Tid 08.06.2016 kl. 18.00
Plats Stadsstyrelsens mötesrum
Ärenden som skall behandlas Sida
49 § Konstaterande av beslutförhet och val av protokolljusterare 85
50 § Fastställande av föredragningslista 86
51 § Anmälningsärenden 87
52 § Bildningsväsendets kort- och långsiktiga strategi 88
53 § Enkäten Hälsa i skolan 2015 89
54 § Läroplan 2016, förskola 90
55 § Läroplanen 2016 92
56 § Gymnasiets läroplan 94
57 § Biträdande bildningsdirektör, anställande 98
58 § Bötesfri månad 99
59 § Lånetider och avgifter; Biblioteket 100
60 § Sparprogram 2017 101
61 § Avgifter inom småbarnspedagogiken 1.8.2016 102
62 § Verksamheten, plan för småbarnspedagogiken 105
63 § Anhållan om tjänstledighet 107
Tid 08.06.2016 kl. 18.00 – 21.10
Plats Ämbetshuset, Topeliusesplanaden 7
Beslutande Näs Greta, ordförande
Backlund Fredrik
Björkman Roy, viceordförande Drifell Sten
Kronqvist Leif Linder Ulla Sjöberg Stefan Övergaard Anna Wickman Mikaela
Frånvarande Övriga deltagande
Sundell Boris, direktör för bildningsväsendet Linqvist Rita, stadsstyrelsens representant Willman Gösta, stadsdirektör; § 52 Nukala-Kronlund, dagvårdschef; § 61-62 Fridlund Rita, sekreterare
Paragrafer §§ 49-63
Underskrifter Ordförande Protokollförare
Greta Näs Rita Fridlund
Protokolljustering
Tid och plats Nykarleby 10.6.2016
Underskrifter
Anna Övergaard Sten Drifell
Framlagt till allmänhetens Påseende
Tid och plats Nykarleby 17.6.2016
SK:32/2006/040
49 § KONSTATERANDE AV BESLUTFÖRHET OCH VAL AV
PROTOKOLLJUSTERARE
Konstateras att alla ledamöter erhållit kallelse till mötet. Mötet är beslutfört när över hälften av medlemmarna är närvarande. Mötet utser två protokolljusterare, i tur är Anna Övergaard och Sten Drifell, vilka vid överenskommen tidpunkt juste- rar protokollet.
______
BLN 49 §
Beslut: Mötet konstaterades lagenligt sammankallat och beslutfört. Anna Övergaard och Sten Drifell utsågs till protokolljusterare. Protokollet justeras 10.6.2016 kl. 09.00.
______
50 § FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA
Efter att ordförande antecknat eventuella extra ärenden godkänner mötet föredrag- ningslistan.
BLN 50 §
Beslut: Föredragningslistan godkändes med följande tillägg:
63 § Ansökan om tjänstledighet
Nämnden beslöt behandla ärendena i följande ordning
§ 49-51, § 57, § 52, § 61-62, § 53-56, § 58-60, § 63.
______
SK:501/2016/040
51 § ANMÄLNINGSÄRENDEN
Bilaga 51§/A-C 1. Enligt utslag från Förvaltningsdomstolen gällande Ytterjeppo skola så förkastas besvären (bilaga 51§/A)
2. Budgetjämförelse för bildningsväsendets enheter (bilaga 51§/B).
3. Ungdomsrådets skrivelse till stadsstyrelsen om representation i nämnder.
4. Inomhusluftsgruppens rapport om Ahlbecksalen samt kostnadskalkyl (bilaga 51§/C).
BLN 51 § SKD: Antecknas för kännedom.
______
Beslut: Antecknades för kännedom.
______
52 § BILDNINGSVÄSENDETS KORT- OCH LÅNGSIKTIGA STRATEGI
Bilaga 52§/A Bildningsnämnden har i sin målplan för 2016 beslutat att för bildningsväsendet uppgörs långsiktiga strategiska målsättningar för varje delområde, dvs vad sekt- ionerna skall arbeta med för att utveckla en långsiktig hållbar servicenivå i Nykar- leby. Strategiarbetet som utförs behöver fokusera på den framtida servicen för kommuninvånarna med beaktande av stadsfullmäktiges ekonomiplan.
Material från bildningsnämndens seminarium bifogas som bilaga 52§/A.
BLN 52 § SKD: Bildningsnämnden för en diskussion om framtida strategi, formuleringar målplanen för kommande budget samt besluter om tillvägagångssätt.
______
Protokollsanteckning: Stadsdirektören hördes i ärendet som sakkunnig.
