Budgetunderlag
2015–2017
Innehåll
Sammanfattning _______________________________________________4 Folkbildningens uppdrag ________________________________________5 Resultatredovisning 2013 ________________________________________6
Studieförbunden 6
Folkhögskolorna 8
Samlad bedömning 11
Statsbidragsfördelning _________________________________________15 Anslagsutveckling _____________________________________________17 Bilaga: Statsbidragsberättigade studieförbund och folkhögskolor _________27
Sammanfattning
Budgetförslagen 2015–2017
Med stöd av resultatredovisningen av folkbild- ningens insatser äskar Folkbildningsrådets sty- relse:
• 300 miljoner kronor i ökat folkbildningsanslag, varav 200 miljoner kronor till en satsning i områden med särskilda behov av folkbildnings- insatser och 100 miljoner kronor för att stärka befintlig verksamhet
• 180 miljoner kronor till en utbildningssatsning i folkhögskola för deltagare som gått Studiemoti- verande folkhögskolekurs samt deltagare inom ramen för etableringsuppdraget (3 000 platser)
• 100 miljoner kronor till projekt i studieförbun- den och folkhögskolorna för unga arbetslösa, medfinansiering till ESF
• 25 miljoner kronor till en utbildningssatsning för sjukskrivna.
Samhällsstödet till folkbildningsverksamhet bidrar till att hålla ihop samhället och motverkar utanför- skap och främlingsfientlighet. Det ger förutsätt- ningar för digital delaktighet och möter medbor- garnas behov av ett livslångt lärande. Idag deltar mer än en miljon medborgare i studiecirklar och folkhögskolekurser. Med en generell höjning av folkbildningsanslaget med 300 miljoner kronor får studieförbunden och folkhögskolorna möjlighet att möta fler nya deltagare och fler nya behov av folk- bildning i samhället.
Sedan 2010 har 13 500 personer deltagit i Stu- diemotiverande folkhögskolekurser och 2014 har
resurser motsvande 8 000 platser ställts till förfo- gande. Vidare har folkhögskolorna fått i uppdrag att 2014–2017 anordna utbildning för nyanlända som omfattas av etableringsuppdraget.
Satsningen omfattar nästan 5 000 personer.
Folkbildningsrådet konstaterar ett stort behov av att kunna erbjuda båda målgrupperna plats i folk- högskolans Allmänna kurs. Med ett redan stort söktryck på folkhögskola är det nödvändigt att utbildningsplatserna ökar genom att resurser till- förs folkbildningsanslaget så att fler ges möjlighet att studera vidare på folkhögskola.
Studieförbunden kan göra mycket för att stärka unga arbetslösa. Regeringen kan göra mer verk- samhet möjlig genom att underlätta studieförbun- dens möjligheter till medfinansiering. 100 miljo- ner kronor föreslås tillföras Folkbildningsrådet för medfinansiering av ESF-projekt i studieförbunden och folkhögskolorna.
Genom nationellt samarbete mellan Försäkrings- kassan, Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrå- det inriktat på förrehabilitering skulle fler få möj- lighet att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering med folkbildningens metoder. Folkbildningsrå- det beräknar att folkhögskolor och studieförbund under 2015 kan erbjuda en försöksverksamhet för 500 personer under 3–6 månader till en kostnad av 25 miljoner kronor.
Folkhögskolan är en egen skolform inom det svenska utbildningssystemet och bör vara ett reellt individuellt alternativ för unga i gymnasieålder. Att erbjuda fler skolformer ökar valmöjligheterna för individen och kan stärka studieintresset hos alla.
I 2006 års folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192) markerade regeringen som en principiell utgångspunkt följande:
”Folkbildningen är en omistlig del av det svenska samhället. Folkbildningens historia är en historia om kunskapens makt och vitt- nar om gruppers och individers förmåga att genom folkbildningens organisationer av egen kraft hävda sin ställning i samhället. Utan folkbildningen hade folkrörelserna varit sva- gare och nått betydligt färre.”
Vidare skriver regeringen att principen att folk- bildningens anordnare själva lägger fast målen för verksamheten ska gälla även i fortsättningen.
Riksdagen beslutar om syftet med statens bidrag till folkbildningen.
Riksdagen har gett folkbildningen i uppdrag att:
• stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
• bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
• bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
• bidra till att bredda intresset för och öka delak- tigheten i kulturlivet.
Folkbildningen ska själv identifiera målgrupper som är relevanta.
Folkbildningens uppdrag
En samlad bild av den verksamhet som studie- förbunden och folkhögskolorna genomför med finansiering av folkbildningsanslaget finns när- mare beskriven i Folkbildningsrådets Årsredovis- ning med verksamhetsberättelse 2013 och refereras därför endast kortfattat här i budgetunderlaget.
Studieförbunden
Studieförbunden rapporterar årligen verksamheten i grupprapportering per genomfört arrangemang och i deltagarrapportering för deltagare i verk- samhetsformerna Studiecirkel och Annan folk- bildningsverksamhet. När deltagarrapporteringen utgör underlag för denna analys nämns uppgiften avseende unika personer.
Fler studietimmar – men färre deltagare och arrangemang i Studiecirkel
De 10 studieförbunden arrangerade 271 200 stu- diecirklar med 1,7 miljoner grupprapporterade del- tagare, fördelat på 57 procent kvinnor och 43 pro- cent män. Nära 12 miljoner studietimmar rapporte- rades vilket är 3 procent högre än föregående år.
Antal genomförda studiecirklar var 5 400 färre mot föregående år, medan antalet deltagare mins- kade med cirka 50 000. Studietimmar ökade med 393 500. Deltagarsnittet var liksom förra året 6,3 deltagare per cirkel. Antal studietimmar per cirkel ökar till 44,2 jämfört med 41,9 föregående år. Jäm-
fört med 2010 pågår cirklar i snitt sex studietim- mar längre.
Annan folkbildningsverksamhet minskar Över 59 000 arrangemang genomfördes i Annan folkbildningsverksamhet med 703 000 deltagare, fördelade på 66 procent kvinnor och 34 procent män. Antalet deltagare minskade med 4 800 och antalet studietimmar med cirka 11 000 mot verk- samhetsår 2012.
Kulturprogram fortsätter att öka
Nära 360 000 Kulturprogram genomfördes med över 19 miljoner besökare/deltagare, fördelade på 56 procent kvinnor och 44 procent män. Jämfört med föregående år rapporterades 18 000 fler Kul- turprogram och mer än en miljon fler deltagare.
Antalet Kulturprogram ökade med 5 procent.
Nära en miljon unika personer deltar i studie- verksamhet
Med studieförbundens deltagarregister som under- lag motsvarar antalet deltagare i Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet 914 763 unika personer 1. Fördelat på de två verksamhetsformerna deltog 648 706 personer i Studiecirkel och 380 499 i Annan folkbildningsverksamhet. Runt 114 400
1. SCB sammanställer uppgiften om unika personer utifrån de deltagare som rapporterats med fullständigt personnum- mer genom att matchning görs mot register över rikets total- befolkning (RTB).
Resultatredovisning 2013
personer deltog i båda verksamhetsformerna. Jäm- fört med 2012 minskade antalet unika personer med 1 procent.
Målgrupper i gruppstatistiken
När mer än hälften av deltagarna i en studiecirkel är att hänföra till en målgrupp rapporteras cirkeln och deltagare som målgrupp.
Av deltagarna i Studiecirkel rapporterades 25 procent som deltagare i målgrupperna2, varav 17 procent som utrikes födda. Deltagare med funk- tionsnedsättning utgjorde 8 procent och arbets- lösa3 0,2 procent. Målgruppsrapporterade deltagare ökade med 1 procentenhet mot 2012.
Utrikes födda deltagare som över åren ökat sin andel av deltagare totalt ökade med 1 procenten- het.Av deltagarregistret framgår att i det studieför- bund som hade störst andel utrikes födda deltagare i studiecirkel utgjorde dessa 77 procent av delta- garna. I det som hade minst andel utgjorde de utri- kesfödda 9 procent av deltagarna.
