Årsredovisning 2007
Vårt företag,
våra val
Vik här och häfta ihop
Lisa McCartney konsument
Dina åsikter om
vår verksamhet
Spencer Lake investment banker
Anne Roulin
kund Cindy Zhang
anställd Christiane Yoshinaga
anställd Stora Enso International Offi ce
1 Sheldon Square
London W2 6TT, Storbritannien Tel +44 20 7016 3100
Fax +44 20 7016 3200
www.storaenso.com corporate.communications@storaenso.com Stora Enso Oyj
Box 309
FI-00101 Helsingfors, Finland Besöksadress: Kanalkajen 1 Tel +358 2046 131 Fax +358 2046 21471
Stora Enso AB Box 70395
SE-107 24 Stockholm, Sverige Besöksadress: World Trade Center Klarabergsviadukten 70
Tel +46 1046 46000 Fax +46 8 10 60 20
Robert Dobkowski anställd
Jouko Karvinen CEO
Hannu Honkanen anställd
José Videgain anställd
Årsredovisning 2007
NO STAMP REQUIRED
NE PAS AFFRANCHIR PRIORITY/PRIORITAIRE
BY AIR MAIL/PAR AVION
Stora Enso Oyj
Corporate Communications P.O. Box 309
FI-00101 Helsinki Finland
REPLY PAID / RÉPONSE PAYÉE FINLAND / FINLANDE
IBRS/CCRI
Code 5015291
Årsredovisning 2007
Vårt företag,
våra val
Vik här och häfta ihop
Lisa McCartney konsument
Dina åsikter om
vår verksamhet
Spencer Lake investment banker
Anne Roulin
kund Cindy Zhang
anställd Christiane Yoshinaga
anställd Stora Enso International Offi ce
1 Sheldon Square
London W2 6TT, Storbritannien Tel +44 20 7016 3100
Fax +44 20 7016 3200
www.storaenso.com corporate.communications@storaenso.com Stora Enso Oyj
Box 309
FI-00101 Helsingfors, Finland Besöksadress: Kanalkajen 1 Tel +358 2046 131 Fax +358 2046 21471
Stora Enso AB Box 70395
SE-107 24 Stockholm, Sverige Besöksadress: World Trade Center Klarabergsviadukten 70
Tel +46 1046 46000 Fax +46 8 10 60 20
Robert Dobkowski anställd
Jouko Karvinen CEO
Hannu Honkanen anställd
José Videgain anställd
Årsredovisning 2007
NO STAMP REQUIRED
NE PAS AFFRANCHIR PRIORITY/PRIORITAIRE
BY AIR MAIL/PAR AVION
Stora Enso Oyj
Corporate Communications P.O. Box 309
FI-00101 Helsinki Finland
REPLY PAID / RÉPONSE PAYÉE FINLAND / FINLANDE
IBRS/CCRI
Code 5015291
Patrick Holm kund Anna Jalkanen
skogsägare Ingrid Engström
anställd
Grafi sk design: Philips Design/Incognito
Foto: Jonathan Andrew, Peter Knutson, Lehtikuva Oy och Stora Ensos fotoarkiv
Tryck: Libris Oy
Omslag: Ensogloss 270 g/m2, Stora Enso, Imatra Bruk (ISO 14001-certifi erat och EMAS-registrerat FI-000009) Inlaga: LumiSilk 150 g/m2, Stora Enso, Uleåborgs Bruk (ISO 14001-certifi erat och EMAS-registrerat FI-000021),
MultiFine 80 g/m2, Stora Enso, Nymölla Bruk (ISO 14001-certifi erat och EMAS-registrerat S-000090)
Det bör uppmärksammas att vissa uppgifter ovan inte utgör historiska fakta. Det gäller bland annat, men inte begränsat till, förväntningar på marknadstillväxt och -utveckling; förväntningar om omsättningsökning och lönsamhet; uttalanden som föregås av ”tror”, ”förväntar” och ”förutser” eller liknande uttryck är exempel på framåtriktade uttalanden som faller inom United States Private Securities Litigation Reform Act of 1995. Dessa uttalanden bygger på befi ntliga planer, uppskattningar och projektioner, de innebär risk och osäkerhet, vilket kan medföra att det faktiska utfallet avviker substantiellt från dessa framåtriktade uttalanden. Till dessa faktorer hör bland annat följande: (1) verksamhetsmässiga faktorer, såsom fortsatt framgångsrik tillverkningsverksamhet och uppnående av avsedd effektivitet därvidlag, fortsatt framgångsrik produktutveckling, gynnsamt mottagande av koncernens produkter och tjänster från nyckelkundgrupper, framgång i befi ntliga och framtida samarbetssträvanden, förändringar av affärsstrategi, utvecklingsplaner eller mål, förändringar av det skydd som koncernens patent och andra immaterialrätter erbjuder, tillgång till kapital på rimliga villkor; (2) branschmässiga villkor, såsom efterfrågan på produkterna, graden av konkurrens, nuvarande och framtida prisnivå på koncernens produkter, prisfl uktuationer på råvaror, fi nansiella villkor för koncernens kunder och konkurren- ter, konkurrenters införande av potentiella alternativa produkter eller teknologier; samt (3) allmänna ekonomiska omständigheter, såsom generell ekonomisk tillväxt på koncernens huvudmarknader och fl uktuationer i räntor och valutakurser.
Ge oss feedback genom att fylla i formuläret med dina åsikter om årsredovisningen och vår verksamhet 2007. Du kan även fylla i formuläret online
www.storaenso.com/annualreport/feedback
1. Vilket av följande beskriver dig bäst?
Analytiker Kund Media
Ledamot av ett regeringsorgan Representant för en ideell organisation Privat / institutionell investerare Stora Enso-anställd eller entreprenör Student
Övrigt, specifi cera:
2. Gradera hur starkt du håller med följande påståenden:
Strukturen på rapporten är tydlig.
Det är lätt att hitta information.
Innehållet är tydligt och lätt att förstå.
Innehållet är trovärdigt.
Innehållet är intressant.
Skala: 5 = Håller helt med 4 = Håller med 3 = Neutral 2 = Håller inte med 1 = Håller inte alls med
3. Efter att ha läst rapporten, hur har din åsikt om Stora Enso ändrats?
Positivt Ingen ändring Negativt
4. Hur skulle du önska att våra framtida rapporter utvecklas?
5. Övriga kommentarer till Stora Enso:
Dina åsikter om
vår verksamhet
INNEHÅLL
Stora Enso i sammandrag 2
Affärsområden i korthet 4
Brev från CEO 6
Affärsområden
Newsprint and Book Paper 18
Magazine Paper 20
Fine Paper 22
Merchants 24
Consumer Board 26
Industrial Packaging 28
Wood Products 30
Vår personal 32
Omstruktureringsåtgärder 36
Corporate governance 38
Styrelse 44
Group Executive Team 46
Stora Enso på kapitalmarknaden 48
Hållbarhetsarbete 56
Viktiga händelser under året 57
Hållbarhetsmål 58
Virkes- och massaförsörjning 60
Träplantager 64
Klimatförändringar 68
Produktionsenheter 72
Affärsetik 76
Samhällsengagemang 77
Ansvarsfulla personalminskningar 78 Mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter 78
Arbetsmiljö 80
Hållbarhetsdata per enhet 82
Hållbarhetsrapporteringens omfattning 86 Granskningsutlåtande för hållbarhetsinformation 89
Bokslut 90
Nyckeltal och kvartalsuppgifter 91
Riskhantering 94
Verksamhetsberättelse 101
Koncernens bokslut 114
Noter till koncernredovisningen 119
Not 1: Redovisningsprinciper 119
Not 2: Riskhantering 126
Not 3: Betydelsefulla redovisningsmässiga
bedömningar 129
Not 4: Segmentinformation 131
Not 5: Förvärv och avyttringar 136
Not 6: Verksamhet under avveckling 139 Not 7: Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 141
Not 8: Personalkostnader 142
Not 9: Arvoden till styrelsen och koncernledningen 143
Not 10: Finansnetto 147
Not 11: Skatter 148
Not 12: Avsättningar för värdering 151 Not 13: Avskrivningar och nedskrivningar på
anläggningstillgångar 152
Not 14: Anläggningstillgångar 154
Not 15: Biologiska tillgångar 157
Not 16: Intresse- och samriskbolag 158 Not 17: Investeringar tillgängliga för försäljning 162 Not 18: Övriga långfristiga tillgångar 163
Not 19: Varulager 163
Not 20: Fordringar 164
Not 21: Eget kapital 165
Not 22: Minoritetsintressen 166
Not 23: Pensionsförmåner 167
Not 24: Låneskulder 172
Not 25: Övriga avsättningar 176
Not 26: Rörelseskulder 179
Not 27: Finansiella instrument 180
Not 28: Ackumulerad omräkningsjustering (“CTA”) och säkring av eget kapital 183
Note 29: Ansvarsförbindelser 185
Note 30: De största dotterbolagen 2007 188 Note 31: Anställdas bonusprogram och aktierelaterade
incitamentsprogram 189
Note 32: Transaktioner med närstående 192 Note 33: Resultat per aktie samt eget kapital per aktie 193 Note 34: Finansiella tillgångar och skulder 194
Uträkning av nyckeltal 195
Moderbolagets resultaträkning, kassaflödesanalys
och balansräkning 196
Förslag till vinstdisposition 198
Revisionsberättelse 199
Produktionskapacitet 2008 200
Information till aktieägare 202
Stora Ensos omsättning under 2007 uppgick till 13,4 miljar- der EUR. Koncernen har cirka 38 000 anställda i mer än 40 länder i fem världsdelar och en årlig produktionskapacitet på 13,1 miljoner ton papper och kartong samt 7,5 miljoner m3 sågade träprodukter, varav 3,2 miljoner m3 vidareförädlade produkter. Stora Ensos aktier är noterade i Helsingfors och Stockholm.
