Stridspilot - Ett kall eller en passion?

Stridspilot – Ett kall eller en passion?

Författare: Forselius Mikael och Runds Nicklas

Huvudområde: Företagsekonomi med inriktning ledarskap, 15 hp Kurskod: FÖ9014

Stockholm 2019-06-05

K A N DI DA T u p p sa ts

Handledare: Professor Mike Danilovic och Professor Tomas Müllern Examinator: Professor Mike Danilovic

Forselius & Runds Prolog

Människan har alltid fascinerats av flygande ting, vem höjer inte blicken när ett flygplan passerar över på en blå himmel. Detta oavsett storlek eller höjd på luftfartyget. Det är något speciellt med att se en konstruktion som människan har gjort röra sig fritt likt en fågel på himlavalvet med en person bakom styrreglagen. Hastigheten, ljudet, och rörligheten skapar en önskan inom oss alla att någon gång vilja uppleva känslan själv av att susa fram genom luften.

Man ser flygplanet och föreställer sig att det sitter en lycklig person och kontrollerar det, en person som får uppleva denna frihet som vi alla avundas.

Skulle det dessutom handla om ett stridsflygplan som susar fram över himmelen råder ingen tvekan om att det märks. Hastigheten är iögonfallande och ljudet går ej att missa. Ingen går opåverkad ifrån ett möte med ett stridsflygplan. Flyger en rote förbi huvudstaden blir det en nyhet i landets största tidningar och sociala media svämmar över med bilder från den upplevelse som folk på marken har haft.

Den lyckliga personen som får uppleva denna frihet i luften är piloten.

Piloten har alltid varit en person att se upp till. Alla hajar till på flygplatsen när man ser en trafikflygpilot i sin uniform och sin karaktäristiska skärmmössa och pilotväska. Uniformen och vetskapen om pilotens profession och kompetens inger respekt.

I flygets tidiga dagar var de pionjärer och våghalsar. Efterhand som åren gick och flygplanen började användas praktiskt både i krigs- och fredstid blev piloterna hyllade som hjältar. Under första världskriget användes flygplanen i strid för första gången och begrepp som flygaress träder fram och flyghjältar som Garros och von Richthofen (Röde baronen) vinner sina landsmäns beundran och respekt genom sin uppfinningsrikedom och skicklighet i luftstriden.

Sedan andra världskriget har flygplan varit en strategisk resurs som på egen hand kan avgöra kriget. ”Aldrig i krigshistorien har så många haft så få att tacka för så mycket” sa Storbritanniens premiärminister Winston Churchill och syftade på de piloter som vunnit luftkriget om Storbritannien och därmed kunde hålla Tyskland borta från sitt eget land.

Piloterna hyllades som hjältar då och gör det än idag.

Piloten är noggrann som person, på gränsen till perfektionist. Precision och puts och studs ingår i yrkesrollen. Noggrannheten grundar sig i en passion till yrket kombinerat med ett högt säkerhetstänk och en vilja att alltid lösa uppgiften. Allt hänger ihop och saker såsom åtgärder före flygning och uppstart och kupé av luftfarkoster sker enligt tydliga checklistor med ett syfte, Förgylla pilotens upplevelse och möjligheter att framföra farkosten på ett säkert sätt

”[…]för mig är yrket liksom mer ett helhetskoncept där jag får möjlighet att göra ett jävligt roligt jobb, det är jävligt roligt att flyga, det är jäkligt roligt att vara gruppchef, det är jäkligt roligt att leda förband inom ramen för verksamheten man är väldigt duktig på. Det tycker jag. Och samtidigt tycker jag det är kul att leda på marken så vad det är som stimulerar mig mest i min roll som stridspilot. Ja, det är svårt att säga. Det är kombinationen av allt. Det är också kombinationen utav du kommer till jobbet, du är del av ett gäng som jobbar för en och samma sak. Som är ganska lika och tänker på ett och samma sätt. Brukar dra parallellen med ett fotbollslag eller ett hockeylag, du åker till jobbet och ibland tränar du bara eller ganska ofta tränar du bara, ibland spelar du match i Sverige och då gör du det tillsammans och alla olika roller har lika viktiga uppgifter för att få att man sa sätta puckarna i nätet. Ibland åker du ut och kör

internationella cuper också och det är liksom helhetskonceptet som är variabeln av stimulerande arbetsplats”

”Vi hade en bra dag igår, man gick från avgenomgångar och tänkte: ”det här var en bra dag.” Personligen så körde jag Close Air Support mot specialförbanden och det var bara jag och dom men det var inte så mycket det som var det bra, det var också bra men så kom jag ner till divisionen och var jättetrött och käkade lunch sent. Divisionen i övrigt hade då kört mycket rotechefsträning och så hade vi en avgenomgång och det var bra snack, vi hjälptes åt och vi tipsade varandra och skrattade tillsammans och snackade lite om hur man ska vara en bra rotechef och sådär. Och då tänkte jag: ”det är ju det här jag gillar, det är precis den känslan jag trivs med”, nu är det de här yngsta som ska bli rotechefer och vi som är lite äldre stöttar dem och har roligt på vägen. Vi ser de yngre i den här rollen, ser dem utvecklas lär sig saker och sätts inför sådana här roliga misstag som vi själva känner igen oss i och att vi kan ha ett sådant klimat att de blottar sig i sådant de har lärt sig och vi stöttar och hjälper och så skojar lite grann om det där, det kändes som att vi förenas i den här uppgiften och i den här verksamheten och det känns bra att man har den här mycket sociala stämningen. ” Piloten stryker sin hand längs med skrovet och tittar in i luftintaget och gör en okulär besiktning. Strax innan har divisionen tagit väder, flygtjänstledaren har gett order om den verksamhet som ska bedrivas för dagen och chefen har gett sina förmaningar. Piloten har lagt upp en noggrann plan för sitt pass som överensstämmer med de målsättningar som är satta för veckan och dagens flygning.

”Linjerna på JAS39 är oerhört vackra och rena”, tänker piloten när han rakt framifrån besiktigar flygplanet en sista gång innan han får maskinen avlämnad av klargörande flygtekniker och piloten klättrar upp i cockpit och stänger huven.

Trots att han kan checklistan utantill använder han pappersutgåvan för att starta upp flygplanet och taxar ut på startbanan.

”-Tower this is Aquila 11, ready for take off.”

”-Aquila 11, cleared for take off”

”-Tower, Aquila 11. Cleared for take off”

Piloten för fram gasreglaget, det fullastade och bestyckade planet börjar vibrera. Han vet att bakom sitter en stor jetmotor som inom kort ska förvandla hundratals liter flygbränsle till ett eldinferno när efterbrännkammaren tänds. Bromsarna släpps loss och den 14 ton tunga flygmaskinen accelererar med en otrolig kraft framåt och det förväntade eldhavet bakom får planet att bara efter några sekunder att lätta. Några blinkningar senare befinner sig piloten med sitt flygplan JAS39C på 10 000 meters höjd och känner den totala kontrollen av minsta rörelse. Äntligen uppe i luften igen…

Forselius & Runds Abstract

The Swedish air force will in a near future obtain new airplanes and expand its function from three to four wings which imply that the number of squadrons increases from six to eight. The expansion demands large numbers of personnel, personnel that maybe not will exist in the future. The amount of fighter pilots connected to the role is dangerously close to critical mass if not below and that is if no one quits before retention. This study has its perspective on keeping the personnel and focusing on which driving forces makes the armed forces fighter pilots stay in their employment. The objective with this study is that the answer and the conclusions drawn will give the air force an insight in how individual fighter pilots consider their work situation. The study has focus on one working place, F17 Kallinge and its two squadrons.