Beslut: Ärendet remitteras för utlåtande till svenska skolsektionen, finska skolsektionen, sektionen för småbarnsfostran och till fritidssektionen.
______
SK:401/2016/040
53 § ENKÄTEN HÄLSA I SKOLAN 2015
Svenska skolsektionen § 40 20.04.2016
Bilaga 40§/A Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerar enkäten Hälsa i skolan 2015. Bi- laga 40§/A.
”På grund av de tekniska problemen med anknytning till datainsamlingen 2015 har inte alla ele- ver och studerande haft möjlighet att besvara enkäten Hälsa i skolan. Därför kan endast en del kommuner få kommunspecifika resultat. Av den anledningen har resultatrapporten också en an- nan form än tidigare år. Vi hoppas ändå att resultaten kommer att användas i planeringen och ut- vecklingen av läroanstalternas verksamhet samt tjänsterna för barn, unga och familjer i allmän- het.”
SKS 40 § SKD: Antecknas för kännedom.
______
Beslut: Antecknades för kännedom. Sektionen beslöt att be om Ungdomsrådets syn på enkäten.
_____
BLN 53 § SKD: Bildningsnämnden antecknar enkäten för kännedom.
______
Beslut: Antecknades för kännedom.
______
54 § LÄROPLAN 2016, FÖRSKOLA
Svenska skolsektionen § 17 11.02.2015
Svenska skolsektionen § 52 01.06.2016
Utbildningsstyrelsen har fastställt nya grunder för läroplanen för förskoleunder- visningen. Föreskrifterna om nya grunder undertecknades av generaldirektör Aulis Pitkälä den 22 december 2014. De nya grunderna lägger på alla skolnivåer vikt vid glädje i lärandet och elevernas aktiva roll. Kommunikationsförmåga och gruppsamverkan samt strävan till en hållbar livsstil betonas. För att svara på fram- tidens utmaningar betonas vikten av att utveckla mångsidig kompetens.
Grunderna för läroplanen är föreskrifter utfärdade av Utbildningsstyrelsen som kommunerna och övriga utbildningsanordnare är skyldiga att följa då de gör upp de lokala läroplanerna. De lokala läroplanerna ska beredas så att de kan tas i bruk i undervisningen från och med hösten 2016.
Inom förskoleundervisningen kan de nya läroplanerna tas i bruk redan den 1 au- gusti 2015 och senast den 1 augusti 2016.
Enligt lagen om grundläggande utbildning är målet för förskoleundervisningen att som en del av småbarnsfostran förbättra barnens förutsättningar för lärande. Det särskilda målet är att i samarbete med vårdnadshavarna främja barnets utveckl- ings- och inlärningsförutsättningar samt att stärka barnets sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva inlärningserfarenheter. Stark barncentrering genomsyrar alla mål i förskoleundervisningen.
I grunderna för förskoleundervisningens läroplan betonas en pedagogik som läm- par sig för småbarnsfostran, glädje i lärandet och helhetsskapande undervisning.
Variationer i barnens utveckling och lärande ses som naturliga; barnen har rätt att lära sig sådant som intresserar dem och att utvecklas i egen takt. I grunderna beto- nas leken samt andra sätt att lära sig, experimentera och agera som stärker barnens aktiva roll. Genom att uppmuntra och inspirera barnen stärks deras motivation och vilja att lära sig nytt.
De nya grunderna är en aning exaktare än de nuvarande, vilket underlättar det lo- kala läroplansarbetet och främjar en kvalitativt mera enhetlig förskoleundervis- ning i olika kommuner. När det gäller utvecklandet av verksamhetskulturen i för- skolan beaktas barnens och vårdnadshavarnas delaktighet och den kulturella mångfalden mer än tidigare. Grunderna utmanar personalen i förskoleundervis-
ningen och den övriga småbarnsfostran samt den grundläggande utbildningen att samarbeta för att trygga en enhetlig lärstig och barnens välbefinnande.
SKS 17 § SKD: Förskollärarna utgör arbetsgruppen som sammanställer den lokala läropla- nen. I gruppen ingår som dagvårdens representanter Carola Stråka och Gun Åkerblom. Carina Björkman fungerar som sammankallare. Gruppen utser ordförande och sekreterare samt har rätt att kalla sakkunniga.
För arbete utöver arbetstiden betalas ett arvode enligt övertimsarvodesgrun- den så att 1,5 timmes arbete motsvarar ett övertimsarvode. För möten utöver arbetstid betalas mötesarvode enligt stadens mötesstadga samt kilometerer- sättning. Arbetstidsuppföljning inlämnas månatligen till ekonomen för bild- ningsväsendet. Arvodesgrunden utgår från tidigare praxis och omfattas av huvudförtroendeman.
