KAMMARRÄTTEN I DOM Mål nr 5165-14 GÖTEBORG 2014-11-28
Avdelning 3 Göteborg
KLAGANDE
Stadsdelsnämnden Västra Hisingen i Göteborgs kommun Box 480 63
418 22 Göteborg MOTPART
[Mannen, född 1953]
God man: [mannens gode man, adress]
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 4 september 2014 i mål nr 6764-14, se bilaga A SAKEN
Personkrets
___________________________
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten meddelar prövningstillstånd.
Kammarrätten avslår överklagandet.
___________________________
YRKANDEN M.M.
STADSDELSNÄMNDEN VÄSTRA HISINGEN I GÖTEBORGS KOMMUN yrkar att [mannen] inte ska tillhöra den personkrets som anges i 1 § 2 lagen (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade, förkortad LSS, och att nämndens beslut den 9 juni 2014 ska fastställas. Nämnden anför följande. När det galler personkretsen i 1 § 2 LSS ska utlösande faktorer vara sjukdomar av kroppslig art eller skador som föranletts av yttre våld.
Däremot avses inte personer med psykiska sjukdomstillstånd, t.ex. demenser, eller sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel (prop. 1992/93:159 s. 168).
[Mannen] har en demenssjukdom som har uppkommit genom ett mångårigt missbruk. Det har inte kommit fram att hans tillstånd har uppkommit genom yttre våld. Han har inte heller Alzheimers, till skillnad från personen i rättsfallet RA 2008 ref. 78. Kammarrätten i Stockholm har i en dom den 17 mars 2011 (mål nr 2653-10) ansett att en person med alkoholdemens tillhör personkretsen i 1 § 2 LSS, men denna enstaka dom kan inte anses utgöra praxis i frågan.
Dessutom har [mannen] inte ett betydande begåvningsmässigt funktionshinder. Han bor på ett vårdboende där han klarar de flesta dagliga aktiviteter och rutiner på egen hand. Vidare kan han orientera sig i närmiljön och han vet att han befinner sig i Småland. Han vet vad han vill och ger uttryck för sin vilja. Han är även medveten om sitt hälsotillstånd.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten anser att det finns skäl att meddela prövningstillstånd.
Kammarrätten instämmer i förvaltningsrättens bedömning.
___________________________
Beslutet att meddela prövningstillstånd får inte överklagas.
HUR MAN ÖVERKLAGAR i övrigt, se bilaga B (formulär 1).
Eva Römbo Petter Classon Jenny Lundahl referent
- - -
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I GÖTEBORG 2014-09-04 6764-14 Avdelning 2 Enhet 21 Göteborg
KLAGANDE
[Mannen, född 1953]
c/o [mannens gode man, adress]
Ställföreträdare: [mannens gode man, adress]
MOTPART
Stadsdelsnämnden Västra Hisingen Box 48063
41822 Göteborg
ÖVERKLAGAT BESLUT
Stadsdelsnämndens beslut den 9 juni 2014
SAKEN
Personkretstillhörighet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS _________________________
DOMSLUT
Förvaltningsrätten upphäver stadsdelsnämndens beslut och förklarar att [mannen] tillhör personkretsen i 1 § p.
2 LSS. Målet visas åter till nämnden för fortsatt handläggning och prövning av hans rätt till sökta insatser enligt LSS.
_________________________
BAKGRUND
[Mannen] har ansökt om anpassat boende, bostad med stöd och service, ledsagarservice, korttidsvistelse och daglig verksamhet enligt 9 § LSS.
Stadsdelsnämnden har avslagit [mannens] ansökan om insatser med stöd av LSS med motiveringen att han inte tillhör någon av de personkretsar som anges i 1 § samma lag.