Stora Enso säljer huvudsakligen sin produktion till andra före tag genom en egen marknads- och försäljningsorganisa- tion. Kunderna är förlag, tryckerier och grossister, samt för- packningstillverkare och snickeri- och byggföretag och är huvudsakligen koncentrerade till Europa och Asien.
Koncernen har tillverkning i Väst- och Östeuropa, Ryssland, Latinamerika samt Asien. Moderna produktionsanläggningar i kombination med effektiva råvaru- och energikällor samt effektiva processer garanterar kontinuitet i produktionen.
Stora Enso har förbundit sig för hållbarhet. Ekonomiskt, mil- jömässigt och socialt ansvar stödjer vårt tankesätt och age- rande i varje aspekt av affärslivet. Koncernen visar ansvar i sin verksamhet genom ärligt uppträdande och engagemang i en öppen dialog med sina intressenter. Koncernövergripande mål och en klar styrning används för att belysa och mäta hur väl Stora Enso uppträder i fråga om hållbarhet.
Stora Enso är en integrerad skogsindustrikoncern med tillverkning av tidnings- och bokpapper, journalpapper, finpapper, konsumentkartong, industriförpackningar och träprodukter.
Stora Enso i sammandrag
Stora Enso i sammandrag
Nyckeltal 2006 2007 Föränd. %
Fortsatt verksamhet
Nettoomsättning, MEUR 12 957,2 13 373,6 3,2
Rörelseresultat, MEUR 741,5 246,2 -66,8
exklusive engångsposter, MEUR 884,4 1 171,7 32,5
% av omsättning 6,8 8,8 28,4
Resultat före skatt och
minoritetsintressen, MEUR 711,2 77,3 -89,1 exklusive engångsposter, MEUR 691,1 1 002,8 45,1 Periodens nettoresultat (hänförligt till
bolagets aktieägare), MEUR* 585,0 -215,0 -136,8
Investeringar, MEUR 535,6 783,8 46,3
Räntebärande nettoskuld, MEUR* 4 243 2 955 -30,4 Sysselsatt kapital, MEUR 10 199 10 503 2,8 Avkastning på sysselsatt kapital
(ROCE), % 7,3 2,4 -67,1
exklusive engångsposter, % 8,7 11,3 29,9
Avkastning på eget kapital (ROE), %* 7,7 -2,7 -135,1
Skuldsättningsgrad* 0,54 0,40 -25,9
Leveranser av papper och kartong,
1 000 ton 12 489 12 477 -0,1
Leveranser av träprodukter, 1 000 m3 6 551 6 348 -3,1
Medeltal anställda 41 036 39 239 -4,4
Tidnings- och bokpapper 18,1 % Journalpapper 4,4 %
Finpapper 17,8 % Grossister 3,8 %
Konsumentkartong 13,5 % Industriförpackningar 9,6 % Träprodukter 12,9 % Övrigt 19,9 %
Finland 30 % Sverige 20 % Tyskland 14 % Polen 6 % Ryssland 5 % Övriga Europa 19 % Kina 4 %
Brasilien 1 % Övriga länder 1 %
Tidnings- och bokpapper 13,0 % Journalpapper 17,2 % Finpapper 16,1 % Grossister 15,0 % Konsumentkartong 17,2 % Industriförpackningar 8,1 % Träprodukter 13,8 % Övrigt -0,4 %
Finland 43 % Sverige 25 % Tyskland 17 % Belgien 4 % Kina 3 % Frankrike 3 % Polen 2 % Brasilien 1 % Spanien 1 % Nordamerika 1 % Nettoomsättning per segment 2007 Rörelseresultat per segment 2007
Exklusive engångsposter
Antal anställda per land 2007 Pappers- och kartongkapacitet per land 2008
Aktieinformation 2006 2007 Föränd. %
Fortsatt verksamhet
Resultat per aktie, EUR 0,88 0,09 -89,8
efter utspädning, EUR 0,88 0,09 -89,8
exklusive engångsposter, EUR 0,69 0,99 43,5 Kassamässigt resultat per aktie, EUR 2,24 2,05 -8,5
efter utspädning, EUR 2,24 2,05 -8,5
exklusive engångsposter, EUR 1,84 2,01 9,2 Utdelning per aktie, EUR* 0,45 0,45** 0,0 Eget kapital per aktie, EUR* 9,89 9,48 -4,1 Utdelning/resultat, exklusive
engångsposter, % 65 45** -30,3
Börsvärde 31 december, MEUR* 9,5 8,1 -14,7
* Total verksamhet
** Föreslagen utdelning 20
15 10 5 0
Affärsområden i korthet
Wood Products
Stora Enso Wood Products fokuserar på bygg- och snickeriin- dustrin och tillhandahåller massproducerade och vidareför- ädlade slutprodukter för den tillverkande träindustrin. Ett utbud av sågade och förädlade träprodukter erbjuds detalj- handeln, grossister och importörer/distributörer.
Newsprint and Book Paper
Stora Enso Newsprint and Book Paper tillverkar tidningspap- per, förbättrat tidningspapper och katalog- och bokpapper för förlag och tryckerier. Bok- och katalogpapper inkluderar pap- per för inbundna böcker och pocketböcker, telefonkataloger och tidtabeller.
Magazine Paper
Stora Enso Magazine Paper erbjuder ett stort sortiment av journalpapper och papper för reklamtryck. Obestruket jour- nalpapper används huvudsakligen i tidskrifter och reklamma- terial, som bilagor och flygblad. Bestruket journalpapper används i fack- och allmänna tidskrifter.
Fine Paper
Stora Enso Fine Paper tillverkar grafiskt papper och kontors- papper. Kontorspapper omfattar kopieringspapper, tryckpap- per, kuvertpapper, papper för anteckningsböcker och skriv- block för skoländamål, företagsblanketter och papper för digi- talt tryck. Grafiskt papper används av tryckerier och förlag för högkvalitativt tryck.
Merchants
Stora Ensos pappersgrossist Papyrus är ett kundorienterat gros- sistnätverk i Europa. Papyrus erbjuder papper, kartong, gra- fiska produkter och e-handelslösningar för den grafiska indu- strin, återförsäljare, kontor och i de offentliga och industriella sektorerna.
Consumer Board
Stora Enso Consumer Board är en specialtillverkare av vätske- kartong, kartong för snabbmat, grafisk kartong och kartong för förpackningar för livsmedel, dryck, cigaretter, läkemedel, mediaprodukter (cd, dvd), hushållsprodukter, kosmetik och lyxvaror.
Industrial Packaging
Stora Enso Industrial Packaging producerar wellpappförpack- ningar, containerboard, hylsor och hylskartong, laminatpap- per, papperssäckar samt säck- och kraftpapper och finns i var- je steg av värdekedjan från återvinning till massaproduktion och förpackningstillverkning.
Affärsområden
Tyskland 35 % Finland 24 % Sverige 16 % Frankrike 9 % Brasilien 6 % Kina 6 % Belgien 4 %
På grund av att Industrial Packaging består av flera olika produkter kan en generell marknadsandel inte presenterass.
* Exklusive wellpappförpackningar
På grund av att Consumer Board består av flera olika produkter kan en generell marknadsandel inte presenteras.
