Påklädning av offentliga skulpturer

Konstvetenskapliga institutionen

PÅKLÄDNING AV OFFENTLIGA SKULPTURER

Författare: Marie Engelbrekt

^©

Påbyggnadskurs (C) i konstvetenskap

Vårterminen 2021

Handledare: Karin Wahlberg Liljeström

2 ABSTRACT

Institution Uppsala universitet. Konstvetenskapliga institutionen,

Ämne Konstvetenskap

Författare Marie Engelbrekt

Titel och undertitel: Påklädning av offentliga skulpturer Engelsk titel Dressing up public sculptures Handledare Karin Wahlberg Liljeström Ventileringstermin Vårterminen 2021

Innehåll/Content: The study concerns the phenomena of human interaction by using

temporary object on public sculptures. The purpose was to examine whether the perception

of the sculpture changes. I used semiotics, hermeneutic and perception psychology for my

analysis. I studied the objects/clothes/sculptures by themselves and their combined

expression. I found several purposes of human interaction such as technical, traditional,

religious (or other belief), reactivation of a person or deed, artistic, contemporary critic of a

social or personal nature. I also conducted a qualitative survey and I dressed up three

sculptures. Dressing on sculpture sometimes border into iconoclasm. The cultural context

and pre-understanding are crucial for how the viewer reads the expression of meaning. The

interaction changes the meaning of the original sculpture and places the sculpture in the

present. The design of the sculpture and the color of the object/clothes can strongly

influence the expression and interpretation of the temporary work. Human interaction is

often contemporary commenting and can be directly connected to the sculpture's design,

scale, placement and expression of meaning. It can also be completely disconnected and

only used as a canvas. The embedded context gives the viewer an opportunity for self-

understanding of our existence. The dressed sculpture can actively create it´s social and

cultural context. The sculptor's intention is interpreted by the viewer in a dialogue where the

viewer can respond through physical clothing or other interaction. My thesis and conclusion

are that temporary changes made on public sculptures, with the help of mainly perishable

materials, temporarily changes the sculpture's message and the viewer's perception. It is our

prejudices about art and artists that prevent us from perceiving the message.

3

1 Inledning 4

1.1 Syfte och frågeställning 6

1.2 Material och avgränsning 7

1.3 Teori och metod 9

1.4 Tidigare forskning 13

2 Påklädning av offentliga skulpturer. 16

2.1 Tekniskt eller konstnärligt syfte 18

2.2 Religiöst (eller annan trosuppfattnings) syfte 20

2.3 Traditionsenligt syfte 21

2.4 Reaktivering 24

2.5 Personhyllning/ reaktivering 27

2.6 Personkritik/ Ikonoklasm 28

2.7 Samhällskritik/ Homosexuellas rätt 31

2.8 Samhällskritik/ Kroppssyn 32

2.9 Samhällskritik/ Äldre skulpturers könsroller 34

2.10 Samhällskritik/ Nutida könsroller 35

2.11 Syfte att förändra tidsuppfattning 36

2.12 Syfte att förändra av budskap 37

2.13 Påklädarnas roll 38

3 Semiotisk analys av iscensatt påklädning 40

4 Avslutande diskussion: 44

4.1 Slutsats 48

5 Sammanfattning: 50

6 Käll- och litteraturförteckning 51

6.1 Litteratur och tidningsartiklar 51

6.2 Websidor 54

6.3 Övriga källor 56

7 Bildförteckning och bilder 57

8 Sammanställning enkät 62

4

1 INLEDNING

I tonåren tyckte jag att det var spännande när någon vågade bryta mot konventioner genom att sätta ett klädesplagg på en offentlig skulptur. Det förmänskligade skulpturen och kunde förstärka känslan att statyn exempelvis frös och faktiskt behövde en mössa. Intresset aktualiserades igen då jag själv arbetade med skulpturer som vuxen. Jag skulpterade mina figurer nakna för tydligare se kroppens riktningar och proportioner. Sedan ägnade jag lång tid att fundera över hur mina figurer skulle vara klädda. Uttrycket i kläder var så starkt och försatte skulpturen tydligt i tid och rum. Om jag gjorde ett dåligt val förlorade skulpturen sin trovärdighet. Det som fick mig att ytterligare intressera mig i för ämnet var Charlotte

Gyllenhammars knappt meterhöga skulptur In waiting som invigdes i Farsta 2013.

Bild 2 In waiting av Charlotte Gyllenhammar 2013, brons 95 cm hög, Farsta. Foto: Författaren.

Skulpturen föreställer ett litet barn klätt i en gammaldags stor klänning med halskrage. På invigningsdagen var hon dessutom försedd med ett rött band knutet över hennes armar till en stor rosett.

¹

Estoardo Barrios Carrillo ansåg denna skalliga flicka opassande i området.

Han tyckte flickan minde om överklassen på 1700 - 1800-talets som klädde sina barn i peruk.

Han hade liksom jag reagerat på hur publiken omedelbart börjat klä den kala hjässan och med olika huvudbonader, halsband eller sjalar.

²

1 Madeleine Sjöstedt, madeleinesjostedt.wordpress.com.””In waiting” invigd i Farsta centrum” 2013-12-05.

Besökt 2020-02-25.

2 Estoardo Barrios Carrillo, fria.nu, ”En främmande fågel i förorten”. 2014-01-20. Besökt 2020-02-25.

5

2 3

Bild 3 och 4 In waiting av Charlotte Gyllenhammar 2013, Farsta, Stockholm. Foto: Författaren.

Frågan som väcktes hos mig var vad som hände med skulptrisens mening och hur

påklädningarna påverkade betraktarnas reception av det påklädda verket. Varför valde man

att placera en halsduk kring dess hals? Var det av omtanke som skydd mot kylan? Upplevde

de skulpturen som ett verkligt barn? Ville de täcka den otrevliga halskragen- den som tydligt

försatte skulpturen i tid och samhällsklass? Var bollen ditplacerad för att flickan skulle kunna

leka?

6

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Syftet har varit att undersöka ifall perceptionen av skulpturen förändras i och med att verkets kläs på med kläder eller föremål. Jag har valt att kalla detta påklädning vilken utförs av påklädaren. Det är en frågeställning som det skrivits mycket lite om. När skulpturen rests på plats anser man att verket är färdigställt. För att förstå huruvida perceptionen förändras kommer jag att beröra frågor som:

Påklädarens syfte Vad är syftet med påklädning av kläder eller föremål på offentliga skulpturer?

Föremålets betydelse Vilken innebörd har föremålet/klädesplagget i sig?

Ikonoklasm När blir påklädningen betraktad som förstörelse?

Var är brytpunkten mellan negativ (ikonoklasm/ förstörelse) och positiv (gullig, rolig, dekorativ, intressant) påklädning?

Betraktarens perception Vad händer med betraktarens perception när

föremålet/klädesplagget placeras på eller invid en skulptur?

Verkets mening Vad händer med konstverkets ursprungliga uttryck?

Skapas ett nytt temporärt konstverk och en ny mening?

Är påklädaren medskapare (om än tillfällig) till verket?

Min tes är att tillfälliga förändringar som görs på offentliga skulpturer - med hjälp av

förgängliga material - temporärt ändrar skulpturens budskap och betraktarens perception.

7

1.2 MATERIAL OCH AVGRÄNSNING

Det finns mycket lite skrivet om påklädningar av offentliga skulpturer. Till grund har jag haft avhandlingen Skulptur i folkhemmet: den offentliga skulpturens institutionalisering,

referentialitet och rumslig situationer 1940 – 1975, samt böckerna Konstverkens liv i offentlig miljö och Gerillaslöjd: garngraffiti, DIY och den handgjorda revolutionen.

³

Två vetenskapliga arbeten har haft stor inverkan på uppsatsen: Skulptur, klotter och ”motmonument” och The Destruction of Art: Iconoclasm and Vandalism since the French Revolution.

⁴

Jag har inte fördjupat mig i påklädningar som kan hänföras till ikonoklasm men redogör för ett exempel av dylika publika interaktioner i syfte att påvisa skillnaden gentemot de övriga

påklädningarna.

Med hjälp av tre sökmotorer på internet fann jag artiklar och texter rörande fenomenet.

