1
Maria Cylvén & Elin Persson
Charterturismens sociala effekter på lokalbefolkningen.
- Svenska charterresenärers medvetenhet om de sociala konsekvenser som drabbar lokalbefolkningen på olika turistdestinationer.
Turismvetenskap B-uppsats
Termin: Vt-2014 Handledare: Ida Grundel
2
Abstract
In this essay we have been trying to get an understanding of what Swedish charter tourists cares for when they are going on vacation. The Tourism industry is a major field with a lot of winners, but it also comes with consequences. The purpose with this essay is to get an understanding of how aware the Swedish charter tourists is of these consequences. We would also like to get a perception of how the tourists themselves believe that their presence effects the locals at the destinations they are visiting (if they assume that they are). There are several different types of consequences that can appear in the context of tourism, but we have decided to focus on one kind. This kind is the social consequences, which means the effects that tourism can have on the locals. Further into this essay we will describe three different kinds of consequences that exists in three popular tourist destinations, this is because we want the reader to get an appreciation of what kind of consequences we mean when we mention social. We have attempted to get more knowledge and understanding about what these tourists think and what their priorities are while traveling. Today you can find a lot of research about tourists and the footprints they leave behind on different destinations, and we know that these footprints can be for better or worse. We also know that the tourism industry is growing everyday and that there is a need for rules and demands to be set on both the tourism organizations, but also on the tourists themselves. The people and companies that are involved in the business needs to take their responsibility to make the industry more sustainable, both in terms of environmental as well as social issues, which will be the focus of this essay. The question about who's responsibility it is, and what actions that needs to be done will not be answered in this essay. Instead we will give you answers to what the Swedish charter tourists priorities and if they are aware of the consequences they leave behind at different destinations. We will also mention terms such as "The Others" and
"Sustainable Tourism".
3
Sammanfattning
I denna studie har vi försökt att få en bild av hur svenska charterturister tänker när de är ute reser, vi har genom kvantitativa och kvalitativa metoder försökt få förståelse och kunskap om hur de resonerar när de är ute och reser. Turismen är en stor industri och det finns många som vinner på det men även en del konsekvenser som uppstår. Syftet med studien är att få en bild av hur medvetna de svenska charterturisterna är om dessa konsekvenser, vi vill också få en uppfattning om hur de själva anser att deras närvaro påverkar lokalbefolkningen (om den gör det). Det finns flera olika konsekvenser som kan uppstå i samband med turism, men vi har valt att fokusera på det sociala effekterna, alltså hur lokalbefolkningen påverkas rent socialt.
Längre fram i uppsatsen ger vi tre tydliga exempel på olika typer av konsekvenser på tre populära turistdestinationer, så att läsaren ska få en bild av vilken typ av konsekvenser vi menar. Idag finns det mycket forskning om turister och vilka avtryck samt konsekvenser de lämnar efter sig, vi vet att turister lämnar spår på olika destinationer och att de kan vara av både positiv liksom negativ karaktär. Vi vet också att turismen är en växande näring där det måste ställas krav på de olika turistorganisationerna, men även turisterna själva. Människor och aktörer som befinner sig inom näringen måste våga ta sitt ansvar för att turismindustrin ska bli mer hållbar, både i fråga om miljömässiga men även sociala aspekter, där de sociala är de vi kommer fokusera på i denna uppsats. Frågan om vems ansvar det är och vilka åtgärder som bör vidtas är något som andra forskare får förklara. I vår uppsats kan du dock finna svar på hur svenska charterresenärer tänker när de är ute och reser, samt ifall de är medvetna om de olika slags konsekvenser de lämnar efter sig. Vi berättar också om några olika sociala situationer som kan uppstå på en turistdestination och nosar på begrepp som "De Andra" och
"Hållbar Turism".
4
Innehållsförteckning
Abstract ... 2
Sammanfattning ... 3
1.0 Inledning ... 6
1.1 Bakgrund och problemformulering ... 6
1.1.2 Charterresans framväxt ... 6
1.3 Syfte ... 7
1.4 Frågeställningar ... 7
1.5 Avgränsning ... 7
2.0 Metod ... 8
2.1 Datainsamlingsmetoder ... 8
2.2 Enkät ... 8
2.3 Genomförande av enkät ... 9
2.4 Urval ... 10
2.5 Kvalitativ intervju ... 10
2.6 Genomförande av intervju ... 10
2.7 Enkätens Reliabilitet & Validitet ... 11
2.7.1 Validitet ... 11
2.7.2 Reliabilitet ... 11
2.8 Intervjuns Reliabilitet & Validitet ... 12
3.0 Teoretiska utgångspunkter ... 13
3.1 Teoretisk bakgrund ... 13
3.2 Turismens betydelse för en destination ... 13
3.3 Hållbar turism ur ett socialt perspektiv ... 13
3.4 Interaktion mellan turisterna och lokalbefolkningen ... 14
3.4.1 Perspektivet av "De Andra" ... 14
3.5 Negativa sociala konsekvenser av turism ... 15
3.5.1 All Inclusive i Dominikanska Republiken ... 16
3.5.2 Sexturism i Thailand ... 16
3.5.3 Arbetsvillkor i Turkiet ... 17
4.0 Empiriska undersökningar ... 18
4.1 Enkätredovisning ... 18
4.10 Intervju med Schyst Resande ... 26
5.0 Analys ... 28
5.1 Hur medvetna är charterresenärer om de sociala situationer som existerar på olika destinationer de besökt? ... 28
5 5.2 Hur upplever charterresenärer att deras besök på destinationerna påverkar
lokalbefolkningen? ... 29
5.3 Hur integrerar charterresenärer med lokalbefolkningen som lever på de destinationer de besökt? ... 30
6.0 Diskussion ... 31
7.0 Slutsatser ... 33
Källförteckning ... 34
Bilaga 1. ... 36
Bilaga 2 ... 39
6
1.0 Inledning
1.1 Bakgrund och problemformulering
I dag är turism en av världens största industrier och allt fler människor väljer att resa. För oss i västvärlden kan en utlandssemester nästan betraktas som en rättighet snarare än en möjlighet. Denna popularitet av resor bidrar till att reseindustrin hela tiden växer. Idag har turism och dagens moderna teknik gjort det lättare att förflytta både människor och kapital inom och över gränser, vilket på flera sätt gjort världen allt ”mindre”, (Mowforth & Munt, 1998). Turism kan vara gynnande för många destinationer där nya jobbmöjligheter bildas, nya samhällen byggs upp och de mindre utvecklade länderna får möjlighet att tjäna pengar på turism.
En del länder som förut varit beroende av näringar som idag är svårt att generera pengar från, exempelvis jordbruk, kan hitta nya försörjningsmöjligheter i turism. Dessutom kan turism öka kulturutbytet och förståelsen för andra människor och deras leverne genom de olika möten som sker mellan till exempel turister och lokalbefolkning, eller helt enkelt genom att bara lära känna landet.
1.1.2 Charterresans framväxt
Turism har funnits i alla tider, men begreppet charter är en relativt ny företeelse som började växa fram under efterkrigstiden. En anledning till detta var att ett flertal flygplan blev över efter andra världskriget som bara stod tomma, samt att en medelklass växt fram i de norra delarna av Europa, en klass som hade råd att resa. Detta i kombination med att många flygkunniga personer fanns som ville fortsätta flyga. Detta resulterade i att flygplanen rekonstruerades så att de anpassades för passagerare och år 1962 var charterturism ett faktum.
Sedan dess har charterturism bara växt sig starkare, och är idag ett mycket populärt sätt att resa för många i europeiska länder. Begreppet charter betyder hyra och härstammar från tiden då flygbolagen hyrde in flygplan, tåg eller buss för den planerade resan. Charterresor är säsongsbetonade och går inte efter någon tidtabell som reguljärflyg gör. (Lundmark, Marjavaara & Müller, 2011).