Sverige 45 % Finland 23 % Tyskland 18 % Belgien 14 % Kapacitet per land 2008
Kapacitet per land 2008
Kapacitet per land 2008
Kapacitet per land 2008
Kapacitet per land 2008*
Kapacitet per land 2008 Andel av totala omsättningen, 13,0 %
Andel av totala omsättningen, 17,2 %
Andel av totala omsättningen, 16,1 %
Andel av totala omsättningen, 15,0 %
Andel av totala omsättningen, 17,2 %
Andel av totala omsättningen, 8,1 %
Andel av totala omsättningen, 13,8 %
Finland 28 % Österrike 24 % Sverige 15 % Tjeckien 13 % Estland 9 % Ryssland 5 % Lettland 3 % Litauen 2 % Finland 68 % Sverige 16 % Tyskland 9 % Kina 7 %
Finland 52 % Sverige 34 % Tyskland 8 % Spanien 6 %
Finland 62 % Polen 24 % Frankrike 8 % Nordamerika 6 %
Marknads-
andelar, % Europa
Latin- amerika Asien
Tidningspapper 21 0 2
Marknads-
andelar, % Europa
Latin- amerika Asien
Journalpapper 19 42 8
Marknadsandelar, % Europa Asien
Grafiskt papper 12 2
Kontorspapper 13 0
Marknadsandelar, % Europa
Papyrus 15
Marknadsandel, % Europa Världen
Träprodukter 4 2
Från val
till handling
Brev från CEO
Bästa aktieägare
2007 kommer att gå till historien för Stora Enso som ett år av förändring. Efter 12 månader i företaget, varav nio som kon- cernchef, vill jag delge er min syn på året som gått, det som Stora Enso-teamet uppnått, utmaningarna vi har mött och hur jag ser vår väg framåt under 2008 och därefter.
Så mycket har redan sagts i media om förändringarna i skogs- industrin, att jag tänker fatta mig kort om dessa och istället fokusera på vad vi gör med anledning av dessa förändringar.
Det är det vi alla är här för, att se verkligheten som den är och göra vårt yttersta för att bolaget ska prestera.
Jag, som en som kommer från en helt annan bransch, har gång efter annan fått frågan om jag är överraskad. På de fles- ta områden i koncernen har jag inte blivit det. Utmaning- arna som ligger i marknadssituationen eller i nödvändighe- ten av att optimera investeringarna med en begränsad kassa- flödesgenererande förmåga har funnits sedan länge. Vår utmaning ligger i att inte ta för givet att saker och ting ska förbli som de varit, utan att göra de val som ger er, våra ak- tieägare, bra avkastning på investerat kapital. Med andra ord den avkastning som vi har lovat er under lång tid.
Förbättrade prestationer är avgörande för alla enheter Jag bekräftade målsättningen om en avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) om 13 % min första dag som koncernchef.
Det var ett medvetet beslut från min sida, och har stöd av styrelsen.
För det första tror jag inte att det skulle vara fruktbart att ta upp en diskussion om målen här och nu. Vi har kämpat i flera år för att få täckning för vår kapitalkostnad på 9,1 %.
För det andra anser jag att det är avgörande att alla anställda förstår att utgångspunkten för värdeskapande är att erhålla kapitalavkastning, inte bara att nå över noll.
Jag vill att vi alla fokuserar på två saker: att förbättra vår av- kastning utöver kapitalkostnaden och, för de verksamheter som redan når upp kring 15 %, att fokusera på tillväxt. Vi vill utvidga de verksamheter som presterar klart över koncer- nens avkastningsmål, eftersom detta förbättrar vår totala av- kastning. Jag har begärt att de verksamheter som inte genere- rar en avkastning som överstiger kapitalkostnaden att foku- sera på att förbättra avkastningen, inte på att växa. Och att göra det i den ordningen.
Vi måste också komma ihåg betydelsen av att skapa kassa- flöde i våra finansiella mål. Stora Enso vidhåller, som ett in- ternt mål, att vårt kassaflöde ska överstiga investeringarna och utdelningen på rullande treårsbasis. Vi har legat i linje med det målet de tre senaste åren. Vårt skuldsättningsgrads- mål har förblivit 0,80 eller lägre. Skuldsättningsgraden var 0,40 i slutet av 2007.
Brist på virke och en svag dollar
Försäljningen under 2007 förbättrades något jämfört med 2006, till 13 373,6 MEUR, främst tack vare en positiv resultat utveckling för Wood Products under en stor del av året och en god efterfrågan och högre priser för Industrial Packaging under hela året.
Vårt rörelseresultat under 2007, exklusive engångsposter, var 1 171,7 MEUR, vilket inkluderar värdeförändring på skogen om 267,0 MEUR för Bergvik Skog, Tornator och Veracel. En-
gångsposterna under året uppgick till 925,5 MEUR och rörelseresultatet var 246,2 MEUR.
Rörelsemässigt ökade vinsten betydligt i Wood Pro- ducts under första delen av året, tack vare ett exceptio- nellt gynnsamt marknadsläge, men detta försämrades snabbt från och med slutet av tredje kvartalet. Rörelse- resultatet för Industrial Packaging förbättrades tack vare en god efterfrågan. Fine Paper förbättrade sitt rö- relseresultat jämfört med 2006 till följd av prishöj- ningar för kontorpapper.
Resultatet för Consumer Board föll betydligt under 2007, beroende på bristen på björkmassaved i Finland och exploderande kostnader för importerat virke.
Vins ten var också lägre för Magazine Paper till följd av en svår marknadssituation och högre råvaru priser.
För Newsprint and Book Paper var vinsten lägre än 2006 efter ett mycket starkt första halvår, men något svagare andra halvår.
Vår avkastning på sysselsätt kapital exklusive en- gångs- och resultatfrämmandeposter samt uppskriv- ning av skogtillgångar i intressebolag för koncernen ökade till 8,7 %, jämfört med 8,6 % 2006. Det är en förbättring, med det är fortfarande långt från vårt mål på 13 %. Här måste vi förbättra oss under kommande månader och år.
Året medförde också en del utmaningar som ingen av oss riktigt väntade sig när det gäller i vilken omfatt- ning de påverkar oss.
Den fortsatta försvagningen av US-dollarn satte mar- ginalerna under ytterligare press, både direkt och in- direkt genom hemtagning av volymer utanför Europa samt den ytterligare bördan i form av en ökad dollar- baserad import till de europeiska marknaderna. Den- na utmaning består även under 2008. Våra antagan- den angående kostnadsökningarna under 2007 visade sig också vara överoptimistiska, särskilt fiberkostna- derna. En kort vinter begränsade tillgången och med- förde tillfälliga stängningar av kapacitet och förlorade marginaler vid vissa av våra massabruk i Finland och på andra platser.
Till min glädje har vi kunnat anpassa oss snabbt till den mycket svaga tillgången på virkesråvara, genom att öka de inhemska råvaruleveranserna i Finland med cirka 20 %, eller 3 miljoner kubikmeter. Vi minskade virkesimporten med något mer än 20 % på grund av utbudsbegränsningen och kraftiga prisstegringar.
Även om stängningar av massabruken kostar oss i ute- bliven marginal, kunde vi hålla igång driften vid alla våra integrerade produktionsenheter och betjäna våra viktigare pappers- och kartongkunder, vilket är av av- görande betydelse för vår framtida verksamhet.
Den pågående diskussionen om höjda exporttullar i Ryssland, samt dåliga avverkningsförhållanden, med- förde en drastisk prisökning på importerat virke från Ryssland och de baltiska länderna – till den punkt där den sist inköpta kubikmetern virke kostar oss så myck- et att det inte är ekonomiskt försvarbart att använda
Jouko Karvinen,
CEO
Från val
till handling
Brev från CEO
Bästa aktieägare
2007 kommer att gå till historien för Stora Enso som ett år av förändring. Efter 12 månader i företaget, varav nio som kon- cernchef, vill jag delge er min syn på året som gått, det som Stora Enso-teamet uppnått, utmaningarna vi har mött och hur jag ser vår väg framåt under 2008 och därefter.
Så mycket har redan sagts i media om förändringarna i skogs- industrin, att jag tänker fatta mig kort om dessa och istället fokusera på vad vi gör med anledning av dessa förändringar.
Det är det vi alla är här för, att se verkligheten som den är och göra vårt yttersta för att bolaget ska prestera.
Jag, som en som kommer från en helt annan bransch, har gång efter annan fått frågan om jag är överraskad. På de fles- ta områden i koncernen har jag inte blivit det. Utmaning- arna som ligger i marknadssituationen eller i nödvändighe- ten av att optimera investeringarna med en begränsad kassa- flödesgenererande förmåga har funnits sedan länge. Vår utmaning ligger i att inte ta för givet att saker och ting ska förbli som de varit, utan att göra de val som ger er, våra ak- tieägare, bra avkastning på investerat kapital. Med andra ord den avkastning som vi har lovat er under lång tid.
Förbättrade prestationer är avgörande för alla enheter Jag bekräftade målsättningen om en avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) om 13 % min första dag som koncernchef.