⁵

Utifrån det materialet utformade jag en enkät med bilder av påklädda skulpturer för att ta reda på betraktares uppfattning om dem. För att få svar på ifall betraktarna förändrade sina uppfattningar om skulpturer med olika påklädningar försåg jag tre olika skulpturer med samma klädesplagg och föremål. Jag valde en kvinnlig nakenakt, ett manligt känt personporträtt och en könsneutral björn. Skulpturerna var differentierade i storlek och konstnärlig stil. Urvalet av skulpturerna grundade sig på att jag ville se ifall kön, stil och storlek påverkade perceptionen av påklädningarna. Föremålen valdes utifrån påklädningar jag mött i tidningsartiklar. Jag provade kläder med tydlig könstillhörighet (flickklänning,

3 Jessica Sjöholm Skrubbe, Skulptur i folkhemmet: den offentliga skulpturens institutionalisering, referentialitet och rumsliga situationer 1940-1975. Makadam förlag, Göteborg, 2007. Diss.

Sven Sandström, Mailis Stensman, Beate Sydoff, Konstverkens liv i offentlig miljö, Sveriges Allmänna Konstförening, Publikation 91, Stockholm 1982.

Frida Arnqvist Engström, Gerillaslöjd: garngraffiti. DIY och den handgjorda revolutionen. Hemslöjdens förlag, Stockholm, 2014.

4 Jessica Sjöholm, Skulptur, klotter och ”motmonument ”, Paper från ACSIS nationella forskarkonferens för kulturstudier, Norrköping 13 - 15 juni 2005. Konferensrapport publicerad elektroniskt på

www.ep.liu.se/ecp/015/. Nedladdad 2020-02-27.

Dario Gamboni, The Destruction of Art. Iconoclasm and Vandalism since the French Revolution. Reaktion books Ltd, London 1997. (2007).

5 Google, Safari och Bing. Sökorden jag använde var skulptur/staty/kläd/påklä/offentlig. Materialet utökades genom att använda bildsökningsfunktionen och översätta sökord till engelska och franska. Sökningarna utfördes i mars/april 2020 under Coronapandemins inledning, vilket innebar att flertalet tidningssajter var öppna och betalningsfria.

8 manskavaj), huvudbonad (sommarkeps, vintermössa), ätbart (kexpaket, godisbit), föremål som indikerade kön/ålder (slips, barnväska) och föremål för avidentifiering (pappåse).

5 6 7

Bild 5 Madeleine de Poitou av Curt Thorsjö, 1965, Årsta, Stockholm. Foto: Jennifer Engelbrekt Tchang.

Bild 6 Sittande björn av Mikko Hovi, 1956, Årsta, Stockholm. Foto: Författaren.

Bild 7 Willy Brant av Rainer Fetting, 2007, Hammarbyhöjden, Stockholm. Foto: Jennifer Engelbrekt Tchang.

De allra flesta föremålen visade sig omöjliga att använda på alla tre på grund av

storleksskillnaden och skulpturernas utformning (bild 5-7). Jag använde därmed väskan som gemensamt föremål eftersom denna påverkades ringa av skillnaden i storlek och utformning (bild 47). För att undersöka en skulptur med olika föremål valde jag den mer neutrala

björnen för att prova olika föremål på samma skulptur (bild 39-46).

Jag valde att göra en kvalitativ enkät för att ge möjlighet till längre svar.

⁶

Kanske fanns det frågeställningar och tolkningar som jag missat. Jag avstod att ställa frågorna in situ i

förhoppningen att jag skulle kunna få fler svar under den begränsade tiden samt att minska risken för att jag som utfrågare med min ålder, härkomst, betoning eller liknande skulle styra svaren. Enkäten omfattade frågor om sexton påklädningar.

⁷

Jag delade den på sociala

medier och till konststuderande.

⁸

Enkäten kom att omfatta tolv respondenter. Eftersom underlaget blev så ringa har jag lagt mindre vikt vid den. Men enkäten gav viktiga aspekter på påklädningarna som jag har valt att ta med.

6 Jan Trost, Oscar Hultåker, Enkätboken, Studentlitteratur AB, Lund 2016.

7 Sammanställning enkät, sid 62.

8 Facebook, Instagram och studerande på Konstvetenskap C, 2019/20, 30 p, distans, Uppsala universitet.

9 Uppsatsen är uppdelad efter vad jag själv uppfattade som syftet med påklädningarna, detta efter att jag tyckte mig se ett mönster bland de påklädningar jag funnit i källmaterialet. Det gav en tydligare överblick och materialet kunde lättare analyseras. Indelningarna är

personliga och man skulle givetvis kunna gjort en helt annorlunda uppdelning. Det var mitt sätt för att kunna greppa vad det var jag såg och upplevde. Genom att föra in en påklädning under en viss rubrik belyser jag en aspekt av påklädningen. Uppdelningen efter syfte gjorde att jag lättare kunde avläsa påklädarens syfte, betraktarens reception och vad som hände med verkets uttryck och mening.

Jag försökte begränsa mig till påklädningar utförda i Sverige, men blev tvungen att använda internationella källor eftersom det var svårt att finna tillräckligt med svenska exempel.

⁹

Jag har helt avstått från naturliga förändringar av skulpturer som snö, regn, fåglar, fågelträck, och ansamlingar av vatten. Av utrymmesskäl fick jag bortse från avklädarens roll och konstnärernas reaktioner på påklädningarna.

1.3 TEORI OCH METOD

Semiotik är läran om tecken.

¹⁰

Ferdinand de Saussure använde ordet semiologi för sin strukturalistiska teckenteori. Han belyste det sociala sammanhanget i vilket tecken används.

De Saussure anser att ordet både är tecken för ljud och tecken för sin betydelse. Alla tecken är godtyckliga. De inbegriper även vissa gester, ljudhärmande ord och pantomimiska

rörelser.

¹¹

De Saussure formulerade de grundläggande begreppen signifié (signified - det betecknade) och signifiant (signifier - det betecknande). Signifié är själva konceptet, formen av något, den mentala bilden av exempelvis en hund, eller än mer det hundlika som gör att man tänker på hund och inte lyktstolpe. Signifiant kan vara ljudet vi åstadkommer när vi uttalar ordet för hund, bilden vi tecknar eller bokstäverna som betecknar denna h-u-n-d.

9 Jag använde i huvudsak svenska, engelska och franskspråkiga källor eftersom det är språk jag själv förstår.

10 Följande kapitel bygger på Søren Kjørup, Människovetenskaperna: Problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori, Studentlitteratur AB, Lund 2009 (2008), sid 217-224.

Ferdinand de Saussures (1857-1913): Cours de linguistique générale, (Kurs i allmän lingvistik), Paris 1971 (1916), sid 99-100.

10 Charles Sanders Peirce formulerade sin pragmatiska semiotik.

¹²

Peirce såg uttrycket och språket som medel. Mellan signifié och signifiant finns olika varianter av likheter. Peirce benämner indexiala, ikoniska och konventionella tecken. Index har med fysisk anknytning till objektet som exempelvis ett tassavtryck. Det finns en närhet mellan uttryck och innehåll.

Ikon är ett bildtecken som liknar innebörden, till exempel en tecknad hund. Till sist har vi symbolen vars anknytning tillkommit av konvention liksom bokstäverna med vilka vi skriver h-u-n-d. Ett fotografi kan både vara en ikon och ett index. Ett tecken kan inte stå ensamt utan kräver en mänsklig uttolkare för att förstås. Interpretant är känslan, tanken, idén, tolkningen som tecknet väcker. Tecken knutet till ett objekt tolkas till ett nytt tecken som benämnes första tecknets interpretant. Det leder till ändliga tolkningar.

¹³

Peirces semiotik är en dynamisk process liksom den hermeneutiska cirkeln. Abduktion innebär att man drar en slutsats från indicier eller indexiala tecken. I bildsemiotik skapas meningsproduktionen när betraktaren - uttolkaren och verket - tecknet möts. Min förförståelse styr hur jag tolkar tecknets delar.

¹⁴

Hermeneutik är tolkning och läran därav. Begreppet uppstod kring 1808 när Friedrich Daniel Ernst Schleiermacher beskrev sin teori för sin tolkning och metodlära.

¹⁵

På mitten av 1700-talet grundlade filosofen Alexander Baumgarten den moderna filosofiska estetiken.

¹⁶

Baumgarten använde begreppet Verwechslung där tanke och perception

förvirras och i detta kan vi se och inse ett konstverks idé. Konst är en materialiserad idé som

12 Charles Sanders Peirce, Charles Hartshorne, Paul Weiss, ”Collected Papers of Charles Sanders Peirce”: Exact logic and The Simplest Mathematics, Volym 3, 1931, sid 359 – 366. Books.google.se. Besökt 2020-12-18.

David Plowright, Charles Sanders Peirce: Pragmatism and Education. Books.google.se, sid 56 – 67. Besökt 2020- 12-18.

13 Anne D´Alleva, Methods & theories of Art History, 2. uppl,Laurence King Publishing Ltd, London, 2018 (2004), sid 26–29.