Det finns även en mörk baksida av turism som kan uppstå om den utförs på ett felaktigt sätt,
vilket bidrar till att människor lever i odrägliga förhållanden runt om i världen. Tidigare
studier visar att det finns ett problem inom industrin med att en del typer av turism endast ser
till turisterna och resebolagens bästa, och inte till lokalbefolkningens välmående (Schyst
Resande, 2011). Det kan upplevas som att informationen om konsekvenser på olika
destinationer som finns tillgänglig för turisterna är bristfällig och att det är därför är svårt för
dem att göra aktiva och hållbara val när de reser. På grund av denna bristfälliga information
kan det finnas många turister som inte ser sitt eget ansvar i denna globaliserade näring, som
turism ju är. Några exempel på konsekvenser som turism är med och bidrar till är sexuellt
utnyttjade av människor genom sexturism, bristande mänskliga rättigheter samt ohållbara
arbetsförhållanden. Det vi ämnar titta närmare på är bland annat vilken syn turister har på
dessa tre föregående exempel. Vi kommer att rikta in oss specifikt på charterresenärer för att
ta reda på vad de vet om dessa konsekvenser samt hur de upplever relationen mellan sig
själva och den lokala befolkningen.
7
1.3 Syfte
Vårt syfte med detta arbete är att undersöka svenska charterresenärers vetskap om vilka sociala konsekvenser deras resande har på den destination de besöker.
1.4 Frågeställningar
Hur medvetna är charterresenärer om de sociala situationer som existerar på olika destinationer de besökt?
Hur upplever charterresenärer att deras besök på destinationerna påverkar lokalbefolkningen?
Hur integrerar charterresenärer med lokalbefolkningen som lever på de destinationer de besökt?
1.5 Avgränsning
Avgränsningen bör innefatta en tydlig förklaring för vad en uppsats ska rikta in sig på samt beskriva varför avgränsningen gjorts. (Björklund & Paulsson) Huvudtemat för denna uppsats, som är konsekvenserna av turism, visste vi redan innan vi började att vi ville undersöka.
Detta är dock ett stort område som innefattar flera olika sorters konsekvenser, och därför är en avgränsning nödvändig Vi vill använda oss av avgränsning för att förklara i vilken inriktning vår forskning går samt vart vi har dragit gränserna för att underlätta för läsaren.
Inom turismens konsekvenser brukar det främst talas om tre kategorier; miljömässiga, ekonomiska och sociala. Från början var tanken att beröra alla tre i detta arbete, dock insåg vi snart att detta inte skulle gå att genomföra. Det är snudd på omöjligt att kunna göra en tillräckligt djupgående undersökning med ett så pass brett perspektiv. Istället valde vi att endast rikta in oss på de sociala konsekvenserna då detta område intresserar oss mest.
Från början var det även tänkt att undersöka olika typer av resenärers syn på de konsekvenser som uppstår inom turism och vad de vet om dessa. Där var tanken att kategorierna skulle vara till exempel charterresenärer, shoppingturister, backpackers och ekoturister, men även denna idé ansåg vi för omfattande och fick strykas. Istället har vi valt att enbart rikta in oss på charterresenärer. Det intressanta blev därför att undersöka hur mycket charterresenärer vet om de sociala konsekvenser de efterlämnar på en destination. Inom detta område kommer vi att beröra flera olika underkategorier med fokus på de sociala konsekvenserna. För att göra det klart för läsaren vad vi menar med sociala konsekvenser kommer vi kortfattat ta upp tre olika exempel på sådana, dessa är; sexturismen i Thailand, arbetsförhållanden i Turkiet och All Inclusive-hotells påverkan i Dominikanska Republiken. Detta gjordes för att begränsa arbetet än mer. Dessa destinationer används i arbetet som avgränsning för att skapa en bild av några konsekvenser som finns. Läsaren bör dock ha i åtanke att detta endast är några få exempel som kan uppstå på grund av turism.
I processen att finna passande litteratur och teorier upptäckte vi att det mesta som skrivits
inom området är sett utifrån resebolagens eller lokalbefolkningens perspektiv, men att inte så
många forskat om just turisternas vetande och ansvar. Detta var också en bidragande orsak
till att vår uppsats behandlar just detta synsätt.
8
2.0 Metod
2.1 Datainsamlingsmetoder
Vår primära datainsamlingsmetod är en kvantitativ enkätundersökning som vi låtit charterresenärer fylla i. En kvantitativ studie är en numerisk metod där data kan mätas och värderas och sedan redovisas i siffror, det går också att ofta generalisera över vad ett visst segment anser om ett visst ämne (Björklund & Paulsson, 2010). Vid val av metod är det ett par olika faktorer som spelar in, en av dessa kan vara frågeställningarna. Om en forskare vill ta reda på människors åsikt om ett ämne, används ofta kvantitativa metoder, där en enkätundersökning är en sådan (Larsen, 2007). Vårt frågeformulär bestod av alternativ- eller kategorifrågor som var förbestämda för att underlätta för respondenterna. Vi försökte skapa tydliga och lättförståeliga frågor som inte var ledande, detta i enlighet med exempelvis Bell (2000). Vi ställde frågor som var relaterade till turisternas agerande på olika turistdestinationer samt deras beteende och tankegång i resans bokningsskede. Anledningen till att vi ville använda oss av den här metoden var främst för att vi ville få en bild av vad svenska charterturister anser om sitt sociala ansvar när de utövar charterturism. Deras allmänna åsikter vi vill nå kan vara svåra att få vetskap om vid en kvalitativ intervju med endast ett fåtal charterturister, som då istället ger oss en grundligare och mer djupgående bild av vad de själva, personligen, anser. Bara för att de tycker något är si eller så, behöver inte det betyda att det stämmer överens med vad resten av vad svenskarna anser. Nu ger inte vår enkät heller en bild av vad hela Sveriges befolkning tycker då det är något som är omöjligt för oss att ta reda på, men vi får en bild av vad ett urval av befolkningen tycker och det skapar en betydligt bredare bild än vid en kvalitativ intervju.
Vår sekundära metod är däremot av kvalitativ karaktär då vi har intervjuat en anställd från Schyst Resande, vilket är en svensk organisation som arbetar med olika frågor inom turismnäringen. En kvalitativ metod skiljer sig från den kvantitativa genom att den ofta ger en djupare förståelse inom ett ämne och är svår att redovisa i siffror. I kvalitativa metoder blir generalisering knepigare än i en kvantitativ då intervanterna eller respondenterna är färre (Björklund & Paulsson, 2010). Då vi här var ute efter vad just Schyst Resande hade för svar på våra frågor och även ville veta hur de arbetar med olika frågor inom organisationen, var en kvalitativ metod lämplig vid det här tillfället. Intervjun skedde via telefon med Hillevi Persson som är utbildningssamordnare på organisationen och till henne ställde vi tre frågor som rör deras organisation och turisters påverkan på olika destinationer.
2.2 Enkät
Den främsta undersökningsmetoden i detta arbete är som skrivet en enkätundersökning. Bell (1999) menar att om en enkät används som metod, måste först en noggrann övervägning ske om det verkligen är bästa sättet att gå tillväga, i jämförelse med till exempel intervjuer.
Dessutom måste enkäten vara utformad på det sättet att den verkligen undersöker det som ämnas undersökas, att respondenterna förstår frågorna samt att det går att göra en analys av svaren. En fördel är att enkäten går att använda för att samla in den information som behövt snabbt och billigt (Bell, 1999). Andra är att det går att få en bredare bild av vad många personer anser vilket gör att det blir lättare att generalisera samt dra slutsatser angående ett ämne. Nackdelarna är att det inte går att ställa följdfrågor till respondenterna eller att kunna svara på möjliga frågor angående enkätens formuleringar och begrepp. Det är också svårt att veta om respondenterna svarar ärligt eller inte (Björklund & Paulsson, 2010).