Det var ett medvetet beslut från min sida, och har stöd av styrelsen.
För det första tror jag inte att det skulle vara fruktbart att ta upp en diskussion om målen här och nu. Vi har kämpat i flera år för att få täckning för vår kapitalkostnad på 9,1 %.
För det andra anser jag att det är avgörande att alla anställda förstår att utgångspunkten för värdeskapande är att erhålla kapitalavkastning, inte bara att nå över noll.
Jag vill att vi alla fokuserar på två saker: att förbättra vår av- kastning utöver kapitalkostnaden och, för de verksamheter som redan når upp kring 15 %, att fokusera på tillväxt. Vi vill utvidga de verksamheter som presterar klart över koncer- nens avkastningsmål, eftersom detta förbättrar vår totala av- kastning. Jag har begärt att de verksamheter som inte genere- rar en avkastning som överstiger kapitalkostnaden att foku- sera på att förbättra avkastningen, inte på att växa. Och att göra det i den ordningen.
Vi måste också komma ihåg betydelsen av att skapa kassa- flöde i våra finansiella mål. Stora Enso vidhåller, som ett in- ternt mål, att vårt kassaflöde ska överstiga investeringarna och utdelningen på rullande treårsbasis. Vi har legat i linje med det målet de tre senaste åren. Vårt skuldsättningsgrads- mål har förblivit 0,80 eller lägre. Skuldsättningsgraden var 0,40 i slutet av 2007.
Brist på virke och en svag dollar
Försäljningen under 2007 förbättrades något jämfört med 2006, till 13 373,6 MEUR, främst tack vare en positiv resultat utveckling för Wood Products under en stor del av året och en god efterfrågan och högre priser för Industrial Packaging under hela året.
Vårt rörelseresultat under 2007, exklusive engångsposter, var 1 171,7 MEUR, vilket inkluderar värdeförändring på skogen om 267,0 MEUR för Bergvik Skog, Tornator och Veracel. En-
gångsposterna under året uppgick till 925,5 MEUR och rörelseresultatet var 246,2 MEUR.
Rörelsemässigt ökade vinsten betydligt i Wood Pro- ducts under första delen av året, tack vare ett exceptio- nellt gynnsamt marknadsläge, men detta försämrades snabbt från och med slutet av tredje kvartalet. Rörelse- resultatet för Industrial Packaging förbättrades tack vare en god efterfrågan. Fine Paper förbättrade sitt rö- relseresultat jämfört med 2006 till följd av prishöj- ningar för kontorpapper.
Resultatet för Consumer Board föll betydligt under 2007, beroende på bristen på björkmassaved i Finland och exploderande kostnader för importerat virke.
Vins ten var också lägre för Magazine Paper till följd av en svår marknadssituation och högre råvaru priser.
För Newsprint and Book Paper var vinsten lägre än 2006 efter ett mycket starkt första halvår, men något svagare andra halvår.
Vår avkastning på sysselsätt kapital exklusive en- gångs- och resultatfrämmandeposter samt uppskriv- ning av skogtillgångar i intressebolag för koncernen ökade till 8,7 %, jämfört med 8,6 % 2006. Det är en förbättring, med det är fortfarande långt från vårt mål på 13 %. Här måste vi förbättra oss under kommande månader och år.
Året medförde också en del utmaningar som ingen av oss riktigt väntade sig när det gäller i vilken omfatt- ning de påverkar oss.
Den fortsatta försvagningen av US-dollarn satte mar- ginalerna under ytterligare press, både direkt och in- direkt genom hemtagning av volymer utanför Europa samt den ytterligare bördan i form av en ökad dollar- baserad import till de europeiska marknaderna. Den- na utmaning består även under 2008. Våra antagan- den angående kostnadsökningarna under 2007 visade sig också vara överoptimistiska, särskilt fiberkostna- derna. En kort vinter begränsade tillgången och med- förde tillfälliga stängningar av kapacitet och förlorade marginaler vid vissa av våra massabruk i Finland och på andra platser.
Till min glädje har vi kunnat anpassa oss snabbt till den mycket svaga tillgången på virkesråvara, genom att öka de inhemska råvaruleveranserna i Finland med cirka 20 %, eller 3 miljoner kubikmeter. Vi minskade virkesimporten med något mer än 20 % på grund av utbudsbegränsningen och kraftiga prisstegringar.
Även om stängningar av massabruken kostar oss i ute- bliven marginal, kunde vi hålla igång driften vid alla våra integrerade produktionsenheter och betjäna våra viktigare pappers- och kartongkunder, vilket är av av- görande betydelse för vår framtida verksamhet.
Den pågående diskussionen om höjda exporttullar i Ryssland, samt dåliga avverkningsförhållanden, med- förde en drastisk prisökning på importerat virke från Ryssland och de baltiska länderna – till den punkt där den sist inköpta kubikmetern virke kostar oss så myck- et att det inte är ekonomiskt försvarbart att använda
Jouko Karvinen,
CEO
Från val
till handling
Brev från CEO
Bästa aktieägare
2007 kommer att gå till historien för Stora Enso som ett år av förändring. Efter 12 månader i företaget, varav nio som kon- cernchef, vill jag delge er min syn på året som gått, det som Stora Enso-teamet uppnått, utmaningarna vi har mött och hur jag ser vår väg framåt under 2008 och därefter.
Så mycket har redan sagts i media om förändringarna i skogs- industrin, att jag tänker fatta mig kort om dessa och istället fokusera på vad vi gör med anledning av dessa förändringar.
Det är det vi alla är här för, att se verkligheten som den är och göra vårt yttersta för att bolaget ska prestera.
Jag, som en som kommer från en helt annan bransch, har gång efter annan fått frågan om jag är överraskad. På de fles- ta områden i koncernen har jag inte blivit det. Utmaning- arna som ligger i marknadssituationen eller i nödvändighe- ten av att optimera investeringarna med en begränsad kassa- flödesgenererande förmåga har funnits sedan länge. Vår utmaning ligger i att inte ta för givet att saker och ting ska förbli som de varit, utan att göra de val som ger er, våra ak- tieägare, bra avkastning på investerat kapital. Med andra ord den avkastning som vi har lovat er under lång tid.
Förbättrade prestationer är avgörande för alla enheter Jag bekräftade målsättningen om en avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) om 13 % min första dag som koncernchef.
Det var ett medvetet beslut från min sida, och har stöd av styrelsen.
För det första tror jag inte att det skulle vara fruktbart att ta upp en diskussion om målen här och nu. Vi har kämpat i flera år för att få täckning för vår kapitalkostnad på 9,1 %.
För det andra anser jag att det är avgörande att alla anställda förstår att utgångspunkten för värdeskapande är att erhålla kapitalavkastning, inte bara att nå över noll.
Jag vill att vi alla fokuserar på två saker: att förbättra vår av- kastning utöver kapitalkostnaden och, för de verksamheter som redan når upp kring 15 %, att fokusera på tillväxt. Vi vill utvidga de verksamheter som presterar klart över koncer- nens avkastningsmål, eftersom detta förbättrar vår totala av- kastning. Jag har begärt att de verksamheter som inte genere- rar en avkastning som överstiger kapitalkostnaden att foku- sera på att förbättra avkastningen, inte på att växa. Och att göra det i den ordningen.
Vi måste också komma ihåg betydelsen av att skapa kassa- flöde i våra finansiella mål. Stora Enso vidhåller, som ett in- ternt mål, att vårt kassaflöde ska överstiga investeringarna och utdelningen på rullande treårsbasis. Vi har legat i linje med det målet de tre senaste åren. Vårt skuldsättningsgrads- mål har förblivit 0,80 eller lägre. Skuldsättningsgraden var 0,40 i slutet av 2007.
Brist på virke och en svag dollar
Försäljningen under 2007 förbättrades något jämfört med 2006, till 13 373,6 MEUR, främst tack vare en positiv resultat utveckling för Wood Products under en stor del av året och en god efterfrågan och högre priser för Industrial Packaging under hela året.
Vårt rörelseresultat under 2007, exklusive engångsposter, var 1 171,7 MEUR, vilket inkluderar värdeförändring på skogen om 267,0 MEUR för Bergvik Skog, Tornator och Veracel. En-
gångsposterna under året uppgick till 925,5 MEUR och rörelseresultatet var 246,2 MEUR.
Rörelsemässigt ökade vinsten betydligt i Wood Pro- ducts under första delen av året, tack vare ett exceptio- nellt gynnsamt marknadsläge, men detta försämrades snabbt från och med slutet av tredje kvartalet. Rörelse- resultatet för Industrial Packaging förbättrades tack vare en god efterfrågan. Fine Paper förbättrade sitt rö- relseresultat jämfört med 2006 till följd av prishöj- ningar för kontorpapper.