The case study has an inductive approach and collects the empiricism from depth interviews of fighter pilots belonging to F17. The empiricism analyzed against the forthcoming theoretical reference. The reference used are Herzberg two factor theory, Ryan & Deci intrinsic and extrinsic factors, Locke & Latham goal setting theory, Flower & Hughes employee retention, Hein Motivation: motivation theory & practical application and Vallerand passion.

The study concludes that identity, fulfillment and job satisfaction is factors that motivates the fighter pilots to stay in the armed forces and factors like stagnation, work life post squadron and a life imbalance between the job and the private life makes them hesitate.

Key words: Fighter pilots, driving force, fears, motivation, and safety

Sammanfattning

Det svenska flygvapnet kommer inom en relativt snar framtid införskaffa nya flygplan och samtidigt utöka sin verksamhet från tre till fyra flottiljer vilket innebär att antalet divisioner ökar från sex till åtta. Expansionen kräver stora personella resurser, resurser som kanske inte finns i framtiden. Med anledning av stora pensionsavgångar inom den närmsta 10 års- perioden kombinerat med en svårighet för flygvapnet att utbilda i tillräcklig omfattning, kommer det råda brist på stridspiloter i framtiden. Studien har ett behållarperspektiv och fokuserar på vilka drivkrafter som får Försvarsmaktens stridspiloter att stanna kvar i yrket samt vad som kan få dem att tveka i sin anställning. Målet med studien är att de svar samt de slutsatser som dras kan ge flygvapnet en inblick i hur enskilda stridspiloter ser på sin arbetssituation. Studien fokuserar på en verksamhetsort, F17 Kallinge och deras två divisioner.

Fallstudien har en induktiv ansats och inhämtar empirin från djupintervjuer av stridspiloter tillhörande F17. Empirin analyseras mot framtagen teoretisk referensram. Den använda referensramen utgörs av Ryan & Deci inre och yttre faktorer, Hein Motivation av högspecialiserade kreativa medarbetare, Herzbergs tvåfaktorteori, Vallerand passion, Locke

& Latham målsättningsteori samt Flower & Hughes employee retention.

Studien visar att de primära drivkrafterna att stanna kvar som stridspilot på F17 är identitet, självförverkligande och arbetsglädje. Stridspiloterna stimuleras av spänningen, flygningen och själva jobbet i sig. Passionen till yrket är många gånger så stark och känslan av att vara del i en spetsverksamhet samt känslan av att vara unik gör att de identifierar sig med yrket och det blir som ett kall. Personlig utveckling är en av de viktigaste drivkrafterna, de vill hela tiden ha nya utmaningar och utveckling, personlig som förbandets. När så sker upplever piloterna en känsla av självförverkligande. Viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för detta och verkar som en basplatta är ledning, gemenskap och trygghet. Det finns behov av en god gemenskap och ett starkt behov av att känna tillhörighet till divisionen. Basplattan utgörs även av tryggheten en anställning i Försvarsmakten innebär samt den unika kompetensen en stridspilot innehar. De viktigaste faktorerna som får piloterna på F17 att tveka i sin anställning är stagnation, yrkeslivet efter åren på operativ stridsflygdivision och obalans i familjelivet.

Känner stridspiloterna att utvecklingen stannar av, både individens och förbandets utveckling, blir de omotiverade och känner en anledning att tveka. De känner även att lönen har stagnerat samt att pensionsåldern förändrats vilket leder till en minskad motivation. Vad som händer efter livet på divisionen oroar piloterna kopplat till identiteten, gemenskapen samt passionen i flygningen. Familjen är högst prioriterad och det måste finnas en balans mellan yrkesliv och familjeliv för att de ska stanna kvar i Försvarsmakten. För att hantera drivkrafterna och orsakande faktorer att sluta krävs en lyhörd och flexibel ledning som även leder, uppmuntrar, sätter tydliga mål och förstärker den goda gemenskapen.

Nyckelord: Stridspiloter, drivkrafter, farhågor, motivation, trygghet

Forselius & Runds Innehållsförteckning

PROLOG ... 2

ABSTRACT ... 4

SAMMANFATTNING ... 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 6

1 INLEDNING ... 8

1.1 BAKGRUND ... 8

1.2 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING ... 11

1.3 STRIDSFLYGDIVISION ... 11

2 METOD ... 12

2.1 UNDERSÖKNINGSDESIGN ... 12

2.2 VAL AV RESPONDENTER ... 14

2.3 UTVECKLING AV INTERVJUFRÅGOR ... 14

2.4 BEARBETNING AV DATA ... 15

2.5 FÖRFÖRSTÅELSE ... 15

2.6 ETISKA ÖVERVÄGANDE ... 16

2.7 METODDISKUSSION ... 17

2.7.1 Urval ... 17

2.7.2 Kvalitet ... 17

2.7.3 Överförbarhet ... 18

2.7.4 Tillförlitlighet ... 18

2.7.5 Reflexivitet ... 18

3 EMPIRISKA RESULTAT ... 19

3.1 INTRODUKTION TILL RESULTAT ... 19

3.2 INTRODUKTION TILL KATEGORIERNA ... 19

3.3 VILKA DRIVKRAFTER STIMULERAR DEM ATT STANNA ... 20

3.3.1 Gemenskap ... 20

3.3.2 Trygghet ... 22

3.3.3 Ledning ... 24

3.3.4 Identitet ... 25

3.3.5 Självförverkligande ... 26

3.3.6 Arbetsglädje ... 27

3.4 VAD KAN FÅ DEM ATT TVEKA ... 29

3.4.1 Familj ... 29

3.4.2 Post division ... 30

3.4.3 Stagnation ... 32

3.5 FÖRDELNING MELLAN KATEGORIERNA ... 34

4 TEORETISK REFERENSRAM ... 35

4.1 TIDIGARE FORSKNING ... 35

4.2 MOTIVATION OCH MOTIVATIONSTEORIER ... 36

4.2.1 Inre och yttre faktorer ... 37

4.2.2 Motivation av högspecialiserade kreativa medarbetare ... 38

4.2.3 Herzbergs tvåfaktorteori ... 40

4.3 PASSION ... 42

4.4 MÅLSÄTTNINGSTEORI ... 43

4.5 ARBETSTAGARLOJALITET (EMPLOYEE RETENTION) ... 43

5 ANALYS ... 45

5.1 GEMENSKAP ... 45

5.2 TRYGGHET ... 45

5.3 LEDNING ... 46

5.4 IDENTITET ... 46

5.5 SJÄLVFÖRVERKLIGANDE ... 47

5.6 ARBETSGLÄDJE ... 47

5.7 FAMILJ ... 48

5.8 POST DIVISION ... 48

5.9 STAGNATION ... 49

5.10 SAMMANFATTANDE ANALYS ... 51

6 AVSLUTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 56

6.1 SLUTSATSER ... 56

6.2 REKOMMENDATIONER ... 57

6.3 ÅTERKOPPLING TILL TIDIGARE FORSKNING ... 58

6.4 ^FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING ... 58

LITTERATURFÖRTECKNING ... 59

Figur 1 Grov organisationsskiss över flygvapnets stridsflygdivisioner. ... 11

Figur 2 Fördelning mellan kategorierna ... 34

Figur 3 Författarnas tolkning av de fyra arketyperna för högspecialiserade kreativa medarbetare enligt Hein. ... 39

Figur 4 Heins motivationsmodell ... 39

Figur 5 Författarnas tolkning av jobbtillfredsställelse och miljöfaktorer enligt Flowers & Hughes (1973) ... 44

Figur 6 Sammanfattande analys bild1 ... 51

Figur 7 Sammanfattande analys bild2 ... 54

Figur 8 Sammanfattande analys bild3 ... 55

Tabell 1 Exempel på kodning och kategorisering ... 19

Tabell 2 Sammanställning av kategorier ... 19

Tabell 3 Hygien- och motivationsfaktorer enligt Helle Hein ... 41

Tabell 4 Egen tolkning av Ryan & Deci inre och yttre faktorer ... 38

Forselius & Runds

1 Inledning

1.1 Bakgrund

”Vi försvarar Sverige och landets intressen, vår frihet och rätt att leva som vi själva väljer.”

