DISSERTATIO
/n
DE
JUNECOPIA,
QUAM
VENIA AMPLISS. ORD. PHIL. UPS.
PRJESIDE
MAO. ERICOM. FANT,
HIST. PROF. REG. ET ORD. SOC. REG. SCIENT. UPS. ET ACAD»
REG. EITT. HUM. ANTIQ. ET HIST. STOCKH. MEMBRO»
PRO GRADU PHILOSOPHICO
PUBLICE PENTILANDAM MODESTE SISTIT
JOHANNES HENRICUS OLIN,
AMANUENSIS HORT. BOT. ET MUS. NAT. ACAD. UPS.
STIPEND. KAHREANUS. SMOLANDUS,
IN AUDIT. GUST. MAJ. D. XXII. MARTH MDCCXCIV.
H. A, M. S.
U P S A L I JE,
LITTBRIS VJDU£ DIISCT. JOH. EDMAN.
KONUNGENS TRO - TJENARE,
MEDICIN.® och BOTANICES PROFESSORN
vid kongl. a c ad. i upsala
OCH
RIDDAREN AF DESS WASA-ORDEN,
HÖGÄDLE och VIDTBERÖMDE
HERR DOCT. CAMI* PET.
THUIBERG,
SAMT
högAdla fru professorskan,
CHAKi.
THUNBERG
FÖDD MZTDJl.
9
TT\8 JaS fr^n ären förlorat det, fom hvar tnännijka mäße anfe for lycka at ega: Föräldrar
och Anhörige,fom bäde kunna och vilja bidraga til en
ynglings framtida vålflånd j huru flor år icke min glä'
glädje, dä jag efterfinnar d.e medel, den milda För-
fyncn takts nyttja til befrämjande af min lycka.
Jag vårdar den uti Eder mine Välgörare, fom All-
magten betjenat fig of, for at bereda mit väl. De
mångfalldige och for mig ojkattbare välgärningar,
hvarmed Eder åmhet for en Fader-och Moderlos yng¬
ling åfverhopat mig, och hvilka fä ofta och påfä
mängfälldigt fatt bortråjdt åfven de minfla anlednin¬
gar for mig, at kaßa bekymmerfulla blickar pä min
framtidi äro få vida ofver min förmåga [at erkänna
fom mitt hjerta känner hela vidden aj fin pligt, at
dem med vördnadsfullaße tackfamhet innom fig for-
vara. fag har dock ej kunnat neka mitt hjerta defs
fordran , defs rätt. fog har bor dt nyttja detta til-
fälle, at offenteligen betyga, at det är uti Eder, jag
har funnit och eger de omafie Föräldrar, de bäfia
Rädgifvare. Måtte hända, jag häruti har brutit mot
den agtning, jag är Eder dygd fkyldig, men for lå¬
ten et hjerta, fom fä lifligt känner fin pligt.
Med djup vördnad har åran framhärda
EDER
ödmjukaße tjenare gfOHAN HENRIC OLIN.
Scrutore Gentis tuce cunabula: Res geflas & Anna-
ituin rnonimcnta obferva. Ttirpe enim eft in pa~
tria fua perégrinum esfe.
Casfiodorus Variar. Orat. VJJ.
ihil ccrte magis absonum & inconveniens eft, quam
»Harum gentium, temporis & locorum intercapedi-
ne maxime a nobis diftantium, discupere cognitionem,
Patriae hiftoria negle£ta, atque , quod dicitur, Lyncem esfe foras, fed Talpam domi. Solida itaque veraque Patriae Hi-
lioria prima esfe debet, quae ab ipfis quaii incunabuiis fa«
iniliarisfima nobis reddendt eft. Haec autem ipfa, quod
ad Geographiam Patriae adtinet, fine Topographiis, min-
ca fit ac prorfus infufticicns, i) id quod ex innumeris
fere fcriptis Geographicis liquido paret 2).