Resultatet för Consumer Board föll betydligt under 2007, beroende på bristen på björkmassaved i Finland och exploderande kostnader för importerat virke.
Vins ten var också lägre för Magazine Paper till följd av en svår marknadssituation och högre råvaru priser.
För Newsprint and Book Paper var vinsten lägre än 2006 efter ett mycket starkt första halvår, men något svagare andra halvår.
Vår avkastning på sysselsätt kapital exklusive en- gångs- och resultatfrämmandeposter samt uppskriv- ning av skogtillgångar i intressebolag för koncernen ökade till 8,7 %, jämfört med 8,6 % 2006. Det är en förbättring, med det är fortfarande långt från vårt mål på 13 %. Här måste vi förbättra oss under kommande månader och år.
Året medförde också en del utmaningar som ingen av oss riktigt väntade sig när det gäller i vilken omfatt- ning de påverkar oss.
Den fortsatta försvagningen av US-dollarn satte mar- ginalerna under ytterligare press, både direkt och in- direkt genom hemtagning av volymer utanför Europa samt den ytterligare bördan i form av en ökad dollar- baserad import till de europeiska marknaderna. Den- na utmaning består även under 2008. Våra antagan- den angående kostnadsökningarna under 2007 visade sig också vara överoptimistiska, särskilt fiberkostna- derna. En kort vinter begränsade tillgången och med- förde tillfälliga stängningar av kapacitet och förlorade marginaler vid vissa av våra massabruk i Finland och på andra platser.
Till min glädje har vi kunnat anpassa oss snabbt till den mycket svaga tillgången på virkesråvara, genom att öka de inhemska råvaruleveranserna i Finland med cirka 20 %, eller 3 miljoner kubikmeter. Vi minskade virkesimporten med något mer än 20 % på grund av utbudsbegränsningen och kraftiga prisstegringar.
Även om stängningar av massabruken kostar oss i ute- bliven marginal, kunde vi hålla igång driften vid alla våra integrerade produktionsenheter och betjäna våra viktigare pappers- och kartongkunder, vilket är av av- görande betydelse för vår framtida verksamhet.
Den pågående diskussionen om höjda exporttullar i Ryssland, samt dåliga avverkningsförhållanden, med- förde en drastisk prisökning på importerat virke från Ryssland och de baltiska länderna – till den punkt där den sist inköpta kubikmetern virke kostar oss så myck- et att det inte är ekonomiskt försvarbart att använda
Jouko Karvinen,
CEO
Brev från CEO det råmaterialet. Detta var främsta anledningen till att vi
tillkännagav planerna på att minska kapaciteten i Finland och Sverige, att minska volymerna av importerat virke och säkerställa framtiden för våra största anläggningar genom att använda mer inhemskt virke.
När jag skriver detta brev till er är det ännu inte klart om och hur tullfrågan kan lösas. Alla parter, från de finska och svenska regeringarna till EU, gör allt de kan för att hitta en lösning som skulle säkerställa i vart fall en något sånär eko- nomiskt hållbar modell för att använda importerat virke i de nordiska bruken. Som jag redan har sagt offentligt en tid nu hastar det att hitta en lösning, eftersom den 80-procentiga tull som de ryska myndigheterna har aviserat träder i kraft om mindre än ett år. Jag hoppas verkligen att jag, när vi sam- las för att hålla årsstämma, kommer att ha mer klara besked att lämna, eftersom om tullarna genomförs fullt ut måste vi göra ytterligare kapacitetsneddragningar i Finland.
Våra åtgärder för att initiera förändring
Som jag kommer att utveckla nedan, har vi inlett ett om- struktureringsprogram under fjärde kvartalet som tar fasta på marginalkostnaderna för virke och lönsamheten i vissa pappersbruk. Jag vill vara helt uppriktig med er och säga att det inte bara är de anläggningar som nu går igenom den svå- ra stängningsprocessen som måste åstadkomma snabba för- bättringar. Våra affärsområden har antagit förbättringsplaner och tidplan för varje enhet som presterade lägre avkastning än kapitalkostnaden under 2007. Vi kan inte fortsätta driva verksamheter som förstör värde.
Vi beslöt att den bästa lösningen för Stora Enso framöver var att hitta en partner som kunde köpa vår nordamerikanska verksamhet. Vi hade ett tydligt val. Antingen fortsätta på nu- varande nivå eller till och med öka investeringstakten i Nordamerika för att försöka få verksamheten att generera av- sevärt bättre avkastning och stänga enheter som presterar sämre än kapitalkostnaden, eller att hitta en partner som är kapabel att skapa synergier med sina övriga verksamheter
och bli en verklig regional marknadsledare. Den snabba, tre månader långa transaktionen, som genomfördes i ett mycket svårt läge, slutfördes dagarna före jul, och visar att en försälj- ning helt och hållet handlar om att skapa ett vinnande kon- cept i Nordamerika. Detta är viktigt för Stora Enso som är minoritetsägare i det nya bolag som har skapats.
Eftersom så mycket har skrivits om de finansiella omständig- heterna kring Stora Ensos hittillsvarande verksamhet i Nord- amerika, vill jag nu ta tillfället att säga att jag uppriktigt an- ser att det pris vi har fått från NewPage för vår verksamhet är skäligt. Men kanske ändå mer betydelsefullt är dock att avyttringen och vår kvarvarande minoritetspost ger oss möj- lighet att fokusera på och investera i utvalda enheter i andra delar av världen, för att säkerställa att de presterar på värde- skapande nivåer eller snabbt återgår till sådana nivåer. Vi kan inte ändra historien. Men i dag tror jag att avyttringen var rätt alternativ för alla intressenter.
Parallellt med avyttringen av den nordamerikanska verksam- heten initierade vi en genomgripande förändring av koncer- nens organisation. Vi tog bort en chefsnivå inom papper och kartong, vilket skapade kortare kontaktvägar mellan verk- samheterna och marknaderna till ledningsteam, och det har gjort våra verksamheter mer transparanta genom att antalet rapporteringssegment har ökat. Dessutom effektiviserades samtidig affärsområdenas funktioner.
Den nya koncernledningen, Group Executive Team, började arbetet så snart den bildats med att driva Stora Enso framåt mot våra mål. Det faktum att nästan hela teamet består av personer med långvarig chefserfarenhet från Stora Enso, och som har utmärkt kapacitet och bevisad förmåga att driva sto- ra verksamheter, är mycket positivt för mig, särskilt som jag har en bakgrund utanför branschen.
En av de första frågor som det nya teamet måste ta tag i var ett svårt omstruktureringsprogram. Den 25 oktober tillkännagav vi planenliga stängningarna av massabruken i Kemijärvi och
Norrsundet och Summa Bruk samt en pappersmaskin vid Anjala Bruk. Skälen till dessa planenliga stängningar är tydliga: att minska våra inköp av överdrivet dyrt importerat virke och att säkerställa tillgången på rimligt prissatt inhemsk massaved till våra större anläggningar. I fråga om Summa var brukets långva- riga lönsamhetsproblem också en faktor, eftersom vi inte ser några förutsättningar för att dessa ska kunna åtgärdas med hän- syn till det överutbud som nu råder på marknaden. Anjala Bruk kommer att upphöra med produktionen av bestruket journal- papper, beroende på den överkapacitet som finns inom detta segment. Vi har också beslutat investera 29 MEUR för att konver- tera den aktuella maskinen för att tillverka bokpapper med hö- gre marginaler. Vi meddelade också att vi avsåg att minska per- sonalen i våra respektive koncern- och nationella huvudkontor med 300 personer, som en anpassning till behoven i ett mindre företag och för att minska kostnaderna.
Vi meddelade också att Kotka Bruk, som tillverkar specialpap- perskvaliteter, är till salu eftersom vi har beslutat lämna detta segment.
Reaktionerna från intressenterna på våra planer har varit om- fattande, framför allt i Finland och särskilt vad gäller Kemi- järvi Bruk, som även om det är en liten del av programmet ligger i ett ekonomiskt utsatt område. Situationen i Kemijärvi har varit svår för alla parter, eftersom betydelsen av att säker- ställa råvaruleveranserna till våra större bruk i Uleåborg, Veit- siluoto och Uimaharju inte har förståtts till fullo. Eftersom dessa bruk, med en sammanlagd arbetsstyrka som är mer än 10 gånger så stor som vid Kemijärvi Bruk, är avgörande för
många av våra verksamheter, är jag fortfarande helt övertygad om att vår plan är den rätta. Och då inte bara för Stora Enso och dess aktieägare, utan även för den stora majoriteten av våra anställda. Det är där mitt ansvar ligger – samt att hjälpa till att hitta alternativ för de medarbetare som berörs.