14 Jfr Sjöholm Skrubbe, (2007), sid 26.

15 Friedrich Daniel Ernst Schleiermacher (1768 - 1834), Grundliniender Grammatik: Hermeneutik und Kritik, 1808.

Ordets ursprung för hermeneutik är inte helt klarlagt än men enligt Nicholas Davey kommer det från Hermes, som var de grekiska gudarnas sändebud.Han hade till uppgift att tolka Gudarnas vilja för att översätta och kommunicera det till människorna. Han hade också en vägledande funktion för människor i mörker.

Nicholas Davey, ”The hermeneutic of seeing”. Edited by Ian Heywood och Barry Sandywell; Interpreting Visual Culture: Explorations in the Hermeneutics of Vision: Rethinking the visual in contemporary theory, 1999-01-29.

Ebookcentral.proquest.com/lib/uu/reader.action?docID= 235245, recreated from Uppsala universitet on 2020- 05-14. sid 6.

16 Alexander Baumgarten, (1714 - 1762). Nicholas Davey ”Baumgarten´s Aesthetics: A Post-Gadamerian Reflection”, British Journal of Aestetics, Vol. 29, No 2, 1989. Jfr Davey. a.a. 1999, sid 7-8.

11 kan öppna våra ögon. Vi ser det inbäddade budskapet som är annorlunda från det vi såg först.

¹⁷

Georg Friedrich Meier slår ihop förståelserna till en allmän hermeneutik 1757.

¹⁸

Den nya filologin skildras i Friedrich August Wolf och Friedrich Asts verk från 1808, där de myntade uttrycket Geist som står för kulturell och individuell förståelse av text.

¹⁹

De beskrev den hermeneutiska cirkeln vilken innebär att man förstår helheten genom delarna och delarna genom helheten. År 1819 föreläste Schleiermacher där han skiljde på förståelse och förklaring. Det senare är en retorisk uppgift. Förståelsen är hermeneutik och delades upp i grammatik och psykologi.

²⁰

Schleiermacher hade en mer teknisk-psykologisk teori som försökte förstå texters formella struktur och författarens ursprungliga mening.

²¹

Wilhelm Dilthey resonerade vidare där Schleiermacher slutade; om att förståelse för

kulturella uttryck kräver kännedom om skaparens kontext. Genom att leva sig in i exempelvis en bok fyller vi i det skeende texten utelämnar mellan händelser. Diltheys drev därmed en vetenskapsteoretisk och en livsfilosofisk linje.

²²

Martin Heidegger drev tre linjer: hermeneutisk, fenomenologisk och den existentiella.

²³

Heidegger ansåg att människan både som skapare och betraktare av konst befinner sig i en slags öppenhet. Där kan konstnären uttrycka en kulturell förståelse av varandets mening.

Betraktaren kan uppleva konsten, men inte rationellt förklara densamma. Då skulle den endast ha ett estetiskt värde vilket Heidegger var emot. Han menade att konsten inte kan föreställa, ej heller vara symbolisk. Konstverk i sig är ett kulturellt paradigm.

²⁴

Hans-Georg Gadamer menade att vår förståelse kommer ur vår förförståelse. Konstnären färgas av den historia, kulturella och sociala kontext hen lever i och detta kan avläsas i

17 Davey a.a. 1999, sid 4-7. Verwechslung betyder förvirring. Davey använder översättningen confusion.

18 Georg Friedrich Meier (1718 - 1777), ”föreläsningsanteckningar Versuch einer allegemeinen Auslegungs kunst (Utkast till en allmän tolkningsskonst”), 1757…”. Enligt Kjørup a.a. sid 237.

19 Friedrich August Wolf (1759-1824) och Friedrich Ast (1778-1841), Grundlinien der Grammatik, Hermeneutik und Kritik, 1808. Enligt Kjørup a.a. sid 237.

20 Kjørup a.a. sid 237-240.

21 Davey a.a. 1999, sid 4.

22 Wilhelm Dilthey (1831-1911), Dilthey Selected Writings, H.P. Rickman, Cambridge, 1979, sid 35-45, sid 50.

Books.google.com. Besökt 2020-12-18.

23 Martin Heidegger (1889 - 1976), Kjørup a.a. sid 233-252.

24 D´Alleva a.a. sid 118-120.

12 dennes verk.

²⁵

Gadamer menade att konsten med tiden får en ny mening som konstnären inte kunde ha förutsett. Den nutida betraktaren tolkar verket enligt sin förståelsehorisont, sin tids sociala och kulturella kontext. I den ingår även de fördomar betraktaren vid tolkningsögonblicket har. Den hermeneutiska tolkaren försöker att anpassa den egna

förståelsehorisonten med konstverkets. En dialog uppkommer mellan den nutida uttolkaren och konstnärers intentioner. I den processen förändras bådas horisonter. Gadamer menade att man ur tidigare verk och texter kan avläsa budskap som kan vidga vår nuvarande jag.

Betydelsen är underliggande och man måste gå bortom det skrivna ordet. Heidegger var mer koncepthistoriskt grävande om vårt tänkande och vår existens.

²⁶

Heidegger och Gadamer menade att tolkning inte är linjär utan cirkulär. Dilthey menade att förståelsen av helheten är baserat på dess delar och förståelsen av delarna är baserad på dess helhet. Det är den hermeneutiska cirkeln. På samma sätt som Ast och Wolfs beskrev 100 år tidigare. Det påminner om Peirce.

²⁷

Vid en föreläsning 1967 lägger Hans Robert Jauss till mottagarens Erwartungshorizont. Han utvecklade en receptionsestetisk teori där läsaren ses som medskapande i läsningen. En verksanalys måste innehålla diakrona och synkrona perspektiv samt en samtidsanalys av litteratur och historia.

²⁸

Mieke Bal menade i sin bok 1999, att konstverket i sig aktivt producerar betraktarens subjektivitet och aktivt skapar sin sociala och historiska kontext.

²⁹

Hennes tankar går emot traditionella konsthistorikers fixering vid verkets tillblivelsepunkt. Hon förenar semiotik och hermeneutiska cirkeln genom sitt betraktningssätt.

Inom hermeneutiken är alla konstverk meddelande till betraktare. De tolkas av människor med hjälp av normer. När man studerar omvärlden är vår tolkning och förståelse att bygga på våra tidigare erfarenheter.

³⁰

Vår förförståelse består av lagrade sinnesintryck vilka vi använder som verktyg när vi tolkar vår omvärld. Tolkningen är subjektiv.

³¹

Semiotiken möter

25 Hans-Georg Gadamer (1900-2002), Sanning och metod, 1960, enligt Kjørup a.a. sid 244-249.

26 Davey a.a. 1999, sid 5-6.

27 D´Alleva a.a. sid 121.

28Hans Robert Jauss (1921-1997), Kjørup a.a. sid 246-250, Erwartungshorizont betyder förväntningshorisont.

29 Mieke Bal; In Quoting Caravaggio: Contemporary Art, Preposterous History, 1999, enligt D´Alleva a.a. sid 122.

30 Per-Johan Ödman, Tolkning förståelse vetande: Hermeneutik i teori och praktik, Studentlitteratur AB, Lund 1994, sid 7-17.

31 Ödman a.a. sid 45 - 56, 1994. sid 78.

13 här hermeneutiken. Tolkningen är en pågående process, själva statyns avtäckande är bara en del av den hermeneutiska cirkeln där meningsbyggnaden fortsätter att pågå. Semiotiken kan ses som verktyg i den pågående tolkningsprocessen.

E H Gombrich beskrev perceptionspsykologi i sin bok från 1959.

³²

En bild byggs upp av motiv. Verkligheten återges som symboler som skapats efter schema och justering.

Gombrich använde semiotikens synsätt. Han menade att en illustration av exempelvis en soffa, är ett tecken för den verkliga soffan. Människans medfödda färdighet att känna igen människoansikten leder till att vi gärna tolkar in ansikten i vår omgivning. Vi projicerar det på vår omvärld. Gombrich kallade detta klassificering.

³³

Gombrich diskuterade åskådarens roll då denne tolkar bilder.

³⁴

Resonemanget påminner åter igen om hermeneutiken, med Diltheys tankegångar om att man genom sin inlevelse fyller i det som utelämnats i ett verk. Människor tolkar in motiv, projicerar i slumpmässiga former. Betraktaren fyller också i det konstnären utelämnat. Det kallas styrd projicering och finns i de flesta bilder, i synnerhet under impressionismen. För att projiceringen ska fungera så måste betraktaren veta hur luckan ska fyllas i och det måste finnas ett utrymme att göra det på. Åskådaren måste ibland också ha förkunskaper. När man tolkar bild är det svårt att skilja från projicering, igenkänning eller gissning. Perspektiv, anamorfoser, trompe l´oeil påverkar vårt seende och tolkning av verket. Gombrich diskuterade detta ur gestalt- och perceptionspsykologiska aspekter. Han kom fram till att vi utifrån våra förkunskaper gissar oss till en första tolkning. Hjärnan försöker hitta den enklaste tolkningen. Här lutade han sig åt Karl Poppers teori om antagande av regelbundenhet, efter ett schema, där man gör en första gissning som gäller till dess den vederläggs.