Hft quidem numerus Topographiarum Svecanarum
haud exiguus; multae in eas funt obfervationes criticae fa&ae, non minus in Disferrationibus Academicis atque
Oratiunculis, quam in Tabellis periodicis aliisque defcri- ptionibus Provinciarum fpecialioribus; verum tarnen no¬
bis feltem videtar, illum ad hoc usque tempus haud esfe fufEcienrem, idoneae fatisqu.e amplae conhciendae Patriae
noftrae Geographur. Multo quoque eam ob causfam ma¬
jor esfe debuisfet Topogriphiarum numerus, quod a Su-
1) I famna mon, fem Svtnjkt Topogrnpbier hunnit utkommu, ißrnma
menfinner nian, at Herr Asfesjor Ttinelds Geographie vfvtr Sverige vunnit tilväxt och trovärdiabet.
2) Ti/ exempel den anforde Tutields Geographie, fom i vire Inrikes, Upfnla och Aho Stads Tidningar fä mycket bli/vit rättad.
A 3 pe
• ) 6 ( •
perioribus & magnrc au&oriraris Viris plurirnae idemtidcm
in hane rem exiciint »c!rnonitiones. Sc11icct dementi li¬
me data ett Sacra Reg. Majeßatis Aattjuarns Regns Injiru-
Elio. Praeterea
Arcbiepijcopi Petri Kenicii Epiflola ad Ven. Clemm
s4rcbiep. Vpfal. Die XXVIi. Julii 1631 3).
Regii LoUegii Canctl/aria epißola ad Academias, ibique
teftificata adprobatio Disfertationum Acaue-micarum, an.
1731 & 1737 4)-
Ejusdem ad Confifioria Regni Eeclefiaßica d. 13. Maji
1760 s).
Reg. Cancell. Con/il. Job. Ellers ad Reverend. Dom P-
pifcopos an. 1791. 6).
Exceptis adhortationibus in rem Topographicam at-
que regulis, quas in Actis fuis communicare placuit Rtg.
Acad. Scient. Holm.
Igitur ex iis, quae adtulimus, fperamus före, ut grave
non duxeris, B. L. nos hoc praefertim tempore Topogrs-
phiam qualemcumque JUNECOlM/E Disfertationis elegis-
fe materiem. Cujus quidem urbis, geftarum ibi fadtarum-
que gloria rerum annisque inlignis, levern non pauci tra-
didere defcriptionem. Quod vero opufculum adgresfuri,
omnem, quam antiquis ex documentis ac reftimoniis in-
dubiis fperare convenit, perfedtionem fedt-abimur, 7) e-
tiamfi comprobanda certe ett fenrentia Audtoris hift.Gothr.
& Rolf. c. 47. dicentis: yad ey fieu fkrifud 1 pesfiri jaugu,
"kiemur päd meft partil> at man bafva par ey jannar fm
*'Saugur nf\ Eo-
3) Finnes trykt iföretalet til Vtoft. Ödmnnns Chorographia Bahußenfis,
4) Sår/ktlt trykt,
?) Sår/kilt trykt i Confift. Circuhirer.
6) Sår/kilt trykt i Cotiftß. Circuhirer.
7) Enligt Herr Borgm. Kelhnders och fleras utlåttlfer, finnas inge
åldre Handlingar uti Stadens Archivum, ån dt fom blifvit Jkrifne åren
I2gf ocb ufj.
v
$ ) 7 ( *
Eorum, qui dc urbe fcripferunt, quotquot funt no-
mina, quac ad noftram pervencrunt notiriam, breviter ad- ferre, arque de urbe reli&arum narrationum criticam men-
tionem tradere, eric forfan abs re haud alienum.
a) Rev. D. D. Epifc. Line. And. Ol. Rbyzelius pri¬
mus hos inter obfervandus occurrit, qui fcilicet in Bron- tologia Hiftorico- TbeoUgica er.umerat incendia, quae pasfa
ett urbs noftraj in Monafleriologia Sviogotbica, levisfime licet, Ccenobia attigit, Sc in Sviogotbia muntta Arcis fata tradit.