För kännedom rektorerna, huvudförtroendeman, löneräknaren och ekono- men för bildningsväsendet.
______
Beslut: Godkändes enligt förslag.
_____
Bilaga 52§/A Läroplanen för förskoleundervisningen framläggs för godkännande. Hänv.: bilaga 52§/A.
SKS 52 § SKD: Svenska skolsektionen godkänner läroplanen för förskoleundervisningen i enlighet med vad som föreskrivs i grunderna. Läroplanen tas i bruk 1.8.2016. Skolorna för verkställighet.
______
Protokollsanteckning: Carina Björkman presenterade förskolans nya läroplan.
Beslut: Godkändes enligt förslag.
______
BLN 54 § SKD: Läroplanen för förskoleundervisningen tecknas för kännedom.
______
Beslut: Antecknades för kännedom.
______
55 § LÄROPLANEN 2016
Svenska skolsektionen § 62 22.04 2015 Svenska skolsektionen § 91 03.06.2015 Svenska skolsektionen § 22 09.03.2016 Svenska skolsektionen § 53 01.06.2016
Forts.
Beslut: Svenska skolsektionen godkände timfördelningen för den nya läroplanen 2016 (bilaga 91§/A) samt att antalet undervisningstimmar i förskolan följer åk 1-2. För kännedom skolorna och läroplanegruppen.
_____
Camilla Fellman informerar om läroplanens ämnesdel och läroplansarbetet till övriga delar.
SKS 22 § SKD: Skolsektionen antecknar ärendet för kännedom.
______
Protokollsanteckning: Camilla Fellman hördes som sakkunnig i ärendet. De största förändringar i läroplanen för grundläggande utbildningen berör bedöm- ningen och den ämnesöverskridande undervisningen.
Beslut: Antecknades för kännedom.
_____
Bilaga 53§/A Läroplanen för grundläggande utbildning framläggs för godkännande. Hänv.: bi- laga 53§/A.
SKS 53 § SKD: Svenska skolsektionen godkänner läroplanen för grundläggande utbildning i enlighet med vad som föreskrivs i grunderna. Läroplanen tas i bruk 1.8.2016 i fråga om årskurserna 1-6, 1.8.2017 i fråga om årskurs 7, 1.8.2018 i fråga om åk 8 och 1.8.2019 i fråga om åk 9. I övrigt skall Utbildningssty- relsens föreskrift 104/011/2014 efterföljas. Skolorna för verkställighet.
______
Protokollsanteckning: Camilla Fellman presenterade grundläggande utbildningens nya läroplan.
Beslut: Godkändes enligt förslag.
_____
BLN 55 § SKD: Läroplanen för grundläggande utbildning tecknas för kännedom.
______
Beslut: Antecknades för kännedom.
______
56 § GYMNASIETS LÄROPLAN
Svenska skolsektionen § 143 18.11.2015
Svenska skolsektionen § 54 01.06.2016
Bilaga 143§/A Utbildningsstyrelsen har fastställt Grunderna för gymnasiets läroplan för gymnasi- eutbildning för ungdomar. Gymnasieutbildningsanordnaren ska i enlighet med 11
§ i gymnasielagen godkänna en läroplan i enlighet med dessa läroplansgrunder.
Utbildningsanordnarna ska iaktta föreskriften fr.o.m. 1.8.2016. En läroplan som har gjorts upp i enlighet med dessa grunder ska tas i bruk för de studerande som inleder studier i gymnasiet 1.8.2016 och därefter ska läroplansgrunderna tas i bruk en årskurs åt gången.
Läroplanssystemet för gymnasieutbildningen omfattar:
- gymnasielagen (629/1998) och -förordningen (810/1998)
- statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördel- ningen i den utbildning som avses i gymnasielagen (942/2014)
Utbildningsstyrelsens föreskrift om grunderna för gymnasiets läroplan - den läroplan som utbildningsanordnaren godkänner
- den årliga plan som avses i 3 § i gymnasieförordningen (810/1998).
Alla som ordnar gymnasieutbildning för unga ska göra upp en läroplan för gymna- siet utgående från föreliggande grunder för gymnasiets läroplan, om inte annat föl- jer av utbildningstillståndet som beviljats av undervisnings- och kulturministeriet.
