• No results found

hållbarhetsprinciper vid etablering och drift av plantager

In document våra val (Page 75-79)

Hållbarhetsarbete Målet med Stora Ensos hållbarhetsstrategi på de nya tillväxt­

marknaderna är att vara det mest hållbara skogsindustriföre­

taget. Hållbarhetsarbetet grundar sig till övervägande del på koncernens övergripande hållbarhetspolicy och på glo­

bala hållbarhetsprinciper. Dessa principer gäller överallt där Stora Enso verkar. I dessa områden är intressenterna främst intresserade av trädplantagerna, där hållbarhetsriskerna kan verka vara mindre förutsägbara än vid bruken.

God skötsel av plantager

Stora Ensos plantager har inrättats och drivs med syfte att producera råvara för massa­ och pappersindustrin.

Stora Enso anser att uthålligt skötta trädplantager kan förbätt­

ra välfärden i omgivande samhällen och bidra till att bevara ursprungliga ekosystem, samtidigt som de är lönsamma.

Stora Ensos åtagande att etablera och driva sina plantager på ett uthålligt sätt tas fram i koncernens principer för plantager.

Plantager etableras på mark som tidigare har använts för odling av grödor eller som har varit betesmarker. Stora Enso anlägger inte mark som har ett högt naturskyddsvärde och omvandlar inte ursprunglig skog till plantager. Plantager etableras alltid i samråd med lokalbefolkningen och andra lokala intressenter.

Konsekvensanalyser för miljörelaterade och sociala frågor (ESIA) är en viktig del av planeringen av alla nya plantage­

projekt. Analyserna är verktyg som är till stor hjälp när Stora Enso ska försöka förutsäga framtida verksamheters påverkan och ger även konkreta förslag på åtgärder för att minimera potentiell negativ inverkan.

Veracel skapar bästa praxis i Brasilien

Stora Ensos samriskprojekt Veracel består av ett toppmodernt massabruk med tillhörande eukalyptusplantager i södra Bahia i Brasilien.

Bahia har idealiska väderleksförhållanden för eukalyptusplan­

tager. Solen, temperaturen och nederbördsmönstret gör att man kan plantera året runt, och träden växer ungefär sju gånger snabbare än de gör i nordiska skogar. Veracel har be­

slutat att plantera på endast hälften av de förvärvade marky­

torna. Företaget har nämligen en unik planteringsstrategi där enbart de plana ytorna planteras och den ursprungliga vege­

tationen får växa upp i dalarna. Varje år vidtar Veracel dess­

utom åtgärder för att återställa cirka 400 hektar regnskog i området i syfte att bevara den lokala biologiska mångfalden.

Veracel har ett eget oberoende hållbarhetsprogram som man aktivt följer sedan programmet godkänts av ägarna. Några av de viktigaste aspekterna av Veracels hållbarhetspolicy är att tillämpa bästa praxis för plantageskötsel och bästa miljöpraxis vid massabruket, samt att ta ett engagerat socialt ansvar och föra en aktiv dialog med intressenterna.

Under 2007 har Veracel arbetat med att förbereda sina planta­

ger för FSC­certifiering, som förväntas godkännas i början av 2008. Plantagerna har redan blivit certifierade enligt miljö­

ledningssystemet ISO 14001 och av det brasilianska skogscer­

tifieringssystemet CERFLOR.

Under 2006 genomförde det brasilianska ekonomiska insti­

tutet FGV en socioekonomisk konsekvensanalys. Analysens reultat hjälpte Veracel att kvantifiera omfattningen av de socioekonomiska effekter i angränsande samhällen och att förstå sambandet mellan företagets verksamhet och den regionala utvecklingen.

Veracel försöker nu få de lokala invånarna att identifiera vilka utvecklingsprojekt – av dem som svarar mot Veracels kriterier för samhällsinvesteringar – man bör prioritera i deras samhäl­

len. Veracel har också samarbetat med UNICEF i ett medbor­

garprojekt som syftar till att motverka utnyttjande av barn.

Därutöver har företaget aktivt stöttat flera projekt inom utbild­

ning, träanvändning, biodling, familjejordbruk, miljövård, hållbar drift och skötsel av piassavapalmodlingar, samt stöttat projekt som syftar till att utrota spetälska och tuberkulos.