Detta har varit Försvarsmaktens verksamhetsidé sedan överbefälhavaren Micael Bydén tog över ledningen. ÖB har varit tydlig i sitt ledarskap ända sedan början, Sverige behöver öka den militära förmågan för att kunna främja vår säkerhet och försvara vårt land. Den militära förmågan är central och en i framtiden vikande sådan skulle vara en risktagning för stabiliteten och säkerheten i hela vår region.¹ En av ÖB:s prioriteringar inför den kommande försvarsinriktningsperioden, 2021-2025, är:

”Möjlighet för regeringen och mig som myndighetschef att göra prioriteringar och vidta nödvändiga åtgärder för att fortsatt utveckla nuvarande krigsorganisation till rätt kvalitet och volym.”²

Ryssland, som stärker sin militära förmåga, bedöms vara den aktör som kommer att ha störst inverkan på den säkerhetspolitiska situationen i Östersjöregionen och med en ökad teknikutveckling med bland annat ökade förmågor för luftstridskrafterna³ i bl. a. Kaliningrad och S:t Petersburg. Ett av Försvarsmaktens huvuduppdrag är att försvara Sverige, främja svensk säkerhet och upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet både i en nationell och internationell arena⁴ och för att möta detta faktum ställer detta krav på vår egen förmåga till luftkontroll.

Våra egna flygstridskrafter förväntas kunna utöva kontroll av luftrummet i syfte att upprätthålla vår territoriella integritet och samtidigt skydda befolkningen och viktiga samhällsfunktioner och infrastruktur.⁵ För att lösa detta och samtidigt kunna försvara hela landet kommer organisationen att utökas från tre till fyra flygflottiljer med totalt åtta operativa stridsflygdivisioner mot dagens sex och dessa kommer att bemanna 120 stridsflygplan av typ JAS39C/D och JAS39E.⁶ Samtidigt som denna kraftfulla ökning i förmåga skall ske kommer en stor del av de verksamma piloterna i flygvapnet gå i pension. Det är den generationen som tog anställning i samband med att filmen ”Top gun” visades på biograferna 1986. Även om en

”Top Gun effekt” inte kunde säkerställas i de amerikanska rekryteringssiffrorna⁷ så fanns det i Sverige en tydlig uppåtgående trend i ansökningarna under slutet på 1980-talet som tyvärr sedan länge har ebbat ut. Försvarsmakten erfar att inom en tioårsperiod kommer antalet piloter i Försvarsmakten att minska med upp till en tredjedel, främst på grund av pensionsavgångar och otillräcklig nyutbildning.⁸ Dagens piloter är en kompetenstung personalkategori och vägen fram till att kunna bli krigsplacerad är lång och mycket kostsam

1 Försvarsmakten 2018, Slutlig redovisning av perspektivstudien, FM2015-13192:15, Bilaga 1. S. 3

2 Ibid s. 4

3 Ibid

4 Försvarsdepartementet 2018, Förordning 2007:1266 (ändrad t.o.m. SFS 2018:2100)

5 Försvarsmakten 2018, Slutlig redovisning av perspektivstudien, FM2015-13192:15, Bilaga 1. S. 52 (Perspektivstudien 2016-2018 belyser alternativa utvecklingar av Försvarsmakten för att möta omvärldsutvecklingen i ett långsiktigt perspektiv.)

6 Ibid s. 53

7 Bautista ER 1991, A study of the relationship of movies and military recruitment, Oklahoma state university. s.

39 8 Försvarsmakten 2018, Försvarsmaktens budgetunderlag för 2019 med särskilda redovisningar, FM2017- 11490:26 Bilaga 2. s. 14

för Försvarsmakten. Inledningsvis genomförs två år på Försvarshögskolan Karlberg som kadett för flygvapnet. Under tredje året genomförs den grundläggande flygutbildningen på flygplanet SK60 på Flygskolan i Linköping. Detta följs sedan av ytterligare ett år på Flygskolan där den grundläggande taktiska flygutbildningen genomförs innan piloten skickas ut på förband där denne efter ca två års flygning med JAS39 kan krigsplaceras i befattning som stridspilot.⁹ Vägen till att piloter blir operativa är med andra ord mycket lång och kostsam för Försvarsmakten och innebär dessvärre inte att det är den slutgiltiga produkten man ser där och då. Självklart sker en ständig utveckling inom både person och profession efterhand som åren går vilket även innebär att den erfarenhet som byggs upp är svår att ersätta och att sätta ett pris på. Bristen på piloter kan i slutändan handla om att bibehålla vår operativa förmåga och vår möjlighet att säkerställa säkerhet i vårt närområde eller ej. Därför behöver flygvapnet både rekrytera och behålla sin redan anställda personal.

Att färdigutbildade piloter lämnar flygvapnet är inget nytt fenomen utan det har pågått i alla tider men det har i första hand inte handlat om stora pensionsavgångar utan snarare av konkurrens från den civila marknaden. Det faktum som gäller nu och som gällde då är att det är väldigt kostsamt att utbilda och vidmakthålla kompetens som stridspilot varför det även är kostsamt att förlora den uppbyggda kompetensen. Under 1970-talet stod flygvapnet för 95 % av nyrekryteringarna till de två stora svenska aktörerna inom civilflyget, Linjeflyg och SAS.¹⁰ Redan då insåg man att ett för stort tapp i pilotkadern skulle innebära operativa begränsningar och i längden negativa strategiska effekter på vår försvarsförmåga.¹¹ Behovet av att rekrytera trafikflygpiloter såg inte ut att minska utan snarare att öka under 80-talet varför åtgärder behövde vidtas och regeringen tillsatte en utredning som slutade med ett regeringsbeslut om att instifta Trafikflyghögskolan vid flygvapnets redan befintliga Krigsflygskola i Ljungbyhed 1980.¹²

”Kostnaderna för att utbilda militära piloter har under de senaste åren ökat mycket kraftigt. Flygvapnet har därför inte kapacitet och ekonomiska möjligheter att fortsättningsvis rekrytera och utbilda fler piloter än vad som krävs för att täcka krigsorganisationens behov. Det totala rekryteringsbehovet av kvalificerade civila piloter kommer som följd härav att inom kort överstiga det antal piloter som flygvapnet utbildar¹³.”

Trafikflyghögskolan inrättades 1984 och syftet var att genom ett konkurrenskraftigt rekryteringsalternativ till flygvapnets piloter bredda rekryteringsbasen för de civila flygbolagen. Dock var kvalitetskraven på flyglärarna höga vilket innebar svårigheter att bemanna utbildningen varför full kapacitet uppnåddes först 1989/90.¹⁴ Samtidigt växte den civila flygbranschen. Flera flygbolag kom in på marknaden och enbart flygbolaget SAS hade ett rekryteringsbehov av 176 piloter 1997 och därefter cirka 150 årligen fram till år 2001.¹⁵ Samtidigt blödde flygvapnet ut piloter efter försvarsbeslut 1996 och nya åtgärder behövde vidtas. Från och med år 2000 började det nya flygföraravtalet ALFF (Avtal om löner för flygförare inom Försvarsmakten) att gälla vilket innebar en omställning lönemässigt för piloterna. Det gamla systemet med en lägre ingångslön kombinerat med olika tillägg övergavs

9 https://jobb.forsvarsmakten.se/sv/utbildning/befattningsguiden/stridspilot/ (Hämtad 2019-01-31)

10 Flygvapnet. Flygvapennytt nr 1 1979. AB OPE Tryck Östersund 1979. S. 9

11 Ibid

12 Regeringens proposition 1980/81:6. Om utbildning av piloter för den civila luftfarten mm. Beslutad 26 juni 1980. S. 1.