Om tillståndet att ordna gymnasieutbildning innefattar en särskild utbildningsupp- gift, ska bestämmelserna angående den beaktas då läroplanen utarbetas. Läropla- nen ska beskriva gymnasiets undervisning och fostran. Utgående från läroplanen ska utbildningsanordnaren utarbeta en plan för hur undervisningen i praktiken ska ordnas under läsåret. Den studerande ska göra upp sitt studieprogram med stöd av gymnasiets läroplan och årsplanen.
När läroplanen görs upp ska man beakta undervisningsutbudet i andra skolor, gymnasiets verksamhetsfält, regionala styrkor och specialresurser. Gymnasieor- tens eller -regionens natur och miljö, historia, språkförhållanden samt näringsliv och kulturliv ger läroplanen en lokal prägel. Praktiskt samarbete med sakkunniga på olika områden fördjupar studierna och gör dem mer livsnära. I samband med att
läroplanen görs upp ska också de mål och innehåll som föreskrivs i grunderna för läroplanen uppdateras.
Innan läroplanen för gymnasiet tas i bruk ska utbildningsanordnaren godkänna den separat för undervisningen på svenska, finska och samiska samt vid behov för undervisning på något annat språk.
Den studerandes möjlighet att slutföra de studier som ingår i gymnasiets lärokurs inom tre år bör tryggas genom flexibla studier och genom att erbjuda det stöd för lärande och studier som behövs. Läroplanen ska göras upp så att den studerande har möjlighet att göra individuella val och också utnyttja undervisning som ordnas av andra utbildningsanordnare.
Utbildningsanordnaren ska avgöra på vilket sätt läroplanen görs upp utifrån läro- plansgrunderna. Gymnasiets läroplan ska göras upp i samarbete med gymnasiets personal, de studerande, föräldrar och vårdnadshavare och till de delar lagen förut- sätter det med verkställande social- och hälsovårdsmyndigheter. Man kan också samarbeta med andra utbildningsanordnare och olika intressentgrupper i läro- plansarbetet. Alla föräldrar och vårdnadshavare ska ha möjlighet att bekanta sig med läroplanen. Innan läroplanen godkänns ska utbildningsanordnaren höra stude- randekåren och gymnasiets personal samt erbjuda alla studerande i gymnasiet möjlighet att framföra sin åsikt om den. Avsikten med samarbetet är att försäkra sig om att gymnasieutbildningen är av hög kvalitet och samhälleligt betydelsefull och att hela skolsamfundet förbinder sig att följa de gemensamt överenskomna målen och arbetssätten.
När läroplanen görs upp bör man sträva efter lösningar som utvecklar verksam- hetskulturen i gymnasiet, stödjer de studerandes välbefinnande, ork och delaktig- het, sporrar till flexibel och effektiv användning av resurser samt bidrar till mångsidig kommunikation både inom gymnasiet och med det omgivande sam- hället.
I samråd med kommunerna Kronoby, Pedersöre, Jakobstad och Nykarleby har kommits överens om samarbete vid uppgörandet av gymnasiets läroplan. De rikt-
bilaga 143§/A samt att följande arbets- och arvodesprinciper tillämpas vid uppgörandet av gymnasiets läroplan:
- läroplansarbetet ska göras på arbetstid när det är möjligt och att berörda lärare friställs från undervisningen
- till läroplanekoordinator och –sekreterare i Nykarleby väljs Sofia Vir- tanen-Stormåns med ett arvode motsvarande 4 vt under vårterminen 2016 - rektorerna besluter om rätt till vikarie
- för läroplanearbete utöver arbetstiden betalas ett arvode enligt lärarens övertimsarvodesgrund så att 1,5 timmes arbete motsvarar ett övertimsar- vode
- för möten utöver arbetstid betalas mötesarvode enligt stadens mötesstadga samt kilometerersättning.
- arbetstidsuppföljning inlämnas månatligen till ekonomen för bildningsvä- sendet.
Arvoden ersätts från sektionens disponibla anslag.
För kännedom rektor, huvudförtroendeman, löneräknaren, ekonomen för bildningsväsendet och Sofia Virtanen-Stormåns.
______
Beslut: Godkändes enligt förslag.
_____
Bilaga 54§/A Läroplanen för gymnasieutbildningen framläggs för godkännande. Hänv.: bilaga 54§/A.
SKS 54 § SKD: Svenska skolsektionen godkänner läroplanen för gymnasieutbildningen i enlighet med vad som föreskrivs i grunderna. En läroplan som har gjorts upp i enlighet med dessa grunder skall tas i bruk för de studerande som in- leder studier i gymnasiet 1.8.2016 och därefter skall läroplansgrunderna tas i bruk en årskurs åt gången. Skolorna för verkställighet.