I utredningen som ligger till grund för beslutet anges bl.a. följande. Av läkarintyg utfärdat den 21 mars 2014 av [läkare 1], specialist i allmänmedicin, framkommer det att [mannen] har diagnosen grav vaskulär demens till följd av mångårigt alkoholmissbruk samt att han uppvisar MMSE 19 av 30 poäng. Någon förbättring kan inte väntas. Överläkaren [läkare 2] hänvisar i intyg utfärdat den 19 maj 2014 till ovanstående intyg och styrker därmed diagnosen. [Mannen] tillhör inte personkretsen i 1 § 1 LSS. Enligt förarbetena till 1 § 2 LSS omfattar inte denna personkrets personer med demens eller sjukdomar till följd av missbruk av beroendeframkallande medel. [Mannen] tillhör således inte heller denna personkrets. Den medicinska utredningen visar inte att [mannen] har ett stort funktionshinder och han bedöms inte ha betydande svårigheter i den dagliga livsföringen som medför ett omfattande behov av stöd och service. Han omfattas därför inte av personkretsen i 1 § 3 LSS.
[Mannens] behov av stöd tillgodoses för närvarande på ett korttidsboende enligt socialtjänstlagen. Ansökan om permanent särskilt boende ska prövas enligt denna lag.
YRKANDEN M.M.
[Mannen] yrkar att han ska beviljas sökta insatser enligt LSS och anför i huvudsak följande. Han har fått en hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av alkoholmissbruk och eventuellt även olyckor eller misshandel, som drastiskt förändrat hans liv. Det har påverkat hans bostadssituation, relation till andra, psykiska tillstånd samt föranlett att han blivit misshandlad och bestulen på pengar och andra värdesaker. Förloppet har gått mycket snabbt. Allt detta framgår av tidigare ingivna läkarintyg. Stadsdelsnämnden har fattat ett felaktigt beslut och har inte heller fullgjort sin utredningsskyldighet. Han vistas nu mot sin vilja i Nässjö på grund av att socialtjänsten anser att han inte kan få nödvändig vård i Göteborg. Denna flytt kostade 20 000 kr och innebar mycket krångel för såväl honom som hans gode man. Stadsdelsnämndens handläggare har handlat felaktigt och hans gode man har därför fått överväga Lex Sara anmälningar samt har fått tagit hjälp av media. - Till överklagandet har bifogats ett antal handlingar, varav bl.a. ansökan om insatser enligt LSS, dagboksanteckningar, skrivelser till socialsekreterare och faktura på flyttkostnader.
Stadsdelsnämnden vidhåller det överklagade beslutet och tillägger i huvudsak följande. Vid en uppföljning av
[mannens] korttidsboende den 19 juni 2014 framkommer det att han på egen hand klarar sin personliga omvårdnad. Han tar själv initiativ till att duscha och så vidare. Personalen hjälper honom att bädda sängen och samtalar med honom och uppmuntrar honom till att delta i aktiviteter.
DOMSKÄL
- Tillämpliga bestämmelser m.m.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade innehåller bestämmelser om insatser åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service (1 § LSS).
I förarbetena till LSS (prop. 1992/93 159, s 166 ff.) anges bl.a. följande beträffande 1 § 2 LSS. Utlösande faktorer för sådant funktionshinder som avses i andra punkten skall vara sjukdomar av kroppslig art - tumörer, hjärnblödningar, inflammationer osv. - eller skador som har föranletts av yttre våld, t ex. trafikskador. Däremot avses inte personer med olika psykiska sjukdomstillstånd, som också kan medföra begåvningshandikapp, t.ex.
demenser, och inte heller personer med sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel. Dessa personer kan endast omfattas av lagen om de uppfyller kriterierna i tredje punkten.
- Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrätten är inte tillsynsmyndighet över stadsdelsnämnden och kan inte pröva hur nämnden handlagt ett ärende eller hur en enskild tjänsteman har bemött en sökande. [Mannens] klagomål avseende nämndens handläggning av ärendet föranleder därför inte någon åtgärd från rättens sida.
En förutsättning för att [mannen] ska vara berättigad till sökta insatser enligt LSS är att han tillhör någon av de tre personkretsar som anges i 1 § samma lag. Stadsdelsnämnden har i det överklagade beslutet kommit fram till att han inte tillhör någon personkrets, men har samtidigt hänvisat till att hans behov för närvarande redan är tillgodosett enligt SoL. En sådan behovsprövning ska dock inte göras i samband med bedömningen av om den enskilde tillhör någon av de personkretsar i 1 § LSS, som kan ha rätt till insatser enligt LSS. LSS har karaktären av en rättighetslag och insatser enligt denna lag syftar till att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor, medan insatser enligt SoL ska tillförsäkra den enskilde skäliga levnadsvillkor.