Humaniora ökade mest medan estetiska ämnesinriktningar var störst4
Humaniora var det ämnesområde vars studietim- mar procentuellt ökade mest. Ökningen var 7,3 procent mot föregående år och återfinns främst i
2. Arbetslösa, deltagare med funktionsnedsättning och ut rikes födda.
3. Verksamheten med arbetslösa genomförs i högre grad i andra typer av arrangemang än statsbidragsberättigad folk- bildningsverksamhet. I folkbildnings- och uppdragsverksam- het sammantaget rapporterade studieförbunden arrangemang med 10 228 arbetslösa deltagare varav kvinnor utgjorde 59 procent och män 41 procent. Rapporteringen av uppdrags- verksamhet är frivillig.
4. Ämneskategorierna är en anpassning till svensk utbild- ningsnomenklatur (SUN), avsedd att göra studieförbundens verksamhet jämförbar med ämnesstudier i annan studieverk- samhet. Denna ämnesindelning tillämpas med verksamhetsår 2004 som startår. Huvudämnet Humaniora, språk och konst där merparten av cirklar återfinns, har för att bättre spegla studieförbundens verksamhet delats upp i estetisk inriktning (Konst, musik och media) och humaniora i övrigt (Humani- ora – språk, historia, livsåskådning).
underämnena Studier i religion och Främmande språk.
Det estetiska ämnesområdet Konst, musik och media var fortsatt störst, med sina 61 pro- cent av alla cirkeltimmar. På en undergruppsnivå var de ämnen som ökade mest i studietimmar räknat; Improvisatorisk musik (rock, jazz mm), Musik (för scenframställning), Annan utbildning i religion, Svenska som främmande språk och Föreningskunskap.
Motsvarande 33 procent av totala deltagaran- talet, 557 030 deltagare rapporterades i Musik-, teater- och dansverksamheten. Improvisatorisk musik var det enskilda underämne som samlade flest deltagare, 187 283. Med nära 2,8 miljoner stu- dietimmar var det också det enskilt största ämnet och samlade 23 procent av samtliga cirkeltimmar.
Improvisatorisk musik avvek i könsfördelning från studiecirklar i övrigt – 89 procent av deltagarna var män. Andel kvinnor i detta ämne ökar med 1 procentenhet till 11 procent. Andra mansdomine- rade ämnen var till exempel Träslöjd, Skogsbruk och Fiske och vattenbruk. En motsvarande kvinno- dominans återfinns i textila konsthantverksämnen, Keramik, Porslinsmålning och Balett där mer än 90 procent av deltagarna var kvinnor. Inom Med- ieproduktion (grafisk formgivning) ökade andelen kvinnor med 5 procentenheter.
Många unga och äldre
Folkbildningsverksamheten riktar sig i första hand till vuxna, vilket tar sig uttryck i åldersgränsen 13 år för att vara godkänd som cirkeldeltagare.
Deltagare i folkbildningsverksamhet motsvarade 9,5 procent av rikets befolkning5.
En stor del av landets pensionärer deltog i verk- samheten, men även unga var väl representerade.
Sammantaget utgjorde deltagare över 65 år 33 pro- cent mot 20 procent av befolkningen. Åldersstruk- turen skiljde sig vitt mellan de studieförbund vars deltagare till mer än hälften var i åldrarna över 65 år, till det förbund där den åldersgruppen endast svarade för 2 procent av deltagarna. Ungdomar 13
5. Exklusive Kulturprogram.
– 24 år utgör 14 procent av deltagarna totalt mot 15 procent av befolkningen.
Störst andel unga återfinns i verksamhetsfor- men Annan folkbildningsverksamhet. Grup- pen yngre än 13 år var där 18 procent mot 15 procent i befolkningen. Andelen deltagare i Annan folkbildningsverksamhet i åldrarna 25–64 var 3 procentenheter lägre än sin andel av befolkningen.
Deltagarnas utbildningsbakgrund
En högre andel personer med eftergymnasial utbildning återfinns i studieförbundens verksam- het än i befolkningen i utbildningsregistret totalt.
Andelen deltagare med kortare utbildning än 3-årigt gymnasium varierar mellan 59 procent av deltagarna till 19 procent sett till enskilda studie- förbund. Deltagare med eftergymnasial utbildning utgjorde sammantaget 41 procent. Deltagare med förgymnasial utbildning minskar med en procent- enhet.
Föreläsningar i Kulturprogram fortsatte att öka Studieförbunden bedrev en omfattande kultur- verksamhet, dels i form av Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet där deltagarna själva var utövarna – dels som arrangör av Kulturprogram.
Mer än 19 miljoner deltagare fick ta del av 359 089 Kulturprogram. Kulturprogramsverksam- heten ökade med 5 procent mätt i antal program, vilket motsvarar en ökning med 18 221 program.
Föreläsningsverksamheten som utgjorde 38 procent av programmen ökade med 8 949 arrang- emang.
De tio vanligaste föreläsningsämnena var His- toria, Religion, Samhälls- och beteendevetenskap, Livsåskådning, filosofi, logik och etik, Husdjurs- skötsel, Zoologi, Friskvård, Skönlitteratur och svenska, Geografi och Jakt, viltvård.
Sång och musik samlade liksom förra året flest deltagare med 45 procent.
Folkhögskolorna
Folkbildning
Den folkhögskoleverksamhet som Folkbildnings- rådet fördelar statsbidrag till benämns i sam- manställningen Folkbildning. Hit hör den behö- righetsgivande Allmänna kursen, liksom den för året nya kurstypen Extraplatser i allmän kurs och den Särskilda kursen, som utmärker sig genom ett stort inslag av ämnesprofil. I den omfattande långkursverksamheten ingår också Påbyggnads- utbildningar, bedrivna av två folkhögskolor. Korta kurser särredovisas liksom Öppen folkbildnings- verksamhet, den försöksverksamhet i friare form som bland annat syftar till att nå nya grupper som annars inte skulle komma i kontakt med folkhög- skolan.
Kulturprogram utgör den utåtriktade verksam- het folkhögskolorna genomför för allmänheten.
Kultur integreras därutöver i utbildningarna i en omfattande kulturverksamhet, som i denna redo- visning till stor del återfinns i avsnittet Kursinrikt- ningar i långa kurser.
Uppdragsutbildning
Uppdragsutbildning kan till form och innehåll likna folkbildningsverksamheten, men finansie- ras av uppdragsgivare och inte genom det statliga folkbildningsanslaget. Utbildningarna delas in i Individuella gymnasieprogram, Kurser beställda av Arbetsförmedlingen lokalt, Kurser beställda av kommuner, Övriga uppdragsutbildningar samt Studiemotiverande folkhögskolekurs, som är ett uppdrag från Arbetsförmedlingen centralt.
Verksamhetens omfattning uttrycks i deltagar- veckor, som är en produkt av antal deltagare och kursernas längd.
Långa kurser ökade sin andel av deltagar- veckor
I den fortsatta analysen inräknas Extra platser all- män kurs, i Allmän kurs och Påbyggnadsutbild- ning i Särskilda kurser.
För att möta behovet av fortsatt utbildning efter den Studiemotiverande folkhögskolekursen förde-
lade Folkbildningsrådet på regeringens uppdrag Extra platser till allmän kurs 2013 och kommer även att göra så 2014. Platserna är enligt reger- ingens riktlinjer avsedda för arbetslösa ungdomar som gått vidare från den Studiemotiverande folk- högskolekursen. Folkhögskolorna rapporterade för höstterminen cirka 980 deltagare som på så sätt sökt sig vidare till studier i Allmän kurs.
Mätt i deltagarveckor svarade de långa kurserna för 93 procent av den statsbidragsberättigade kurs- verksamheten och de korta kurserna för cirka 6 procent. Den Allmänna kursen utgjorde 43 procent av folkbildningsverksamheten 2013, vilket mot- svarar en ökning med 2 procentenheter6. Andelen deltagarveckor i Särskilda kurser minskade med 2 procentenheter till 49 procent.
Deltagare i de långa kurserna ökade med 2 pro- cent mot föregående år. Ökningen hänförs främst till Extraplatser i allmän kurs som tillsammans med Allmän kurs var 8 procent högre än Allmän kurs föregående år. I de korta kurserna minskade deltagarna med 4 procent.