______
Protokollsanteckning: Sofia Virtanen-Stormåns presenterade gymnasiets nya läro- plan.
Beslut: Godkändes enligt förslag.
_____
BLN 56 § SKD: Gymnasiets läroplan tecknas för kännedom.
______
Beslut: Antecknades för kännedom.
______
57 § BITRÄDANDE BILDNINGSDIREKTÖR, ANSTÄLLANDE
Bildningsnämnden har den 20.4.2016 beslutat att internt lediganslå 40 % (motsva- rande 2 dagar per vecka) som biträdande bildningsdirektör under perioden 1.12.2016-31.7.2018 med ev. förlängning. Arbetstiden kan variera beroende på det pensionsbeslut som fattas av Keva.
Två ansökningar har inkommit inom utsatt tid. Sökanden kallas till bildnings- nämndens möte.
BLN 57 § SKD: Bildningsnämnden ger stadsstyrelsen förslag till biträdande bildningsdirek- tör (40 %) under tiden 1.12.2016 (alt. 1.1.2017)-31.7.2018 med ev. förläng- ning, dock högst för den tid bildningsdirektören innehar deltidspension. In- ledningsdatum fastställs utgående från Kevas pensionsbeslut.
Befattningsbeskrivning och fördelning av arbetsuppgifter sker i samråd av den valda och godkänns i stadsstyrelsen.
Ärendet tillställs stadsstyrelsen för beslut.
______
Protokollsanteckning: Teresia Tötterman-Engström och Niklas Nybäck var inkal- lade för att presenterade sig för nämnden.
Beslut: Efter att nämnden hört kandidaterna och efter diskussion föreslår bildningsnämn- den att stadsstyrelsen väljer biträdande bildningsdirektör.
Paragrafen justeras genast.
______
SK:527/2016/049
58 § BÖTESFRI MÅNAD
Fritidssektionen § 28 18.05.2016
Stadsbiblioteket kommer att vara stängt p.g.a. flytten mer än en månad och lånta- garna ombeds att hålla kvar böcker hemma under flytten. Detta kommer att leda till att det blir svårt att avgöra vad som är verkliga förseningar och vad som föran- leds av vår flytt.
FRS 28 § BIC: Föreslås därför att inga böter för försenade böcker krävs in under tiden 10- 30.6.2016.
______
Beslut: Förslaget förordades. Bildningsnämnden för beslut.
_____
BLN 58 § SKD: Nämnden godkänner sektionens förslag. För kännedom fritidssektionen.
______
Beslut: Godkändes enligt förslag.
______
59 § LÅNETIDER OCH AVGIFTER; BIBLIOTEKET Kultur och fritidssektionen § 12 09.03.2005
Bildningsnämnden § 20 30.03.2005
Kultur och fritidssektionen § 45 30.05.2007
Bildningsnämnden § 45 20.06.2007
Kultur och fritidssektionen § 29 09.04.2008
Bildningsnämnden § 60 18.06.2008
Kultur och fritidssektionen § 14 20.02.2013
Bildningsnämnden § 32 27.03.2013
Fritidssektionen § 29 18.05.2016
Forts.
Bilaga 29§/A Som bilaga till användningsreglerna finns regler om lånetider, påminnelser och avgifter. Senaste ändring gjordes 27.03.2013. Som bilaga de ikraftvarande be- stämmelserna samt förslag till hyra för Asta-salen i nya stadsbiblioteket. Den nya bibliotekslagen, som träder i kraft 01.01.2017, kommer att kräva ändringar i bibliotekens användningsregler och en revidering av våra egna regler och avgifter.
En noggrannare genomgång av reglerna och avgifterna görs därför under våren 2017
FRS 29 § BIC: Fritidssektionen ger ett förslag till hyra och regler för uthyrningen för Asta- salen som grund för bildningsnämndens beslut.
______
Beslut: Fritidssektionen tyckte att de föreslagna hyrorna för Asta-salen ligger för högt jämfört med stadens övriga hyror. Fritidssektionen föreslår att hyran för ett kortare möte (högst 4 timmar) i Asta-salen blir 100 euro. För stadens egna verk föreslås en hyra på 75 euro. För en dag föreslås att hyran bli 200 euro resp. 150 euro. Bild- ningsnämnden för beslut.
_____
BLN 59 § SKD: Nämnden godkänner sektionens förslag. För kännedom fritidssektionen.
______
Beslut: Godkändes enligt förslag.
______
CK:216/2016/123
60 § SPARPROGRAM 2017
Stadsstyrelsen § 67 07.03.2016
Svenska skolsektionen § 32 09.03.2016
Sektionen för småbarnsfostran § 17 15.03.2016
Bildningsnämnden § 40 23.03.2016
Fritidssektionen § 22 06.04.2016
Fritidssektionen § 30 18.05.2016
Forts.