³⁵

1.4 TIDIGARE FORSKNING

Min undersökning har utgått från de idéer Jessica Sjöholm ger uttryck för i en artikel från en forskarkonferens för kulturstudier 2005.

³⁶

Hon hävdade att alla former av visuella

32 Följande bygger på: E H Gombrich(1909-2001), Konst och illusion, Uddevalla, 1972, (1959).

33 Gombrich a.a. del 2.

34 Gombrich a.a. del 3.

35 Sir Karl Popper (1902-1994).

36 Jessica Sjöholm, ”Skulptur, klotter och ´motmonument´” Kulturstudier i Sverige, nationell forskarkonferens, 13 - 15 juni, 2005. Norrköping. Redaktör Bodil Axelsson och Johan Fornäs. Konferensrapport publicerad elektroniskt på www.ep.liu.se/ecp/015/. Nedladdad 2020-02-27.

14 kommentarer påverkar skulpturens reception.

³⁷

Kommentarer kan antingen vara

subtraherande från skulpturen eller adderande. Sjöholm anser att kommentarerna inte ska ses som meningslösa utan en handling som har exempelvis estetisk, politisk eller religiös orsak. Sjöholm ansåg att man kan tolka kommentarerna rent hypotetiskt. För att ta reda på den verkliga orsaken behövs en empirisk undersökning. Det är den undersökningen jag har försökt inleda.

Sjöholm har i sin forskning intresserat sig för de kommentarer som gjorts på skulpturers könsdelar och lägger genusperspektiv på detta. Hon hävdade att de påverkar skulpturen som ikoniskt tecken. Nakna skulpturer vars kön bemålas gör att betraktaren blir medveten om dess kön och inte längre bara ser formen av en kvinnlig kropp. Det ikoniska tecknet har förändrats. Hon ansåg att kommentarerna tar bort betraktarnas estetiska raster. Betraktaren kan inte längre enbart läsa skulpturen som en bärare av ett konstnärligt innehåll.

Förslitningsskador av mänsklig beröring kan på samma sätt förstärka det uttryck som finns.

Ett exempel Sjöholm gav är en naken kvinnoskulptur som står på knä med armarna

uppåtsträckta och bakåtlutade med ett ansikte av vällust som vid ett tillfälle fått potatismos i ansikte och i skrevet. Det förstärker den pornografiska undertonen som finns i skulpturens uttryck.

De visuella kommentarerna kan också vara protester mot skulpturernas konventionella könsstereotyper där exempelvis ett feministiskt tecken protesterar mot könsideologin. Vissa skulpturer förses med kläder mot kylan vintertid. Kanske som värmande omtanke men också ett sätt att klä på nakenheten och skyla den mot publikens blickar. Kläder placerar in

skulpturen i tid och sociokulturell kontext. Sjöholm såg kommentarerna som ett uttryck för publikens ständiga förhandling om konstverkets uttryck. Kommentarerna reaktiverar skulpturen. Ytan kan också ses som en ledig duk att uttrycka sig på då det gäller

betongväggar, elhus och dylikt. Hon menade att kommentarer på skulpturer ändå är ett tillägg till det som skulpturen redan uttrycker. Kommentarerna är temporära på permanenta gestaltningar. De ställer frågor, problematiserar och ger eventuell kritik.

³⁸

37 Sjöholm, 2005, sid 6 - 12, eller sid 944 – 950.

38 Sjöholm, 2005, sid 14 eller sid 952.

15 Min idé är att gå vidare från hennes tankar. Reflektera kring de olika påklädarnas syften och hur påklädningarna förändrar skulpturens syfte. Gräva djupare och förstå på vilket sätt olika föremål och kläder förändrar. Påklädningarna förflyttar fokus, sätter ett utropstecken – en kommentar till det de själva lagt märke till. Är det föremålen i sig eller de specifika

skulpturernas uttryck som lägger grogrund till ett eventuellt nytt temporärt uttryck. Vad händer med föremålets respektive skulpturens uttryck när man sätter ett och samma

föremål på olika skulpturer? Vad är det som gör att vår tolkning ändras? Våra förkunskaper?

Föremålen i sig? Skulpturen?

Dario Gamboni har skrivit om de närliggande publika interaktioner som kan räknas som vandalism.

³⁹

Gamboni ser ett skeende i tre steg där skapande eller produktion av verket är det första. Det andra steget är själva varandet. Till sist följer förstörelse. Gamboni menade att man kan se skapandet som en dualitet till förstörelse. Varje intervention av teknisk, estetisk och fysisk karaktär innebär en förändring, under en obestämd tid - kort eller lång.

Det är en (onormal) handling som kan uppfattas som rätt eller fel handling beroende på verk, person och situation.

Hur man beaktar och värderar ett verk kan förändras över tid. Verkets funktion kan vara symbolisk, fysisk, religiös och/eller praktisk. Med tiden kan ändringar av funktionen och/eller tolkningen kan antingen leda till dess bevarande eller dess förstörelse.

⁴⁰

Ett verk kan sluta fylla sin funktion eller tolkning när den avporträtterade personen eller händelsen den refererar till, faller i glömska eller mister sin betydelse. Om verket i sig anses som ett bra konstverk i sig eller representerar en viss tid, stil, makthavare eller ledargestalt kan det få stå kvar. Det finns en ”solidarity and interaction” mellan själva objektet och dess symbolik.

Således mellan sign (tecknet) and signified (det betecknade). Symboliken kan vara

metaforisk eller bokstavligt. Skulpturens utseende, form, politiska eller sociala funktion kan förstärka budskapet. Men budskapet kan också förstärka skulpturens utseende, form eller funktion. Ikonoklasm kan även verka på detta dubbelsidiga sätt.

⁴¹

39 Dario Gamboni a.a.

40 Gamboni a.a. sid 3

41 Gamboni a.a. sid 4

16 Ikonoklasmen kan vara i form av en ritual. Reaktion mot personen, tecknet (sign), eller det den representerar (signified). Orsaker kan till förstörelsen kan vara religiösa, sociala, politiska, estetiska och/eller ekonomiska. Själva förstörande renderade under Franska Revolutionen i bildtryck där man exempelvis kan se symbolen för Tiden i färd med att förstöra skulpturer som i sin tur symboliserade den gamla regimen. Under revolutionen förändrades texter på skulpturer, föremål och symboler byttes ut vilket Jaques Derrida gav begreppet rature, där man flyttar verken, omdefinierar dess funktion och/ eller

återanvänder materialet.

Bild 8 Jacques Bertaux, Destruction of the eqeustrian statue of Louis xiv, 1792, Paris. Photo (C) RMN-Grand Palais / Michèle Bellot. https://art.rmngp.fr/en/library/artworks/jacques-bertaux_destruction-de-la-statue- equestre-de-louis-xiv-place-des-victoires_encre-de-chine_plume-dessin

I min undersökning har tagit med ett nutida exempel som jag tycker tydligt illustrerar en påklädning vilken kan rubriceras som ikonoklasm.

⁴²

2.0 PÅKLÄDNING AV OFFENTLIGA SKULPTURER

När börjar påklädningar av offentliga skulpturer i Sverige? Detta har jag sökt svar på men inte funnit något tydligt svar i varken i press eller litteratur. Tidigare hade skulpturer haft till syfte att markera en plats, en händelse eller en person. Offentliga skulpturer var fram till 1800-talets slut mestadels minnesmärken eller monument.

⁴³

Men en förändring av vissa offentliga skulpturers syfte sker på 1920-talet då Egon Möller-Nielsen börjar med

lekskulpturer i Danmark.

⁴⁴

År 1949 uppfördes Egon Möller-Nielsens lekskulptur Tufsen i Humlegården, Stockholm.

42 Sid 27, 2.6.

43 Sjöholm Skrubbe (2007). sid 111 - 115.

Sjöholm Skrubbe anger inte någon exakt årtal. Hon anser dock att Rosalind E. Krauss angivelse om att den monumentala konsten förändras i och med den modernismens genombrott vid denna tid inte är korrekt då skulpturkonsten då är mycket mer differentierad.

44 Sandström, Stensman, Sydoff, a.a. sid 23-24.

17

Bild 9 Tufsen av Egon Möller-Nielsen, 1949. Humlegården, Stockholm. Foto: Författaren.