Praeterquam quod Cel. ille Au&or, quod liceat di-
cere, in rebus narrandis haud fatis lic copiofus, fides e- tiam Uli non fine examine habenda eft, quum fontium ,
ex quibus adferra hauferir. fua, mentionem numquam taciar.
b) Oratio Confulis Nie. Kellander Svec. Ling. habita in
Curia Urbis d. ai. Aug. 1751. fata folummodo maxi-
me memoranda comprehendir, Topographiam Urbis non
tradens.
c) Defcriptio Smolandiee Au£L Sam. Rogberg Sc Job.
Ruda. CaroliCor. 1768. Svec. Ling.
Pofterior pars praeftantisfimi hujus operis ab initio de Junecopia agit. Quaequidem, licet haud pauca fcitu
necesfaria atque jucunda prseterierint Au£tores Clarisfimi, omnium, quae ad nos pervenerunt, hac de Urbe narratio¬
num, mento amplisfima cenfcnda eft.
d) Oratio Job. Almqui(i 8) de Rei littcrmia in Scbolis P/itrie, prcefertim Junecopenfi, incotmnodis atque impedimen-
tis. 1769. 9).
Quamquam nihil prorfus de hiftoria urbis tradit, lo-
cum
7) N« varande Tbeol. Lcct. vid ffif Gymn. famt Poftor éfver Ön
ocb Proft nfver tVifta Hdr.id,
8J Se Rogb, bejkrif. om Smol. p. jof.
$ ) 8 {
cum tarnen huic reliquendum heic duximus, qiod Rem
Scholafticani in genere, arque in fpecie Lycii Juneco-
penlis murandam corrigendamque inculcer.
e) Scheda Palmfcboeldianß: MSC. Tonuis hijus valli
Opreis XLVH res tradit Smclandicns; cjusdem vero to-
mi Vol. llrdum pp. 387—y 17. collefta varia Junecopen-
fia exhibet, qua: (ine magna difücuitare alibi non inve-
nires.
/) Exercitiuvi Oratorium de Juntccpia Magni Oxel-
gre<n, a Junbeck habitum in ccetu Nar. Smol, Lond. Gorb.
MSC. 10).
Exemplar ab ipfo Auftore fcriptum benigne mecum
communicavit Stud. Herm 0imann, qui il lud poslider.
Mulrum fane in defcribenda urbe currc ac diligentia ad-
hibuit Auftor.
g) Colle&io omnium, qii£ in Templo Crbis expofita fue-
runtjRpitapbiorumac InfcriptionumAuft. Apolog.Krok.MSC.
Haec cerre non vidimus; mentionem vero hujus fa-
ftam esfe in Delcr. Smol. Rogb. conflar. Dolendum ma-
gnopere forer, fi perierit, inaxtme cum incendia, quac
Templum delerinc, omnia fimul ornamenra eidem ad-
emerint.
b) Oratio Cel. Prof\ Equ. C. P. Tbunberg, quam
corim Nar. Smol. An. 1770 Ling. Svec. declamavit, fin-
gulares res haud paucas comprehendir. MSC. n).
i) Arcbivum Smolandicum Cancell. in Coli. Cam:Ampi.
Sigfrid L. Gabrn, indefesfo labare & ftudio confeftum,
cujus quidem pretium ipfum Cel. Auftoris nomen flatim
indicar. MSC.
b) Hoc autcm loco prarterire neutiquam debemusJun.
10) Oxefyren vnr dä Phil. Lect, vid IVf. Gymn. bleffedtn Paß. och
Profl åfver fVtfta Hdrad.
11) Au clor var dl Med. Licentiat.
m ) 9 ( •
Jun. Urbis hoctempore Comminiftrum Magi([.Mag.Forsjan•
oder, qui, per lirteras rogatus, de proximis incendiis Ur-
ibis, deque ejus ftatu poft lugubria ifta fatt, eximiam prae- :ftitit narrationem.