Enkäten som vi har gjort består av 14 frågor (se fullständiga frågor och svarsalternativ i
bilaga 1) som är riktade till charterresenärer och är helt anonym för att respondenterna inte
9
ska kunna identifieras. De första fem frågorna är inledningsfrågor där respondenten anger kön, ålder, inkomst, bostadsort samt utbildning. Övriga frågor handlar om deras resvanor samt inställning till olika situationer på resmålen. I fråga 6 fick respondenterna svara på hur ofta de åker på chartersemester, fråga 7 var en flervals-fråga där man kunde välja upp till tre alternativ. Här skulle respondenten välja vilka tre alternativ som de prioriterade mest på sin semester, dessa handlade om både vardagliga svar, som "mycket sol", liksom mer samhällskritiska svar som "att arbetsförhållanden för de anställda är bra". I fråga 8 frågade vi ifall turisterna reflekterade över hur deras närvaro påverkade lokalbefolkningen. Fråga 9 var en fråga endast för de som svarat "Ja" i fråga 8 och i den undrade vi ifall respondenterna ansåg att lokalbefolkningen påverkades negativt av turisternas närvaro, och vad de i så fall gjorde åt det. Fråga 10 var också en flervals-fråga och här bad vi respondenterna att välja vad de ansåg vara viktigast på sin semester, alternativen var inriktade på sociala perspektiv, ett av exemplen var "Att arbetarna på mitt hotell arbetar under rimliga avtal".
I fråga 11 ville vi veta ifall respondenterna själva sökte efter information om platsen de åkte till innan de valde att resa dit. I nästa fråga undrade vi vems ansvar respondenterna ansåg det var att lokalbefolkningen levde drägliga liv och behandlades mänskligt och rättvist. På fråga 12 fick respondenterna svara på vems ansvar de ansåg det var att människorna på destinationerna behandlades med rättvisa och medmänsklighet. I fråga 13 frågade vi respondenterna om de hade gjort mer medvetna val ifall de fått mer information om olika destinationer före avfärd, sista frågan handlade om respondenternas ansvarsattityder, ifall de ändrade sitt beteende på semestern eller inte. Åtta av frågorna innehåller olika alternativ där respondenterna ska välja det alternativ de anser stämmer in bäst på sig själva, och två frågor där de kan kryssa i olika alternativ som de prioriterar före andra. I tre av frågorna finns en
"Övrigt"-ruta, med ett tillhörande skrivfält där respondenterna kan formulera egna alternativ ifall de inte skulle hålla med något av de ovanstående påståendena. Två av frågorna är fleralternativs-frågor där man kan välja två eller tre alternativ som man anser stämmer bäst in på sig själv. Det finns även möjlighet att välja "Vet ej" som svarsalternativ på flertalet av frågorna då vi inte vill påtvinga någon att välja ett alternativ som de inte känner att de håller med om eller kan stå för. Det finns för och nackdelar med att använda sig av ett "vet ej"- alternativ men Johanessen & Tufte (2003) förespråkar för att det är något som bör finnas med då det annars kan resultera i obesvarade frågor utan någon vetskap om varför de är obesvarade.
2.3 Genomförande av enkät
Från början var tanken att vi skulle utföra vår enkätundersökning på Karlstads flygplats. Vi skulle då använt oss av en elektronisk enkät som skulle visas på en surfplatta. Vi planerade att sedan gå till en specifik incheckningsdisk där vi visste att incheckningen för en charterdestination skulle vara. Där skulle vi sedan fråga cirka 30 personer med olika demografiska förutsättningar ifall de skulle vilja delta i vår enkätundersökning. Vi ville komma i kontakt med charterturister som var på väg att resa på semester, men då chartersäsongen inte riktigt påbörjats ännu vid tidpunkten för vår empirisamling så blev det svårt för oss att få möjlighet att utföra denna som planerat. Vi fick istället tänka om, vilket resulterade i att vi gjorde en elektronisk enkät via Google Docs som vi till en början lade upp på våra egna Facebook-sidor, vi bad respondenter som endast varit på en charterresa att svara på enkäten. Denna metod gav oss snabbt resultat med många respondenter som svarade och vi bestämde oss för att försöka få in ytterligare svar. Vi kom då på idén att kontakta Vingresor på deras Facebook-sida samt via mejl. På mejl fick vi svar att de inte kunde hjälpa oss men på Facebook var de entusiastiska att bidra och lade upp vår enkät på sin Twitter-sida.
De sa även att vi gärna fick lägga upp vår enkät på deras Facebook-sida, vilket vi också
10
gjorde. Det var även vissa av våra Facebook-vänner som deltog i undersökningen som valde att dela vidare vår enkät på sina egna sidor, vilket gjorde att den kunde nå ut till ännu fler och få en bredare spridning både demografiskt och geografiskt.
Anledningen till att vi valde att använda oss av Facebook som plattform var att vi visste att vi kunde få in svar relativt snabbt och att vi kunde nå ut till många olika respondenter. Vi ansåg det vara en fördel att vi själva härstammar från Norrbotten respektive Skåne, då enkäterna på så vis når ut till en större grupp människor än den gjort om vi båda varit från samma ort eller geografiska område. Enkäten låg ute i fem dagar, från den 5:e maj klockan 18.00 - 10:e maj klockan 23:00. Fördelarna med det slutliga genomförandet var att vi fick in fler respondenter än väntat i och med att enkäten kunde ligga ute längre och få större spridning än den fått om vi delat ut den för hand. Vi blev även hjälpta av att Ving valde att dela enkäten på sin Twitter, eftersom det gav oss en bättre bredd gällande åldern på våra respondenter.
2.4 Urval
Som tidigare nämnt var tanken från början att vi skulle undersökt flera olika turistgrupper så som charterturister, shoppingturister, backpackers och ekoturister. Vi insåg dock att det skulle bli problematiskt att få tag i de olika grupperna samt att det skulle bli för brett arbete då vi inte hade den tid som krävdes. Vi ville kunna göra en generalisering av vårt urval och ansåg det då svårt att få tillräckligt många svar från respektive grupp. Vi använde oss alltså av tillfälligt urval och inte ett slumpmässigt, något som kan accepteras om det ges en ordentlig förklaring till varför det gjordes (Bell, 1999). I denna del ämnar vi ge denna förklaring.
I slutändan valde vi att enbart fokusera på charterturister. Anledningen till att vi valde charterturister framför de andra kategorierna är för att det är en stor grupp människor som tillhör den här kategorin, samt att denna typ av resande många gånger inte kräver speciellt mycket eftertanke av resenärerna själva, utan att resebolagen över lag styr hur resorna ska se ut. På grund av detta reflekterar kanske inte denna kategori av turister lika mycket på vilka avtryck dem lämnar efter sig som till exempel en backpacker eller ekoturist skulle gjort.
2.5 Kvalitativ intervju
För att komplettera vår enkätundersökning och ge en bättre grund till den valde vi att även intervjua Hillevi Persson från Schyst Resande. Vi använde oss av en strukturerad intervju, med en fast uppsättning frågor (se de fullständiga i bilaga 2) då vi hade en tidsbegränsning på tio minuter. Detta gav oss möjlighet att få en bredare och djupare inblick i just de frågorna.
Johannessen & Tufte (2003), skriver att fördelen med en strukturerad intervju är just att den kan göras effektivt. Som Bell (1999) beskriver är det viktigt att den som intervjuas bör få önska var intervjun ska ta plats. Frågorna som ställdes till Hillevi Persson skickades först ut via mejl, men hon ville hellre bli intervjuad på telefon på grund av tidsbrist. Hillevi Persson fick besvara tre frågor som vi ställde till dem i en telefonintervju, de handlar främst om hur de tror eller anser att turisterna agerar och tänker kring turismrelaterad påverkan på olika destinationer.