13 Ibid s. 2.

14 Olson, BH och Eriksson, Ingvar. Motion till riksdagen 1997/98:Ub433.

15 Ibid

Forselius & Runds

till förmån för en högre ingångslön i kombination med en premie som betalades ut efter 15 år i sin befattning i Försvarsmakten.¹⁶ Syftet var att denna hårt marknadspåverkade grupp med individer skulle ges marknadsmässiga löner. Avtalet var uppbyggt som en lönestege och skulle ha en flexibilitet och möjlighet för Försvarsmakten att höja hela kollektivets löner på ett enkelt sätt om marknaden krävde detta. Avtalet som upphörde att gälla 2018 gav önskad effekt vid sekelskiftet, avgångarna minskade men någon generell justering av lönenivån har inte skett under tiden som avtalet var gällande varvid det är samma ingångslön till pilot idag som det var år 2000.

Svenska officerare är generellt väldigt lojala mot sin arbetsgivare men trots det har 56 % av officerarna i allmänhet och 74 % av de som tjänstgjort mellan tre till nio år funderat på att avsluta sin anställning i Försvarsmakten det senaste året.¹⁷ Detta ger en tydlig indikation på att Försvarsmakten behöver lägga sitt fokus på personalkategorin stridspiloter i framtiden.

Vilka åtgärder behöver vidtas för att behålla de piloter som redan finns inom flygvapnet? Vad får personalen att stanna kvar i flygvapnet? För att vi i framtiden ska ha ett flygvapen värt namnet är det av högsta vikt att så många, helst alla, piloter som möjligt finner stimulans och vill stanna inom flygvapnet ända till sin pension. Det finns fler personalkategorier inom Försvarsmakten och även fler pilotkategorier inom flygvapnet som står inför liknade problem med personalförsörjning men i den här studien fokuserar vi enbart på stridspiloter. Vi avser inte heller studera piloter som närmar sig pension eller piloter som är under grundutbildning på Flygskolan. I studien skriver vi ibland ut piloter istället för stridspiloter med piloter menar vi från och med nu stridspiloter.

Vad menar vi då med dessa drivkrafter? Motivation är synonymt med drivkraft¹⁸ och inom psykologin definieras motivation som den process som sätter igång, ger riktning åt och bestämmer intensiteten i beteendet men man talar även om de drivkrafter som får oss att handla.¹⁹ Begrepp som har hittat sig in i det vardagliga språket såväl som i motivationsteorier är inre och yttre motivation. Dessa begrepp har sin grund i Herzbergs tvåfaktorteori men de som verkligen skapat intresse kring detta är forskarna Ryan & Deci (1985). Enligt deras teorier så baseras inre motivation på människors inneboende behov av kompetens och självbestämmande. Dessa skapar känslor av intresse, glädje och upprymdhet. Vikten av att en människa känner att hon helt och fullt själv väljer vad hon gör och att hon själv kan kontrollera det är stor.²⁰ Yttre motivation är faktorer som inte har sitt ursprung i individen. Det kan vara yttre förutsättningar eller sådant som någon annan tillför såsom lön, tvång eller sociala normer.²¹ Arbetet är ett redskap för att uppnå belöningen. Arbetstagare med hög inre motivation är mer villiga att hjälpa kollegor med sina arbetsuppgifter och har en lägre

”turnover-intention” det vill säga planer på att lämna arbetet.²²

Traditionellt sett för piloter i flygvapnet har yttre faktorer såsom högre lön vid civila flygbolag, nedlagda flottiljer och därmed krav på att bryta upp familjetryggheten och flytta eller en önskan om andra arbetsuppgifter gjort att många har tagit steget. Åtgärder har, som

16 Förslag till riksdagen 2002/03:RR14. Riksdagens revisorers förslag angående Försvarsmaktens arbetsgivarpolitik. S. 59

17 Officersförbundet 2018, Should I stay or should I go?

18 Nationalencyklopedins ordlista. Sökning på ordet motivation. Sökning genomförd 2019-02-18

19 Kaufmann, Geir & Astrid. Psykologi i organisation och ledning. Tredje reviderade upplagan. Pozkal, Poland 2010. S. 131

20 Ryan & Deci (1985) genom Ahl, Helene. Motivation och vuxnas lärande – en kunskapsöversikt och problematisering. Lenanders grafiska AB, Kalmar. 2004. S. 46

21 Ibid s. 47

22 Kaufmann 2010. S. 146.

tidigare beskrivits, vidtagits för att minska detta tapp av personal och att lägga löner på en mer konkurrensmässig nivå. Dessa åtgärder har dock mer än 20 år på nacken och frågan är om de inte är obsoleta i nuläget.

1.2 Syfte och problemformulering

Pensionsavgångarna kommer att ske och en dipp i personalförsörjningen är ett faktum.

Rekryteringsproblematiken avhandlas inte i denna studie utan denna studie fokuserar på ett behålla perspektivet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka åtgärder Försvarsmakten kan vidta för att möjliggöra att så många befintliga stridspiloter som möjligt kan behållas.

Studien fokuserar på behålla-perspektivet för att se vilka drivkrafter flygvapnets piloter finner i sitt arbete inom Försvarsmakten och om det finns faktorer som oroar deras anställning. I studien fokuserar vi på en verksamhetsort, F17 Kallinge. De frågeställningar som skall besvaras är:

• Vilka drivkrafter stimulerar F17s stridspiloter och bidrar till att de stannar kvar i Försvarsmakten?

• Vilka faktorer bidrar till att de kan tveka i sin anställning i Försvarsmakten?

1.3 Stridsflygdivision

Figur 1 Grov organisationsskiss över flygvapnets stridsflygdivisioner.

Stridsflygdivisioner finns utlokaliserade på tre verksamhetsplatser F7 Såtenäs, F17 Kallinge och F21 Kallax. Denna studie har endast fokuserat på piloter från F17. Uppgifterna en stridsdivision löser är enligt Försvarsmakten:

”Stridsflygförband kan med stor precision, hög flexibilitet och slagkraft verka mot mål på marken, i luften eller över havet samt utnyttjas för underrättelseinhämtning. De står ständigt i incidentberedskap för att hävda Sveriges territoriella integritet.²³” På F17 finns två stridsflygdivisioner 171:a (Aquilla) och 172:a (Gator)²⁴. Respektive division är uppbyggd med en chef och en ställföreträdare med två underliggande flygstyrkor med piloter. Bägge divisionerna har piloter vilka genomgått liknande flygutbildning och samtliga flyger JAS39 Gripen.

23 https://www.forsvarsmakten.se/sv/varverksamhet/verksamhetsomraden/flygvapnet/ (Hämtad 2019-03-28)

24 https://sv.wikipedia.org/wiki/Blekinge_flygflottilj Hämtad (2019-03-28)

Forselius & Runds

2 Metod

I kapitlet redovisar vi studiens undersökningsdesign. Vi redovisar även vårt vetenskapliga förhållningssätt, hur intervjufrågorna framtagits, genomförts samt bearbetats och analyserats.

Därefter kommer en kort beskrivning av författarnas förförståelse. I slutet redogör vi för etiska överväganden.

2.1 Undersökningsdesign

Med ett hermeneutiskt synsätt genomför vi en explorativ tvärsnittsfallstudie med en induktiv ansats och kvalitativ metod inspirerad av Grounded Theory.

Studien är av samhällsvetenskaplig karaktär och tar sin ansats ur ett hermeneutiskt perspektiv.