Antal deltagare i de långa kurserna var höstter- minen 28 940, vilket motsvarar cirka 570 fler del- tagare än föregående år. Allmänna kursen hade cirka 12 230 deltagare under hösten, fördelat på 56 procent kvinnor och 44 procent män. Antalet deltagare ökade med 930 jämfört med föregående år. I Särskilda kurserna deltog 16 730 personer, en minskning med cirka 370 deltagare. Fördelningen var 64 procent kvinnor och 36 procent män i de Särskilda kurserna.
Deltagarveckorna i den Allmänna kursen inklu- sive Extra platser ökade med 24 920 (6 procent), och minskade med 6 840 (1 procent) i de Sär- skilda kurserna inklusive Påbyggnadsutbildning.
Ökningen förklaras till stor del av den nya kursty- pen Extra platser i allmän kurs.
I de korta kurserna minskade antal deltagar- veckor med 4 procent. Folkhögskolorna arrang- erade sammanlagt drygt 2 670 Kulturprogram rik- tade till allmänheten med totalt cirka 240 000 del-
6. Ett minimikrav för folkhögskolan är att minst 15 procent av verksamheten ska utgöras av Allmän kurs.
tagare, varav 44 procent var män och 56 procent kvinnor.
Under 2013 genomförde folkhögskolorna 108 procent av det ingångsvärde om 100 procent för vilket man erhöll folkbildningsanslag7.
Uppdragsutbildningar en allt större del av verksamheten
Uppdragsutbildningarna svarade sammanlagt för cirka 12 procent av folkhögskolornas totala verksamhet mätt i deltagarveckor. Den arbets- marknadspolitiska satsningen Studiemotiverande folkhögskolekurs, som initierades 2010, var med 62 000 deltagarveckor den största kurstypen inom uppdragsutbildningar. Antalet deltagare som påbörjade denna kurs var 5 400 under 2013.
Cirka 110 studerande deltog under hösten i folk- högskolans långa kurser i form av Individuellt gymnasieprogram. Deltagarnas hemkommuner betalade interkommunala ersättningar för skolor- nas undervisningskostnader.
Övriga uppdragsutbildningar genomfördes med 44 300 deltagarveckor och fortsätter därmed att öka. Dessa kurser genomfördes på uppdrag av och finansierades via ersättningar från landsting, organisationer och föreningar. Här återfinns också Yrkeshögskoleutbildningar (YH).
Utrikes födda deltagare
Utrikes födda deltagare utgjorde 31 procent av deltagare i Allmän kurs under höstterminen. Var fjärde deltagare i Allmän kurs var utrikes född med behov av stöd i svenska språket.
I de Särskilda kurserna var andelen utrikes födda deltagare 7 procent, medan 3 procent var utrikes födda med behov av stöd i svenska.
Deltagare med funktionsnedsättning
Folkhögskolan har en lång tradition av samarbete med handikapporganisationer, som i vissa fall även är huvudmän för folkhögskolor. Det har lett till att flera skolor har utvecklat verksamhet anpassad till
7. Extraplatser Allmän kurs för vilken bidragsfördelning sker i särskild ordning exkluderad.
deltagare med specifika funktionsnedsättningar. På andra skolor ingår deltagare med funktionsnedsätt- ning i blandade grupper. Av de 150 folkhögsko- lorna rapporterade 145 skolor deltagare med funk- tionsnedsättning i de långa kurserna 2013.
Sammantaget utgjorde deltagare med funktions- nedsättning inklusive dyslexi 31 procent av del- tagarna i Allmän kurs under höstterminen. I Sär- skilda kurser hade 13 procent av deltagarna funk- tionsnedsättning dyslexi inräknat.
I de korta kurserna totalt utgjorde andelen delta- gare med funktionsnedsättning 11 procent av del- tagarna. 59 folkhögskolor anordnade dessa korta kurser. Antal deltagare med funktionsnedsättning visar en stor kontinuitet över åren.
Kursinriktningar i långa kurser
De mest framträdande kursinriktningarna i den behörighetsgivande Allmänna kursen var Allmän inriktning. Denna kurstyp kan även ha inslag av mer profilerade ämnen, då i mindre omfattning.
I de Särskilda kurserna var det estetiska ämnes- området dominerande med 39 procent av deltagar- veckorna, motsvarande 21 procent av den totala långkursverksamheten. Till estetområdet räk- nas inriktningar som Bild, form och målarkonst, Musik, Scenisk konst (dans, film och teater) och Slöjd och konsthantverk.
Störst deltagarantal som enskilt ämne hade Musik med 2 160 deltagare i långa kurser under höstterminen. Största procentuella ökning upp- visar ämnena Annan ledarutbildning och Språk Övrigt 8.
Utbildningsbakgrund för deltagare i långa kurser 8.
I den Allmänna kursen hade 88 procent av del- tagarna kortare utbildningsbakgrund än 3-årigt gymnasium.
Av de Särskilda kursernas deltagare hade 76
8. Annan ledarutbildning: utbildningar för behandlingsassis- tenter och församlingspedagoger med mera.
Språk Övrigt: teckenspråk, tolk, skrivarkurser och övriga främmande språk med mera.
procent en utbildningsbakgrund motsvarande 3-årigt gymnasium eller högre utbildning.
Av samtliga deltagare i långa kurser hade 51 procent av deltagarna kortare utbildning än 3-årigt gymnasium. Förgymnasial utbildning var med 44 procent den enskilt vanligaste utbildningsbak- grunden.
Åldersfördelning
Den genomsnittlige deltagaren i folkhögskolans långa kurser var 31 år gammal medan medianen var 24 år. Lägst medelålder hade deltagare i Extra- platser allmän kurs med 23 år och medianen 22 år.
I Allmän kurs med extraplatser inräknat utgjorde deltagare under 25 år 60 procent av delta- garna, det vill säga en procentenhet mer än tidigare år. I de Särskilda kurserna var 44 procent yngre än 25 år. Över en treårsperiod har en långsam för- skjutning skett mot större andel yngre än 25 i All- män kurs och det motsatta i Särskilda kurser.
Yrkesutbildning i folkhögskolan
Folkhögskolorna har fått allt fler uppdrag i form av arbetsmarknadsinsatser. Inom ramen för de ordi- narie kurserna genomför folkhögskolorna dess- utom yrkesutbildningar. Ett mindre antal av dessa genomförs på den gymnasiala nivån, till exem- pel Personlig assistent och Turistguide. De flesta yrkesutbildningarna var eftergymnasiala i fråga om inträdeskrav och innehåll.
Bland de längre yrkesutbildningarna var Fri- tidsledarutbildning, Språk, Informationsverksam- het & mediautbildning, Scenisk konst (dans, film och teater), Religion och Beteendekunskap de som samlade flest deltagare och deltagarveckor.
Av yrkesutbildningar kortare än två år var inriktningar med flest deltagare och deltagar- veckor Informationsverksamhet & mediautbild- ning, Friskvård, Annan ledarutbildning inkl. orga- nisation, Fritidsledarutbildning och Bild, form och målarkonst.
På den eftergymnasiala nivån studerade 3 054 deltagare under höstterminen.
Några folkhögskolor har bedrivit utbildningar inom Yrkeshögskolans ram.
Samlad bedömning
Samlad bedömning redovisas i sin helhet i Folk- bildningsrådets Årsredovisning med verksamhets- berättelse 2013 och refereras därför endast kort- fattat här i budgetunderlaget.
Samlad bedömning av folkbildningens samhällsbetydelse
Folkbildningsrådet ska varje år redovisa till reger- ingen hur statsbidraget bidragit till att folkbild- ningens syften har uppnåtts. Den syftesuppfyllelse som Folkbildningsrådet ska bedöma handlar om folkbildningens betydelse för samhällsutveck- lingen i mycket vid mening.
I den samlade bedömningen av folkbildning- ens samhällsbetydelse 2013 tematiseras analysen.
Folkbildningsrådet har valt följande teman:
• Folkbildningens arbete för deltagande och möten
• Folkbildningens pedagoger
• Folkbildning och digital delaktighet
• Folkbildningens spridning och förankring i landet
• Kulturens och kulturprogrammens betydelse
• Folkbildningens systematiska kvalitetsarbete Varje tema är härlett ur Folkbildningsförordningen och anknyter både till folkbildningens fyra syften och till de prioriterade verksamhetsområden som den samlade folkbildningen anger i Folkbildning- ens Vägval & Vilja.
