning av mark och vattenområden samt lokali- sering, placering och utformning av byggnadsverk inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket medför en betydande olägenhet för om- givningen. Toleransnivån för vad som i det enskilda fallet är att betrakta som en betydande olägenhet för omgivningen är beroende av det aktuella områdets karaktär och förhållandena på orten (prop. 1985/86:1 s. 484). Även om de sökta åtgärderna kommer att innebära en viss förändring för de redan boende i området anser mark- och miljödomstolen att det inte är fråga om någon sådan betydande olägenhet som avses i 2 kap. 9 § PBL. Skäl att neka bygglovet på denna grund föreligger således inte.
Mot bakgrund av det ovan anförda finner mark- och miljödomstolen således att nämnden har haft fog för sitt beslut att bevilja sökt bygglov. Överklagandet ska därmed avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV427)
Överklagande senast den 5 juni 2018. Prövningstillstånd krävs.
Elisabet Wass Löfstedt Jonas T Sandelius
_____________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Elisabet Wass Löfstedt, ordförande, och tekniska rådet Jonas T Sandelius. Föredragande har varit tingsnotarien Li Björk.
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 3
INKOM: 2018-01-31 MÅLNR: P 603-18 AKTBIL: 4
Bilaga 1
www.domstol.se DV 427 • Producerat av Domstolsverket • 2014-07
ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR – DOM I MÅL SOM HAR ÖVER- KLAGATS TILL MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN
Den som vill överklaga mark- och miljödom- stolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivel- sen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hov- rätt.
Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns an- given på sista sidan i domen.
För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen läm- nar prövningstillstånd. Det görs om:
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva över-
klagandet.
Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast.
Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och mil- jööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om:
1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn, datum för domen samt målnummer,
2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd,
3. grunderna (skälen) för överklagandet,
4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas
med varje bevis.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet.
Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre in- stanser om någon överklagar avgörandet dit.
Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.