2.6 Genomförande av intervju
Vi kontaktade Schyst Resande via mejl i samband med att vi la ut vår enkät på Facebook men
vi fick inget svar de första dagarna och fick därför höra av oss ett par gånger till. Vi provade
att kontakta olika personer inom organisationen och till slut fick vi svar från Hillevi Persson
som är utbildningssamordnare på Schyst Resande. Vi kommunicerade först via mejl med
11
henne men bestämde oss sedan för att genomföra en telefonintervju. Tid och datum för intervjun fastslogs och när datum och klockslag infann sig ringde vi upp Hillevi. Då det inte fanns någon möjlighet att spela in samtalet då en av oss ledde intervjun medan den andra antecknade allt som sades genom högtalartelefon. Hillevi gav oss detaljerade svar och använde sig av exempel för bättre förståelse när hon svarade på våra frågor. Intervjun genomfördes den 20 maj 2014, klockan 11:33 och varade i cirka sju minuter.
2.7 Enkätens Reliabilitet & Validitet
Reliabiliteten och validiteten brukar sägas vara två mått på hur väl genomförd en studie är, och dessa bör utvärderas i större studier. Reliabilitet innebär hur tillförlitligt den data som använts är, det vill säga hur den används, hur den samlats in och slutligen bearbetats (Johannessen & Tufte, 2003). I denna studie består data av enkätundersökningen med charterresenärerna samt intervjun med Hillevi Persson.
2.7.1 Validitet
Validitet beskriver i vilken omfattning det som mätts stämmer överens med det som avsetts mätas (Björklund & Paulsson, 2010). Det menas alltså att den data som använts är relevant i fråga till det ämne som valts att studeras. Den yttre validiteten kan handla om bortfall i urvalet, vilket bör redovisas i arbetet om det påverkar resultatet (Johannessen & Tufte, 2003).
Den stora skillnaden mellan könen på deltagarna i enkäten kan göra så att den yttre validiteten blir lite lägre, då så mycket som 68 procent är kvinnor och endast 32 procent män.
Det kan vara så att respondenter inte svarat helt ärligt på alla frågor men för att undvika detta i största grad så gjorde vi enkäten anonym. Validiteten i vår enkätundersökning anser vi också är relativt hög då vi spenderat mycket tid på att formulera våra frågor så att de ska vara anpassade till våra frågeställningar men även lätta att förstå för respondenterna. Vi har även försökt att hålla oss så neutrala som möjligt för att inte vinkla frågorna i en viss riktning, vilket har varit en utmaning ibland.
2.7.2 Reliabilitet
Reliabiliteten på vår enkätundersökning anses hög då vi har både mätt det vi avsett mäta samt räknat antal svar på ett korrekt sätt. Vi har försökt att inte ställa ledande frågor eller påverka respondenterna, utan försökt hålla frågorna så neutrala och lättbegripliga som möjligt. (Bell, 2000) Enkäten ger oss en generaliserad bild av hur svenska charterturister resonerar kring olika turismrelaterade problem och konsekvenser på olika destinationer, och vi kan dra slutsatser kring detta. Även om reliabiliteten är hög så har den brister, till exempel så är 74 respondenter ganska få jämfört med hur många charterturister som reser från Sverige varje år.
Vårt resultat kunde ha sett annorlunda ut ifall vi frågat 74 andra turister om deras tankar kring
konsekvenser på olika turismdestinationer. Dock tror vi att om samma personer skulle få
liknande frågor från en annan forskare, skulle svaren bli liknande vårt resultat. Detta ger en
trovärdig, hög reliabilitet enligt Johanessen & Tufte (2003). Något annat som kan minska
reliabiliteten på enkäten är att undersökningen har gjorts på Facebook respektive Vings
Twitter. Detta gör att kontrollen till viss del gått förlorad då vi inte kunnat se om våra
respondenter är charterresenärer eller ej. Vi kontaktade även flertalet resebolag för att fråga
om de kunde hjälpa oss att dela ut enkäterna online till sina kunder. I slutändan var det dock
endast Ving som bistod med någon form av hjälp, då som sagt genom att lägga ut enkäten i
12
sitt Twitterflöde. Det positiva med Facebook är ändå att det går att nå ut till en stor andel personer och då vi båda är uppväxta i olika delar av landet hade vi också en hög svarsfrekvens från alla delar av Sverige. Detta bidrog dock till att vi fick flest respondenter mellan åldrarna 21-26, eftersom det är det är den ålderskategorin vi själva tillhör. Detta är ändå inte något vi anser vara ett problem då vi även har respondenter i äldre ålderskategorier i en relativt jämn spridning. Vår äldsta respondent är 63 år. Vings delning bidrog främst till att antalet äldre (50+) svarade, vilket bidrog till att reliabiliteten också ökade.
2.8 Intervjuns Reliabilitet & Validitet
Reliabiliteten på vår kvalitativa intervju anser vi också vara hög, då vi varit i kontakt med en organisation som jobbar med just de frågor och problem som vi tagit upp i denna uppsats och är väldigt insatta i ämnet. Därför anser vi att Schyst Resande är en pålitlig och trovärdig källa.
Validiteten i intervjun är även den på en hög nivå då frågorna vi ställde även denna gång är
väl genomtänkta och formulerade på ett sätt att det skulle passa ihop med de frågor vi ställt i
enkäten men även de frågeställningar vi ställde i början av uppsatsen.
13
3.0 Teoretiska utgångspunkter
3.1 Teoretisk bakgrund
Turism kan på flera sätt påverka olika destinationer, både miljömässigt och socialt.
Kommande teorier är valda för att skapa överblick av hur turism kan påverka en destination och dess befolkning samt för att ge oss en grund inför det empiriska arbetet och för att kunna jämföra de tidigare teorierna med vår egen forskning. Det främsta exemplet, vanligt inom charter, på en typ av turism som ger olika sorters påverkan är All Inclusive-turism. Denna typ av resande kan användas för att illustrera olika konsekvenser på ett mer konkret vis. Bland annat bidrar All Inclusive till att lokalbefolkningen inte får ta del av turisternas pengar, att de sjasas undan från stränder och faciliteter, utnyttjas som billig arbetskraft och så vidare (Schyst Resande, 2011). De teoretiska utgångspunkterna nedan ger en mer djupgående inblick i dessa konsekvenser.
3.2 Turismens betydelse för en destination
Turister kan ofta uppfattas som att de hellre umgås med varandra än med lokalbefolkningen på olika destinationer, och det kan vara svårt att komma ur denna "bubbla". Därför kan umgänget mellan turisterna och lokalbefolkningen ofta bli väldigt ospontant då de i största utsträckning endast umgås med varandra i situationer där lokalbefolkningen ger service och turisten tar emot den. Det uppstår en så kallad "värd-gäst"-relation som kan vara svår att komma ifrån på etablerade turistdestinationer (Smith, 2003).
Hanefors & Mossberg (2007) refererar till Kippendorfs (1987) bok The Holiday Makers där författaren gjort en undersökning bland lokalbefolkningen i en by i de Schweiziska alperna.
Undersökningen grundar sig i vilka effekter lokalborna anser att turismen har på destinationen och det lokala samhället. De svarade bland annat att turisterna bidragit till att samhällskänslan och gemenskapen försvunnit, samt att människorna blivit fixerade vid att tjäna pengar. De ansåg också att det kommit många främlingar till deras by och att utseendet förändrats till förmån för turisthotell och övriga turistrelaterade faciliteter. Den allmänna åsikten var också att det bara var några få aktörer som fick nytta av turisterna och tjänade på deras närvaro. Hanefors & Mossberg (2007) menar att turismen grundar sig på möten mellan olika människor, främst handlar det då om ett möte mellan lokalbefolkningen och de besökande turisterna. Dessa möten orsakar olika former av effekter som kan vara av positiv eller negativ karaktär. Huruvida effekterna blir positiva eller negativa beror på vilken destinationen är samt om turistens identitet.
