Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård
- ett kunskapsunderlag
Älvsjö
Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm
Mars 2003
Inledning
Uppdraget
Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.
Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats.
Beredningarna ska ta tillvara befolknings- perspektivet i hälso- och sjukvårdens ut- veckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av när- sjukvård, initiera utvecklingsinsatser avse- ende närsjukvården samt utforma ett fun- gerande samspel mellan de olika vårdak- törerna i lokalsamhället.
En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografis- ka beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är inde- lad i 18 stadsdelar.
I foldern redovisas
1. Befolkningsutveckling
2. Levnadsförhållanden och levnadsva- nor
3. Hälsoutveckling
4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser
7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning
En pärm för varje beredning
Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjup- ningsmaterial som utgår från samma ru- briker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.
Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska be- redningarna
- att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insat- ser
- i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter
- i dialogen med de medicinska pro- gramberedningarna.
Mer att läsa:
Under flik 2 i pärmen finns ett handled- nings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar be- skrivningen och hänvisar till mer informa- tion.
Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Dani- elsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh.
Befolkningsutveckling
Inledning
Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålders- sammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insat- ser och fördelning av vårdens resurser.
I Älvsjö bor nästan 21 0 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 7,3 % (1 522 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4
% under motsvarande period.
Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet 40 – 64 år och 80 år och äldre för- väntas öka. En minskning förväntas av antalet 65 –79 år.
Tab 1. Antal invånare i Älvsjö 2002 - 2006 samt procentuell förändring.
Ålders-
klass 2002
antal 2006
antal Förändr
antal Föränd- ring (%)
0 – 6 1 827 2 084 257 14
7 – 19 3 746 4 013 171 7,1
20 – 39 5 181 5 375 290 3,7
40 – 64 6 741 7 535 794 11,8
65 – 79 2 015 1 876 -138 -6,9
80 – w 1 320 1 468 149 11,2
Totalt 20 830 22 352 1 522 7,3
Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Älvsjö en högre an- del i åldersgruppen 7 – 19 år och 80 och äldre. Andelen vuxna 20 – 39 år är lägre.
Tab 2. Andel av befolkningen i olika ålders- klasser 2002 - 2006 i Älvsjö och Stockholms län.
Ålders- klass
2002 Älvsjö
2006 Älvsjö
2002 SLL
2006 SLL
0 – 6 8,8 9,3 8 8,2
7 – 19 18 18 15,7 15,5
20 – 39 24,9 24 30,2 29,3
40 – 64 32,3 33,7 32 33
65 – 79 9,7 8,4 9,6 9,6
80 – w 6,3 6,6 4,4 4,4
Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).
Mer att läsa:
Under flik 3 i pärmen finns ett antal över- siktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållan- den, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.
Levnadsförhållanden och Levnadsvanor
Inledning
Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydel- se för vårdbehov och fördelning av vår- dens resurser.
En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssö- kande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynn- samma levnadsvanor.
Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Älvsjö
Låg utbildningsnivå1 anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Älvsjö är andelen som bara har förgymnasial utbild- ning (folk/grundskola) lika som genom- snittet för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre än genomsnit- tet för länet.
Tab 3. Andel invånare med förgymn.utb. samt andel invånare med utländsk bakgrund i Älvsjö och Stockholms län.
Högst förgym- nasial utbildning
%
Utländsk 2 bakgrund
%
Älvsjö 19,8 14,6
SLL 20,3 19,6
Min - Max 8,3 –37,7 8,9 - 68,6
1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar 25 – 74 år.
2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet
Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pär- mens flik nr 3).
Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003
I en kommande Folkhälsorapport 2003 in- går resultaten från landstingets folkhälso- enkät som skickades ut hösten 2002. En- käten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kom- mun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.
Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsför- hållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjuk- vårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folk- hälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.
Fördjupning:
Älvsjö är indelat i mindre geografiska om- råden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika om- råden inom kommunen belyses ej i denna folder.
Hälsoutveckling
Inledning
Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, för- tidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.
Självskattad hälsa
I Älvsjö anser en något högre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller gans- ka bra jämfört medlänet.
Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra.
Hälsotillstånd
Älvsjö 68
SLL 66
Min – Max 56 - 79
Kariesfria barn och ungdomar
Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara ka- riesfria. I Älvsjö är andelen kariesfria 3- åringar högre än genomsnittet i länet, an- del kariesfria 19-åringar är lägre,
Tab 5 Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Älv- sjö och Stockholms län år 2001.
3-åringar 19-åringar
Älvsjö 96,6 17,7
SLL 93,2 21,3
Min - Max 78,2 – 99,0 10,6 – 39,0 Lägre medellivslängd än länet för kvin- nor
Kvinnorna i Älvsjö har en lägre medellivs- längd än genomsnittet för länet.
Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Älvsjö och Stockholms län.