Vi har fått förfrågningar från, och söker aktivt efter, intresse- rade partners som är villiga att arbeta med oss för att hitta ekonomiskt hållbara alternativ för de berörda anläggningar- na, att erbjuda betydande anställningsmöjligheter och stödja vår strategi att använda mer kostnadseffektiva inhemska vir- keskällor vid våra större enheter. I slutet av januari 2008 kun- de vi tillkännage de första initiativen till samarbete i Kemi- järvi och Kymenlaakso. Förslag som innebär fortsatt massa- produktion i Kemijärvi och Norrsundet är därmed inte intressanta för oss, eftersom vi inte vill att dessa ska konkur- rera med våra kvarvarande anläggningar om massaveden.
Stora Enso har en mycket kapabel virkesförsörjningsorganisa- tion och om vi trodde att vi kunde få tillgång till kostnadsef- fektivt virke som tillgodoser våra behov utan att stänga dessa två bruk, skulle vi givetvis själva ha drivit enheterna vidare.
Vi kommer dock inte att kunna kommunicera någon närmare information om de lösningar som vi hittar för dessa bruk och de ekonomiska och anställningsmässiga konsekvenser dessa får, förrän vi har färdiga definitiva uppgörelser med aktuella partners. Tillsammans med våra arbetstagarrepresentanter har vi ett gemensamt mål att hitta ekonomiskt hållbara alter- nativ som stödjer Stora Ensos framtidsplaner, samtidigt som de personer som inte vill eller inte kan byta bostadsort kan hitta nytt arbete med stöd från företaget. Det är dags att vi samarbetar och anstränger oss för att hitta de bästa möjliga alternativen i en besvärlig situation.
Dessa var de viktigaste initiativen som presenterades under 2007. Vi har också fortsatt att arbeta på vår portföljanalys i frå- ga om vår branschmässiga och vår geografiska räckvidd. Arbe- tet har fortsatt med vår lågkostnadsfiberstrategi i Latinamerika, förstudier inför en integrerad plantage och massabruk i Kina,
Brev från CEO det råmaterialet. Detta var främsta anledningen till att vi
tillkännagav planerna på att minska kapaciteten i Finland och Sverige, att minska volymerna av importerat virke och säkerställa framtiden för våra största anläggningar genom att använda mer inhemskt virke.
När jag skriver detta brev till er är det ännu inte klart om och hur tullfrågan kan lösas. Alla parter, från de finska och svenska regeringarna till EU, gör allt de kan för att hitta en lösning som skulle säkerställa i vart fall en något sånär eko- nomiskt hållbar modell för att använda importerat virke i de nordiska bruken. Som jag redan har sagt offentligt en tid nu hastar det att hitta en lösning, eftersom den 80-procentiga tull som de ryska myndigheterna har aviserat träder i kraft om mindre än ett år. Jag hoppas verkligen att jag, när vi sam- las för att hålla årsstämma, kommer att ha mer klara besked att lämna, eftersom om tullarna genomförs fullt ut måste vi göra ytterligare kapacitetsneddragningar i Finland.
Våra åtgärder för att initiera förändring
Som jag kommer att utveckla nedan, har vi inlett ett om- struktureringsprogram under fjärde kvartalet som tar fasta på marginalkostnaderna för virke och lönsamheten i vissa pappersbruk. Jag vill vara helt uppriktig med er och säga att det inte bara är de anläggningar som nu går igenom den svå- ra stängningsprocessen som måste åstadkomma snabba för- bättringar. Våra affärsområden har antagit förbättringsplaner och tidplan för varje enhet som presterade lägre avkastning än kapitalkostnaden under 2007. Vi kan inte fortsätta driva verksamheter som förstör värde.
Vi beslöt att den bästa lösningen för Stora Enso framöver var att hitta en partner som kunde köpa vår nordamerikanska verksamhet. Vi hade ett tydligt val. Antingen fortsätta på nu- varande nivå eller till och med öka investeringstakten i Nordamerika för att försöka få verksamheten att generera av- sevärt bättre avkastning och stänga enheter som presterar sämre än kapitalkostnaden, eller att hitta en partner som är kapabel att skapa synergier med sina övriga verksamheter
och bli en verklig regional marknadsledare. Den snabba, tre månader långa transaktionen, som genomfördes i ett mycket svårt läge, slutfördes dagarna före jul, och visar att en försälj- ning helt och hållet handlar om att skapa ett vinnande kon- cept i Nordamerika. Detta är viktigt för Stora Enso som är minoritetsägare i det nya bolag som har skapats.
Eftersom så mycket har skrivits om de finansiella omständig- heterna kring Stora Ensos hittillsvarande verksamhet i Nord- amerika, vill jag nu ta tillfället att säga att jag uppriktigt an- ser att det pris vi har fått från NewPage för vår verksamhet är skäligt. Men kanske ändå mer betydelsefullt är dock att avyttringen och vår kvarvarande minoritetspost ger oss möj- lighet att fokusera på och investera i utvalda enheter i andra delar av världen, för att säkerställa att de presterar på värde- skapande nivåer eller snabbt återgår till sådana nivåer. Vi kan inte ändra historien. Men i dag tror jag att avyttringen var rätt alternativ för alla intressenter.
Parallellt med avyttringen av den nordamerikanska verksam- heten initierade vi en genomgripande förändring av koncer- nens organisation. Vi tog bort en chefsnivå inom papper och kartong, vilket skapade kortare kontaktvägar mellan verk- samheterna och marknaderna till ledningsteam, och det har gjort våra verksamheter mer transparanta genom att antalet rapporteringssegment har ökat. Dessutom effektiviserades samtidig affärsområdenas funktioner.
Den nya koncernledningen, Group Executive Team, började arbetet så snart den bildats med att driva Stora Enso framåt mot våra mål. Det faktum att nästan hela teamet består av personer med långvarig chefserfarenhet från Stora Enso, och som har utmärkt kapacitet och bevisad förmåga att driva sto- ra verksamheter, är mycket positivt för mig, särskilt som jag har en bakgrund utanför branschen.
En av de första frågor som det nya teamet måste ta tag i var ett svårt omstruktureringsprogram. Den 25 oktober tillkännagav vi planenliga stängningarna av massabruken i Kemijärvi och
Norrsundet och Summa Bruk samt en pappersmaskin vid Anjala Bruk. Skälen till dessa planenliga stängningar är tydliga: att minska våra inköp av överdrivet dyrt importerat virke och att säkerställa tillgången på rimligt prissatt inhemsk massaved till våra större anläggningar. I fråga om Summa var brukets långva- riga lönsamhetsproblem också en faktor, eftersom vi inte ser några förutsättningar för att dessa ska kunna åtgärdas med hän- syn till det överutbud som nu råder på marknaden. Anjala Bruk kommer att upphöra med produktionen av bestruket journal- papper, beroende på den överkapacitet som finns inom detta segment. Vi har också beslutat investera 29 MEUR för att konver- tera den aktuella maskinen för att tillverka bokpapper med hö- gre marginaler. Vi meddelade också att vi avsåg att minska per- sonalen i våra respektive koncern- och nationella huvudkontor med 300 personer, som en anpassning till behoven i ett mindre företag och för att minska kostnaderna.
Vi meddelade också att Kotka Bruk, som tillverkar specialpap- perskvaliteter, är till salu eftersom vi har beslutat lämna detta segment.
Reaktionerna från intressenterna på våra planer har varit om- fattande, framför allt i Finland och särskilt vad gäller Kemi- järvi Bruk, som även om det är en liten del av programmet ligger i ett ekonomiskt utsatt område. Situationen i Kemijärvi har varit svår för alla parter, eftersom betydelsen av att säker- ställa råvaruleveranserna till våra större bruk i Uleåborg, Veit- siluoto och Uimaharju inte har förståtts till fullo. Eftersom dessa bruk, med en sammanlagd arbetsstyrka som är mer än 10 gånger så stor som vid Kemijärvi Bruk, är avgörande för
många av våra verksamheter, är jag fortfarande helt övertygad om att vår plan är den rätta. Och då inte bara för Stora Enso och dess aktieägare, utan även för den stora majoriteten av våra anställda. Det är där mitt ansvar ligger – samt att hjälpa till att hitta alternativ för de medarbetare som berörs.
Vi har fått förfrågningar från, och söker aktivt efter, intresse- rade partners som är villiga att arbeta med oss för att hitta ekonomiskt hållbara alternativ för de berörda anläggningar- na, att erbjuda betydande anställningsmöjligheter och stödja vår strategi att använda mer kostnadseffektiva inhemska vir- keskällor vid våra större enheter. I slutet av januari 2008 kun- de vi tillkännage de första initiativen till samarbete i Kemi- järvi och Kymenlaakso. Förslag som innebär fortsatt massa- produktion i Kemijärvi och Norrsundet är därmed inte intressanta för oss, eftersom vi inte vill att dessa ska konkur- rera med våra kvarvarande anläggningar om massaveden.