Folkbildningens arbete för deltagande och möten
Folkbildningsrådets bedömning
Folkbildningen är i dag en mötesplats för männ- iskor med olika förutsättningar och bakgrund.
Varje år rapporterar studieförbund och folkhögsko- lor mer än en miljon unika deltagare. Var och en av dessa har gjort ett fritt och frivilligt val att tillsam- mans med andra öka sin kunskap och bildning.
För många sker lärandet ihop med vänner och bekanta som man delar intressen, åsikter och identitet med. Framför allt de arrangemang som
genomförs i samarbete med det civila samhällets organisationer ser ofta ut på det sättet. Denna idé- utveckling och fortbildning som sker bland med- lemsorganisationer, samverkande organisationer och huvudmän är omistliga delar i folkbildningens arbete med att utveckla demokratin, skapa engage- mang och ge människor möjligheter att påverka sin livssituation.9
Samtidigt ska folkbildningen bidra till att per- spektiv möts och idéer utmanas. Gränser mellan människor och grupper ska överskridas. Därför behöver den uppdelning som sker i delar av verk- samheten uppmärksammas. En central uppgift för folkbildningen är att skapa arenor där människor med olika ekonomisk, kulturell och social bak- grund möts – under jämbördiga villkor.
Deltagandet i studieförbundens kulturprogram är större än någonsin. Men många människor står fortfarande utanför folkbildningen och inom till exempel cirkelverksamheten har antalet personer som deltar minskat under senare år. Studieförbund och folkhögskolor behöver stärka sina insatser för att göra folkbildningen tillgänglig för nya grupper, för att bredda deltagandet i alla verksamhetsfor- mer.
Dagens ålderspensionärer lever ett aktivt liv med många sociala kontakter och många söker sig till studieförbunden. Folkbildningens deltagare med högst medelålder finns i studiecirklarna, deras andel har dessutom ökat. Att folkbildningen på det här sättet når ut till landets äldre innebär ett pro- aktivt arbete för att stärka folkhälsan inom dessa grupper.
Folkbildningens olika verksamhetsformer attra- herar delvis olika deltagargrupper. Detta kommer
9. Under senare år har t.ex. ett studieförbund och två folkhög- skolor startats som syftar till att möta vissa etniska och religi- ösa gruppers (folk)bildningsbehov: Agnesbergs folkhögskola med romsk profil, Kista folkhögskola med särskild inriktning mot muslimer i Sverige, samt studieförbundet Ibn Rushd med uppgift att stärka muslimer i Sverige och att ge icke-musli- mer mer kunskap om islam. Kulturens Bildningsverksamhet startade 2010 med särskild fokus på ideella kulturutövares behov av utveckling både av verksamheternas kvalitet och deras omfattning.
att uppmärksammas i den revidering av systemet för statsbidrag till studieförbund som Folkbild- ningsrådet genomför under 2014, och i översynen av de övergripande principerna för fördelningssys- temen till studieförbunden och folkhögskolorna.
Folkbildningens pedagoger Folkbildningsrådets bedömning
Inom folkbildningen är cirkelledarna och folkhög- skolornas lärare centrala när det gäller att skapa folkbildning av god kvalitet och för att förverkliga statens syften med statsbidraget. Detta framhåller studieförbund och folkhögskolor i Folkbildningens Vägval & Vilja.
För cirkelledarna är kunskaper om folkbildning- ens pedagogik och studieförbundens idémässiga grund avgörande. Deras kvalifikationer, kompe- tenser och förmågor är inte kopplade till formell utbildning och behovet av ämneskunskaper varie- rar. Cirkelledarutbildningarna bör även i fortsätt- ningen vara ett prioriterat område i studieförbun- dens kvalitetsarbete.
Att mer än 90 000 kvinnor och män varje år tar på sig ansvaret att som cirkelledare leda andra – lyssna, dela med sig, engagera sig och entusias- mera – innebär en ovärderlig resurs för det demo- kratiska samhället. Med den omfattningen får cirkel ledarskapet betydelse både för ledarskapet inom det civila samhället och för arbetslivet.
Folkhögskolans lärare är högt kvalificerade, samtidigt som förutsättningarna för deras arbete förändras. Folkhögskolan behöver uppmärksamma de krav som den förändrade deltagargruppen stäl- ler på lärarnas kunnande. Även om det socialt stödjande arbetet tar allt mer utrymme behöver folkhögskolan säkra att pedagogiken är folkbild- ningsmässig och svarar mot olika deltagargruppers behov. Stödfunktioner som komplement till lärar- nas arbete behöver identifieras, till exempel kura- tors- och studie- och yrkesvägledningsfunktioner.
Förutsättningarna för lärarnas arbete påver- kas också då folkbildningsverksamhetens relativa omfattning minskar på många folkhögskolor, och uppdragsverksamheterna ökar i omfång och eko- nomisk betydelse. Lärarnas arbete blir på många
håll mer splittrat och handlar inte längre enbart om folkbildning.
Tillgången till relevant fortbildning för folkhög- skolans lärare och ledningar behöver säkerställas för att möta de nya krav som ställs på folkhögsko- lan och för att vidmakthålla folkhögskolans identi- tet. På så sätt värnas folkhögskolan som skolform.
Folkbildning och digital delaktighet Folkbildningsrådets bedömning
Regeringen presenterade 2011 en digital agenda för Sverige. Informationstekniken kan, framhåller regeringen i det sammanhanget, göra demokra- tin tillgänglig.10 Folkbildningen är inne på samma tankegångar. Folkhögskolor och studieförbund lyf- ter i Folkbildningens Vägval & Vilja fram befolk- ningens digitala delaktighet som en prioriterad folkbildningsuppgift: Att demokratisera digitalise- ringen är en uppgift i paritet med den när befolk- ningen skulle lära sig läsa och skriva.
Folkbildningsrådets bedömning är att den digi- tala utvecklingen går alltför långsamt på många håll inom folkbildningen. För studieförbund och folkhögskolor är det en viktig uppgift att ta sig an det digitala utanförskap som finns i stora grupper av befolkningen.
Folkbildningen ska också kunna möta förvänt- ningar från nya generationer av deltagare som ser digitala hjälpmedel som självklara redskap i sitt dagliga liv, i studier och i arbete. Pedagogiken behöver utvecklas för att bättre ta tillvara på den digitala utvecklingen.
Ansvaret för att driva utvecklingen vilar i första hand på studieförbundens och folkhögskolornas ledningar. Utan strategisk planering och stöd från ledningsnivå stannar arbetet vid enskilda eldsjä- lars insatser. Projekt som genomförs påverkar i för liten utsträckning den generella verksamheten.
Folkbildningens pedagoger är de som ska genomföra den digitala utvecklingen i praktiken.
Frågor om flexibelt lärande, digitala medier och folkbildningen som digital mötesplats behöver där-
10. Regeringskansliet (2011). It i människans tjänst – en digi- tal agenda för Sverige. Näringsdepartementet.
för ingå i cirkelledarutbildningar och i fortbildning för folkhögskolans lärare.
För att identifiera och undanröja hinder för arbe- tet med digital delaktighet och flexibelt lärande genomför Folkbildningsrådet tillsammans med folkhögskolor och studieförbund Rådslag för digi- tal utveckling under 2014. Rådslagen kommer att ge underlag för Folkbildningsrådets kommande beslut om stödformer för digital utveckling, och för generell översyn av statsbidragsvillkoren.11 Folkbildningens spridning och förankring i landet
Folkbildningsrådets bedömning
Folkbildningen bildar en rikstäckande infrastruk- tur för demokratisering och samhällsengagemang, och erbjuder människor i hela landet möjligheter till bildning, utbildning och kulturupplevelser. Den breda, lokala och regionala förankringen utgör en viktig förutsättning för att folkbildningen ska kunna verka i enlighet med statens syften i hela landet.
Inom folkhögskolan kan en urbaniseringstrend urskiljas. Att folkhögskolan på det sättet svarar mot de ökade behov av utbildning som städernas och förorternas invånare har är positivt.