Kvinnor Män
Älvsjö 81,1 77,8
SLL 82,3 77,5
Min - Max 80,5 - 83,6 75,3 - 79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)
Genomsnittligt antal sjukdagar lägre än länet för kvinnor
Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Älv- sjö är en dag lägre jämfört med länet.
Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för per- soner 16 - 64 år i Älvsjö och Stockholms län år 2001.
Kvinnor
(dagar) Män
(dagar) Totalt (dagar)
Älvsjö 22 14 18
SLL 24 14 19
Min - Max 17 - 46 7 -31 12 - 38
Lägre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Älvsjö är läg- re än genomsnittet för länet. Det gäller både för män och kvinnor.
Tab 8. Andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 i Älvsjö och Stockholms län.
Kvinnor Män Totalt
Älvsjö 10 8 9
SLL 15 11 13
Min - Max 9 -33 5 - 25 7 - 29
.
Befolkningens syn på sjukvården
Inledning
Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrup- per (gruppintervjuer) är vanliga metoder.
Vårdbarometern
Vårdbarometern startade hösten 2001.
Den består av telefonintervjuer där befolk- ningen får svara på ett 60-tal frågor. Inter- vjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdels- nivå.
Jämfört med länet har Älvsjö en något läg- re andel som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Andelen som anser att man får den hjälp man förväntar sig vid besök på husläkarmottagning är högre och andel som har förtroende för sjukvården är mycket högt.
Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.
Tillgång till sjuk- vård
Förväntad hjälp vid husläk- mottagning
Förtroende för sjuk- vården
Älvsjö 68 84 58
SLL 70 79 51
Min - Max 58 - 80 71 - 90 40 - 59
Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genom- snitt 35%) som svarat ”varken eller”.
Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemen- samma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.
- 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.
- Minst 80% ska ha fått den hjälp de för- väntat sig vid senaste besöket.
- Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.
I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård
Inledning
Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Älvsjö. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården.
För boende i Älvsjö finns följande utbud av vård och tandvård
• Akutsjukvård för vuxna erhålls på Södersjukhuset och för barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus och Huddinge Universitetssjukhus
• Jourmottagning kvällar och helger finns på Liljeholmens vårdcentral
• Geriatrisk vård erhålls på Nackageriatriken och team för hemrehabilitering finns i Älv- sjö
• Distriktsläkare och distriktssköterska finns på Älvsjö och Lisebergs vårdcentraler
• BVC finns på Lisebergs och Älvsjös vårdcentraler
• MVC finns i Älvsjö
• Arbetsterapeut, dietist och sjukgymnast finns i Älvsjö
• Ungdomsmottagningen finns i Midsommarkransen
• Barnhabilitering finns i Liljeholmen och vuxenhabilitering i Hornstull
• Psykiatrisk öppenvård finns i Liljeholmen, slutenvården vid Huddinge Universitets- sjukhus
• Beroendemottagning finns i Skärholmen
• Läkarinsatser i de särskilda boendena ges dels av vårdcentralens läkare och av läka- re från Förenade Care (Älvsjö äldreboende, Blomsterfondens äldreboende), ASIH (Solberga äldreboende) och Husläkare i Fruängen AB (Långbrogårdens äldreboen- de).
• Specialistläkarmottagningar finns i Liljeholmen för barnmedicin, neurologi, gastroen- terolog, och kardiologi, i Fruängen för hud, allmän kirurgi, ortopedi, invärtes medicin, öron-näsa-hals och gynekologi och i Skärholmen för urologi, gynekologi, öron- näsa- hals, allmän kirurgi, barnmedicin och ögon.
• Medicinsk fotvård finns i Älvsjö och Liseberg.
• Privata sjukgymnaster finns i Älvsjö
• Inom området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare
Mer information på Vårdguiden:
För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu
Hälsofrämjande insatser
Inledning
Med hälsofrämjande insatser skapas för- utsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.
Stadsdelarna och kommunerna har hu- vudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälso- främjande metoder. Dessutom kan hälso- och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt.
Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan.
• Ökad psykisk ohälsa bland ung- domar
• Ökad andel överviktiga
• Ökad alkoholkonsumtion
• Ökad införsel av narkotika
• Ökat tobaksmissbruk
• Förändrat sexuellt beteende
• Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar
• Ökad segregation
Landstingets folkhälsoarbete
Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:
• Alkohol och narkotika
• Fysiskt aktivitet
• Matvanor
• Psykisk ohälsa
• Sexualitet
• Skador
• Tobak
• Övervikt Tandhälsa
I geografiska områden med sämst tand- hälsa ska folktandvården kalla alla 2- år- ingar till undersökning och riskbedömning.
Föräldrarna ska ges tandborstningsin- struktion och en tandborste samt tand- kräm.
Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grup- per medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.
Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folk- hälsorapporten.
Nyttjande av hälso- och sjukvård
Inledning
Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård följs regelbundet och volymer an- ges i avtal.
Ett sätt att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.
För tandvården är inriktningsmålet att 95%
av barn och ungdomar ska besöka tand- vården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.