Stora Enso har en mycket kapabel virkesförsörjningsorganisa- tion och om vi trodde att vi kunde få tillgång till kostnadsef- fektivt virke som tillgodoser våra behov utan att stänga dessa två bruk, skulle vi givetvis själva ha drivit enheterna vidare.
Vi kommer dock inte att kunna kommunicera någon närmare information om de lösningar som vi hittar för dessa bruk och de ekonomiska och anställningsmässiga konsekvenser dessa får, förrän vi har färdiga definitiva uppgörelser med aktuella partners. Tillsammans med våra arbetstagarrepresentanter har vi ett gemensamt mål att hitta ekonomiskt hållbara alter- nativ som stödjer Stora Ensos framtidsplaner, samtidigt som de personer som inte vill eller inte kan byta bostadsort kan hitta nytt arbete med stöd från företaget. Det är dags att vi samarbetar och anstränger oss för att hitta de bästa möjliga alternativen i en besvärlig situation.
Dessa var de viktigaste initiativen som presenterades under 2007. Vi har också fortsatt att arbeta på vår portföljanalys i frå- ga om vår branschmässiga och vår geografiska räckvidd. Arbe- tet har fortsatt med vår lågkostnadsfiberstrategi i Latinamerika, förstudier inför en integrerad plantage och massabruk i Kina,
Brev från CEO det råmaterialet. Detta var främsta anledningen till att vi
tillkännagav planerna på att minska kapaciteten i Finland och Sverige, att minska volymerna av importerat virke och säkerställa framtiden för våra största anläggningar genom att använda mer inhemskt virke.
När jag skriver detta brev till er är det ännu inte klart om och hur tullfrågan kan lösas. Alla parter, från de finska och svenska regeringarna till EU, gör allt de kan för att hitta en lösning som skulle säkerställa i vart fall en något sånär eko- nomiskt hållbar modell för att använda importerat virke i de nordiska bruken. Som jag redan har sagt offentligt en tid nu hastar det att hitta en lösning, eftersom den 80-procentiga tull som de ryska myndigheterna har aviserat träder i kraft om mindre än ett år. Jag hoppas verkligen att jag, när vi sam- las för att hålla årsstämma, kommer att ha mer klara besked att lämna, eftersom om tullarna genomförs fullt ut måste vi göra ytterligare kapacitetsneddragningar i Finland.
Våra åtgärder för att initiera förändring
Som jag kommer att utveckla nedan, har vi inlett ett om- struktureringsprogram under fjärde kvartalet som tar fasta på marginalkostnaderna för virke och lönsamheten i vissa pappersbruk. Jag vill vara helt uppriktig med er och säga att det inte bara är de anläggningar som nu går igenom den svå- ra stängningsprocessen som måste åstadkomma snabba för- bättringar. Våra affärsområden har antagit förbättringsplaner och tidplan för varje enhet som presterade lägre avkastning än kapitalkostnaden under 2007. Vi kan inte fortsätta driva verksamheter som förstör värde.
Vi beslöt att den bästa lösningen för Stora Enso framöver var att hitta en partner som kunde köpa vår nordamerikanska verksamhet. Vi hade ett tydligt val. Antingen fortsätta på nu- varande nivå eller till och med öka investeringstakten i Nordamerika för att försöka få verksamheten att generera av- sevärt bättre avkastning och stänga enheter som presterar sämre än kapitalkostnaden, eller att hitta en partner som är kapabel att skapa synergier med sina övriga verksamheter
och bli en verklig regional marknadsledare. Den snabba, tre månader långa transaktionen, som genomfördes i ett mycket svårt läge, slutfördes dagarna före jul, och visar att en försälj- ning helt och hållet handlar om att skapa ett vinnande kon- cept i Nordamerika. Detta är viktigt för Stora Enso som är minoritetsägare i det nya bolag som har skapats.
Eftersom så mycket har skrivits om de finansiella omständig- heterna kring Stora Ensos hittillsvarande verksamhet i Nord- amerika, vill jag nu ta tillfället att säga att jag uppriktigt an- ser att det pris vi har fått från NewPage för vår verksamhet är skäligt. Men kanske ändå mer betydelsefullt är dock att avyttringen och vår kvarvarande minoritetspost ger oss möj- lighet att fokusera på och investera i utvalda enheter i andra delar av världen, för att säkerställa att de presterar på värde- skapande nivåer eller snabbt återgår till sådana nivåer. Vi kan inte ändra historien. Men i dag tror jag att avyttringen var rätt alternativ för alla intressenter.
Parallellt med avyttringen av den nordamerikanska verksam- heten initierade vi en genomgripande förändring av koncer- nens organisation. Vi tog bort en chefsnivå inom papper och kartong, vilket skapade kortare kontaktvägar mellan verk- samheterna och marknaderna till ledningsteam, och det har gjort våra verksamheter mer transparanta genom att antalet rapporteringssegment har ökat. Dessutom effektiviserades samtidig affärsområdenas funktioner.
Den nya koncernledningen, Group Executive Team, började arbetet så snart den bildats med att driva Stora Enso framåt mot våra mål. Det faktum att nästan hela teamet består av personer med långvarig chefserfarenhet från Stora Enso, och som har utmärkt kapacitet och bevisad förmåga att driva sto- ra verksamheter, är mycket positivt för mig, särskilt som jag har en bakgrund utanför branschen.
En av de första frågor som det nya teamet måste ta tag i var ett svårt omstruktureringsprogram. Den 25 oktober tillkännagav vi planenliga stängningarna av massabruken i Kemijärvi och
Norrsundet och Summa Bruk samt en pappersmaskin vid Anjala Bruk. Skälen till dessa planenliga stängningar är tydliga: att minska våra inköp av överdrivet dyrt importerat virke och att säkerställa tillgången på rimligt prissatt inhemsk massaved till våra större anläggningar. I fråga om Summa var brukets långva- riga lönsamhetsproblem också en faktor, eftersom vi inte ser några förutsättningar för att dessa ska kunna åtgärdas med hän- syn till det överutbud som nu råder på marknaden. Anjala Bruk kommer att upphöra med produktionen av bestruket journal- papper, beroende på den överkapacitet som finns inom detta segment. Vi har också beslutat investera 29 MEUR för att konver- tera den aktuella maskinen för att tillverka bokpapper med hö- gre marginaler. Vi meddelade också att vi avsåg att minska per- sonalen i våra respektive koncern- och nationella huvudkontor med 300 personer, som en anpassning till behoven i ett mindre företag och för att minska kostnaderna.
Vi meddelade också att Kotka Bruk, som tillverkar specialpap- perskvaliteter, är till salu eftersom vi har beslutat lämna detta segment.
Reaktionerna från intressenterna på våra planer har varit om- fattande, framför allt i Finland och särskilt vad gäller Kemi- järvi Bruk, som även om det är en liten del av programmet ligger i ett ekonomiskt utsatt område. Situationen i Kemijärvi har varit svår för alla parter, eftersom betydelsen av att säker- ställa råvaruleveranserna till våra större bruk i Uleåborg, Veit- siluoto och Uimaharju inte har förståtts till fullo. Eftersom dessa bruk, med en sammanlagd arbetsstyrka som är mer än 10 gånger så stor som vid Kemijärvi Bruk, är avgörande för
många av våra verksamheter, är jag fortfarande helt övertygad om att vår plan är den rätta. Och då inte bara för Stora Enso och dess aktieägare, utan även för den stora majoriteten av våra anställda. Det är där mitt ansvar ligger – samt att hjälpa till att hitta alternativ för de medarbetare som berörs.
Vi har fått förfrågningar från, och söker aktivt efter, intresse- rade partners som är villiga att arbeta med oss för att hitta ekonomiskt hållbara alternativ för de berörda anläggningar- na, att erbjuda betydande anställningsmöjligheter och stödja vår strategi att använda mer kostnadseffektiva inhemska vir- keskällor vid våra större enheter. I slutet av januari 2008 kun- de vi tillkännage de första initiativen till samarbete i Kemi- järvi och Kymenlaakso. Förslag som innebär fortsatt massa- produktion i Kemijärvi och Norrsundet är därmed inte intressanta för oss, eftersom vi inte vill att dessa ska konkur- rera med våra kvarvarande anläggningar om massaveden.
Stora Enso har en mycket kapabel virkesförsörjningsorganisa- tion och om vi trodde att vi kunde få tillgång till kostnadsef- fektivt virke som tillgodoser våra behov utan att stänga dessa två bruk, skulle vi givetvis själva ha drivit enheterna vidare.