3.3 Hållbar turism ur ett socialt perspektiv
Hållbar turism grundar sig i begreppet hållbar utveckling som myntades 1980 i den så kallade Bruntlandsrapporten som lyder: "Development which meets the needs of current generations
without compromising the ability of future generations to meet their own needs". Det innebäri princip att dagens generation måste leva efter de behov de har, utan att skada de kommande generationernas förmåga att leva efter sina behov (UNECE, 2014-04-08).
En annan liknande definition har World Tourism Organization (UNWTO) gjort, vilken är
följande: "Tourism that takes full account of its current and future economic, social and
environmental impacts, addressing the needs of visitors, the industry, the environment and host communities" (UNEP & UNWTO, 2005).14
Schyst Resande skriver i sin rapport Det är dags för hållbar turism (2009) att den hållbara turismen står för att både människor och miljö ska må gott och att turistdestinationerna inte ska känna av några negativa konsekvenser av turismen. Det innebär att alla som är aktiva inom näringen måste hållas ansvariga när det kommer till att hålla resmålen i gott skick. Det gäller hotellen, restaurangerna, flyg- och charterbolag samt olika myndigheter, men även turisterna själva. Enligt Emmelin, Fredman, Jensen & Sandell (2010) är det viktigt att lokalbefolkningen känner att de är engagerade i destinationens utveckling. Det beror inte bara på att det påverkar ekonomin positivt, utan att produktionssystemet även är väsentligt både ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Till exempel, sett från det sociala perspektivet, kan den ekonomiska tillväxten öka och servicen inom den offentliga sektorn förbättras. Schyst Resande (2009) menar att det i många fall är precis tvärtom; det vill säga att turistlandets regering eller större företag ser en hög lönsamhet i turism, vilket leder till att lokalbefolkningen drivs undan till förmån för faciliteter som är tänkta till turisterna. I dessa fall blir lokalbefolkningen istället de stora förlorarna inom turismnäringen. Schyst Resande (2009) menar att hållbar turism går ut på att resa för att få med sig en härlig upplevelse på samma gång som miljön bevaras och lokalbefolkningens bästa alltid ligger i fokus.
3.4 Interaktion mellan turisterna och lokalbefolkningen
När en turist anländer till en turistdestination så är det oundvikligt att det uppstår någon form av relation till lokalbefolkningen. Inte allt för sällan blir denna relation väldigt komplex.
Faktorer som kan bidra till hur relationen artar sig är exempelvis värdlandets ekonomiska situation samt även den teknologiska utvecklingen som finns i landet. Afkari & Gregerson (2009) refererar till Pearces forskning om att ifall det är en stor skillnad på den ekonomiska och teknologiska nivån i värdlandet och i turistens hemland, så ökar klyftan mer än om de båda länderna ligger på en jämn utvecklingsnivå. Afkari & Gregerson (2009) nämner även Krippendorffs teori om att lokalbefolkningens röst inte blir hörd och att turistindustrin på många plan "kör över" dem och anpassar samhället efter turisternas önskemål. Detta resulterar i att lokalbefolkningen börjar kopiera turisternas beteende och levnadssätt. Afkari
& Gregerson (2009) menar att turisterna spelar på samma plan som lokalbefolkningen men på helt olika nivåer. De kan ställas i kontrast till varandra genom att turisten är på semester och njuter av allt som inte är det vardagliga, medan det är just det lokalbefolkningen gör - lever det vardagliga, som turisterna är en stor del av. Detta resulterar i att turisten ofta gör egoistiska val och inte ser på lokalbefolkningen som någon viktig del av deras semester, de är mest några som befinner sig i bakgrunden och som de helst inte interagerar med om det inte gynnar deras semesterupplevelse. Lokalbefolkningen upplever inte heller något större behov av att interagera med turisterna, de anser dem vara viktiga för ekonomin men inte i övriga sammanhang (Afkari & Gregerson, 2009). En av de sociokulturella effekterna med turismen är att platser blir turistvänliga och anpassade efter turisternas behov. Till exempel finns det restauranger och barer som är avsedda för turisterna. Detta gör så att lokalbefolkningen inte vill gå dit då de upplever det vara för dyrt samt att det inte uppfyller deras kriterier. Det kan till och med gå så långt att lokalbefolkningen väljer att flytta för att de inte orkar med turisterna. Genom att göra denna turistanpassning så uppstår en segregering, alltså en uppdelning av människor, mellan turisten och lokalbefolkningen istället för en samman- fogning (Afkari & Gregerson, 2009). Detta resulterar i att det kan bildas en "Vi och De"- relation mellan de olika parterna.
3.4.1 Perspektivet av "De Andra"
"De Andra” är ett begrepp som kan användas på flera sätt och variera i betydelse. Staszak
(2008) beskriver begreppet som att "De Andra" är en process, utvecklat av en grupp, "Oss"
15
eller "Vi", som i många fall innebär vi i västvärlden. Där "Oss" eller "Vi" är dominerande över en minoritetsgrupp som kallas "Dom" eller "De Andra". "De Andra" skiljer sig ifrån
"Oss" på ett verkligt eller påhittat sätt och därför kan segregering och diskriminering lätt uppstå. Matthis (2005) reflekterar också över begreppet "De Andra" och hur bilden av "Vi"
och "Dom" är lika tydlig nu som den var för hundra år sedan. Matthis nämner von Heidenstams framställning av Orienten i verket Endymion från 1800-talet, om hur hans redogörelse av platsens attribut liknar de som används idag. Detta gäller exempelvis moskén, marknaden, haremet, badhuset; till och med "terroristens skyffen" räknas in. Matthis (2005) menar att medias bilder av "De Andra" konsumeras utan att vi ens funderar över vad de står för. Här har "Vi" blivit de som står för jämlikhet, jämställdhet och de som är de utbildade och upplysta, medan "Dom" är de som lever i vidskepelse samt är förtryckta och fanatiska.
Detta kanske kan kopplas till Urry & Larsen (2011) som menar att vi ser på världen genom en speciell ram bestående av social klass, kön, nationalitet, ålder och utbildning. Denna typ av seende är ett utförande som klassificerar, beställer och formar världen snarare än reflekterar den. Människor har också ett speciellt filter av idéer, kunskaper, viljor och förväntningar som också påverkar vad vi ser. Alltså påverkar vårt ursprung också hur vi ser på den relation vi har till andra. Matthis (2005) framhäver också att i Saids bok Orientalism (1978) står uttrycket för en maktanalys, vilken belyser att dessa gestaltningar uppstått för att gagna främst ett specifikt syfte. Detta består av att få ekonomisk samt politisk makt över en region med mycket råvaror och miljoner av människor. Stefan Jonsson (i Matthis, 2005) menar också att för att få Västerlandet att framstå som civiliserat, modernt och förnuftigt så har vi marginaliserat andra kulturer och samhällen till att framstå som barbariska, primitiva och mindre styrda av vetenskapligt förnuft. Magnus Berg (i Matthis, 2005) påpekar att Orienten också i populärkulturen får stå åt sidan för de västerländska karaktärerna. Även om det orientaliska ofta finns med i filmer och berättelser är de ändå sällan i fokus; det är fortfarande den västerländska kulturens problem som är det relevanta för handlingen. Dock opponerar Berg till viss del mot detta synsätt då han menar att konsumenter trots allt borde kunna ha ett kritiskt avstånd till vad de ser.