Frågan i målet är således om [mannen] tillhör någon av de personkretsar som anges i 1 § LSS. Identifieringen av personkretsen görs, vad gäller de två första kategorierna, utifrån ett diagnostiskt perspektiv.
Förvaltningsrätten konstaterar inledningsvis att det inte har framkommit att [mannen] har någon av de diagnoser som anges i 1 § 1 LSS.
Förvaltningsrätten har därefter att pröva om [mannen] uppfyller de kriterier som anges i 1 § 2 LSS, det vill säga att han fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
Högsta förvaltningsdomstolen har avseende 1 § 2 LSS uttalat att en lagregels innebörd i första hand ska bestämmas med utgångspunkt i lagtexten. Om denna är otydlig kan bl.a. uttalanden i lagens förarbeten vara ett
hjälpmedel vid tolkningen av lagen. Däremot kan ett sådant uttalande inte tas till intäkt för en tolkning som står i strid med lagtextens ordalydelse (RÅ 2008 ref. 78). Målet gällde en person med Alzheimers sjukdom, dvs. en demenssjukdom. Trots vad som anges i förarbetena om demenssjukdomar ansågs personen i fråga tillhöra personkretsen enligt 1 § 2 LSS, eftersom han hade ådragit sig en hjärnskada till följd av kroppslig sjukdom och därigenom fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder. Vidare har Kammarrätten i Stockholm den 17 mars 2011 i mål nr 2653-10 bedömt att en person med alkoholdemens tillhörde
personkretsen enligt 1 § 2 LSS. Förvaltningsrätten anser att det följer av ovan redovisade rättsfall att
prövningen ska begränsas till om hjärnskadan är föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom i enlighet med vad som anges 11 § 2-LSS. De bakomliggande orsakerna till en eventuell kroppslig sjukdom kan således inte anses ha någon avgörande betydelse.
Det är i målet ostridigt att [mannen] har grav vaskulär demens till följd av ett mångårigt alkoholmissbruk och att han uppvisar MMSE 19 poäng av 30 möjliga. I läkarintyg utfärdat av överläkaren [läkare 2] den 19 maj 2014 anges att vaskulär demens är en progredierande hjärnsjukdom som medför hjärnskada samt att det inte finns några läkemedel eller andra behandlingsinsatser som kan bromsa sjukdomsutvecklingen. Det anges vidare att sjukdomen sätter ned [mannens] kognitiva och exekutiva förmågor, gör honom mer utåtagerande samt att den innebär ett omfattande och varaktigt intellektuellt funktionshinder, som även kommer att förvärras. Det som anges i detta läkarintyg stöds även av uppgifterna i de andra läkarintyg som låg till grund för de överklagade beslutet. Enligt förvaltningsrättens mening ger den medicinska utredningen således stöd för att
demenssjukdomen medför sådant begåvningsmässigt funktionshinder som anges i 1 § 2 LSS. Det har således framkommit att [mannen] har ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av kroppslig sjukdom. Han uppfyller därmed förutsättningarna för att tillhöra
personkretsen enligt 1 § 2 LSS. Att missbruk av alkohol kan vara en bakomliggande orsak till sjukdomen ändrar inte den bedömningen. Inte heller vad som i övrigt har framkommit i målet föranleder någon annan bedömning.
Eftersom [mannen] bedöms tillhöra personkretsen enligt 1 § 2 LSS finns det inte skäl att pröva om han även ska anses tillhöra personkretsen enligt 1 § 3 LSS.
[Mannen] överklagande ska således bifallas på så sätt att han ska förklaras tillhöra den personkrets som avses i 1 § 2 LSS. Målet ska visas åter till stadsdelsnämnden för prövning av [mannen] rätt till sökta insatser.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 3109/1B)
Curt Borglund Rådman
I avgörandet har även [tre nämndemän].
Föredragande i målet har varit förvaltningsrättsnotarien [föredraganden].