Till en av studieförbundens kärnuppgifter hör arbetet tillsammans med medlemsorganisationer och samverkande organisationer, för att utveckla organisationerna och deras respektive verksamhe- ter. Det här samarbetet utgör en stor och ökande andel av studieförbundens totala verksamhet. Det är en utveckling som i sig är positiv, men som kan
11. Folkbildningsrådet har i uppdrag från regeringen att inom ramen för Folkbildningsnätet, tillsammans med andra lämpliga åtgärder, göra särskilda insatser för flexibelt lärande och flexibla former för nätpedagogik vid folkhögsko- lor och studieförbund (Regeringens riktlinjer till Folkbild- ningsrådet 2013). Åren 2009 till 2013 har Folkbildningsrådet därför avsatt ungefär 8 miljoner kronor per år för utveckling av flexibelt lärande. Cirka hälften av anslaget har används till fortbildning, kunskapsbildning samt stöd till utveckling av Folkbildningsnätet. Den andra halvan har satsats på utveck- lingsprojekt, sammanlagt 165 projekt under perioden. Under 2014 genomförs istället för utvecklingsprojekt rådslag för digital utveckling i folkbildningen.
samtidigt bidra till att osynliggöra studieförbun- dens arbete för allmänheten och beslutsfattare.
Därmed påverkas både folkbildningens tillgänglig- het och legitimitet. Om människor inte känner till studieförbundens arbete kommer de inte heller att kunna söka sig till dem. Troligen finns också ett samband mellan studieförbundens lokala närvaro och synlighet, och kommunernas intresse att ge ekonomiska bidrag till dem.
I Folkbildningens Vägval & Vilja poängteras att folkbildningen behöver förstärka dialogen på lokal nivå. Det är en slutsats som Folkbildningsrådet delar. Den lokala dialogen behövs för studieför- bundens lokala förankring och stöd. I det samman- hanget är frågan om anordnarskap – studieförbun- dens synlighet, tydlighet och aktivitet i verksam- heter tillsammans med medlems- och samverkans- organisationer – central.
Införandet av kultursamverkansmodellen som en del av den statliga kulturpolitiken, och upp- draget till landets regioner att etablera regionala kompetensplattformar som stöd för kompetensför- sörjning och utbildningsplanering, innebär att en större del av ansvaret för den statliga politiken förs över till regional nivå. Det påverkar förutsättning- arna för studieförbundens och folkhögskolornas arbete. Genom att delta i den regionala planeringen synliggörs studieförbund och folkhögskolor som regionala och lokala aktörer inom respektive poli- tikområde.
En slutsats av de båda kartläggningar som Folk- bildningsrådet genomfört på temat Folkbildning och regionalisering är att studieförbund och folk- högskolor behöver arbeta mer offensivt och mål- medvetet med att utveckla folkbildningens regio- nala arbete och roll. Former för den regionala orga- niseringen behöver prövas.
Kulturens och kulturprogrammens betydelse Folkbildningsrådets bedömning
Folkbildningen är Sveriges största kulturarena, både när det gäller att erbjuda kulturupplevelser och möjligheter till eget skapande. Centrala kvali- teter är att kulturverksamheten som studieförbund och folkhögskolor arrangerar finns närvarande i
hela landet, och har en inriktning mot amatörkul- tur och aktivt deltagande. Folkbildningens kultur- verksamhet ska vara en del av den medborgarbild- ning som studieförbund och folkhögskolor erbju- der sina deltagare.
Kulturprogrammen är den mest öppna och flexi- bla av studieförbundens verksamheter. Att kultur- programmen blir fler och samlar allt fler deltagare är ett tecken på att folkbildningens arbetsformer utvecklas och förnyas.
Kulturprogrammen innebär att kommunernas kulturutbud breddas och vitaliseras, i och med att kulturprogrammen involverar nya deltagargrupper, alternativa kulturinriktningar och nya föreningar.
Folkbildningspolitik är något annat än kulturpoli- tik, men Folkbildningsrådets utvärderingar visar att folkbildningen bidrar starkt till att förverkliga statens kulturpolitik – särskilt målet att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor.12
Kommunernas generella bidrag till studieför- bunden har halverats sedan 1992. Det betyder att det i många kommuner inte längre finns ekono- miskt stabila villkor för studieförbundens verk- samhet och att viktiga delar av den kultur som kommunernas invånare erbjuds därmed vilar på osäker grund.
För att bryta den negativa utvecklingen behöver studieförbunden arbeta aktivt för att synliggöra verksamheten och den betydelse som kulturpro- gram och övrig kulturverksamhet har i kommu- nerna. I det arbetet bör även samlade insatser på regional nivå ingå.
Folkbildningen ska inte reproducera könsste- reotypa mönster och maktstrukturer. Folkbild- ningsrådet genomför därför under 2014 en studie av folkbildningens verksamhet i relation till målen för jämställdhetspolitiken. Förutsättningarna inom musikverksamheten, och andra verksamhetsområ- den med mycket sned könsfördelning, ska studeras närmare.
12 Regeringens proposition 2009/10:3 Tid för kultur.
Folkbildningens systematiska kvalitetsarbete Folkbildningsrådets bedömning
Inledningsvis, från och med 2007, inriktades Folk- bildningsrådets krav på studieförbundens och folkhögskolornas kvalitetsarbete i första hand på utvecklingsarbete, på att bygga upp systematik i kvalitetsarbetet. Under senare år har tyngdpunk- ten lagts på uppföljning av resultat och effekter av kvalitetsarbetet i relation till statens fyra syften, det vill säga mot kontroll av bidragsanvändningen.
Studieförbundens och folkhögskolornas kva- litetsarbete ska säkra att statsbidraget används i enlighet med statens syften med stödet, och i över- ensstämmelse med Folkbildningsrådets villkor och kriterier för statsbidraget. Varje folkbildningsorga- nisation som tar emot statsbidrag har själv det fulla ansvaret att följa upp, granska och kontrollera att statsbidragsbestämmelserna följs.
I Folkbildningens Vägval & Vilja aviserar stu- dieförbund och folkhögskolor ökade satsningar på kvalitetsutveckling, fortbildning, pedagogisk utveckling och kvalitetsuppföljning. Detta är, enligt Folkbildningsrådets bedömning, ett sätt att möta det förtroende som tonvikten på egenkontroll i bidragshanteringen innebär.
Folkbildningsrådets ansvar är att säkra att orga- nisationerna utför den egna kontrollen av stats- bidragsanvändningen på ett sätt som tryggar att fel inte begås, eller att fel upptäcks och rättas till.
Given den centrala roll som kvalitetsarbete och kontroll har för bidragsanvändningen behöver Folkbildningsrådets krav på studieförbundens och folkhögskolornas kvalitetsarbete och interna kon- troll tydliggöras ytterligare.
Studieförbundens och folkhögskolornas kvali- tetsarbete hör nära samman med rätten att uppbära statsbidrag. En bedömning av det systematiska kvalitetsarbetet ingår både i Folkbildningsrådets prövning av nya statsbidragsmottagare, och vid granskningar som initieras vid misstanke om fel- aktig användning av statsbidraget som kan leda till återtagande av statsbidrag och i förlängningen till att rätten till statsbidrag upphör.
Statsbidragsfördelning
Folkbildningsanslaget var 3 460 miljoner kronor 2014, 3 386 miljoner kronor 2013 och 3 306 miljo- ner kronor 2012.
2014 års anslag inkluderar i likhet med 2013 en ökning med 60 miljoner kronor för 1 000 årsplat- ser vid folkhögskolans Allmänna kurs. Platser rik-
tade till arbetslösa ungdomar som genomfört Stu- diemotiverande kurser vid folkhögskolan.
Pris- och löneomräkningen mellan 2013 och 2014 var 84,4 miljoner kronor, men blir 83 miljo- ner kronor eftersom medlen för de 1 000 platserna till Allmän kurs inte omräknas. Därefter minskas
Fördelning av statsbidragen till studieförbund och folkhögskolor (mkr)
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500
n Extra platser – folkhögskolor n Folkhögskolor n Flexibelt lärande n Studieförbund n Folkbildningsrådet
2014 2013 2012
1 670 1 616
31,0
1 660 1 608 Totalt 3 306 Totalt 3 386
33,2
8,5 8,5 8,5
60 60
1 707 1 652 Totalt 3 460
29,6
anslaget med 0,3 miljoner kronor genom överfö- ring av medel till Myndigheten för kulturanalys.