Öppenvårdsbesök
Befolkningen i Älvsjö gjorde år 2002, 144 704 öppenvårdsbesök. Det innebar 6 984 besök per 1000 invånare.
Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.
Vård-
område Antal
besök Älvsjö / 1000
inv SLL/
1000 inv
Primärv. 80 899 3 884 3 468
Geriatrik 497 24 50
Psykiatri 8 992 432 604
Akutsjv. 54 316 2 608 2 539
Totalt 144 704 6 948 6 661
Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)
Slutenvårdstillfällen
Befolkningen i Älvsjö hade förra året 3 265 slutenvårdstillfällen. Det var 157 vårdtillfällen per 1000 invånare.
Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 in- vånare för olika vårdområden år 2002.
Vård-
område Antal
vtf Älvsjö/ 1000
inv SLL
/1000 inv
Geriatrik 353 17 13
Psykiatri 241 12 13
Akutsjv 2 671 128 119
Totalt 3 265 157 145
Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3)
Besök i tandvården
I Älvsjö motsvarar andelen barn och ung- domar som besökt tandvården genom- snittet för länet.
Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL.
3-åringar 19-åringar
Älvsjö 91 88,1
SLL 90,0 88,1
Min - Max 74,7 – 98,8 74,6 – 98,9
Kostnader för hälso- och sjukvård
Inledning
I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen i Älvsjö. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare.
Se även översiktskartor för hela länet (pär- mens flik nr 3)
313 Mkr, dvs 15 058 kr per invånare Hälso- och sjukvården2 för befolkningen i Älvsjö kostade förra året 313 Mkr.
Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Älvsjö.
Vårdområde MKr Älvsjö
Primärvård 58
Geriatrik 22
Psykiatri 39
Akutsjukvård 132
Läkemedel 43
Övrigt 21
Totalt 313
Kostnaden per invånare är 15 058 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 för hela länet. Kostnaden per invånare va- rierar i länet mellan 12 773 – 17 986. Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)
Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges beräkning av schablonmäs- siga kostnader inom akutsjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyg- gande insatser eller genom en bra när- sjukvård.
2 exklusive tandvården
För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende i Älvsjö.
Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för per- soner över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.
Höftleds-
fraktur Total- kostnad tkr
Kr/inv Kr/pat
Älvsjö 4 676 2 262 91 693
SLL 287 302 2 116 117 218
Min - Max --- 725 –
3 545 62 127 – 194 149 För hjärtsvikt är kostnaden pe invånare något lägre.
Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999- 2001.
Hjärtsvikt Totalkostnad tkr
Kr/inv
Älvsjö 16 653 8 055
SLL 1 258 383 9 269
Min - Max --- 4 171 – 12 814 Kostnaden per invånare för kärlkramp är något högre för Älvsjö.
Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.
Kärlkramp Total-
kostnad tkr Kr/inv
Älvsjö 11 620 5 621
SLL 762 935 5 582
Min - Max --- 3 211 – 9 103
Lokala samverkansöverenskommelser
Inledning
Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsam- verkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Älvsjö finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser.
Lokala samverkansöverenskommelser i Älvsjö:
4
• Lokal trepartsöverenskommelse för barn med särskilda behov (STUDS, gemensamt för Hägersten, Liljeholmen, Skärholmen och Älvsjö)
• Samverkansorgan för BUS (gemensamt för Hägersten, Liljeholmen, Skärholmen och Älvsjö)
• Beroendevård, (gemensamt för Hägersten, Liljeholmen, Skärholmen och Älvsjö)
• Samverkan kring äldre
• Uppsökande verksamhet för tandvård
Om Älvsjö
Älvsjö stadsdel gränsar mot Liljeholmens och Hägerstens stadsdelar och Huddinge kommun. Pendeltåg och bussar utgör kommunikationen. Bebyggelsen är varierad, både gammal och ny, villor, radhus och flerfamiljshus. Området är mycket expansivt och både bostäder och arbetsplatser byggs i snabb takt.
Mer information finns på stadsdelens hemsida.
Sammanfattning
I Älvsjö bor nästan 21 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 7,3%. Älvsjö har en högre andel 7 – 19-åringar och 80 och äldre
.
Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre än länets genomsnitt. Andel kariesfria 3-åringar högre, andelen kariesfria 19-åringar lägre, lägre medellivs- längd för kvinnor, lägre andel förtidspensionerade i jämförelse med länet. Högre andel som anser att de får förväntad hjälp vid besök på husläkarmottagning och som har förtroende för sjukvården
Befolkningen i Älvsjö gjorde år 2002, 144 704 öppenvårdsbesök. Det innebar 6 984 besök per 1000 invånare. Befolkningen i Älvsjö hade förra året 3 265 sluten- vårdstillfällen. Det var 157 vårdtillfällen per 1000 invånare.
Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården i Älvsjö är 313 Mkr. Kostnaden per invånare är 15 058 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr/invånare som ge- nomsnitt för hela länet.
Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.