Skulpturen har mjuka former som var avsedda att leka i. Dess placering i parkleken Humlan förstärkte syftet. Tidigare skulpturer i Sverige var inte avsedda för interaktion. Det här var något helt nytt. ”Numera får de ju genom Bloms barmhärtighet rida på Karl XIII:s lejon i Kungsträdgården (vilket dock aldrig konstnären menade)…” säger Möller - Nielsen själv, enligt Eva von Zweigbergk i Dagens Nyheter, 1951.

⁴⁵

Efter Möller-Nielsen kan man också finna fler skulpturer som manar till interaktion. Pye Engströms verk, Badarna, vid Västertorps idrottshall är så utformade så att de inbjuder till att sätta sig i de avporträtterades knän.

⁴⁶

45 Eva von Zweigbergk, ”Skulptören som kan leka”, Dagens Nyheter, 1951-04-22. Om Möller-Nielsen sa det som stod i parentesen eller om von Zweigbergk la till detta framgår inte. Kungliga biblioteket. KB.se. Besökt 2020- 06-15.

Lillian Öhrström, ”Vi behöver fler upplevelser: Lekskulpturer bara en del”, Dagens Nyheter, 1972-08-05. Besökt 2020-06-15

46 Pye Engströms Badarna, i kalksten, utanför entrén till Västertorps idrottshall, Stockholm.

Sandström, Stensman, Sydoff a.a. sid 59-60.

Tove Leffler, ”Maoskulptur upprör kulturborgarrådet”, Dagens Nyheter, 2010-08-10.

https://www.dn.se/arkiv/kultur/maoskulptur-uppror-kulturborgarradet/. Besökt 2020-08-04.

18

Bild 10 Badarna av Pye Engström.1971-76, Västertorp. Foto: Författaren.

2.1 TEKNISKT ELLER KONSTNÄRLIGT SYFTE

Skulpturen Framtiden är här idag av Clarence Blum täcks om vintern för att skyddas mot kylan. Det förefaller alltså som om inpackningen har tekniska orsaker. Både på- och avplastning utförs av yrkespersoner för att skydda skulpturen. Perceptionen av skulpturen påverkas radikalt. Man kan inte alls se skulpturen inunder - bara ana dess form. En sfär med något under och över. I enkäten tror sex av tolv respondenter att det har något med

renovering eller skydd att göra. Men inplastningen skulle kunna vara en inpackning, en

”Empaquetage” utförd av en konstnär.

⁴⁷

Såsom Christo och Jean-Claude arbetade med inpackning av en skulptur i trädgården vid villa Borghese i Rom 1963 eller draperingen av Pont Neuf i Paris 1985.

⁴⁸

12 13 14

Bild 11, 12 och 13 Framtiden är idag. Eastmanfontänen, 1936. Skulptur av Clarence Blum. Fontän av Tyko Härngren. Foton: Författaren.

47 Sammanställning enkät, sid 62.

48 Christo Vladimirov Javacheff och Jeanne-Claude Marie Dena, christojeanneclaude.net

https://christojeanneclaude.net/projects/wrapped-objects-statues-and-women. Besökt 2020-05-04.

19 Skulpturen föreställer ett naket barn med sittande på ett jordklot. Barnets blick och armar riktade uppåt. Jordklotet är utfört i låg relief. Sommartid är fontänen fylld av vatten som kastas ur munnarna på fyra mindre djur. Då förändras skulpturens uttryck på ännu ett nytt sätt. Påplastningen förändrar hur betraktaren tolkar skulpturen. Utifrån den moderne vuxne människans förförståelse om samtiden kan man på Gadamers vis kunna komma fram till att påplastningen skett på grund av tekniska underhållsskäl eller att det handlar om en

konstnärlig inpackning i syfte att förändra den ursprungliga skulpturens meningsuttryck. Om upplevelsen som Heidegger menar står i fokus och den existentiella analysen ställs framför betraktaren så är upplevelserna av konstverket helt olika.

⁴⁹

Man skulle kunna påstå att det är ett helt nytt verk betraktaren tog del av ifall den besökte platsen när inplastningen pågick.

Bild 14 https://christojeanneclaude.net/mobile/projects?p=the-pont-neuf-wrapped

Som ung besökte jag Pont Neuf 1985 och minns mycket tydligt hur mitt första intryck av att det var en bro under reparation tills att jag kom till insikt att bron vackert hade draperats av plasten varefter upplevelsen helt förändrades. Jag befann mig i den öppenhet som

Heidegger talar om där våra tolkningar görs, mellan det först synbara och det inbäddade budskapet. Verket är inte en samtidskommentar utan ett paradigm. Min upplevelse är som Baumgartens verwechslung där min tanke och perception förvirrades till jag insåg

konstverkets idé.

49 Hans-Georg Gadamer (1900-2002). Sanning och metod, 1960 enligt Kjørup a.a. sid 244-249.Martin Heidegger, enligt Kjørup a.a. sid 233-252. Baumgarten enligt Kjørup a.a. sid 13-14.

20

2.2 RELIGIÖST (ELLER ANNAN TROSUPPFATTNINGS) SYFTE

På Bali kan man se skulpturer nära tempel som bär vit- och svartrutiga textilier.

⁵⁰

Tyget kan också finnas kring andra föremål som skrin, trädstammar och stenar.

Bild 15 Staty insvept i saput polent. Foto: Bair 175. Wikimedia.org.

Det rutiga tyget kallas saput polent och är symbolen för en balinesisk filosofi som heter Rwa Bhineda. Filosofin handlar om balans och harmoni i vardagslivet. Det är en slags dualism där motsatser balanseras av varandra vilket upprätthåller den universella balansen. Födelse balanseras mot död, hälsa mot sjukdom, söder mot norr. Det svarta balanseras av det vita.

Övergången mellan gott och ont kan visas genom grå och röda rutor. De står för energi och passion. Harmoni uppstår ur balansen. Textilen som sveps kring statyer påminner om balansen. De håller själen och energin innanför. Om de släpps ut kan de störa människor.

Man ska uppmärksamma de svepta skulpturerna eller föremålen annars är det risk för att man upprör själen innanför.

I min enkät var det ingen som hade kunskap om detta.

⁵¹

Hur vi förstår påklädningen här ligger alltså helt utanför respondenternas gemensamma förståelsehorisont. En påklädning av

50Saput polent betyder ungefär filt i två stenar. Följande stycke bygger på nedanstående källor:

Caroline Blogginlägg på villabossibali.com, ”Why does the Bali statue wear black and white checkered clothes?”. 2018-06-12. Besökt 2020-03-03.

Skribenter Oksana och Max St. John på drinkteatravel.com Cultural Close-Up, ”Why Statues in Bali are Drapped in Checkered Sarongs”. 2015-10-11. Besökt 2020-03-03.

Volunteerprogramsbali.org Besökt 2020-03-03.

Balitouristinformations.blogspot.com. Under rubriken RWA BHINEDA. Besökt 2020-03-03.

21 en skulptur kräver alltså betraktarens kunskap. En rutig duk, själva påklädningen betyder inte samma sak för en person bosatt i Sverige som för en som är bosatt på Bali. Hade en rutig duk lindats runt huvudet på skulpturen här i Europa, hade många uppfattat det som om skulpturen uttryckte sitt stöd för Palestina, då en rutig palestinasjal kan vara en symbol och stöd för palestinier. Den kulturella kontexten och betraktarnas förförståelse är därmed helt avgörande för hur betraktaren läser budskapet.

2.3 TRADITIONSENLIGT SYFTE

Det finns flera traditioner av att sätta klädesplagg eller föremål på skulpturer. I Enköping klär studenterna Doktor Ernst Westerlunds byst av Ida Thoresen med studentmössa varje år.

Traditionen har pågått åtminstone i 30 år sedan 1989.

⁵²

Bild 16 Ernst Westerlund av Ida Thoresen, 1930, Skolparken, Enköping. Foto: Bengt Orberger/Wikimedia commons.

Traditionen med studentmössa återfinns även i andra länder som exempelvis fontänskulpturen Havis Amanda i Helsingfors av Ville Vallgren. Traditionen med den specialsydda studentmössan kom redan på 1920-talet.

⁵³

Den första studentmössan lär ha

51 Sammanställning enkät, sid 62.

52Anette Österlund, ”Nu är den ljusnande framtiden här”, Enköpingsposten, 2019-06-05.

https://eposten.se/nyheter/enkoping/nu-ar-den-ljusnande-framtiden-har-unt5325316.aspx 2020-05-23.