Vidare reduceras anslaget med 4,8 miljoner kronor med anledning av beräknade samordningsvinster inom statsförvaltningens e-förvaltningsprojekt.
Pris- och löneomräkningen mellan 2012 och 2013 var 20,1 miljoner kronor (0,6 procent) efter det att anslaget minskats med 2,5 miljoner kronor (0,1 procent) genom att medel överfördes till Ung- domsstyrelsen för insatser inom politiken för det civila samhället. Mellan 2011 och 2012 var omräk- ningen 33,7 miljoner kronor (1,03 procent). 2010 minskades anslaget med 15,8 miljoner kronor (0,5 procent) då dessa medel överfördes till anslaget för forskning inom den ideella sektorn.
Folkbildningsanslaget fördelas med 49,2 procent till folkhögskolorna och 50,8 procent till studieför- bunden. Med beaktande av utökningen av folkhög- skolornas Allmänna kurs är fördelningen av ansla- get 50,1 procent till folkhögskolorna och 49,9 pro- cent till studieförbunden under både 2013 och 2014.
Både inom studieförbund och folkhögskolor görs extrainsatser för deltagare med funktionsned- sättningar och utrikes födda med brister i svenska språket. Under 2014 avsätts totalt 273 miljoner kronor ur folkbildningsanslaget för sådana insat- ser (folkhögskolorna 172 och studieförbunden 101 miljoner kronor). Under 2013 och 2012 avsattes ur anslaget 269 respektive 262 miljoner kronor. Under 2014 är 30 miljoner kronor av anslaget destinerat till läsfrämjande verksamhet inom folkbildningen.
Varje studieförbund och folkhögskola ska avsätta de resurser som krävs för utvecklingsinsat- ser inom ramen för ordinarie bidrag.
2009 överfördes 8,2 miljoner kronor från Natio- nellt Centrum för flexibelt lärande till folkbild- ningsanslaget för att inom ramen för Folkbild-
ningsnätet, tillsammans med andra åtgärder, genomföra särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund.
Enligt regeringens direktiv har verksamheten fort- satt och den har finansierats via folkbildningsan- slaget med 8,5 miljoner kronor årligen under perio- den (2012–2013).
Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag omfat- tar bidragsfördelning, uppföljnings- och utvärde- ringsarbete, etik- och gränsdragningsfrågor, stude- randerätt och skolformsfrågor inom folkhögskolan, folkbildningspolitik och omvärldsbevakning samt kommunikation och administration. För dessa uppdrag har för 2014 avsatts 28,6 miljoner kro- nor. Beloppen för motsvarande verksamhet 2013 och 2012 är 27,4 respektive 26,2 miljoner kronor.
Ökningarna förklaras av de nya uppdragen (stude- randerätt, skolforms-, etik- och gränsdragningsfrå- gor).
Driftskostnaden för Folkbildningsnätet, som är folkbildningens digitala plattform, finansieras 2014 med 4,6 miljoner kronor via folkbildningsanslaget (4,6 och 4,4 miljoner kronor 2013 respektive 2012).
Därutöver finansierar folkhögskolorna driften av Folkbildningsnätet via sin del av bidraget med 1 miljon kronor 2014 samt med 0,9 miljoner kronor både 2013 och 2012.
För verksamheten inom Folkhögskolornas infor- mationstjänst (FIN) har 7,3 miljoner kronor avsatts varje år 2014, 2013 och 2012 ur folkhögskolornas bidrag.
250 000 kronor har avsatts 2014 i bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) för insatser riktande till deltagare vid folkhögskolorna. Under 2013 och 2012 var bidraget 200 000 kronor per år.
Finansieringen sker ur folkhögskolornas bidrag.
Anslagsutveckling
Anslagsutveckling 2010–2014
Från 2010 minskades folkbildningsanslaget med 15,8 miljoner kronor (0,5 procent) genom en över- föring av medel till ett forskningsprogram inom anslaget Insatser för den ideella sektorn.
Från 2012 reducerades folkbildningsanslaget genom en överföring av 2,5 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens anslag för finansiering av upp- gifter inom politiken för det civila samhället.
2013 ökades anslaget med 60 miljoner kronor för utökning av folkhögskolans Allmänna kurs. 1 000 extra platser riktade till arbetslösa ungdomar som genomfört Studiemotiverande folkhögskolekurs.
Också 2014 ökades anslaget med 60 miljoner kronor för folkhögskolans Allmänna kurs. Reger- ingen har inte meddelat om dessa medel kan komma att ingå i anslaget kommande år. Vidare har anslaget 2014 reducerats med 4,8 miljoner kro- nor för finansiering av statens e-förvaltningssys- tem och med 0,3 miljoner kronor som överförts till Myndigheten för kulturanalys.
Anslagsutveckling i förhållande till kommunernas och landstingens bidrag Kommunernas bidrag till studieförbunden de senaste fem åren
Kommunernas stöd i form av generella bidrag till studieförbunden har minskat från 372 miljoner kronor 2008 till 321 miljoner kronor 2012 vilket är en minskning med 58 miljoner kronor eller 14 pro- cent. Det generella anslaget per invånare minskade under samma period från 40,49 kronor till 33,93 kronor, vilket är en minskning med 6,56 kronor eller 16 procent.
Med början år 1997 har några kommuner avvecklat sitt stöd till studieförbunden. 2012 gav 16 kommuner inga generella bidrag till studieför- bunden.
90 procent av kommunerna har för 2013 budge- terat ett oförändrat eller minskat anslag till studie- förbunden.
Kommunbidragens storlek i relation till statens bidrag fortsätter att minska.
Folkbildningsanslagets utveckling 2009–2013
År Anslag (mkr) Pris- o löneomräkning (%) Anslagsförändring (%) KPI-förändring (%)
2014 3 460 2,35 -0,15 –
2013 3 386 0,61 1,82 0,14
2012 3 306 1,03 -0,08 -0,05
2011 3 274 0,45 – 1,96
2010 3 260 3,46 -0,50 2,33
Kommunernas andel av statens anslag till studieför- bunden i miljoner kronor 2008–2012
Stat Kommun Andel
2012 1 660 321 19 %
2011 1 644 336 20 %
2010 1 637 335 20 %
2009 1 590 356 22 %
2008 1 563 372 24 %
Landstingens/regionernas bidrag till studie- förbunden de senaste fem åren
Landstingens/regionernas stöd i form av generella bidrag till studieförbunden inklusive anslag till länsbildningsförbunden har minskat från 280 mil- joner kronor 2008 till 278 miljoner kronor år 2012.
Det innebär en minskning med 2 miljoner kronor eller cirka 0,7 procent.
60 procent av landstingen har för 2013 budgete- rat ett oförändrat eller minskat anslag till studie- förbunden.
Landstingens/regionernas bidrag i relation till statens bidrag har varit relativt stabilt under de senaste fem åren.
Landstingens/regionernas andel av statens anslag till studieförbunden i miljoner kronor 2008–2012
Stat Landsting/
Region Andel
2012 1 660 278 17 %
2011 1 644 275 17 %
2010 1 637 275 17 %
2009 1 590 279 18 %
2008 1 563 280 18 %
Kommunernas och landstingens/regionernas mins- kade andelar i förhållande till statsbidraget beror dels på folkbildningsanslagets höjning, dels på minskningen av främst kommunbidragen vilket åskådliggörs av diagrammet.
0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000 1 600 000
-13 -12 -11 -10 -09 -08 -07 -06 -05 -04 -03 -02 -01 -00 -99 -98 -97 -96 -95 -94 -93 -92
Stat Kommun Landsting/regioner
Statens, landstingens/regionernas och kommunernas bidrag till studieförbunden
Landstingens/regionernas anslag till folkhögskolorna de senaste fem åren
I landstingsanslaget ingår anslag till egna folkhög- skolor, bidrag till rörelsefolkhögskolorna och inter- kommunal ersättning.
