Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov?

Självskattade hälsa:

Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov?

Yulia Blomstedt, PhD

Epidemiologi och Global Hälsa Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Ageing and Living Conditions Programme Centrum för Befolkningsstatistik

Umeå Universitet

1

Min forskning

• KI:

– Invandrarhälsa

• Självrapporterade data (SCB, djupa intervjuer)

• Självskattad hälsa

• Kommunikation om hälsa

• UMU:

– Västerbotten Hälsoundersökningar – Studier i låginkomstländer

• Objektiva och subjektiva mått

• Longitudinella data

2

1. Definition av självskattade hälsa 2. Prediktiv styrka

3. Metodologiska aspekter

4. Hur kan självskattad hälsa användas inom hälso- och sjukvård?

a. Västerbottens Hälsoundersökningar

5. Sammanfattning

3

Självskattad hälsa

• Svar på en enkel fråga om ens hälsotillstånd

• Hur tycker Du att Ditt hälsotillstånd varit det senaste året?

1. Mycket gott

2. Ganska gott 3. Någorlunda

4. Tämligen dåligt 5. Dåligt

Vad är självskattad hälsa?

• Individens uppfattning om egen hälsa

• Subjektivt mått av generell hälsa

• Bra komplement till objektiva mått

– inkluderar något som man inte kan mäta med medicinska prov

– ibland mer informativ än andra diagnostiska redskap/tekniker

• HIV studie från Zambia

5

Prediktiv styrka

• Hälsoutveckling

• Förtidspensionering

• Utnyttjande av sjukvård

• Sjuklighet

• Kroniska sjukdomar

• Nedsatt kroppsfunktion

• Dödlighet

Individuell och populationsnivå

Ej för jämförelse mellan länder

 Dose-response effekt!

6

7

From DeSAlvo 2005. Predicting Mortality and Healthcare utilization with a single question.

Sample: Veteraner, medelålder 64 (±12)

Prediktiv styrka

• Kan inte förklaras av:

– Existerande sjukdomar

– Biomedicinska parametrar – Livsstil

– Depression

– Funktionell status – Socioekonomi

Hur funkar det?

 Preklinisk känsla av sjukdom

 Individuel kännedom av symtom och fukntionell nedsättning

 Holistisk självbild: biologisk, psykosocial och social dimension

 Causal vs. predictor model

Dålig självskattad

hälsa Sjukdom Död

Sjukdom Dålig

självskattad hälsa

Död

• Om man har en

kronisk sjukdom, har man dålig självskattad hälsa då?

=

Frisk God självskattad hälsa?

Lycklig?

Health is neither necessary nor sufficient for well-being

(Dr. Havi Carel, University of West England)

11

Välmående

Sjukdom Ingen sjukdom

Prediktiv styrka

behöver inte betyda dålig självskattad hälsa

Däremot,

12

Dålig självskattad hälsa kan betyda att man har

hög risk att få en sjukdom

 titta efter andra varningssignaler

Dålig självskattad

hälsa Sjukdom Död

Vad tänker individen på när

tillfrågad att skatta egen hälsa?

•Egen fysisk hälsa (nu, i år, hela livet)

•Spesifika hälsoproblem

•Livsstil

•Generellt

•Egen psykisk hälsa

•Välmående

•Andras hälsa (i samma ålder, kollegor, med samma sjukdom)

•Egen hälsa förr i tiden

 Holistisk bild av egen hälsa

13

Metodologiska aspekter av självskattad hälsa

• Individuell nivå vs. populationsnivå

• Jämförelse mellan länder

• Kulturella aspekter

Metodologiska aspekter av självskattad hälsa

• Individuell nivå vs. populationsnivå

- Fungerar bra på individnivå

- Hälsa i framtiden

- Populationsnivå:

- Kan användas för att följa upp utveckling av generell hälsa i befolkningen

- Utifrån tidigare historik, kan användas för att förutse t.ex., belastning på hälso- och sjukvård

- Viktigt att komma ihåg: Kvinnor/män

paradox 15

Metodologiska aspekter av självskattad hälsa

• Jämförelse mellan länder

– Kan inte användas som den är – Index (?)

Hur skattar vi hälsa i Sverige?

SHARE data; age-sex standardized distributions (Jurges, 2007) ¹⁷

Hur skattar vi hälsa i Sverige?

Objektiv

hälsa Subjektiv hälsa

Hur skattar vi hälsa i Sverige?

19

Metodologiska aspekter av självskattad hälsa

• Kulturella aspekter

• Allmänt accepterat svar

• Avslöja privat information om hälsa eller känslor?

• Vidskepelse

• Vad är hälsa?

Hur skattar invandrare sin hälsa i Sverige?

Ryska invandrare i Sverige

• Två olika kommunikativa traditioner

– ”Svensk”: subjektiv hälsa ≠objektiv hälsa – ”Rysk”: subjektiv hälsa=objektiv hälsa

• Integration i samhälle

– Integrerade  svensk hälsokommunikation - Ej integrerade  rysk hälsokommunikation

Blomstedt (2007). Self-reproted health among... 21

Kan man använda denna variabel i forskning och praktik?

JA!

Hur kan självskattade hälsa användas i svensk hälso- och sjukvård?

• Populationsnivå:

Folkhälsoundersökningar

– Rekommenderas av WHO och EC

• Individnivå:

Praktisk tillämpning i daglig verksamhet

• Billigt

• Enkelt

• Snabbt (15 sek)

• Pålitligt ₂₃

Vad tyder det på om en patient skattar sin hälsa negativt?