Ernst Westerlund av Ida Thoresen (1863-1937), Skolparken, uppfördes 28 januari år 1930 enligt jubileumsnumret ”I Ernst Westerlund sällskap”, maj 2014, nr 74. sid 6.

53Havis Amanda av Ville Vallgren(1855 - 1940), 1908, Salutorget, Helsingfors.

22 placerats på hennes huvud redan året efter avtäckandet 1908 vilket då är den tidigaste påklädning jag har stött på i Norden.

⁵⁴

Bild 17Havis Amanda av Ville Vallgren, 1908, Salutorget, Helsingfors. Foto: Markus Säynevirta. Wikimedia Commons.

I Enköping är Ernst Westerlunds skulptur ett manshuvud i brons placerat på en granitsockel.

Det är ett porträttlikt minnesmärke över en känd läkare i Enköping på 1800-talet. Havis Amanda i Helsingfors är en nakenakt. Skulpturen föreställer en (sjö)jungfru som naken stiger upp ur havet. Hon står på sjögräs och är omgiven av fiskar och sjölejon. Vallgren ska ha avsett likna Havis Amanda vid Helsingfors födelse.

⁵⁵

Hon har genom åren försetts med olika föremål. Exempelvis bar hon en gasmask då man protesterade mot luftföroreningar 1977.

⁵⁶

Orsaken till påklädningen är något som står utanför skulpturens uttryck. Det skulle

förmodligen kunna vara vilken skulptur som helst som fick studentmössan. Man väljer antagligen helst en skulptur av en människa som har ett huvud vilken man kan sätta mössan på. Skulpturens centrala placering i staden är förmodligen av vikt. Påklädningen i sig innebär ett levandegörande, aktiverande av skulpturen. Studentmössan i sig är en symbol för

studenten. De flesta människor över tio års ålder i det svenska och finska samhället har en

54 Tobias Pettersson, ”Havis Amanda väckte raseri - den saftiga kulturskandalen i korthet”, Hufvudstadsbladet, 2018-04-30. https://www.hbl.fi/artikel/havis-amanda-vackte-raseri-den-saftiga-kulturskandalen-i-korthet-2/

Besökt 2020-09-07.

55 Helsingfors konstmuseums hemsida: www.hamhelsinki.fi

56 Tobias Pettersson, Hufvudstadsbladet: ”Havis Amanda väckte raseri - den saftiga kulturskandalen i korthet”.

2018-04-30. https://www.hbl.fi/artikel/havis-amanda-vackte-raseri-den-saftiga-kulturskandalen-i-korthet-2/

Besökt 2020-09-07.

23 gemensam förståelse av att studentmössa på en staty eller människa är en symbol för en student eller firande av en student.

De båda skulptörernas intentioner med sina verk står alltså helt frikopplade från

påklädningarna. Här är det nutidens förståelse av samtiden som gör att vi läser avläser de mössförsedda skulpturerna som en tradition av studentfirandet. Om man skulle visa samma bild för en rymdvarelse från Pluto skulle varken de ursprungliga skulpturerna eller mössorna tolkas på det viset. I det här exemplet kan man hävda att Jauss måste vara korrekt i sin receptionsestetiska teori där betraktaren ses som medskapande.

⁵⁷

För att förstå den

återkommande traditionen måste man förstå såväl samtiden som historien. Verken påverkas inte så mycket. Inget väsentligt av skulpturerna döljs. Studentsymbolen som sätts på är av förgängligt material och finns där temporärt.

För att ytterligare poängtera att konstverk ibland står frikopplade till påklädningarna anför jag skulpturgruppen Make Way for Ducklings av Nancy Schön i Boston, USA som exempel.

Bild 18 Make way for Ducklings av Nancy Schön. 1987. Boston. Foto: Bob Linsdell. Wikimedia commons. Klädda i gästande lags cape. Vilket lag har jag dessvärre inte funnit.

Bild 19 Make way for Ducklings av Nancy Schön, 1987, Boston. Foto: Jesse Costa.

https://www.wbur.org/news/2020/05/06/duckling-day-live-reading.

De små ankorna är utförda i brons och kläs på vid lokala sporthändelser och vid helger.

Skulpturgruppen består av en stor anka följd i en rad av åtta små ankor. De bär tydliga spår av människors klappande och barns ridande. I en artikel på Wbur.org finns en bild med ankorna som bär gula solglasögon och virkade halsdukar. Den största ankan har dessutom en

57 Hans Robert Jauss (1921-1997), enligt Kjørup a.a. sid 246-250.

24 virkad mobilväska.

⁵⁸

Här står det klart att det inte behöver vara en mänsklig gestalt för att kunna använda offentliga skulptur till att belysa aktuella händelser. De olika persedlarna är i sig tydliga symboler – lagfärger. Solglasögon och mobiltelefoner försätter de tidlösa ankorna i nutid. Ankornas utstyrsel är en ständigt uppdaterad kommentar av samtiden. Här finns en tradition av samtidskommentar, vilket även studentmössorna är ett exempel på.

2.4 REAKTIVERING

I lokal press finner man ibland bilder och kortare artiklar som visar hur offentliga skulpturer försetts med kläder eller föremål. Orsaken tycks ofta vara av ett dekorativt syfte. Påklädaren verkar vilja reaktivera statyn eller dess budskap.

En skulptur som klätts av två olika syften är Rainer Fettings skulptur av Willy Brandt i Hammarbyhöjden.

⁵⁹

Fettings stil är i det här verket mycket mjuk och mänsklig. Byxor och kavaj känns vardagliga. I januari 2018 har statyn har klätts på och fått en röd halsduk och ett löv nedstoppat i den övre kavajfickan i sällskap av en hallonbåt.

⁶⁰

Den röda färgen på

halsduken förstärker Brandts koppling till socialismen.

⁶¹

Den röda hallonbåten kan jag inte finna någon specifik symbolik i, utöver den röda färgen. Lövet i kavajfickan har däremot den trekantiga formen av en näsduk och gör att mjuka kavajen mer känns som en kostym. Den här påklädningen reaktiverar Brandts politiska gärning.

Vid mitt besök av statyn en ganska sval marsdag 2020 är Brandt försedd med en i storlek och form väl avpassad halsduk och mössa.

⁶²

58 Greg Cook,”Thoughts on Art and Life From The Sculptor Of Ducklings In Boston´s Public Garden: Nancy Schön” Wbur.org 2017-11-27. https://www.wbur.org/artery/2017/11/27/nancy-schon. Besökt 2020-03-22.

59 Skulpturen står i Willy Brandts park i Hammarbyhöjden, Stockholm 2007.

60 Anna Rönngren, ”Willy Brandt har fått mat och kläder” Mitt i Söderort, Hammarby, Skarpnäck, 2018-01-10, mitti.se,Willy Brandt har fått mat och kläder Besökt 2020-03-02.

61 Brandt var en vänstersocialistisk tysk politiker som levde i exil i Sverige under 1940-talet.

62 2020-03-20

25

Bild 20 Willy Brandt av Rainer Fettings, 2007, Hammarbyhöjden, Stockholm. Foto: Författaren.

Färgen på mössan är diskret grå och halsduken mörkt djup blågrå. Han är bara klädd och vardaglig som skulpturen i sig. Möjligtvis lite mer mänsklig och nutida. Att välja färgen grå eller gråblå bör också vara ett medvetet val. Den kontrasterar inte i färg, bara i sin fysiska mjukhet. Att inte välja en röd scarf tyder på att syftet här endast varit att förmänskliga, värna, värma. Den senare påklädningen är sålunda mer en reaktivering av själva skulpturen eller personen skild från sin politiska koppling.

Ett andra exempel jag vill anföra publicerades i en lokaltidning där Sissi Wahlsten berättar om hur hon brukar virka kläder till en skulpturgrupp på torget i Hässelby gård.

Bild 21 Resenärer av Thomas Qvarsebo, 1989, Hässelby, Stockholm. Foto: Jimmy Persson. Stockholm Direkt.

https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/hasselbybon-sissi-virkar-till-katter-och- statyer/reprct!Ss8W5VwVioxcyyklTPU7Q/

Syftet är att aktivera skulpturen då ”Hon tycker att de ser lite tråkiga ut”.

⁶³

Här har den kända påklädaren valt olika färger på halsdukar och huvudbonader. De kontrasterar kraftig mot skulpturens mörka enfärgade yta. De är individuellt färgade och mönstrade. Påklädaren har valt att inte välja halsdukar som minner om exempelvis fotbollslag, politiska partier eller dylikt. Färgvalen och mönstren är tidlösa. Kontextlösa. De förefaller endast finnas där för att

63 Evelina Hertz, ”Hässelbybon Sissi virkar till katter och statyer”, HässelbyDirekt, stockholmdirekt.se, 2018-03- 21. https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/hasselbybon-sissi-virkar-till-katter-och-

statyer/reprct!Ss8W5VwVioxcyyklTPU7Q/. Besökt 2020-03-06.

https://www.hesselby.com/konsten/konstgard.html. Besökt 2020-03-06.