The Forests Dialogue i Brasilien

Under 2007 samlades Veracel, miljöorganisationer och skogs­

bolag, däribland Stora Enso, i Brasilien för att delta i forumet The Forests Dialogue. Under den första fasen av denna viktiga dialog om hållbart skogsbruk kunde representanterna skapa en gemensam vision för bevarandet av den biologiska mång­

falden i de sista resterna av den naturliga regnskogen Mata Atlântica i Brasiliens kustnära regioner.

Eukalyptusplantager 40 % Tillgängliga planteringsarealer 7 % Mata Atlântica regnskog (inkl. reservat) 13 % Återskapad regnskog 36 % Infrastruktur 4 % Veracels markanvändning

Deltagarna i dialogen delade på ett konstruktivt sätt med sig information till varandra och gjorde upp handlingsplaner för att ägna sig åt två områden man enats om: trädplantager och planering av markanvändning. De kom också överens om riktlinjer för program för hållbart skogsbruk som ska ge sam­

hälleliga och ekonomiska fördelar för deltagande lantbrukare, samtidigt som man förhindrar att regnskogen skadas. Delta­

garna enades dessutom om vilka åtgärder som företagen till­

sammans med olika icke­statliga organisationer skulle kunna genomföra för att förbättra regional planering av markan­

vändningen.

I nästa fas av The Forests Dialogue i Brasilien kommer delta­

garna att undersöka pågående projekt och stärka olika forum för de lokala intressenterna.

Projekt i södra Brasilien och Uruguay

Stora Enso har två pågpående plantageprojekt – ett i Rio Grande do Sul i södra Brasilien och ett i centrala Uruguay.

Uppköp av mark i dessa länder inleddes 2005. När man gick in i de nya områdena var det viktigt för Stora Enso att bilda sig en uppfattning om de lokala förhållandena för att kunna skapa en proaktiv och långsiktig hållbarhetsstrategi och til­

lämpa bästa miljöpraxis.

Redan i början av 2007 inledde Stora Enso konsekvensanaly­

ser för miljörelaterade och sociala frågor (ESIA) i båda dessa regioner, då en noggrann genomgång av ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden är nödvändig för en lyckad hållbarhetsstrategi. I Rio Grande do Sul stod ESIA­analysen klar i slutet av 2007, och i ett möte för allmänheten i decem­

ber 2007 presenterades resultatet. I Uruguay förväntas ESIA­

analysen vara klar i början av 2008.

På båda platserna arbetar man också för att ta fram ett enhet­

ligt ledningssystem såväl för miljö­ och kvalitetsfrågor som för arbetsmiljöfrågor. ESIA­analyserna och de nya lednings­

systemen kommer att bana vägen för effektiva åtgärdspro­

gram för att värna om vatten, mark och biologisk mångfald.

Uruguay ligger långt framme i arbetet med att ta fram ett ex­

ternt certifierat ledningssystem som ska revideras senare i år.

Stora Enso strävar efter att få plantagerna certifierade innan träden är mogna för avverkning. Man är också mycket mån om att båda plantageprojekten ska ge de närliggande samhäl­

lena socioekonomiska fördelar. Plantagerna ligger avlägset belägna i områden där andra möjligheter till ekonomisk utveckling är begränsade. Stora Enso betonar att strategiskt utformade plantageprojekt kan medföra nya möjligheter för lokalsamhällen och förhindra ekonomisk utarmning och avfolkning.

Ett annat viktigt område är hanteringen av entreprenörer.

De flesta av plantageverksamheterna är utlagda på entreprenad, så det är viktigt att se till att dessa verksamheter verkligen följer Stora Ensos hållbarhetskrav. För att de ska klara detta stöttar Stora Enso dem och delar med sig av sin kunskap och kompetens.

Partnerskap främjar hållbarhet i Kina

Under 2002 anlade Stora Enso eukalyptusplantager i södra delen av provinsen Guangxi i Kina, och under 2004 fick FN:s utvecklingsprogram (UNDP) i Kina uppdraget att utföra en konsekvensanalys för miljörelaterade och sociala frågor (ESIA) av plantageprojektet. Denna ESIA­analys publicerades 2006 och fastställde viktiga förbättringsområden som sedan fick ligga till grund för projektets hållbarhetsprogram. Under 2007 har hållbarhetsarbetet fokuserats på följande fyra områden:

samhällsutveckling och socialt engagemang, utveckling av försörjningskedjan, bevarande av biologisk mångfald och hållbarhetsledning.