Bilaga 22§/A-C FRS 22 §
Beslut: Fritidssektionen beslöt att sparkravet på 11 000 € för år 2017 fördelas jämnt mel- lan sektorerna Arbis, Kultur & Fritid och bibliotek i enlighet med bilaga 22§/A-C.
Beslutet tillställes bildningsnämnden.
_____
FRS 30§ ARR: För att klara inbesparingen för år 2017 föreslås en höjning av kursavgiften med en euro per kurs från 1.1 2017.
______
Beslut: Förslaget godkändes. Beslutet tillställes bildningsnämnden.
_____
BLN 60 § SKD: Nämnden godkänner sektionens förslag. För kännedom fritidssektionen.
______
Beslut: Godkändes enligt förslag.
______
61 § AVGIFTER INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN 1.8.2016 Sektionen för småbarnsfostran § 28 07.06.2016
Regeringen har avgett en proposition till riksdagen med förslag till lag om klient- avgifter inom småbarnspedagogiken. Lagen skall ersätta nuvarande lag om klient- avgifter inom social- och hälsovården. Enligt lagförslaget skall avgifterna för småbarnspedagogiken beräknas och debiteras enligt beställda timmar per månad istället för dagar. Begreppen halvdag (25 t/v) och heldag (över 25 t/v) försvinner och istället används begreppen deltid (högst 20 t/v) och heltid (över 35 t/v). Sam- tidigt fastställs avgifterna för deltid till högst 60% av heltidsavgift och 100% av avgiften får tas ut för vård över 35 t/v. Avgifterna är som tidigare baserade på fa- miljens inkomst och storlek.
Enligt lagförslaget kan kommunerna använda sig av nuvarande avgiftslag fram till 31.12.2016, men då måste kommunen dock betala tillbaka för mycket indriven avgift till alla dem som enligt den nya lagen skulle ha fått en lägre avgift från den 1.8.2016.
Trots att lagen inte ännu är slutbehandlad och godkänd i riksdagen gör den snäva tidtabellen att bildningsnämnden bör ta beslut i ärendet.
Inkomstgränserna enligt regeringspropositionen är från 1.8.2016 följande:
Familjestorlek Inkomstgräns Avgiftsprocent Högsta avgift vid bruttoinkomst över-
stigande
2 1915 11,5% 4993
3 1915 10,0% 5455
4 2088 8,8% 6111
5 2226 8,8% 6249
6 2363 8,8% 6386
Om familjen består av fler än 6 personer, ska den inkomstgräns som ligger till grund för avgiften höjas med 138 € för varje följande minderårigt barn i familjen.
Högsta avgift för det första barnet (det yngsta barnet i familjen som deltar i små- barnspedagogisk verksamhet) 354 €/månad.
Högsta avgift för andra barnet 90 % av avgiften för det första barnet.
Högsta avgift för det tredje barnet 20 % av avgiften för det första barnet.
Lägsta avgift som tas ut är 27 €/månad.
Avgifterna berör de barn som ännu inte uppnått läropliktsåldern, dvs. barn i åldern 1-6 år.
I propositionen sägs att avgifterna skall differentieras enligt vårdtid och därför har kommunerna i regionen har gemensamt gjort upp ett förslag till avgiftssystem och föreslår att följande differentiering tas ibruk:
Vårdtid/månad Vårdtid/vecka % av full avgift
Max 60 t/månad Max 14 t/vecka 50%
Max 86 t/månad Max 20 t/vecka 60%
Max 115 t/månad Max 27 t/vecka 70%
Max 149 t/månad Max 34 t/vecka 85%
150 t/månad el. mer 35 t/vecka eller mer 100%
Systemet med timmar/månad kommer att bli mer flexibelt för familjerna eftersom vården kan fördelas på både heltid som deltid enligt familjernas behov.
Även om högsta avgiften stiger från redan beslutade 290€/månad till 354€/månad så kommer avgiften för en del familjer att sjunka på grund av att inkomstgränserna höjs.
SSF § 28 DVC: Sektionen för småbarnspedagogiken föreslår för bildningsnämnden att av- gifterna för småbarnspedagogiken fastställs enligt förslag under förutsätt- ning att nu liggande lagförslag godkänns av riksdagen.