26 skydda mot kylan samt att individualisera och förmänskliga de enskilda personerna i

skulpturgruppen.

Ytterligare ett exempel på färgens betydelse är när man försåg Hotze Schuilz staty med ett par hängselshorts i pridefärger.

⁶⁴

Bild 22 Hotze Schuil av Hans Jouta, 2006, Harlingen Nederländerna.

https://i.pinimg.com/originals/86/a2/2f/86a22fa5847dd1fbdbfafe5ba87d03cb.jpg

Färgen styr vår tolkning av påklädningen då färg i sig är ett konventionellt tecken för många människor. Tecknet leder till en interpretant, som alltså är en tanke som tecknet väcker. Röd som i Brandt fall – vänster. Regnbågsfärger – Pride. Gombrich skulle kanske kunnat inbegripa det i det han kallade styrd projicering.

⁶⁵

För färgerna på ett klädesplagg och den specifika särskiljning och synliggörande som det blir när man sätter detta på en offentlig skulptur, leder oss på väg in i vår tolkning. Även här kan man införliva påklädningarna till

samtidskommentarer. De berättar något om vår tid och de tankegångar som finns och i sig reaktiverar de skulpturen. De försätter skulpturerna i nutid.

Ett mycket aktuellt exempel på samtidkommentar är alla de skulpturer som kan ses med munskydd i världen just nu. Om den kommentaren är positiv, neutral eller negativ kan vara svårt att ana om inte färgen eller utformningen är specifik. Det förefaller som om de jag hittills stött på handlar om en beskrivning av tidernas tillstånd, liksom Heidegger och

Gadamer var överens om, att den inbäddade kontexten (munskydd – skulptur av människa- Corona-nutid), ger oss betraktare en möjlighet till självförståelse om vår existens.

⁶⁶

64 Hotze Schuil (1924 – 2005) var en duktig handbollsspelare i Nederländerna.

65 Gombrich a.a. del 2.

66 D´Alleva a.a. sid 118-121. Davey a.a. sid 5-6.

27

Bild 23 Dansande ungdom av Ivar Johnsson, 1933, Observatorieparken, Stockholm. Foto: Instagram: lilaclady_1

2.5 PERSONHYLLNING/ REAKTIVERING

Blomsterkedjan Interflora smyckade några namngivna kvinnliga statyer på Internationella kvinnodagen för att uppmärksamma att blott en tiondel av Sveriges namngivna offentliga skulpturer är kvinnor. Interflora fonderar 20 procent av intäkterna från onlineförsäljningen under tre år för att sedan kunna finansiera en ny kvinnlig staty. Syftet är att lyfta fram och skapa fler kvinnliga förebilder.

⁶⁷

Bild 24 Margaretha Krook av Marie-Louise Ekman, Heinrich Muellner och elever på Konsthögskolan. Nybroplan, Stockholm, 2002. Foto: Katarina Hessler.

Blommor betyder för de flesta människor något positivt. Stora blomsterarrangemang kan vara en hyllning till en nu levande människa men kan också ske vid ett avsked till en nyligen

67 Malin Karlberg, ”Därför smyckas kvinnliga statyer med blommor i dag”, Femina, 2019-03-08,

https://www.femina.se/samhalle/darfor-smyckas-kvinnliga-statyer-med-blommor-i-dag/751811,Besökt 2020- 03-08. Exempelvis utsmyckades Astrid Lindgren, Margaretha Krook och Charlotte Kalla med blommor.

28 avliden person. Det faktum att ansiktet tydligt inramas av blommorna så förefaller det att vara en hyllning av just den här personen; Margaretha Krook. Skulpturen är utförd i brons.

Den är försedd med värmeslingor inuti vilka håller skulpturen på kroppstemperaturen 37 grader. Det är ett förmänskligande porträtt. Skulpturen står på gatan i nivå med passerande människor. Klädd i vanliga kläder som skådespelerskan ofta bar. Utförd för att kunna

interageras med. Den berömda näsan är blanksliten efter människors beröring. Magen likaså. En kärleksfull staty.

Om man inte känner till orsaken till påblomningen så skulle man lätt kunna förstå den som en hyllning till personen eller en åminnelse av hennes födelsedag. En av mina enkätsvarare kände inte till Margareta Krook och trodde att blommorna var en niqab.

⁶⁸

Det är endast i kontexten att flera kvinnliga statyer påblommades samma dag, som gör att vi kan förstå påklädningens syfte. Denna påklädning skulle även kunna sorteras under 2.10 eftersom det innehåller könsrollskritik. Men jag och enkätrespondenterna upplever denna påklädning främst som en personhyllning. En positiv reaktivering av en person/skulptur.

Man har lagt till en del, en symbol (blommorna) till en annan del, en ikon (Krook) utfört den (skulpturen är en hyllning av Krook) och därmed skapat en interpretant där blommorna tillsammans med skulpturen skapar en positiv uppmärksamhet för kvinnliga skulpturer och därmed kvinnliga förebilder/helhet. Om vi applicerar Bals tankesätt där skulpturen aktivt skapar sin sociala kontext, då är skulpturen av Krook aktiv och påklädningen påverkar den sociala kontexten/människorna som passerar samtidigt som den uppmärksammar sig själv som skulptur.

⁶⁹

2.6 PERSONKRITIK/ IKONOKLASM

I oktober 2019 uppfördes Peter Lindes porträttlika skulptur av Zlatan Ibrahimovic på Stadiontorget i Malmö.

Bild 25 Zlatan Ibrahimovic av Peter Linde. 2019. Stadiontorget Malmö. Foto: Andreas Hillergren/EPA_EFE/All Over Press. https://www.dn.se/nyheter/sverige/zlatanstatyn-blir-kvar-i-malmo/

68 Sammanställning enkät, sid 62.

69 Mieke Bal, In Quoting Caravaggio: Contemporary Art, Preposterous History, 1999, enligt D´Alleva a.a. sid 122- 123.

29 Zlatan förefaller vara i rörelse och hans armar sträcker sig uppåt i en segergest. Hans

ungdomliga kropp är bar så när som på ett par mjuka shorts som vid första anblicken kan te sig vara en påklädning av tyg. Musklerna är tydligt redovisade. Han står på en halvsfär, en jordglob i svag relief. Runt skulpturen finns granitplattor med inskriptioner av klubbar han spelat i och titlar han vunnit. Clemens Poellinger fann att skulpturens uttryck balanserar mellan Disney och Antiken.

⁷⁰

Skulpturen uppfyller de egenskaper manliga aktskulpturer på 1900-talets första hälft som Sjöholm Skrubbe beskriver. Den är namngiven, placerad intill en idrottsarena, muskulaturen tydligt återgiven och armen i segergest.

⁷¹

Vid avtäckningen var fler än tusen människor på plats för att fira. De applåderade och jublade.

⁷²

En dryg månad senare stod det klart för allmänheten att Ibrahimovic köpt cirka en fjärdedel av alla aktier i motståndarlaget Hammarby.

⁷³

Efter det startade en våg av visuella kommentarer på skulpturen. Sprayfärg, rasistisk text och ett dödshot vid foten. Skulpturen sanerades och senare täcktes foten av pappershjärtan.

⁷⁴

Skulptören Peter Linde tyckte att tilltaget var dumt och idiotiskt. Natten efter den tidningsartikeln hängs en toalettsits upp över armen.

⁷⁵

Den 22 december hade något sågat av näsan. Vid samma tid samlade en protestlista som ville att man avlägsnade skulpturen, åttatusen digitala signaturer.

⁷⁶

Thomas Steinfeld undrade i en tidningsartikel om de visuella kommentarerna var konstkritik? På en bild kan man se att Zlatanskulpturen försetts med tre visuella

kommentarer: en toalettsits över armen. En blå plastpåse av kraftig typ, kanske en sopsäck som täcker hela huvudet, hals och ena axeln. På fundamentet har en textil tejpats fast med texten ”FLYTTAS OMGÅENDE TILL ZÖDER I ZTOCKHOLM”. Steinfeld ansåg att verket minner om den nakna skulpturer uppförda i antikens Grekland av segrare i Olympiska spelen.

70 Clemens Poellinger: ”Övertydliga statyn för tanken till Berlin 1936”, Svenska Dagbladet 2019-10-09.

71 Sjöholm Skrubbe, (2007), sid 145-146, 151, 153.

72 Gunnel Fritze, ”Zlatan-statyn på plats där allting började” Sveriges television, 2019-10-08. Svt.se, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/svt-sander-live-nar-tackelset-faller.Besökt 2020-04-08.