Plantagerna i Guangxi är mycket viktiga för de omgivande samhällena och Stora Enso kan därmed spela en betydande roll i samhällsutvecklingen. Byar kan söka bidrag från Stora Enso Community Development Fund för projekt som har med utbildning och lokal infrastruktur att göra. Under 2007 har Stora Enso dessutom arbetat med att utveckla ett nätverk av telecenter på landsbygden i samarbete med UNDP Kina, Kinas ministerium för vetenskap och teknik samt lokala myndigheter. Telecentren är viktiga av flera skäl:

bönder kommer att kunna få större utkomster genom att de via dessa kan ta del av marknadsrapporter samt få informa­

tion om hur de kan förbättra skogs­ och jordbruket, dessut­

om når man lättare ut med information om bevarandet av biologisk mångfald, hygien samt hiv och aids. De fungerar också som en kommunikationskanal för lokalbefolkningen när de har synpunkter att förmedla till Stora Enso. De första telecentren öppnar i början av 2008.

Stora Enso spelar en stor roll för entreprenörerna i Guangxi genom att fastställa standarder, följa upp resultat och genom att ge stöd till de företag som har förutsättningar att växa.

Under 2007 ingick Stora Enso partnerskap med IFC (Interna­

tional Finance Corporation) i ett projekt för affärssamverkan som har till syfte att ge stöd åt små och medelstora företag.

Stora Ensos entreprenörer får både teknikutbildning och tek­

nisk support, fortbildning i företagsledning samt utbildning i hantering av miljö­, hälso­ och säkerhetsfrågor. I slutet av 2007 drog Stora Enso igång ett pilotprojekt som involverar tio leverantörer och entreprenörer.

Stora Enso har under 2007 fortsatt försöken med att plantera inhemska trädarter och även inlett ett nytt samarbete med Stora Enso skyddar grässlätter med högt naturskyddsvärde i Sydamerika.

Hållbarhetsarbete

UNDP Kina, den kinesiska myndigheten State Ocean Administration och Beihai Mangrove Research Institute för att främja den biologiska mångfalden. Man har redan påbör­

jat kartläggningen av djur­ och växtlivet i Guangxiprovinsens kustnära områden. Denna ska sedan ligga till grund för pla­

nering av miljöskyddsmål och åtgärdsprogram under 2008.

I plantageverksamheten i Guangxi lägger Stora Enso nu grun­

den för ett kvalitetssäkringssystem och ett ledningssystem för miljö och arbetsmiljö. Målet är att inrätta ett externt certifie­

rat och integrerat ledningssystem. I studier som genomförts under 2007 har man undersökt vilken inverkan kemikalier och andra faktorer har på vattnet i området, i syfte att även lägga grunden för ett framtida miljöövervakningssystem.

Stora Ensos plantager fungerar som pilotprojekt för Kinas nationella skogscertifieringssystem, och Stora Enso deltar även i utvecklingen av FSC­certifieringen i Kina.

Försöksplantager står klara för plantering i Laos Stora Enso startade 2007 ett plantageprojekt i den södra provinsen Sawannaketh i Laos. I den första fasen ska upp till 2 000 hektar planteras med eukalyptus­ och akaciaträd.

Projektet medför ett nära samarbete med de närliggande samhällena och berörda myndigheter.

Stora Enso har tagit fram ett handlingsprogram för hållbar­

hetsarbetet som identifierar de områden som bör prioriteras och vilka åtgärder som bör vidtas för att se till att hållbarhets­

principerna följs i den första fasen.

Under förstudien kommer följande hållbarhetsåtgärder att vidtas:

Plantagearealer kommer att utses i samråd med lokal­

befolkning och myndigheter.

Befintlig skog, inklusive sekundära skogsområden, ska inte

användas för plantager.

I alla områden som ska användas för plantager ska

Stora Enso utföra ammunitions­ och minröjning så långt ned i marken som experter rekommenderar.

Socioekonomiska grundstudier, lant­ och skogsbrukstester,

en kunskapsanalys för miljörelaterade och sociala frågor (ESIA) samt markstudier kommer att genomföras.

Resultaten av förstudien kommer att utgöra grunden för de beslut som rör den möjliga expansionen av plantageverksam­

heter i Laos.

Läs mer om

• Stora Ensos globala virkes- och massaförsörjning, sid. 60–63.

I Kina samarbetar Stora Enso med UNDP för att minska fattigdomen och utveckla lokala byar i Guangxi-provinsen.

Genom att minska koldioxidutsläppen bidrar

In document våra val (Page 75-79)