Vi har studerat kollegor/människor i deras naturliga miljö och där vi inte eftersträvat en allmängiltig eller objektiv sanning utan en relativistisk sanning²⁵. Ett snitt i livet just där och då med de förutsättningar som gällde. Positivister vill skapa distans till sin forskning medan vi försökte skapa närhet och engagemang till de vi undersökte varför det hermeneutiska perspektivet valdes²⁶. Under kodningen har våra tidigare erfarenheter och upplevelser påverkat resultatet samt de kategorier som växte fram. Hermeneutiken kan sammanfattas med en mening: ”Jag vet inte om det jag påstår är sant, men det är i alla fall viktigt.²⁷”. Vi har inte kontrollerat alla uppgifter från respondenterna vilket gör att det kan förekomma faktafel i resultatkapitlet men det är känslan och upplevelserna vi vill belysa.

Studien tog sin utgångspunkt från stridspiloternas upplevelser ur det verkliga livet och frågorna vi ville få besvarade bedömde vi inte finna i stora teorier. Vi valde att inta en induktiv ansats inspirerad av Grounded Theory där vi begav oss ut i de intervjuades verklighet för att samla in empiri i form av djupintervjuer och därefter studera teori. Det var mer det dynamiska och unika i form av piloternas reaktioner på känslor och upplevelser vi var intresserade av²⁸. Tanken var att resultaten från intervjuerna styr det teoretiska urvalet vi relaterar till. Teori skulle inte påverka oss eller frågorna därför valde vi att inte fokusera på någon riktning inom teorin innan intervjuerna. Frågorna ställdes utan någon baktanke på ett teoretiskt urval. Det finns forskning i ämnet och en hypotesprövande deduktiv ansats kunde ha valts inför studien men intentionen var att öppet möta stridspiloterna och låta deras svar leda oss i valet av referensram. Dock har studien ett visst deduktivt inslag. För att förklara för läsaren och oss själva vad drivkrafter är, valde vi att läsa om Ryan & Deci förklaring av inre och yttre motivation vilken är med i det inledande kapitlet.

Då syftet med studien gått ut på att studera F17s stridspiloter i Försvarsmakten och hur de ser på sin arbetssituation valde vi att genomföra individuella djupintervjuer. På så vis fick vi möjlighet komma närmre den intervjuade och ställa följdfrågor i syfte att förstå hur piloterna tänker och ge dem möjligheten att uttrycka sig fritt. Situationen, att ta reda på vilka drivkrafter samt vilka farhågor stridspiloterna har, såg vi som alltför komplex att omvandlas till siffror varför vi valde en kvalitativ metod. Ett kvantitativt angreppssätt analyserar mer relationen mellan variabler och inte mellan människor och det var människan i relation till andra människor och sin omgivning vi i det här fallet var intresserade av²⁹. Studien har

25 Andersson, Sten, Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014. S. 31

26 Ibid s. 141

27 Ibid s. 186

28 Jacobsen, Dag Ingvar, Hur genomför man undersökningar?: introduktion till samhällsvetenskapliga metoder, Upplaga 2:2, Studentlitteratur, Lund, 2017. S. 22

29 Ibid s. 20

inriktat sig mot att visa stridspiloternas kontext och hur de ser på sin verklighet. Kontexten var av vikt varför vi använder oss av citat. Vi använde oss av flera citat för att skapa en trovärdighet i resultatet. Det fanns inget syfte med att studien ska reproduceras eller generaliseras till övriga delar inom eller utanför Försvarsmakten. Dock kan Försvarsmakten och flygvapnet i synnerhet ta del av tankarna, analysen och slutsatserna.

Studien genomförs som en explorativ fallstudie där vi studerar stridspiloter och undersöker vilka drivkrafter de har samt vad som får dem att tveka i sin anställning.

Rolf Johansson beskriver ett fall som:

”Ett fall är ett fenomen av något slag som framträder i ett avgränsat sammanhang.

Fallet är alltså ett fenomen i sin kontext. Fenomenet måste vara komplext för att kunna bli föremål för en fallstudie, och när det är komplext så är det inte uppenbart var gränsen går mellan fenomenet i fokus och dess kontext; karakteristiskt är också att gränsen ändras under studiens gång.³⁰”

Till skillnad från t.ex. surveyundersökningar förklarar fallstudier komplexa situationer där variabler inte kan hållas isär från en speciell kontext³¹. Kontexten kunde omöjligt bortses från studien då den är en del av stridspiloternas verklighet. Kontexten behövde belysas för att helt förstå deras situation. Fallstudier lämpar sig om en ingående studie av en eller ett fåtal undersökningsenheter genomförs. Vi fokuserar på en undersökningsenhet, en kollektiv enhet.

I en kollektiv enhet ingår flera absoluta enheter, enheter som inte refererar till andra än sig själva (enskilda individer) vilka lämpar sig när man studerar en grupp som F17s stridspiloter inom Försvarsmakten³².

För att fånga upp faktorer som för oss inte kunde vara kända på förhand använde vi oss av en semistrukturerad intervjumetod vilken genomfördes som öppen individuell med en pilot åt gången ansikte mot ansikte. Vi ville som Jacobsen (2017) beskriver öppna upp för en tät, dynamisk och informationsrik kommunikation³³. Den öppna individuella intervjun passar sig bäst när relativt små enheter undersöks, när vi är intresserade av vad den enskilda individen säger och när vi är intresserade av hur den enskilde tolkar och meningsbestämmer ett speciellt fenomen³⁴. Samtliga tre kriterier stämmer väl överens med varför vi valde genomföra öppna individuella intervjuer.

Valet att använda en semistrukturerad metod framför en ostrukturerad gjordes för att hålla en viss struktur under intervjun och för att samtalet inte skulle driva iväg i oönskad riktning samt att den insamlade data lättare kunde kategoriseras och analyseras. Genom att använda oss av det semistrukturerade alternativet kunde vi hålla oss till vår intervjuguide men ändå ha en flexibilitet att justera följdfrågor efterhand för att följa upp intressanta svar. Risken att missa information inom viktiga områden minskar om vi har en viss struktur att hålla oss till. Jämför vi med den strukturerade metoden tillåter den semistrukturerade metoden oss att ställa följdfrågor och gå mer på djupet samt att respondenten fick möjlighet att utveckla sina tankar mer.

30 Rolf Johansson, http://arkitekturforskning.net/na/article/viewFile/417/370 Hämtad (2019-04-03)

31 Yin, (1994) genom Grape, O. (2001). Mellan morot och piska : en fallstudie av 1992 års rehabiliteringsreform (PhD dissertation). Umeå universitet, Umeå. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva- 60101

32 Jacobsen, 2017. S. 67

33 Ibid s. 99

34 Ibid s. 98-99

Forselius & Runds

Under intervjuerna använde vi oss av mobiltelefonernas inspelningsfunktion för att inte missa viktig information. De inspelade intervjuerna transkriberades sedan i syfte att lättare kunna koda och kategorisera resultateten. Kategorierna utgjorde sedan grunden för det teoretiska urvalet samt den efterföljande analysen och i slutändan de slutsatser vi kommit fram till. Vi valde även att delta bägge två under intervjuerna. Dels för att tillsammans kunna observera kroppsspråk och andra mer subtila tecken och dels för att hjälpas åt med följdfrågor. Som intervjuare kan det vara bättre att arbeta i par men det finns en risk, som vi var medvetna om, att för den intervjuade kan det kännas som ett maktövergrepp och att den intervjuade kan komma i underläge vilket vi försökt undvika. Detta gäller främst om frågorna blir mer personliga men om den intervjuade representerar en organisation kan det vara lämpligt med två som intervjuar. Vi vägde fördelarna mot nackdelarna och kom fram till att två som kompletterar varandra ändå är bättre, eftersom vi inte är så erfarna intervjuare³⁵.