Landstingens/regionernas andel av statens bidrag till folkhögskolorna utgjorde 41 procent 2008, 40 procent 2012. Av bidraget är 64 procent huvudmannabidrag, 34 procent interkommunala ersättningar till rörelsefolkhögskolor och 2 procent interkommunala ersättningar till landstingsfolk- högskolor.
Studieförbundens ekonomi
Den totala omsättningen för de tio studieförbun- den sammantaget på lokal-, regional- och för- bundsnivå uppgick 2012 till 4 809 miljoner kro- nor. Intäkterna av den bidragsberättigade folkbild- ningsverksamheten utgjorde 3 574 miljoner kronor, vilket är 74 procent av den totala omsättningen.
Statsbidragets andel av intäkterna i denna verk- samhet är 46 procent.
Studieförbundens samlade resultat är betydligt lägre 2012 än föregående år och har gått från ett överskott på 7 miljoner kronor till ett underskott på 17,5 miljoner kronor. Minskningen är helt kopplad till folkbildningsverksamheten och beror främst på lägre deltagarintäkter samt ökade kostnader för lokaler och personal. För annan verksamhet och på avdelningsnivån har framförallt personalkostna- derna ökat.
Tabellen visar resultatet av studieförbundsverk- samheten sedan 2008. Resultatet av folkbildnings- verksamheten har kontinuerligt försämrats och gav 2011 för första gången ett underskott som 2012 försämrades ytterligare. Sex av tio studieförbund redovisar underskott i folkbildningsverksamheten vilket är en ökning med fyra studieförbund jäm- fört med 2008.
Resultatet av annan verksamhet har de senaste fyra åren varit nästan konstant.
Resultat sammantaget för alla studieförbund 2008–2012 i miljoner kronor i löpande priser
Folkbildnings-
verksamhet Övrig
verksamhet Total
verksamhet
2012 -47 29,5 -17,5
2011 - 27,8 34,7 6,9
2010 13,0 33,3 46,3
2009 13,5 35,1 48,6
2008 25,5 33,2 58,7
Antalet cirkelledare totalt var cirka 112 000 år 2012. Sedan 2008 har antalet cirkelledare som arbetar utan arvode ökat från 68 procent till 87 procent. Samtliga cirkelledare ska vara godkända av studieförbundet och ha fått introduktionsutbild- ning av lokalavdelningen. Antal anställda på stu- dieförbunden var år 2012 cirka 4 582.
I januari 2014 har de tio studieförbunden totalt 225 medlemsorganisationer och 153 samverkande organisationer på central nivå. Vidare finns ett omfattande samarbete med föreningar på lokal nivå.
De tio studieförbunden har sammantaget 177 lokalavdelningar i januari 2014. Två studieförbund har även en distriktsindelning som totalt omfattar 34 distrikt.
Folkhögskolornas ekonomi
Den totala omsättningen för de 150 folkhögsko- lorna uppgick 2012 till 3 830 miljoner kronor. I den statsbidragsberättigade folkhögskoleverksamheten var 2012 omsättningen 2 958 miljoner kronor eller 77 procent av den totala omsättningen. Statsbidra- gets andel av skolornas intäkter i denna verksam- het utgjorde 61 procent. Antalet heltidstjänster vid folkhögskolorna var 2012 cirka 5 000.
Folkhögskolornas samlade resultat har förbätt- rats mellan 2011 och 2012 – från 33 miljoner kro- nor till 56 miljoner kronor i överskott. I medeltal per skola är det en ökning från 218 000 kronor till 372 000 kronor. Förbättringen beror främst på intäkter av konferensverksamhet, övrig verksam- het och arbetsmarknadsprojekt.
Folkhögskoleverksamhet har visat årligt under- skott sedan 2008. De tre senaste åren har under-
skottet kontinuerligt ökat och var nästan 69 mil- joner kronor 2012. Underskotten har balanserats genom överskott från folkhögskolornas övriga verksamheter i form av konferenser, arbetsmark- nadsutbildningar, projekt, uppdragsutbildningar och annan verksamhet. 2008 var det samlade resultatet negativt.
Tabellen visar resultatet av folkhögskolornas verksamhet sedan 2008.
Resultat sammantaget för alla folkhögskolor 2008–2012 i miljoner kronor i löpande priser
Folkbildnings-
verksamhet Övrig
verksamhet Total
verksamhet
2012 -68,6 124,4 55,8
2011 - 59,3 91,7 32,4
2010 -58,0 82,2 24,2
2009 -11,5 57,5 46,0
2008 -55,8 54,0 -1,8
113 folkhögskolor visar ett överskott och 37 skolor underskott i den totala verksamheten vilket är 12 fler än föregående år. I folkhögskoleverksamhet är det betydligt fler skolor som visar underskott. Från 2008 har antalet skolor med underskott ökat från 81 till 96 eller med 18,5 procent.
Med stöd av resultatredovisningen av folkbild- ningens insatser äskar Folkbildningsrådets styrelse:
• 300 miljoner kronor i ökat folkbildningsan- slag, varav 200 miljoner kronor till en satsning i områden med särskilda behov av folkbildnings- insatser och 100 miljoner kronor för att stärka befintlig verksamhet
• 180 miljoner kronor till en utbildningssatsning i folkhögskola för deltagare som gått Studiemoti- verande folkhögskolekurser samt deltagare inom ramen för etableringsuppdraget (3 000 platser)
• 100 miljoner kronor till projekt i studieförbun- den och folkhögskolorna för unga arbetslösa, medfinansiering till ESF
• 25 miljoner kronor till en utbildningssatsning för sjukskrivna.
Motiv för generell ökning av folkbildningsanslaget 2015
En bärande del i vårt demokratiska samhälle är allas möjligheter till utveckling och påverkan samt frihet att organisera sig i föreningar och nätverk.
I ideella organisationer och nätverk skapas gemen- samma värdegrunder och används arbetsformer som stärker demokratin och håller ihop samhället.
Att bidra till utveckling och förnyelse av demo- kratin är en av folkbildningens huvuduppgifter.
Folkhögskolor och studieförbund arbetar för att
öka deltagarnas kunskaper och förutsättningar till att bidra till samhällsutvecklingen. Ytterst hand- lar det om att öka människors möjligheter att agera demokratiskt, att utöva inflytande och känna del- aktighet i olika samhällsfrågor och sammanhang.
Folkbildningens styrka är att den verkar i ett gränsland mellan det formella och icke-formella och kan därigenom vara mötesplats för personer med olika utbildningsbakgrund, från olika länder, åldrar eller politiska och ideologiska värderingar.
Folkbildningen är ett stöd och instrument för män- niskors lärande och den bidrar till att stärka sam- manhållning och tillit mellan människor.
För att minska utanförskapet och skapa möjlig- het för de som står långt från arbetslivet är det vik- tigt att folkbildningen fortsatt kan agera som en stark kraft för samhällsengagemang och bildning, minskade utbildningsklyftor, folkhälsa och för kulturskapande. Folkbildning och utbildningsinsat- ser genomförda av studieförbund och folkhögsko- lor är ett medel för människor att vara aktiva i det demokratiska arbetet liksom för att ta initiativ till att påverka inriktningen och utvecklingen av sam- hället.
15 procent av Sveriges befolkning är födda utomlands. Det är alltid en utmaning att skapa gemenskap med nya medlemmar. Det gäller för föreningar och skolor liksom för kommuner. Folk- bildningen kan erbjuda mötesplatser och verksam- heter som syftar till dialog mellan människor med olika erfarenheter. Personer med kort utbildnings- bakgrund eller funktionsnedsättning kan ges bättre
Budgetförslag 2015–2017
möjligheter att kunna delta i verksamheten, både inom folkbildningen och i samhället i stort. Folk- högskolor och studieförbund har särskilt goda för- utsättningar att kunna erbjuda lärande och utveck- ling, utifrån individuella förutsättningar och behov.
Studieförbunden är väl etablerade i lokalsamhäl- let och i många av de områden där arbetslösheten är hög och många människor saknar grundläg- gande utbildning. Folkhögskolorna erbjuder All- män kurs på grundskole- och gymnasienivå. På många ställen i landet finns ett väl utvecklat sam- arbete mellan studieförbund och folkhögskolor fungerar väl.