Vi kommer dock inte att kunna kommunicera någon närmare information om de lösningar som vi hittar för dessa bruk och de ekonomiska och anställningsmässiga konsekvenser dessa får, förrän vi har färdiga definitiva uppgörelser med aktuella partners. Tillsammans med våra arbetstagarrepresentanter har vi ett gemensamt mål att hitta ekonomiskt hållbara alter- nativ som stödjer Stora Ensos framtidsplaner, samtidigt som de personer som inte vill eller inte kan byta bostadsort kan hitta nytt arbete med stöd från företaget. Det är dags att vi samarbetar och anstränger oss för att hitta de bästa möjliga alternativen i en besvärlig situation.
Dessa var de viktigaste initiativen som presenterades under 2007. Vi har också fortsatt att arbeta på vår portföljanalys i frå- ga om vår branschmässiga och vår geografiska räckvidd. Arbe- tet har fortsatt med vår lågkostnadsfiberstrategi i Latinamerika, förstudier inför en integrerad plantage och massabruk i Kina,
Brev från CEO och mer nyligen har framsteg gjorts med ett stort integrerat
massa- och pappersbruk i Ryssland, även om inga större inves- teringsbeslut ännu har fattats. Vi analyserar också hur vi kan säkerställa leveranser av kostnadseffektiv containerboard till våra konverteringsanläggningar för wellpappförpackningar.
Arbetet med nya stora investeringar är avgörande för vår fram- tid, även om vi nu upplever kortvariga utmaningar på våra hem- mamarknader i Europa. Låt mig försäkra att både styrelsen och jag själv är fast beslutna att göra vår hemläxa grundligt inför sto- ra engagemang med en sannolik livslängd på 30 år eller mer. Vår framgång i Veracel har varit ett bra exempel på ett grundligt för- beredelsearbete, och vi kommer att dra nytta av vad vi lärt oss i detta projekt i andra projekt som vi går in i.
Som ni kanske noterat har vi inte tagit med vår mission och vision eller våra värderingar i denna årsredovisning. Det be- ror på att vi för närvarande är involverade med att omformu- lera dessa för att bättre passa Stora Ensos framtid och inspi- rera till den förändring som vi anser är nödvändig i hur vi gör saker och ting, för att förbättra koncernens framtid.
Fokus på innovation och ökad lönsamhet
Stora Enso är fortsatt engagerat i produktutveckling parallellt med att öka lönsamheten, oavsett det gäller fiberbaserade för- packningar för mediaprodukter, intelligenta förpackningar till läkemedelsindustrin, eller biodiesel baserad på restproduk- ter från träbearbetningsprocesser som är ett hållbart alterna- tiv till fossila bränslen.
Att ersätta fossil energi med CO2-neutrala biomassebaserade bränslen minskar utsläppen av växthusgaser. Vi har en lång väg att gå innan detta blir en mer betydelsefull affärsverk- samhet, och i många fall kommer vi att behöva starka part- ners. Men låt mig intyga att jag är fast besluten att driva dessa ansträngningar än mer målmedvetet framöver.
Som ett led i dessa ansträngningar har vi nu organiserat våra affärsinnovationer i en New Business Creation-funktion, som har sin egen finansiering på koncernnivå. Hela min erfaren- het av företagsledning har handlat om att vinna genom inno-
vation, och jag är övertygad om att innovationer kommer att spela en central roll även i skogsindustrin.
Att bara använda virke från hållbara källor är mycket viktigt för oss. Tack vare vårt spårbarhetssystem vet vi hela tiden var- ifrån vedråvaran kommer. Vi arbetar också för att öka vår an- vändning av virke från skogscertifierade marker. En mycket positiv utveckling på detta område skedde i Ryssland, där fem av Stora Ensos dotterbolag fick FSC-certifiering för de skogs- arealer de arrenderar. I andra regioner arbetar vi tillsammans med våra intressenter för att utveckla skogscertifieringsmodel- ler för mindre skogsägare. Små privata skogsägare kommer fortsatt att vara mycket betydelsefulla för oss framöver, om vi ska fortsätta öka vårt fokus på certifierade skogar.
På klimatförändringarnas område har innovationerna givet- vis mycket att erbjuda. En studie som har gjorts av NCASI (pa- per industry technical research organization) indikerar att koldioxidutsläppen från den globala skogsindustrin i stora drag är neutrala, beroende på det upptag som sker i skogar och produkter. Något som är ännu intressantare för vår fram- tid är att studien också indikerar att reducerade utsläpp och produktutbytesmöjligheter kommer att förbättra branschens profil i CO2-hänseende. Trä- och pappersprodukter är återvin- ningsbara och har en betydligt mindre miljöpåverkan än många konkurrerande produkter. Genom att öka använd- ningen av trä-, pappers- och kartongprodukter hjälper vi sam- hället att minska CO2-utsläppen betydligt.
Internt använder vi redan en högre andel bioenergi 66 %. I Finland och Sverige bidrar vår bransch med 80 % till den för- nyelsebara energi som används nationellt, vilket är fem gång- er högre än genomsnittet i EU, så vi lämnar redan ett bety- dande positivt bidrag på detta område.
Stora Enso genomförde en omfattande studie under 2007 för att definiera vårt kolavtryck. Detta kommer att vara ett vik- tigt verktyg när vi ska identifiera affärsmöjligheter i Stora Ensos värdekedja för att ytterligare minska utsläppen. Vi har satt upp ett mål för minskningen av vår CO2-intensitet med 20 % jämfört med 2006 års nivå till år 2020.
Ni kanske undrar hur vi ska kunna göra detta, med tanke på vår redan nu goda nivå. Låt mig ge några exempel. Förutom biodieselprojektet som jag nämnde ovan håller vi också på med genomgångar av energieffektivitet vid våra produktions- enheter, och vi har ålagt oss själva att ytterligare öka vår an- vändning av biomassa som en intern energikälla samt att öka användningen av kombinerade värmekraftverk. Som en del av detta åtagande har vi under 2007 beslutat om två betydan- de investeringar i nya multibränslepannor vid Langerbrugge Bruk i Belgien och Maxau Bruk i Tyskland. Dessa investering- ar kommer att förbättra både energieffektiviteten och självför- sörjningsgraden vid bruken, och öka andelen bioenergi som vi använder internt.
Med alla dessa åtgärder på gång kanske ni undrar hur framti- den för Stora Enso ter sig. Vi utvärderar strukturella alternativ och konsolideringsmöjligheter. Jag vill understryka att det in- te kommer att bli lätt att hitta de rätta lösningarna. Om de hade varit det hade de genomförts för länge sedan.
Frågor om fiberråvara, energi och andra nyckelfaktorer sträck- er sig långt bortom massa- och papperstillverkning, och mås- te tänkas igenom grundligt av alla inblandade. Men det vikti- gaste är att vi, medan vi fortsätter söka efter alternativ som skulle ge aktieägarna ett mervärde, inte för ett ögonblick glömmer bort att förbättra våra prestationer i dag, oavsett om det gäller operativ effektivitet, kvalitet, kostnader eller något annat. Det skulle vara oklokt att vänta på att strukturföränd- ringarna löser framtidsproblemen.
Att göra förändringar, sker genom människor
Vi har gett oss ut på en resa som går mot högre och uthållig avkastning. Men det är också en resa mot att bli ett företag som leder förändringarna, som får dem att ske och inte bara väntar på andras förändringar eller på bättre tider. Denna resa vilar på en stabil grund av skickliga och talangfulla männis- kor som är angelägna om att arbeta tillsammans för att skapa en bättre morgondag, människor som strävar efter och upp- når högsta möjliga etiska standarder och en säker arbetsmiljö, och som vill vinna på ett rättfärdigt sätt.
På tal om säkerhet, arbetsrelaterade dödsfall är vår i särklass största utmaning. Vi beklagar djupt de fem dödsfall som hän- de vid våra verksamheter under 2007 samt de tre i Veracel i Brasilien. Alla dödsfall är oacceptabla, och de enheter där des- sa har inträffat har fördubblat ansträngningarna med förebyg- gande åtgärder.
Avslutningsvis vill jag säga ett uppriktigt tack till alla er som har hjälpt Stora Enso att anträda denna vår resa framåt. Er hängivenhet och ert engagemang har varit och kommer att vara basen för vår framtid.
2008 blir sannolikt inte mindre utmanande än 2007. Faktum är att den ekonomiska osäkerheten tilltar, som vi såg under senare delen av förra året. Vår uppgift under 2008, liksom un- der 2007, blir att leva med dessa realiteter och lägga all vår en- ergi på att förbättra Stora Enso och koncernens prestationer.
Helsingfors den 12 februari 2008
Jouko Karvinen, CEO