2.2 Val av respondenter

Studien fokuserar på att finna vilka drivkrafter som bidrar till att stridspiloterna stannar inom Försvarsmakten samt om det finns faktorer som bidrar till att de tvekar. Således har vi ganska självklart använt oss av ett målstyrt urval dvs. stridspiloter som arbetar på en division inom Försvarsmaktens flygvapen på F17 Kallinge. Personalavgångarna inom Försvarsmakten avseende piloter blir inom kort väldigt stora pga. ovan nämnda faktorer och en dipp kommer inom en allt för snar framtid. Den personalgrupp som intresserade oss mest är den som kan komma att utgöra framtidens ryggrad i flygvapnet. Personalgruppen har en åldersstruktur mellan 27 till 43 år med minst fem yrkesverksamma år inom Försvarsmakten. Vi gjorde inget annat urval än åldersstrukturen då alla stridspiloter bedömdes lika viktiga samt att vi inte kunde förutse någon kategori som sticker ut på divisionen.

Målet var att få tre respondenter från vardera två stridsflygdivisioner med en spridd åldersstruktur inom ovan nämnda spann vilket så också blev. Divisionerna fick frågan om att delta via ställföreträdande divisionschef på respektive division och piloterna deltog helt frivilligt. Vi ville att de intervjuade skulle känna sig så trygga som möjligt varför vi åkte till deras arbetsort och använde oss av deras lokaler. Ytterligare ett syfte med att vi begav oss till F17 och genomförde intervjuerna ansikte mot ansikte var att vi ville få möjligheten att se piloterna och kunna läsa av kroppsspråk samt öppna upp för en bättre relation samt stärka förtroendet.

2.3 Utveckling av intervjufrågor

Vi undvek att ställa allmänna frågor utan försökte vara mer specifika, jordnära och konkreta.

Fokus låg på frågor om beteenden och om skeenden. Frågor som ”Vad gjorde du?” och ”Vad sade du?” istället för frågor rörande känslor och tyckande kan i förlängningen ändå leda till känslor och tyckande. Fördelen är att intervjuerna behåller en tydligare linje och går inte i oönskade riktningar³⁶. Vi undvek hypotetiska frågor då de lätt blir krångliga och obegripliga samt att det är lätt att styra svaren till intervjuarens sätt att tänka. Det blir enkelt lätt att svara

”Ja!” eller ”Nej!” på krångliga hypotetiska frågor³⁷. Frågorna vi tog fram är direkta utan eufemismer för att ha en enkelhet och inte förvirra och möjligt skapa ett spänningsförhållande mellan oss och den intervjuade³⁸. En fråga ska vara en fråga inte två och vi undvek att göra frågorna långa och komplicerade, det fick inte vara oklart vad som skulle svaras på³⁹.

35 Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, 4., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010. S. 66-67

36 Ibid s. 97

37 Ibid s. 98-99

38 Ibid s. 96

39 Ibid

2.4 Bearbetning av data

I fallstudien tar vi inspiration från Grounded Theory framförallt under utforska och kategorisera enligt nedan. Vi genomförde en öppen kodning där vi sökte efter ord, meningar eller stycken som var kopplade till hur respondenterna ser på sin tillvaro. Koderna sammanställdes och kategorier togs fram när vi såg hur de hörde samman. Underlaget från intervjuerna utgör resultatet vilket sedan tolkas mot den framtagna referensramen.

Inom ramen för en fallstudie genomför vi en textanalys och använder oss av Jacobsens (2017) fyra förhållanden för att genomföra analys av kvalitativa data. Dokumentera, utforska, kategorisera och sammanbinda⁴⁰.

Dokumentera innebär att beskriva det material som vi fått fram genom intervjuer. Vi valde att transkribera intervjuerna i sin helhet för att lättare kunna analysera data och ge andra möjlighet att se om våra tolkningar är tillräckligt bra⁴¹. De transkriberade intervjuerna utgör underlaget för vår textanalys.

Utforska, här söker forskaren efter vilka förhållanden som kan träda fram osystematiskt⁴². Vi använde oss av inspired by Grounded Theory och genomförde en öppen kodning, selektiv kodning, axial kodning samt konstant jämförelse. Vi sökte efter ord, meningar och stycken som är kopplade till hur respondenterna ser på sin tillvaro. Kopplat till dessa satte vi koder i marginalen vilka senare blev till underlag för kategorierna.

Kategorisera handlar om att minimera informationen vilken är svår att överblicka vid kvalitativa data⁴³. Vi letade efter sammanhang mellan koderna och utformade kategorier vilka slogs ihop och reducerades efter behov tills nio kategorier återstod. Under processen slutade det komma fram nya data och fler intervjuer bedömdes inte behövas. Kategorierna var inte förutbestämda utan uppstod då koderna sammanfördes. Kategorierna valdes ut av författarna och gjordes så subjektivt utifrån egna erfarenheter inom området.

Under sammanbinda formuleras förbindelser och sammanhang mellan olika kategorier. Olika kategorier kan hamna under ett mer övergripande fenomen⁴⁴. Vi är inte objektiva i studien och med hänsyn till vår förförståelse såg vi ganska snart vilka koder och kategorier som påverkade varandra. Vi valde att fördela kategorierna i två riktningar. En som verkade i negativ riktning, tveka, och en som verkade i positiv, stanna. Sex kategorier hamnade i ”vilka drivkrafter kan få dem att stanna” och tre kategorier i ”vad kan få dem att tveka”. Under analyskapitlet tar vi upp de likheter vi funnit mellan kategorierna och de två riktningarna samtidigt som vi jämför resultatet mot referensramen.

2.5 Förförståelse

En av huvudpunkterna i hermeneutiken enligt Wallén (1996) är:

”Den som tolkar har en förförståelse i form av språklig och kulturell gemenskap.

Denna förförståelse behöver också artikuleras och göras medveten⁴⁵.”

Eller som en riktlinje för tolkning:

”Man förstår något nytt genom att inordna det i tidigare kunskap. Man har en förförståelse, för att förstå måste man redan ha förstått.⁴⁶”

40 Jacobsen, 2017. S. 130-131

41 Ibid s. 130-132

42 Ibid s. 130-131

43 Ibid

44 Ibid

45 Wallén, Göran, Vetenskapsteori och forskningsmetodik, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 1996. S. 33

46 Ibid s. 81

Forselius & Runds

Enligt hermeneutiken möter vi alltid världen med en förförståelse. Vi har förutfattade meningar och fördomar, vi bör reflektera över dem och göra dem explicita samt medvetengjorda. Det går inte att neutralt se på sin omgivning utan det råder en enhet mellan fakta och värderingar⁴⁷.

Bägge författarna till studien är piloter. Dock flyger vi helikopter och är således inte stridspiloter. Men en stor del av de problem en stridspilot brottas med drabbar även en helikopterpilot samt den glädje och det driv de känner inför flygtjänsten varför insikten i stridspilotens vardag är välkänd för oss. Strukturen på divisionen och ledningen från högre chef är snarlik. Vi känner starkt för flygvapnet och för personalförsörjningen av piloter vilket vi under en lång tid sett som ett stort problem. Författarna har innehaft chefspositioner på en helikopterdivision (divisionschef resp. flygstyrkechef) och har arbetat med personalfrågor rörande piloter. Den närheten till piloternas situation utnyttjade vi under studiens gång.

2.6 Etiska övervägande

I studien tog vi hjälp av Jacobsens (2017) tre utgångpunkter för att säkerställa att vi uppfyllde de grundläggande krav som finns mellan oss som undersökare och respondenterna⁴⁸.

1. Informerat samtycke 2. Rätten till privatliv

3. Krav på korrekt presentation av data

För att ett informerat samtycke skulle gälla krävdes det att den intervjuade själv var i stånd att bestämma om denne ville delta i undersökningen. Den undersökte fick själv avgöra om deltagande utan påtryckningar från annan samt fick fullständig information om undersökningens syfte, vilka för- och nackdelar som fanns samt hur uppgifterna kommer utnyttjas⁴⁹.