Studieförbunden svarar för rekrytering av del- tagare via sina befintliga nätverk och tillhandahål- ler lokaler och administrativ infrastruktur, samt i vissa fall ledare som kompletterar folkhögskolans lärarresurser. Folkhögskolorna svarar för lärare, kursföreståndare samt hantering av statsbidrag, frågor om studiemedel och behörighetsgivning.
Samarbetet ger ökad tillgänglighet för enskilda individer till kompetenshöjande insatser och visar på studieförbundens unika förmåga att vara porten in till många olika insatser i egen regi eller i sam- arbete med andra. Med ytterligare medel för upp- sökande insatser och fler platser i grundläggande utbildning skulle dessa insatser kunna intensifie- ras. Vi vill möjliggöra för fler att mötas, organi- sera sig och påverka samhället. Därför föreslås ett särskilt riktat anslag på 200 miljoner kronor för att öka närvaron i bostadsområden där arbetslösheten är hög och grundläggande utbildningsnivån låg, för att ge förstärkta möjligheter för studieförbund och folkhögskolor att i samverkan nå nya delta- gare. Vi vill ge fler deltagare tillgång till bildnings- processer för ett aktivt medborgarskap.
För att folkbildningen fortsatt ska kunna utgöra den breda basen för Sveriges utveckling som demokrati- och kunskapsnation krävs bättre över- ensstämmelse mellan pris- och löneomräkningen för folkbildningsanslaget och de reella kostnads- ökningarna i verksamheten. En pris- och löneom- räkning som inte följer övriga kostnadsökningar i samhället och inom folkbildningen, påverkar folk- bildningen negativt. Den uppräkning på 2,24 pro-
cent av folkbildningsanslaget som gjordes 2014 motsvarar inte kostnadsökningarna i verksamhe- ten. Detta innebär en reell försvagning av anslaget till folkbildningen och riskerar att leda till större studiegrupper och högre avgifter i studiecirklar.
Hög lärar-/ledartäthet och små studiegrupper har varit en förutsättning för framgångsrikt arbete i både folkhögskolor och studieförbund.
Folkhögskolorna redovisar sedan flera år tillbaka ett samlat negativt resultat i folkbildningsverksam- heten. 96 av 150 folkhögskolor uppvisar ett under- skott av denna verksamhet, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Det främsta skälet är ökade lärarkostnader. Underskottet medför att folkhögskolor tvingas minska den pedagogiska personaltätheten.
Även studieförbunden redovisar ett ökande underskott av folkbildningsverksamheten. Detta beror främst på lägre deltagarintäkter och kom- munanslag samt ökade kostnader för lokaler och material. De försämrade ekonomiska förutsätt- ningarna påverkar studieförbundens möjligheter att kunna erbjuda verksamhet med studiecirk- lar och kulturarrangemang i hela landet. Det har också medfört att antalet ideella cirkelledare (utan arvode) har ökat från 55 procent 2006 till 87 pro- cent 2012.
Den ekonomiska utvecklingen inom folkbild- ningen innebär att det för närvarande är mycket svårt att släppa fram nya aktörer. Under 2013 ansökte elva organisationer om statsbidrag till ny folkhögskoleverksamhet. Tre av dessa uppfyllde baskriterierna för att bli en självständig folkhög- skola. Därtill kommer att 23 folkhögskolor som får ett lågt statsbidrag (4 000 deltagarveckor) har stora behov av att kunna växa och behöver mer resurser för att möta efterfrågan på verksamhet. Även folk- högskolor med högt statsbidrag har behov av att kunna ta emot fler deltagare.
Att starta en ny folkhögskola kostar 4–5 mil- joner kronor i statsbidrag första året. Därefter behövs utökning under en följd av år till nivån 8 miljoner kronor i statsbidrag. Ingen av de befint- liga folkhögskolorna minskar sin verksamhet i märkbar omfattning, vilket innebär att resurser för
utökad verksamhet saknas. När folkbildningsan- slaget inte ökar innebär det att nya folkhögskolor enbart kan finansieras genom färre deltagare och en minskning av statsbidraget till verksamheten på befintliga folkhögskolor.
Sedan 1991 har 23 nya folkhögskolor, företrä- desvis i storstadsområdena, blivit statsbidragsmot- tagare. Detta har varit möjligt tack vare höjning av folkbildningsanslaget vid två tillfällen under perio- den. Vidare har två nya studieförbund blivit stats- bidragsmottagare under senare år.
Nya deltagare i folkbildningen
Folkbildningens arbetssätt och pedagogiska meto- der lockar ständigt nya deltagare. Verksamheten inom folkbildningen är av mycket stor omfattning.
Varje år är det nya deltagare i studieförbundens verksamhet. 24 procent av deltagarna 2013 fanns inte med i folkbildningsverksamhet de två åren innan. Med studieförbundens deltagarregister 2013 som underlag motsvarar deltagare i Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet 914 763 unika personer fördelat på 648 706 personer i Studiecir- kel och 380 499 personer i Annan folkbildnings- verksamhet (cirka 114 400 personer deltog i båda verksamhetsformerna).
Söktrycket till folkhögskolan är fortsatt högt med i genomsnitt två sökande per plats. Var femte folkhögskola uppger att antalet sökande med funk- tionsnedsättning har ökat. Mer än var fjärde skola har angett att sökande födda utomlands har ökat.
Folkbildningsrådets statistik visar att i 32 pro- cent av studiecirklarna 2013 gick deltagare med både svensk och utländsk bakgrund. Av deltagarna i folkhögskolans Allmänna kurs höstterminen 2013 var 34 procent födda utomlands. Verksamhe- ter där deltagare har olika etnisk och kulturell bak- grund stärker förutsättningarna till dialog, respekt för andra uppfattningar och sammanhållning.
Livslångt lärande
I dag ställs allt högre krav på att kontinuerligt lära nytt, byta perspektiv och arbete hela livet. Folk- bildningsverksamhet är ett viktigt verktyg för att frigöra människors inneboende kraft. Förutsätt-
ningar måste därför ges för ett livslångt lärande i olika lärformer och med jämlika möjligheter för alla att kunna delta.
2010–2013 har folkhögskolorna, på uppdrag av Arbetsförmedlingen, erbjudit ungdomar tre måna- ders motivationshöjande utbildning i syfte att ge nya förutsättningar till fortsatta studier inom den reguljära utbildningsverksamheten. Hittills har 13 500 personer deltagit i satsningen. De som del- tagit i Studiemotiverande folkhögskolekurs kon- kurrerar efter genomgången introduktionsutbild- ning om en ordinarie plats vid folkhögskola. Med ett redan stort söktryck på folkhögskola är det nödvändigt att utbildningsplatserna ökar genom att resurser tillförs det allmänna folkbildningsan- slaget så att fler unga kan komplettera sina gym- nasiestudier eller studera vidare på folkhögskola.
Regeringen har ökat anslaget till folkbildningen med 60 miljoner kronor 2013 och 2014. Medlen har använts till 1 000 nya platser i Allmän kurs, öron- märkta för deltagare som gått Studiemotiverande folkhögskolekurs.
Riksdagen har ökat antalet platser i Studiemo- tiverande folkhögskolekurs från 4 000 år 2012 till 8 000 platser 2013 och 2014. Detta innebär att behovet av fler platser i Allmän kurs mer än för- dubblas eftersom de nya studerande ofta behöver studera mer än ett år på folkhögskola för att få behörighet till högskola.
Regeringen har beslutat om en fyraårig satsning (2014–2017) på särskilt anpassade sammanhållna utbildningar på folkhögskolor för nyanlända som omfattas av etableringsuppdraget. Utbildningen ska omfatta flera insatser som kombineras med varandra, bland annat svenska samt orienterande och arbetsförberedande insatser. Samarbetsav- tal har tecknats mellan Folkbildningsrådet och Arbetsförmedlingen. Målet med verksamheten är att under 2014 erbjuda 780 personer utbildning under sex sammanhängande månader. Efterfrågan på utbildningsplatser 2014 är fler gånger högre än som avsatts. Folkbildningsrådet och Arbetsför- medlingen kommer noga att följa utvecklingen av genomförd verksamhet och vid behov återkomma till regeringen med begäran om ytterligare medel.