3.5 Negativa sociala konsekvenser av turism
Azilah refererar i artikeln The Need for Business Environmental and Social Responsibility in
the Tourism Industry, till United Nations Economic and Social Council (1999), Wahab &Pigram (1997), samt Hong (1985) för att förklara en del av de sociala konsekvenser som uppstår genom massturism. Fenomenet kräver mindre samspel mellan turister och lokalbefolkning i jämförelse med annan typ av resande, såsom landsbygds- eller ekoturism.
Det beror på att lokalbefolkningen inte är lika involverade i turismproduktionen. Dock kan liknande sociala problem uppstå i båda fallen, till exempel att både lokal konst och hantverk liksom livsstilen och kulturen kommersialiseras.
I slutändan kan detta leda till negativa konsekvenser för de lokala värden som finns på destinationen, speciellt hos ungdomar. Redan 1985 beskriver Hong hur de första spåren av drogkulturen i Malaysia upptäcktes bland hippieturister som kom i stora grupper till landet.
De syntes också ha fester inkluderande marijuana tillsammans med lokala ungdomar (Azilah,
2006). Även Schyst Resande (2009) menar att lokalbefolkningens seder förstörs och att deras
tidigare huvudinkomster byts ut. Städer eller byar som förut varit involverade i exempelvis
jordbruk eller fiske byter näring helt och anpassar sig istället efter turismen. De nya jobben är
ofta lågavlönade med dåliga arbetsvillkor, som taxichaufförer, försäljare av souvenirer eller
16
städerskor i hotellkomplexen. För att ge läsaren en förståelse för vilka olika slags konsekvenser som kan existera på turistdestinationer följer några exempel nedan.
3.5.1 All Inclusive i Dominikanska Republiken
All Inclusive kan beskrivas som en resa där allt ingår; flygresa, logi, kost och en del aktiviteter. Resan köps som ett paket av turisten och hotellkomplexen är stora samt inkluderar i princip allt som turisten kan önska sig. All Inclusive-turism är annorlunda mot övrig turism på det sättet att resenärerna får sina måltider och annan typ av service inom hotellområdet och därför inte kan eller behöver ta del av det lokala samhället. All Inclusive är vanligast vid charterresor, men det finns även specifika paket för till exempel barnfamiljer, träningsresenärer eller par utan barn. Det är framförallt under det senaste decenniet som All Inclusive-turism blivit alltmer populärt, även om fenomenet funnits sedan 1950-talet (Schyst Resande, 2011
).All Inclusive fick sitt stora genombrott i Karibien på 1980-talet och vad som ingår i All Inclusive kan variera på olika destinationer. Dock när det handlar om fenomenet i Karibien och Dominikanska Republiken så menas verkligen All Inclusive där allt ingår: middag, lunch, frukost, drinkar, snacks, läsk men även ett stort utbud av olika sorters aktiviteter och underhållning (Dielemans, 2008). All Inclusive blev en given framgångssaga som har många vinnare, däribland hotellföretagen, vilka kan räkna ungefär hur mycket turisterna äter och dricker och därefter göra inköp baserat på detta och på så vis spara en hel del pengar. Det finns ingen risk för att personalen lägger pengar i sin egen ficka då det inte finns några pengar som cirkulerar. Även researrangörer gynnas, som kan dra in på personal då All Inclusive bidrar till att turisterna håller sig inom hotellkomplexet och behovet av lokala reseguider och liknande personal blir mindre. Turister är också stora vinnare i All Inclusive- paketen då de får allt som kan tänkas önskas till ett fast pris och de har bekvämligheten att ha allt nära till hands inne på hotellkomplexet. De stora förlorarna är däremot lokalbefolkningen.
Invånarna som försörjer sig på stränderna genom olika sorters försäljning blir undanknuffade av hotellen för att de "förstör" och "skitar ner" bilden av den perfekta sandstranden.
Dessutom så finns redan många av de produkter och tjänster de säljer inne på hotell- komplexet, så varför ska då turisterna bemöda sig med att gå ner till stranden för att till exempel få sina hår flätade? Det finns även vakter som patrullerar stränderna och gatorna som hotellen hyr in för att se till så att turisterna har det bra och att dominikanerna håller sig undan ifrån ständerna. Detta trots att det enligt lag står att stränderna ska vara allmänna och öppna. Skulle lokalbefolkningen dock yttra sig om sina rättigheter mot dessa vakter skulle det bara resultera i att fler vakter tillkallas, sen hotellägaren och även poliser (Dielemans, 2008).
3.5.2 Sexturism i Thailand
Sexturism är en industri som inte bara de som rör sig inom den själva tjänar på, det är en industri som bidrar till mer försäljning på många andra platser, exempelvis hotell, taxiföretag, chaufförer och företagare runt omkring. Till och med polisen och de lokala regeringarna är medvetna om att sexindustrin har ett högt värde och ser därför gärna mellan fingrarna trots att det är ett omoraliskt fenomen (Ryan & Hall, 2001). På grund av detta blir sex ofta en del av många turisters syn på turism, men samtidigt blir medvetenheten om dessa problem allt större och demonstrationer mot sexturism i allmänhet och barnsexturism i synnerhet har gjort människor mer uppmärksamma på problemen (Ryan & Hall, 2001).
Sexturismen i Thailand började bli ett verkligt fenomen i samband med Vietnam-kriget på
60-talet. Då var det främst amerikanska soldater som sökte efter "nöje" och "underhållning"
17
hos de lokala thailändska kvinnorna, sedan dess har sexturismen vuxit sig allt starkare i Thailand. Trots att prostitution och människohandel är olagligt i landet så finns det omkring 300 000 prostituerade i landet och hela 20 procent av dessa är barn (Schyst Resande, 2008).
Det är främst inhemska individer som använder sig av de prostituerades tjänster men turisterna hjälper till att hålla nivån hög. Ett stort antal prostituerade blir även importerade från kringliggande länder för att inte bara arbeta som sexslavar utan också fungera som gratis arbetskraft (Schyst Resande, 2008).
3.5.3 Arbetsvillkor i Turkiet
I Turkiet är det många säsongsanställda som arbetar svart, hela två tredjedelar är
oregistrerade arbetare, vilket innebär att de då inte är skyddade av några lagar eller andra
juridiska rättigheter; de har heller ingen rätt till sjukdagar eller semesterersättning. Dessa
säsongsanställda är inte bara turkar utan även personer från bland annat Ryssland, Moldavien,
Ukraina och Azerbajdzjan kommer till Turkiet för säsongsarbete. Denna grupp av människor
blir ofta hårt diskriminerade på arbetsmarknaden samt extra utsatta på sina arbetsplatser än
andra arbetsgrupper (Schysst Resande, 2012). Ett annat problem som ofta uppstår på
arbetsplatser inom turismföretag är att det kommer in praktikanter som är unga och
erfarenhetslösa och därför lätt kan utnyttjas. De arbetar ofta under mycket låg lön och under
många timmar. Dessa praktikanter bor ofta tillsammans i trånga sovsalar som är i dåligt
skick. Det finns möjligheter att gå med i facket i Turkiet, men det är något som arbetarna drar
sig för att göra, dels för att de är oregistrerade (jobbar svart) men också för att det kan bidra
till att arbetaren blir trakasserad av sina kollegor eller till och med avskedad. Fack-
föreningarna i Turkiet är hårt kontrollerade av både polis och regering och det är svårt för
föreningarna att göra några större förändringar då poliser ofta sitter med på de fackliga
mötena, och skulle dessa poliser anse att fackföreningen inte håller sig till de regler som finns
så har de makten att lägga ner den (Schysst Resande 2012). De främsta problem som finns
angående arbetsvillkoren i landet är de extremt långa arbetsdagarna. Många gånger får
arbetarna jobba mellan 12-16 timmar per dag, då ofta helt utan semester eller
övertidsersättning, de har också extremt tung arbetsbörda med sen, eller helt utebliven,
löneutbetalning (Schyst Resande 2012).