Vetenskapligt bevisad ökad risk för:

•

• Utnyttjande av sjukvård

• Sjuklighet

• Kronisk sjukdom

• Nedsatt kroppsfunktion

• Nedsatt

överlevnadsförmåga

• Förtida död (Någorlunda)

Tämligen dåligt Dåligt

Särskilt farligt

• Om en patient har många andra varningssignaler/ riskfaktorer

– Daglig rökning

– Hypercholesterolaemia (≥7.8 mmol L^-1)

– Hypertoni

• + dålig självskattad hälsa

 ÖKAD RISK

- akut myokardisk infarkt (Weinehall et al., 1998)

25

Weinehall, L., Johnson, O., Jansson, JH., Boman, K,. et al.

(1998). Perceived health modifies the effect of biomedical risk factors in the prediction of acute myocardial infarction.

An incident case-control study from northern Sweden.

Journal of Internal Medicine, 243, 99-107.

26

1 2 3

0 10 20

1 1.3 2.7 4.3

0.7 2.9

8.4

23.7

Antal riskfaktorer OR

God Ej god Upplevd hälsa:

0

Riskfaktorer:

rökning,

högt blodtryck,

kolesterol >6.5 mmol/l

1 2 3

0 10 20

1 1.3 2.7 4.3

0.7 2.9

8.4

23.7

Antal riskfaktorer OR

God God Ej god Upplevd hälsa:

0

Riskfaktorer:

rökning,

högt blodtryck,

kolesterol >6.5 mmol/l

Cardiovascular risk factor burden has a stronger association with self-rated poor health in adults in the US than in Sweden, especially for the lower educated. Maria Emmelin, Anne N. Nafziger, Hans Stenlund, Lars Weinehall and Stig Wall, Scand J Public Health 2006; 34; 140

Risk-faktorer:

Hög BMI

Låg fysisk aktivitet Daglig rökning Hypertoni

Västerbottens

Hälsoundersökningar

• CVD och diabetes

• Startades 1985 i Norsjö

• From 1995 (hela länet) - en del av daglig verksamhet i primärvården

(hälsocentraler)

• Individer som fyllde 40, 50, 60

• Hälsoundersökning + motiverande intervju

• Över 120,000 deltagare hittils

• Över 30,000 individer deltog två gånger

Hälsoundersökningen

• Mätvärden: BMI, midja, blodtryck, blodfetter, sockerbelastning

• Frågeformulär om hälsa, livskvalitet, socioekonomisk situation, stress,

arbete, levnadsvanor

• Blodprov till biobank för framtida forskning

• INDIVIDUELLT HÄLSOSAMTAL

Tobak

Fysiskt aktivitet Blodfetter BMI

Blodtryck

Alkohol- vanor Socker-

belastning Matvanor

Tobak Hälsoläge

Fysisk

BMI Blodtryck

Alkohol- vanor Socker-

belastning Matvanor

Tobak

Fysiskt aktivitet Blodfetter BMI

Blodtryck

Alkohol- vanor Socker-

belastning Matvanor

Tobak Hälsoläge

Fysisk

BMI Blodtryck

Alkohol- vanor Socker-

belastning Matvanor

Tobak

Fysiskt aktivitet Blodfetter BMI

Blodtryck

Alkohol- vanor Socker-

belastning Matvanor

Tobak Hälsoläge

Fysisk

BMI Blodtryck

Alkohol- vanor Socker-

belastning Matvanor

VHU (C1): Hur tycker Du att Ditt hälsotillstånd varit det senaste året?

1. Mycket gott

2. Ganska gott 3. Någorlunda

4. Tämligen dåligt 5. Dåligt

Självskattad hälsa

Full udd

½ udd Tom udd

30

Hälsosamtal

31

Tobaksvanor Självskattad hälsa

Fysisk aktivitet

Blod fetter BMI

Blodtryck

Socker-

belastning Kostvanor

Alkohol konsumtion

© Dr Claes Lundgren, Skellefteå Sjukvård

Hälsosamtal

Självskattad hälsa för att utvärdera effekt av

hälsointerventioner

• North Karelia

– Självskattad hälsa har förbättrats i område – Upplevd risk för CVD minskade

• Norsjö 1986-1996

• Självskattad hälsa har förbättrats

• Antal riskfaktorer har minskat

• VHU 1990-2007

Sammanfattning

 Självskattad hälsa = ett svar på en enkel fråga om ens hälsotillstånd



– Identifierar högriskgrupper

– Tyder på försämrat hälsotillstånd

– Oberoende prediktor av olika hälsoutfall – Tillsammans med medicinska markörer –

mycket stark prediktor

– Rekommenderad av WHO och EC för studier av folkhälsa; används i Folkhälsorapport, av SCB – Passar för praktisk tillämpning i vården

– Pålitlig, prövad, bevisad, patientcentrerad

33

M.C. Escher “Eye”, 1946

”Self-rated health, an individual and

subjective conception that is related to the strongest biological indicator, death,

constitutes a cross- road between the social world and psychological

experiences on the one hand, and the biological world on the other”

(s.308, Jylhä, 2009)

Frågor

35

Frågor för diskussion

• Hur kan självskattade hälsa implementeras i hälso- och sjukvården?

• Vilka metodologiska problem kan man förutse om man:

– Ställer frågan till patienten i början eller i slutet av läkarbesök?

– Använder annan tidsankare:

• Hur skulle du skatta din hälsa idag?

• Hur har ditt hälsotillstånd varit det senaste året?

– Ställer frågan till en invandrare som

inte talar svenska? ³⁶