Inkomstgränserna enligt regeringspropositionen är från 1.8.2016 följande:
Familjestorlek Inkomstgräns Avgiftsprocent Högsta avgift vid bruttoinkomst över-
5 2226 8,8% 6249
6 2363 8,8% 6386
Om familjen består av fler än 6 personer, ska den inkomstgräns som ligger till grund för avgiften höjas med 138 € för varje följande minderårigt barn i familjen. Högsta avgift för det första barnet (det yngsta barnet i familjen som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet) 354 €/månad.
Högsta avgift för andra barnet 90 % av avgiften för det första barnet.
Högsta avgift för det tredje barnet 20 % av avgiften för det första barnet.
Lägsta avgift som tas ut är 27 €/månad.
Avgifterna berör de barn som ännu inte uppnått läropliktsåldern, dvs. barn i åldern 1-6 år.
I propositionen sägs att avgifterna skall differentieras enligt vårdtid och därför har kommunerna i regionen har gemensamt gjort upp ett förslag till avgiftssystem och föreslår att följande differentiering tas ibruk:
Vårdtid/månad Vårdtid/vecka % av full avgift Max 60 t/månad Max 14 t/vecka 50%
Max 86 t/månad Max 20 t/vecka 60%
Max 115 t/månad Max 27 t/vecka 70%
Max 149 t/månad Max 34 t/vecka 85%
150 t/månad el. mer 35 t/vecka eller mer 100%
______
Beslut: Sektionen beslöt enligt förslaget.
_____
BLN 61 § SKD: Bildningsnämnden besluter i enlighet med sektionens för småbarnsfostrans förslag.
_____
Protokollsanteckning: Dagvårdschefen hördes i ärendet som sakkunnig.
Beslut: Godkändes enligt förslag.
______
SK:614/2016/031
62 § SK:614/2016/031
29 § VERKSAMHETEN, PLAN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK
Utbildningsstyrelsen bereder som bäst de nya nationella grundera för planen för småbarnspedagogik i enlighet med lagen om småbarnspedagogik som trädde i kraft 1.8.2015. Grunderna för planen för småbarnspedagogik blir för första
gången en lagstadgad norm, som på nationell nivå styr genomförandet av alla for- mer av småbarnspedagogik. De nya grunderna ersätter tidigare grunder för planen för småbarnsfostran som utkom 2003.
Utgående från grunderna för planen för småbarnspedagogik utarbetas lokala pla- ner för småbarnspedagogik som träder i kraft den 1.8.2017. Som bäst är grunderna på utlåtanderunda till kommunerna och under hösten är grunderna klara för att kommunerna skall kunna inleda arbetet med planen för småbarnspedagogik. Ty- värr fanns grunderna under utlåtanderundan endast på finska vilket försvårade för de svensk och tvåspråkiga kommunerna. Dock kommer ett hörande att ordnas i Helsingfors i augusti på svenska. I VASU 2017 betonas miljön, barnens och vård- nadshavarnas medverkan. Barnets egen plan för småbarnspedagogiken samt ut- värderingen av verksamheten blir även de obligatoriska.
Från utbildningsstyrelsen rekommenderas att planearbetet sker regionalt. Samar- betskommunerna Pedersöre-Kronoby-Larsmo-Jakobstad och Nykarleby har ställt sig positiva till att samarbeta kring uppgörandet av planen för småbarnspedagogik.
Ledningsgrupp bestående av kommunernas dagvårdschefer
Styrgrupp bestående av 2 representanter från varje samar-
betskommun från daghem/gruppfamiljedaghem/
familjedagvård
Sekreterare
Kommunala studiecirklar bestående av
personer, 2 representanter för olika yrkesgrupper från de 5 kommunerna. Styr- gruppens medlemmar leder det operativa arbetet med planen och de kommunala representanterna i styrgruppen leder sedan arbetet på lokal nivå. Sekreteraruppgif- ten skulle handhas av en utomstående sekreterare under tiden 1.8.2016-31.7.2017, med en arbetstid om 50%. Kostnaderna för varje kommun skulle uppgå till 5.000€
för ovannämnda tid. Arbetet med planen är omfattande och tidtabellen är mycket snäv. Eftersom alla kommuner är tvåspråkiga så kommer den finskspråkiga planen att utarbetas samtidigt och inom samma projekt.
Varje kommun kan komplettera den utarbetade planen för egen del. I processen med planearbetet skall förutom personalen även barnen, vårdnadshavarna, andra samarbetspartner samt beslutsfattare vara delaktiga.
SSF § 29 DVC: Sektionen för småbarnspedagogiken antecknar ärendet för kännedom och för ärendet för kännedom till bildningsnämnden.
______
Beslut: Sektionen beslöt enligt förslaget.