18
4.0 Empiriska undersökningar
4.1 Enkätredovisning
Det empiriska materialet består främst av en enkätundersökning. I denna svarade totalt 74 personer, varav 50 kvinnor respektive 24 män, vilket alltså betyder att kvinnorna stod för 68 procent av de totala respondenterna. De första frågorna handlade om respondenternas bakgrund gällande kön, ålder, inkomst och utbildningsnivå. Vi hade respondenter mellan åldrarna 21 och 63, varav den största kategorin fanns i åldrarna 21-26 år. En fråga handlade också om vilken utbildning våra respondenter har genomgått, där fick vi störst svarsfrekvens från högre utbildade, det vill säga de som studerat vid högskola eller universitet. Av de kvinnliga som svarat utgjorde denna kategori hela 74 procent, medan samma kategori var 46 procent hos männen. Av de manliga respondenterna hade också 46 procent tagit examen från gymnasieskola. Dock har vi spridning inom alla utbildningskategorier, även från respondenter som inte gått i skolan högre än högstadiet. Det bör finnas i åtanke hos läsarna av denna uppsats att majoriteten alltså har en högre utbildning. Detta resulterar också i att de flesta respondenter är normal- till höginkomsttagare. Av kvinnorna tjänar 32 procent 51 000 - 200 000, 20 procent 201 000 - 350 000 respektive 351 000 - 500 000. Av männen tjänar 29 procent 201 000 - 350 000, vilket var högst inom detta demografiska segment. 51 000 - 200 000 respektive 351 000 - 500 000 tjänar 21 procent av männen. Dock har denna fråga en väldigt jämn svarsfrekvens och vi finner inkomsttagare inom varje kategori. Den minst representerade gruppen var hos kvinnor som tjänar 501 000 eller mer, där återfanns endast 10 procent av det totala antalet kvinnor.
Vi ville att endast charterresenärer skulle svara på frågorna och försökte vara tydliga med detta när vi publicerade enkäten. Därför valde vi att inte ta med någon fråga om våra respondenter varit på en charterresa, utan ställde istället frågan hur ofta våra respondenter åker på charterresor. Av de tillfrågade kvinnorna brukar nästan hälften, 44 procent, åka på charterresa en gång om året. Lite över en fjärdedel brukar resa iväg ungefär vartannat eller vart tredje år. Bland kvinnorna åker 28 procent mer sällan än så och endast en av de kvinnliga respondenterna, två procent, åkte på charterresa för första gången. Så lite som 4 procent reser över två gånger om året. Detta skiljer sig från männen, där 13 procent angett att de beger sig på charterresor över två gånger på år. En fjärdedel åker en gång om året, vilket är betydligt färre än kvinnorna. Det var 33 procent av de manliga resenärerna svarade att de åker vartannat eller vart tredje år. Procenten är relativt lika kvinnornas på övriga alternativ; 29 procent av männen reser än mer sällan, och fyra procent reste för första gången, vilket motsvarar en enda manlig resenär. (Se bilaga 1 för fullständigt diagram över bakgrundsfrågorna)
I diagrammen har frågor och svarsalternativ kortats ned för att passa bättre i storlek. Se
figurbeskrivningar för fullständiga frågor och svar.
19 4.2 Prioriteringar vid en
charterresa
Kvinnor
Män
Lyxigt boende 11 9% 8 12%
Vita sandstränder 13 10% 7 10%
Mycket sol 37 29% 13 19%
Säkerheten på destination 14 11% 7 10%
Säkerheten på hotellet 7 6% 1 1%
All Inclusive 4 3% 3 4%
Bra arbetsförhållanden 8 6% 3 4%
Möjligheter till fest 4 3% 4 6%
Fräsch pool i hotellområdet 9 7% 9 13%
Möten med befolkningen 17 13% 9 13%
Övriga 3 2% 4 6%
Totalt 127 100% 68 100%
Figur 1. Fråga 7: Kryssa i de tre alternativ du prioriterar högst när du åker på charter.
I denna fråga ville vi veta vad turisterna prioriterar när de reser. För att inte frågan skulle bli allt för vinklad valde vi att blanda typiska "turistsvar" såsom "mycket sol", "vita sandstränder" och "möjligheter till fest" med tyngre ämnen. Dessa handlade om säkerhet, rimliga arbetsvillkor för hotellanställda och möten med lokalbefolkningen (efter detta alternativ skrev vi även in att vi menade lokalbefolkning utanför hotellet). För att inte styra respondenterna för mycket i en speciell riktning fick de kryssa i upp till tre alternativ var. Här syns tydligt att både männen och kvinnorna värderar "mycket sol" högst, då 29 procent av kvinnorna hade kryssat i detta svar och 19 procent av männen. På andra plats eftersöktes möten med lokalbefolkningen, där 13 procent gällde för både män och kvinnor. Männen prioriterade även ett lyxigt boende, som valdes av 12 procent, samt en fräsch pool i hotellområdet, som valdes av 13 procent. Bland kvinnorna ville 11 procent känna säkerhet på destinationen och 10 procent av både männen och kvinnorna värdesatte "vita sandstränder".
Lägst procent av kvinnorna fick alternativen "All Inclusive" samt "möjligheter till fest", som
endast tre procent valde. Bland männen eftersökte endast en procent säkerhet på hotellet. Av
de som kryssat i alternativet "Övriga" svarade kvinnorna att de letade efter barnvänliga eller
billiga destinationer och männen att de ville åka till en destination som var prisvärd eller hade
bra mat.
20 Figur 2. Fråga 8: Innan du bokar din resa, brukar du reflektera över
hur människorna på destinationen påverkas av din och övriga turisters närvaro?
I den här frågan ville vi veta hur charterresenärerna tänker innan resan bokas och om de över huvud taget reflekterar över om deras besök kommer att påverka destinationen de vill resa till. Med tanke på att charterresor ofta är färdiga resor med hotell, flygstol och ibland aktiviteter är det lätt för resenärerna att välja resa utan att tänka på vad det innebär då de oftast inte gör speciellt medvetna val. Dock ser vi att 42 procent, nästan hälften av alla kvinnor, funderar över hur deras resa påverkar lokalbefolkningen varje gång de ska besöka en ny plats. Hos männen var det nästan lika många som valde detta alternativ, där var siffran 38 procent. Det är däremot fler av männen som alltid tänker på hur deras besök påverkar, nämligen 25 procent, där samma alternativ hos kvinnorna endast gav en svarsfrekvens på 12 procent. Det var 32 procent av kvinnorna och 29 procent av männen som aldrig tänkt på hur deras vistelse påverkar människorna på en destination. 14 procent av de kvinnliga respondenterna valde alternativet "Vet ej", åtta procent av männen kryssade också i detta alternativ.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Ja, alltid Ja, om jag ska besöka en ny
plats
Nej, aldrig Vet ej
Procent av charterresenärer
4.3 Reflektioner om egen påverkan vid bokning av resa
Kvinnor Män
21 Figur 3. Fråga 9: Om du svarat "ja" på föregående fråga och anser att människorna
på destinationen påverkas negativt av turister, vad gör du? (Om du svarat "nej" på föregående fråga kan du hoppa vidare till nästa fråga).
Svarsalternativ: 1. Jag väljer att åka till en annan destination, 2. Jag reser till destinationen, men försöker undvika att göra saker som jag finner negativa för människorna där, 3. Jag reser till destinationen men vidtar inga särskilda åtgärder, 4. Jag vet inte vad jag ska göra åt problemet.