För att få ett samtycke har vi vid dialogerna med divisionerna påtalat vikten av frivillighet och att det inte fick finnas tvång inblandat. Dialogen skedde genom en av cheferna på respektive division, mot dem var vi extra tydliga att inte tvinga någon att delta. På plats inför hela divisionen presenterade vi oss själva, vad syftet med undersökningen var samt avsikten med de givna uppgifterna och hur de avsågs användas.

Enligt Jacobsen (2017) är rätten till privatliv synnerligen viktig att beakta vilket kan göras genom tre aspekter⁵⁰:

• Hur känslig är den insamlade informationen? Information kan upplevas olika känslig av olika personer varför den insamlade informationen ska övervägas mot den intervjuade.

• Hur privat är den information som samlats in? Viljan att vara privat ter sig olika beroende på vilken miljö vi befinner oss i. Frågor som rör jobbet eller andra offentliga sammanhang är möjligtvis inte lika privata som frågor rörande familjen eller privat umgänge. Desto mer vi rör oss mot privata sammanhang desto mer åtgärder måste till för att bevara det privata

• Hur stor är möjligheten att identifiera enskilda individer utifrån data? Vid undersökningar i mindre grupper kan det vara lätt att identifiera vem den svarande är

47 Andersson, 2014. S. 110,121

48 Jacobsen, 2017. S. 35

49 Ibid s. 35

50 Ibid s. 37

trots anonymitet. Ett sätt att minska den risken är att inte ta med viss data rörande personliga upplysningar som kön och ålder även om sådan information kan vara av betydelse för undersökningen.

Efter genomförd intervju gick vi genom underlaget för att kontrollera om det är någonting i intervjun som kan påverka personen. Vikt lades på att inte förbise eller förutsätta något. Vi kunde inte avgöra vad som är känsligt för enskilda individer utan det var upp till respektive respondent. Då den undersökta gruppen är liten och medlemmarna känner varandra bra avser vi inte publicera någon ålder på enskilda individer utan bara inom vilket åldersspann deltagarna befinner sig.

Krav på korrekt presentation av data. Som undersökare ska man alltid försöka återge resultat i rätt sammanhang och så fullständigt som möjligt vilket vi gjort. Citaten används i den kontext och det sammanhang intervjun avhandlade. Korrekt presentation innebär självklart att vi inte har förfalskat data och resultat. För att garantera vår undersökning mot anklagelser om förfalskning gör vi den tillgänglig för andra att kontrollera och se om de skulle dragit samma slutsatser⁵¹.

2.7 Metoddiskussion

Denna fallstudie är en kvalitativ undersökning vilken genomfördes med ett hermeneutiskt perspektiv. I studien tog författarna en induktiv ansats där sex semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I underkapitlet diskuteras hur vald metod påverkat resultatet.

2.7.1 Urval

Samtliga respondenter har sitt ursprung på F17 Kallinge tillhörande 171:a och 172:a stridsflygdivision. Anledningen till valet att bara intervjua stridspiloter från endast F17 har till del med praktiska, ekonomiska och tidsmässiga begränsningar att göra. De tre flottiljerna ligger av strategiska skäl utspridda över Sveriges yta i norr, väst och syd. Ytterligare skäl är att vi bedömde situationen på de tre verksamhetsorterna som relativt lika. Samtliga ligger avskilt från större städer och har långt till eventuell stabstjänst i Stockholmsregionen eller Flygskolan i Linköping. Strukturen på divisionerna och ledning från högre chef är så pass lika att det bedömt inte har någon påverkande faktor.

Sex respondenter var tillräckligt många, redan efter fyra kändes det som frekvensen av ny information nedgått markant. Efter fem svarande framkom inga nya koder. Samtliga kategorier, vilka framträdde efter intervjuerna, och den öppna kodningen innehåller svar från mer än en respondent.

Referensramen vilken valdes efter kategorierna kommit fram utgörs av Herzbergs tvåfaktorteori, Ryan & Deci inre och yttre faktorer, Locke & Latham målsättningsteori, Flower & Hughes employee retention, Hein Motivation av högspecialiserade kreativa medarbetare och Vallerand passion. Med annan referensram, andra respondenter och författare finns det möjlighet att resultatet blivit annorlunda.

2.7.2 Kvalitet

Empirin i resultatkapitlet bygger på citat från de intervjuade. Vi valde många citat och färre egna kommentarer i resultatdelen för att bättre visa deras känslor och åsikter samt stärka trovärdigheten. Intervjuerna genomfördes under två dagar på F17 med liten möjlighet för

51 Jacobsen, 2017. S. 37-38

Forselius & Runds

respondenterna att samtala med varandra efter samt inför kommande intervju. Samma intervjuguide användes för samtliga intervjuer. Utvecklande följdfrågor skilde sig beroende på erhållna svar.

2.7.3 Överförbarhet

Två av sex stridsflygdivisioner ligger till grund för studien men dock endast en verksamhetsort. Syftet med studien är inte att den ska vara överförbar men andra kan lära från den. Samtliga stridsflygdivisioner bör kunna dra lärdomar av de slutsatser som kommit fram i studien, även övriga divisioner inom andra system i flygvapnet och detsamma gäller Försvarsmakten som helhet. Vad gäller drivkrafter skulle även civila företag kunna dra lärdomar av resultatet.

2.7.4 Tillförlitlighet

De svarande bedömdes både talföra och samarbetsvilliga och bjöd mycket på sig själva. De vågade visa på både sina och förbandets svagheter samt vad som stimulerar respektive oroar dem. Inspelningsutrustningen verkade inte påverka dem eller att vi var dels två och okända för huvuddelen. Att intervjuerna genomfördes på deras hemmaplan kan ha underlättat att de var så pass avslappnade och samarbetsvilliga.

2.7.5 Reflexivitet

Författarna känner varandra väl och har arbetat ihop under en längre tid. Vi har även intresse och kunskap inom forskningsfrågan vilket underlättat arbetet men kan också påverkat vår analys och våra slutsatser, positivt som negativt. Att författarna känner varandra väl har i högsta grad underlättat arbetet och varit positivt i processen. Hade intervjuerna skett med piloter i vår egen organisation, Helikopterflottiljen, hade resultaten och arbetet påverkats mer av den närhet vi har. Dels på grund av den hierarkiska organisation vi befinner oss i men också att svaren lättare kan bli raljanta och inte lika informativa.

3 Empiriska resultat

3.1 Introduktion till resultat

Samtliga sex intervjuer genomfördes i F17:s lokaler i Kallinge. Intervjudeltagarna ställde upp från både 171:a och 172:a stridsflygdivision med tre svarande från respektive division.

Urvalet av respondenter var inriktat på divisionsmedlemmar inom åldersspannet 25-45 år och så utspritt som möjligt inom de gränserna. Deltagarna hamnade i ålder mellan 27 och 43 år.

Intervjuerna pågick mellan 35 och 55 minuter. Intervjuerna spelades in med hjälp av mobiltelefonernas inspelningsfunktion för att sedan transkriberas. Det transkriberade underlaget kodades sedan öppet enligt inspired by Grounded Theory på varsitt håll av författarna. Efter den första öppna kodningen genomförde författarna en gemensam sammanställning där vissa koder slogs ihop och vissa togs bort. Även kategorier från den öppna kodningen slogs ihop med andra kategorier och vissa togs bort. När sammanslagningen var färdig återstod nio kategorier och sextiofyra koder. Kategorierna med underliggande koder fördes in i ett Excell-ark och kompletterades med författarnas förklarande ord samt citat från respondenterna, utklippt från det transkriberade underlaget. Sex av kategorierna (arbetsglädje, identitet, trygghet, självförverkligande, ledning, gemenskap) svarar på forskningsfrågan avseende vilka drivkrafter som stimulerar F17s stridspiloter att stanna och tre kategorier (familj, stagnation, post division) svarar på frågan vad som kan få dem att tveka. Vissa kategorier sammanfaller med begrepp ur referensramen vilket är en slump.