73 Per Bohman, ”Bomben: Zlatan köper fjärdedel av Hammarby”. Aftonbladet: 2019-11-27. Besökt 2020-02-14.

74 ”Vandalisering av Zlatanstatyn utreds som hatbrott”, TT/Svenska Dagbladet, 2019-11-28. Besökt 2020-02-14.

75 David Carlsson, ”Zlatan-statyn utsatt för rasistisk attack”, TT/Svenska Dagbladet, 2019-11-27.

https://www.svd.se/toakupp-mot-zlatan-statyn-de-borde-skammas Besökt 2020-02-14.

76 Hans Österman, Susanna Nygren, ”Zlatan-statyn vält – avsågad vid fötterna”, Sportbladet, Aftonbladet.se.

2020-01-05, uppdaterad 2020-01-07, Zlatan-statyn vält i Malmö | Aftonbladet, Besökt den 2019-02-29.

”Zlatanstaty ansatt igen- näsan avsågad”. Zlatanstaty ansatt igen – näsan avsågad | SvD, TT/Svenska Dagbladet, 2019-12-22. Besökt 2020-06-26.

30 Skulpturen ger ett intryck av att Zlatan är en hjälte, förmer än andra och att vandaliseringen i sig kan vara en kritik av det odemokratiska i själva statyns utformning/uttryck.

⁷⁷

Janne Josefsson ägnade sig åt vandaliseringen i tv-programmet Vi som älskade Zlatan.

⁷⁸

Enligt programmet träs en blå tröja med texten SVERIGE i gult över Zlatans huvud. Den 5 januari fälldes den från fötterna och transporterades senare bort. Den dåvarande

ordförande i Malmö FF Supporter, Thelma Ernst, menade att en inofficiell undergrupp till ultrasupportrarna Supras Rex Rigardi kände sig kränkta. Hon trodde att den skulle förstöras igen ifall den skulle ställdes upp på samma plats. Placeringen var felaktig eftersom den provocerade supportrarna i Malmö FF och borde ha placerats i Rosengård. Zlatanskulpturen magasinerades i väntan på ny placering.

Orsakerna till vågen av vandalism mot Zlatanstatyn kan antagas vara fem. Den ena är det faktum att Zlatan köpt aktier i konkurrerande lag. Det andra är att skulpturens utformning minner om forna tiders odemokratiska synsätt. Det tredje i själva placeringen av skulpturen där både dess utformning i (eller utan) kombinationen av kritiken av Zlatans personlig handlande. Av de skrivna kommentarerna kan man ana att det fjärde handlar om lokal patriotism i motsättningar mellan Malmö och Stockholm.

⁷⁹

Det femte är rasism vilket

framgår av de rasistiska texterna. Förmodligen är det alla fem orsaker som lett till en alltmer eskalerande skadegörelse.

De visuella kommentarerna skiljer sig från de övriga påklädningarna. Plastskynket träs på enbart huvudet. Texterna som sprayas på är rasistiska och hotfulla. Sprayandet i ansiktet upplever de flesta som nedsättande. Toalettsitsen som hängts på skulpturen uppfattas av de flesta som negativ. De hjärtan som trots allt anbringats uttrycker att Zlatan fortfarande har stöd från vissa. Avsågandet av näsa och de upprepade sågningarna i benen vilka till slut leder till skulpturens fall är givetvis ödeläggelse av ett konstverk. Att kapa av en näsa var redan under Antiken ett sätt att diskreditera en person.

⁸⁰

Bengaler är fyrverkeripjäser som ibland

77 Thomas Steinfeld, Svenska Dagbladet: Skändningen kanske bara är kritik mot ett sällsynt fult konstverk.

2020-01-10. Besökt 2020-03-02.

78 ”Janne Josefsson: Vi som älskade Zlatan”, Sveriges Television, del 4 av 4. Sändes 12 mars 2020.

79 Den skrivna kommentaren ”FLYTTAS OMGÅENDE TILL ZÖDER I ZTOCKHOLM”.

80 Carole Hillenbrand, Turkish Myth and Muslim Symbol: The Battle of Manikert, Edinburgh University Press.

Books.google.com. sid 44.

31 används i fotbollsmatcher och derbyn trots att all pyroteknik är förbjuden i Allsvenskan.

Ultragrupperna är kända för att ta med dessa i syfte att höja stämningen. De är billiga och kommer upp i mycket höga temperaturer 1800 - 2500 grader.

⁸¹

Om syftet här varit att bidra till positiv eller negativ stämning eller ett försök att smälta bronsskulpturen (brons smälter vid 1000 grader) eller någon av dess delar, kan man bara spekulera kring. Att detta

huvudsakligen är interaktioner som kan hänföras till ikonoklasm framgår tydligt. Förstörelsen är riktad mot det verket representerar (signifié). Andra exempel på nutida ikonoklasm finns i de fällningar av statyer som skett i bland annat USA och Storbritannien under Black Lives Matter rörelsen.

⁸²

2.7 SAMHÄLLSKRITIK/HOMOSEXUELLAS RÄTT

Den franske fotografen Gerald Bruneau satte kläder på de två skulpturerna ”The Riace Bronzes” på Museo Nationale della Magna Grecia in Reggio Calabria i södra Italien.

⁸³

Händelsen inträffade under 2013, men nådde inte medierna förrän året efter. Bruneau hade blivit inbjuden till att fotografera skulpturerna för att göra reklam för dessa internationellt.

Han klädde de två bronsstatyerna i stringtrosor, rosa fjäderboa, brudbukett och brudslöja.

Bild 26 En av Riace bronserna klädd i stringtrosa, rosa fjäderboa, brudslöja och brudbukett.

http://www.strettoweb.com/2014/08/bronzi-riace-ridicolizzati-paolo-ferrara-liberi-ricominciare-procederemo- per-vie-legali/168670/#2.

https://edinburgh.universitypressscholarship.com/view/10.3366/edinburgh/9780748625727.001.0001/upso- 9780748625727-chapter-2#p44. Digitalt publicerad september 2012, (bok 2007). Besökt 2020-08-01.

81 Sportal.se, https://www.sportal.se/blog/pyroteknik-bengaler/.Besökt 2020-06-26.

82 Kristofer Ahlström, ”Staty av Christofer Columbus nedriven av Black live smatter-demonstranter”, Dagens Nyheter, 2020-06-10. https://www.dn.se/kultur-noje/staty-av-christofer-columbus-nedriven-av-black-lives- matter-demonstranter/.Besökt 2020-09-03.

Katrine Marcal, ”Statyer plockas bort - men arvet från slavekonomin lever kvar”, Dagens Nyheter, 2020-07-03.

https://www.dn.se/ekonomi/katrine-marcal-statyer-plockas-bort-men-arvet-fran-slavekonomin-lever-kvar/.

Besökt 2020-09-03.

83 Marguerite Johnson, ”When statues get frocked up, art is in rude health”, The Conversation, 2014-09-08.

Nedladdad 2019-11-06.

32

Bild 27 The Riace Bronzes. 450-460 f Kr. Museo Nationale della Magna Grecia i Reggio Calabria, Italien.

Wikimedia commons

Tilltaget väckte stor uppståndelse och Bruneau lyckades i sitt syfte att uppmärksamma de två skulpturerna. Den här bilden fick i enkäten vitt skilda svar som ”Svensexa…”,”vulgär”,

”Modern konst” och till ”Politisk”.

⁸⁴

De kläder och föremål han valde, samt det faktum att de kläs på manspersoner, kopplade jag och några av enkätsvararna till den homosexuellas frigörelse.

Bild 28 Bild från Prideparaden i Stockholm, 2014. Foto Jennifer Engelbrekt Tchang.

Jag tolkar det som att vi olika kunskaps- och känslomässig koppling till föremålen och skulpturerna. För att förstå Bruneaus avsikt krävs en införstådd mänsklig uttolkare: idén – interpretanten. Mina fördomar leder till tolkningen att utnyttja det okränkbara värdet i skulpturerna och att påklädningen leder dels till ett ifrågasättande av de homosexuellas rätt i både det nutida och dåtida samhället dels till just okränkbarheten. Vad får man göra mot en antik skulptur? En tid senare packades skulpturerna ned för att forslas till en annan stad. Det väckte ingen debatt och torde vara en omildare behandling jämfört med Bruneaus

tygstycken. Det här är ett tydligt exempel på hur starkt en påklädning kan påverka betraktarna. Påklädningarna kräver dock att man delar samma förståelsehorisont som Bruneau.

84 Sammanställning enkät, sid 62.