______
BLN 62 § SKD: Bildningsnämnden antecknar ärendet för kännedom.
______
Protokollsanteckning: Dagvårdschefen hördes i ärendet som sakkunnig.
Beslut: Antecknades för kännedom.
______
63 § ANHÅLLAN OM TJÄNSTLEDIGHET; BAST YVONNE
Kurssekreterare Yvonne Bast anhåller om tjänstledighet under tiden 4.7.2016 – 2.7.2017 pga barnens skolgång. Rektor för arbetarinstitutet stöder anhållan. Bila- gor 63 §/A-B.
BLN 63 § SKD: Bildningsnämnden beviljar ansökan pga av de särskilda skäl som framförs.
För kännedom sökanden, rektor, löneräknaren och ekonomen för bildnings- väsendet.
_____
Beslut: Godkändes enligt förslag.
______
ANVISNING FÖR BEGÄRAN OM OMPRÖVNING (rättelseyrkande) OCH BESVÄR
Beslutsorgan Datum för sammanträde Bildningsnämnden
Besvärsförbud
Eftersom beslut nedan endast gäller beredning eller verkställighet, kan enligt kommunallagen om- prövningsbegäran (rättelseyrkan) inte framställas eller kommunalbesvär anföras över beslutet.
Paragrafer: 49-57, 62
Anvisning för begäran om omprövning (rättelseyrkande)
Den som är missnöjd med ett av nedannämnda beslut kan framställa en skriftlig begäran om om- prövning inom 14 dagar från delgivningen av beslutet.
Paragrafer: 58-61, 63
Kontaktinformation:
Bildningsnämnden i Nykarleby, PB 29 (Topeliusesplanaden 7), 66901 Nykarleby nykarleby.stad@nykarleby.fi
Omprövningsbegäran kan framställas av en part, d.v.s. den som beslutet gäller, eller vars rätt, skyl- dighet eller fördel beslutet påverkar direkt, eller av en kommunmedlem.
Omprövningsbegäran skall framställas inom 14 dagar från delgivning av beslutet. En part anses, om inget annat visas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollsutdraget sänts om beslutet skickats per brev, eller tre dagar efter att protokollsutdraget sänts till parten om beslutet sänts elektroniskt. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offent- ligt.
I ansökan skall den som begär omprövning av beslutet och den som avfattat skrivelsen anteckna namn, hemkommun, postadress och telefonnummer.
Kravet med motiveringar skall framgå av omprövningsbegäran. Till begäran om omprövning skall bifogas beslutet i vilket rättelse söks, antingen som kopia eller i original samt handlingar man hänvi-
sar till. Omprövningsbegäran skall vara bildningsnämnden tillhanda före kl. 16.00 den sista dagen som begäran om omprövning får framställas.
Anvisning för besvär
I nedan nämnda beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär.
Besvärstid
Kommunalbesvär, paragrafer: 30 dagar
Förvaltningsbesvär, paragrafer: 30 dagar Besvärsmyndighet:
Vasa förvaltningsdomstol, PB 204 (Korsholmsesplanaden 43), 65 101 Vasa vaasa.hao@oikeus.fi
Annan besvärsmyndighet:
Adress:
Paragrafer:
Besvär skall anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollsutdraget om beslutet sänts till parten, eller tre dagar efter att protokollsutdraget sänts till parten om beslutet sänts elektroniskt. Beslut som getts efter anslag anses ha kommit parterna till kännedom den dag då beslutet gavs.
Ändring i ett beslut med anledning av en omprövningsbegäran kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som framställt begäran. Om beslutet har ändrats med anledning av omprövningsbegä- ran, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av dem som är part eller av en kommunmedlem.
Besvärsskriften skall innehålla följande uppgifter:
o ändringssökandes underskrift
o om endast den som författat besvärsskriften undertecknar den, skall också hans yrke, boningsort och postadress anges
o vilket beslut som överklagas
o vilka ändringar som yrkas i beslutet och motiveringar till att beslutet bör ändras
Till besvärsskriften skall fogas det beslut som överklagas. Besvär får anföras på den grunden att o beslutet har tillkommit i felaktig ordning,
o den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter
Besvärshandlingarna skall lämnas till besvärsmyndigheten före besvärstidens utgång. Besvärshand- lingarna kan även sändas med post, e-post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget an- svar.
Handlingarna skall sändas i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvär till Vasa förvaltningsdomstol skall lämnas in senast kl. 16.15 den dag då besvärstiden går ut.
För besvär till förvaltningsdomstol uppbärs en avgift om 250 € (Lag om domstolsavgifter 1455/2015).