Referensramen togs fram efter kategorierna.

Vissa kategorier hänger samman och påverkar varandra i positiv eller negativ riktning.

Eventuell korrelation mellan kategorierna diskuteras under analyskapitlet.

Tabell 1 Exempel på kodning och kategorisering

Exempel:

3.2 Introduktion till kategorierna

För att skapa en överblick inför genomgången av kategorierna följer en kort presentation i tabellform av kategorierna under rubrikerna: ”Vilka drivkrafter stimulerar dem att stanna” och

”Vad kan få dem att tveka”.

Tabell 2 Sammanställning av kategorier Vilka drivkrafter stimulerar dem att stanna

Kategorier Betydelse

Gemenskap Gemenskap innefattar vad det innebär att få tillhöra ett team. Den lagkänsla som uppstått och det goda arbetsklimatet som finns tack vare en visad omtanke.

Trygghet Trygghet, vad är en återhållande faktor i yrket till att sluta. Det finns många orsaker att stanna vilka nämns inom andra kategorier men under trygghet tar vi upp saker som

Respondentens svar Innebörd Kod Kategori

Det är nog lite intresse också som gör att man riktar sig just till flygplan, att få vara uppe i luften och sen var det nog att det är en utav de svårare utmaningarna, det finns säkert fler i FM så klart men så kände jag att här kommer det att ta ett bra tag innan man blir riktigt duktig på det och man har lärt sig allt och det är någonstans dit jag vill komma, man har mycket att lära sig tills man blir fullärd.

Svår utmaning och mycket att lära sig innan man blir fullärd

Personlig- utveckling

Självförverkligande

Forselius & Runds

ryms inom ramen för hur det är att vara anställd i Försvarsmakten.

Ledning En bra ledning enligt piloterna kännetecknas av framåtanda och flexibilitet samt lyhördhet. De ska även ha satt upp en tydlig gemensam målbild.

Identitet Identitet belyser vad yrket ger individen och hur hen påverkas av att vara stridspilot.

Självförverkligande Självförverkligande är den personliga utvecklingen inom yrket som pilot och officer.

Arbetsglädje Vilken mening finns det med arbetet som pilot på F17 i flygvapnet och vilken betydelse personerna känner under/inför lösandet av Försvarsmaktens uppgifter som stridspilot.

Vad kan få dem att tveka Kategorier Betydelse

Familj Råder det inte balans mellan arbete och familj finns det en anledning att tveka om man ska vara kvar i Försvarsmakten.

Post division Inom stridsflygdivisionen finns många av de faktorer som håller piloterna kvar i Försvarsmakten men vad händer om de inte kan vara kvar på divisionen?

Stagnation Utvecklingen går inte tillräckligt fort eller saknas. Med utveckling menar vi både personlig utveckling och förbandsutveckling.

3.3 Vilka drivkrafter stimulerar dem att stanna 3.3.1 Gemenskap

Kategorin gemenskap innefattar vad det innebär att få tillhöra ett team. Den lagkänsla som uppstått och det goda arbetsklimatet som finns tack vare en visad omtanke. Det finns en genuin känsla av att kollegorna bryr sig om varandra och visar respekt. Lagkänslan och omtanken leder till att det finns en vilja att hjälpa andra inom teamet. Stämningen är god och klimatet är familjärt.

”Kan det varit det här att vi ser, vi som är lite äldre, ser de här fyra i den här rollen, ser dem utvecklas lär sig saker och sätts inför sådana här roliga misstag som vi själva känner igen oss i och att vi kan ha ett sådant klimat att de blottar sig i sådant de har lärt sig och vi stöttar och hjälper och så skojar lite grann om det där, det kändes som att vi förenas i den här uppgiften och i den här verksamheten och att det känns bra, att man har den här mycket sociala stämningen.”

En trygg gemenskap med ett öppet klimat gör att de vågar öppna sig mer och blotta sina brister. Genom att göra så kan de känna en starkare tillhörighet och fungera bättre tillsammans.

”Väldigt trevliga människor i grunden, alla måna om de andra och man vill hela tiden bygga efter laget. Det uppskattar jag väldigt mycket, att man jobbar som ett lag.”

”När jag började så var det några piloter som flög som var på styva linan, det tycker jag vi kommit ifrån utan vi försöker verkligen lyfta alla samtidigt. Jag tror nog att teamkänslan kan vara en drivkraft också för att det funkar bra.”

Då flygplanen flygs med endast en pilot kan man lätt tro att stridspiloter är individualister men det är helt tvärtom. Det finns en stark lagkänsla som är viktig för deras trivsel och även om det förr fanns individualister som ville visa sig bättre än andra har de jobbat bort den attityden.

”[…] jag kan känna av om folk mår dåligt eller om de är trötta eller om det har hänt någonting. Ofta kommer de och pratar så det kanske också är en del av drivkraften att man får vara med. Hade man inte haft det hade man kanske inte fått lika mycket av det.”

Att få tillhöra divisionen, vara en del av gemenskapen och att få vara med är en stark känsla som betyder mycket för divisionsmedlemmarna.

”Framförallt att man bryr sig om varandra. Det finns en omtanke här som jag sätter väldigt mycket vikt vid. De som sitter i samma rum som mig har jag gått hela utbildningen med som dom känner jag väldigt bra men direkt när vi kom ner hit så blev man ju verkligen ”en i gänget” och blev integrerade i hela gruppen och man märker att dom bryr sig om en och det är inte bara det här professionella att vi har ett mål och vi ska ta oss dit tillsammans utan det är genuint och det finns ett intresse för varandra.”

Nya arbetskamrater känner sig snabbt omhuldade och välkomna i gemenskapen. Det är inte bara för att det finns en uppgift att lösa utan för att det finns ett intresse för varandra som individer.

”Vi är ett bra gäng, och ju fler nya som kommer in ju mer respekterad blir man typ och jag tycker det känns bra. Dom gamla har respekt nog att säga åt en om man har gjort någonting och vi har ömsesidig respekt man vågar säga ifrån och säga till om någonting är konstigt och det gillar jag, så det tycker jag är bra.”

”Man pratar med respekt till varandra, det är inte lika grovt som det är i framförallt armén där jag var innan. Det är såna saker jag menar med klimatet.”

Det goda klimatet uppstår bland annat på grund av att man talar med respekt mellan varandra.

Det är inte så att de tassar på tå för varandra utan respekten och klimatet medger att man kan säga till varandra om någon gjort något fel eller säga ifrån om det är något man inte gillar.

”Det är en allmänt bättre värdegrund här än på andra ställen som jag har varit på.”

Värdegrunden har varit en debatt under lång tid i Försvarsmakten och den har inte alltid varit på topp men den upplevs som bättre på en stridsflygdivision än på andra platser.

”Det som jag tycker är det allra viktigaste, det är ju att man har roligt på jobbet. För har man inte kollegor som man spelar bra ihop med så blir det inte kul att vara på jobbet.”

”[…] man jobbar väldigt intensivt men man har ändå roligt. Det finns ingen sådära men det att skratta och ha roligt det tror jag är viktigt. Och att man lämnar jobbet med en bra känsla. Det är viktigt.”

Det är viktigt att ha roligt på jobbet och att man har kollegor som man fungerar bra ihop med och som man trivs med. Både professionellt men också socialt.

”Men ibland blir det så att jag får ge dig en bajsmacka och du säger att det är klart jag ska hjälpa dig och ibland ger du mig en tillbaka. Och det är just det här samarbetet och samhörigheten på divisionen som jag skulle säga är mer unik och att du jobbar i en verksamhet som är spets helt enkelt.”

Man ställer upp för varandra på ett sätt som upplevs unikt. Det finns en ”ge och ta känsla”

som är påtaglig. Även om de får ta en mindre trevlig uppgift som någon inte klarar av gör de det för de vet att nästa gång ställer denna någon upp.