Fråga 9 var endast till för de som svarat "ja" på fråga 8. Vi fick en hundraprocentig svarsgrad från både kvinnorna och männen, totalt 42 respondenter, varav 27 var kvinnor och 15 män, det vill säga att alla som varat "ja" på fråga 8 också svarade på fråga 9. Denna fråga ställde vi för att se vad charterresenärerna egentligen gör för att motverka den negativa påverkan de har på lokalbefolkningen av platsen. Det vanligaste svaret bland kvinnorna var att de åker till destinationen, men att de försöker undvika att göra saker som påverkar människorna som bor där negativt. Detta alternativ valde hela 56 procent av kvinnorna medan 30 procent skulle resa till en annan plats, sju procent skulle resa till destinationen utan att vidta särskilda åtgärder. Endast sju procent av de kvinnliga respondenterna vet inte vad de ska göra åt problemet. Nästan hälften, 47 procent, av de manliga respondenterna skulle resa till en annan plats, vilket är betydligt högre än antalet procent hos kvinnorna. Av männen angav 40 procent att de skulle besöka destinationen men försöka leva så att det inte påverkar destinationen negativt. Det var sju procent som skulle resa till turistmålet utan att vidta speciella åtgärder och sju procent har valt kategorin "Övrigt". Här var kommentaren att personen ansåg att turismen har främst en positiv påverkan på turistdestinationer. Ingen man valde alternativet
"Jag vet inte vad jag ska göra åt problemet".
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Reser till annan plats
Vidtar åtgärder
Vidtar inga åtgärder
Vet inte vad jag ska göra
Övriga
Procent av charterresenärer
4.4 Åtgärder vid ansedd negativ påverkan
Kvinnor Män
22 Figur 4. Fråga 10: Vilka av följande alternativ anser du vara viktigast på din
semester?
Svarsalternativ: 1. Att slaveri/utnyttjande av arbetskraft ej förekommer på destinationen, 2. Att människor inte utnyttjas sexuellt, 3. Att arbetarna på mitt hotell jobbar under bra villkor, 4. Att lokalbefolkningen har rätt till sitt eget land (Te x att de får vistas på stränderna
tillsammans med turisterna), 5. Att pengarna som spenderas på destinationen landar i det landets ficka och inte går tillbaka till turistens hemland, 6. Vet ej.
För att få en bättre överblick över hur charterresenärer rankar sociala konsekvenser av turism och vilket ämne de anser allra viktigast, ställde vi fråga 10. Här avser vi inte att fråga om typiska turismrelaterade alternativ, utan endast om några av de sociala konsekvenser som kan uppstå i och med turism. I denna fråga kunde respondenterna välja upp till två alternativ för att underlätta valet, då en del människor kan tycka att olika alternativ är lika viktiga. Bland kvinnorna värdesattes att slaveri och utnyttjande av arbetskraft inte förekommer på destinationen, vilket 29 procent kryssade i. Den näst viktigaste punkten för de kvinnliga respondenterna var att pengarna som spenderas på destinationen stannar i värdlandets ficka, och inte går tillbaka till turistens hemland. Detta alternativ valdes av 25 procent. Först på tredje plats kom att människor inte utnyttjas sexuellt, vilket 19 procent av kvinnorna valde.
Männen däremot, ansåg att punkten med sexuellt utnyttjande var den allra viktigaste, då 31 procent kryssade i detta. På andra plats, med 23 procent, återfanns att slaveri eller utnyttjande av arbetskraft inte förekom. Med 15 procent och som tredje vanligast valda alternativ hos männen var att pengarna stannar i värdlandet. Det minst viktiga för kvinnorna var att de anställda på hotellen hade bra arbetsvillkor, vilket bara åtta procent valde. Männen tyckte att invånarnas rätt till det egna landet var minst viktigt, vilket valdes av 10 procent. Sex procent av kvinnorna och fem procent av männen kryssade i alternativet "Vet ej". Tre procent av männen, vilket är en person, valde att använda förslaget "Övrigt" med motiveringen "att jag har det bra".
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Procent av charterresenärer
4.5 Betydelsegrad av lokalbefolkningens sociala konsekvenser
Kvinnor Män
23 Figur 5. Fråga 11: Söker du själv efter information om platsen du reser till innan ditt
besök där? Exempelvis läser på om den politiska och ekonomiska situationen i landet, eller under vilka förhållande de anställda inom hotellbranschen jobbar inom?
Svarsalternativ: 1. Ja, det anser jag vara mycket viktigt, 2. Ja, men jag vet inte hur jag ska ta till mig den informationen jag hittar, 3. Nej, det har jag aldrig tänkt på, 4. Nej, jag vet inte vart jag ska leta efter sådan information, 5. Jag orkar/vill inte tänka på sådant när jag är på semester, 6. Vet ej.
Denna fråga kan anses ett komplement till fråga 8, men här vill vi mer åt hur insatta turisterna är i olika politiska, ekonomiska och sociala situationer på destinationerna och inte direkt hur lokalbefolkningen drabbas av turism. Det centrala är försöka veta om charterresenärer över huvud taget bryr sig om dessa faktorer, eller om det viktiga är just mycket sol och bad. Både männen och kvinnorna ansåg det mycket viktigt att ta reda på information om landet innan resa, 32 procent av kvinnorna samt hela 54 procent av männen. Lite drygt en fjärdedel, 26 procent, av kvinnorna tyckte att det var viktigt att samla information men visste inte vad de skulle göra med den medan 24 procent av kvinnorna aldrig tänkt på att söka efter information. Av de manliga respondenterna var det bara 13 procent som läste på om landets situation, men inte visste vad de skulle göra åt det. För alternativet "Nej, det har jag aldrig tänkt på" gäller också 13 procent. Bara sex procent av kvinnorna och åtta procent av männen hade ingen aning om hur de skulle hitta information gällande politiska eller ekonomiska faktorer i landet, medan 8 procent av både männen och kvinnorna inte orkade eller ville tänka på detta under semestern. Hos både könen valde 4 procent alternativet "Vet ej".
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Mycket viktigt
Viktigt, men vad gör man med infon?
Aldrig tänkt på
det
Vet inte hur man hittar
info
Orkar/vill inte tänka på
det
Vet ej
Procent av charterresenärer
4.6 Egen informationssökning innan resa
Kvinnor Män
24 Figur 6. Fråga 12: Vems ansvar anser du att det är att destinationen du besöker
behandlar sina invånare på ett mänskligt och rättvist sätt? (te x att barnarbete inte förekommer och att man inte utnyttjar arbetskraft.)
Här ville vi undersöka vems eller vilkas ansvar charterresenärerna anser det vara att lokal- befolkningen behandlas värdigt. Det handlar främst om att ta reda på om turisterna ser ett eget ansvar under sin semester, eller om de litar på resebolagen eller destinationernas styrande att ta hand om invånarna. Både kvinnorna och männen tyckte att det var destinationens ansvar, vilket 48 procent av de kvinnliga respondenterna svarade och 42 procent av de manliga. Kvinnorna ansåg i andra hand att det var resebolagets ansvar, vilket 26 procent valde som alternativ. Samma kategori valdes av 17 procent av männen. Av männen såg 8 procent sitt eget ansvar, medan inte en enda kvinna valde detta alternativ.
Endast 10 procent av de kvinnliga respondenterna och 8 procent av de manliga visste inte vad de skulle svara. En fjärdedel, 25 procent, av männen valde att kryssa i kategorin "Övrigt", av kvinnorna var det 16 procent som valde detta alternativ. Där skrev respondenterna att de ansåg att ansvaret låg på regeringen alternativt att ansvaret låg på alla ovanstående.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Procent av charterresenärer
4.7. Ansvarstagande kring rättvis behandling av lokalbefolkningen
Kvinnor Män