Qiturn vero, quae de rebus Junecopiae commenrari
;posfumus, maximae Sc facultates noftras exfuperantis , li ilimitl ederentur, molis forent; quae ad urbem (peciali
jfenfu fumtam pertinere videntur, hac vice feparavimus.
iPollicemur, fi fat« ferant, neque defuturam noftram ipfo-
«rum , neque aliorum patriae amore incitatorum operam,
iin illuftrandis reliquis, quae de fat/s urbis Sc meinorabili- tbus eventibus, de bodierna ejus ftatu, de letnplo ejusque .Minißris,.Voftoribus,de Curiade Dicafterio,il/iusde Canobiis,Öfficialibus,de deArce ScScbolaquaeejusquefunt 4alia, adferri posfunr.
In eruenda Origine Notninis, quod anriquitus urbi im- jpofitum invenimus, opus non efl, vagas Sc incertas mul-
torum conje&uras coacervare. Conftat nimirum, multi quamvis lint, qui mirifice circa hanc rem feinet rorferinr,
urbem fuum accepisfe nomen a rivulo Junabdck, in anti- quavulus adUplandiae Lege Fnabakkiaurbem anfra&us ducensnominato.fuos, SmolandiamHic ipfea Ve-ri- lirogorhia feparat. Quin dein nomini additum fit Köping,
(Ver. Goth. Kaupung recent. temporis, Marknadsplats) ne- mini cerre dubium haerebit. Vera quamvis haec nominis
derivatio videarur, fuit tarnen, qui nomen a Jonas vel prifcis temporibus juxta hanc urbem opuientisfimo
virognis quodam,haecce fententia confirmaturderivarum voluerit.adfertisNullis24).autem fide di-
B Ur-
13) Höhåder och Prof. Cbrijl, Nettelblndt uti fit ADoquium od E- rtadifos de thefauro rerum Sviog. Hamb. 1716. & Roft. S. A. 4:0 nim¬
mer Nicondri de Laudibus Jnnecopiar. Denne barjag ej J':dt och kanfi- Ihlfes ej [dz* hvnd den innehåller.
14) Uti Palm/k, Samling. Tom. II p. 443, ldfts lirom foljandt:No-
* ) 10 ( •
Urbem Originem fuam debere tempori, quo patria
noftra fpisfisfimis paganismi ccnebris obvoluta jacuerir ,
extra omnem dubitationis aleam pofitum videtur. Verum
fane eft, nomen Urbis in prifcis noftris HiftoriisGothicis
(Sagor) nullibi deprehendi, procul omni dubio p-opterea,
quod urbs tunc temporis parvi momenti fuit. Saltim tem-
pus, quo prima urbis fundamenta pofuerunt majores, pla¬
ne ignoramus. Verum ramen antiquitus illam sdificatam
fuisfe, conje&uris exinde adfequi licet, quod in confir-
mandis Privilegiis urbis, Rex Magnus Ladulås, quae antea
fuerunt concesfa, vetera appellaverit.
Urbs Tita eft in Smolandia, cujus quidem Provinciae
Praefe£lura altera urbem cingens ab ea nomen fuum for-
tita eft. Territorium appellatur Tweta 15).
Quod ad Locum, quem urbs noftra occupat, perti-
net, inter omnes fere conftat, illum ab eo, quem hodie
urbs tenet, haud longe diftitisfe Urbem vero eriam pri-
fco aevo ad lirtora Lacus Wetter fundatam fuisfe, exin¬
de exiftimare convenit, quod an. 1546. d. 39. 0£t "ftr-
"ordnade K. Gödaf, at hår i Stadben en god bampn måtte
"tillpyntas får Båtar och Skutor, fåå att then åå, tber Ib-
,yper utbi Wätbern, måtte oprymbd biijfva, ocb pdå bogge
iren haberefertur • quodam divitc Jona appellato, de quo ert traditb ve-
tus, quod aliquando accufntui fit propter multitudinem. fuutn fuourn,
quam ob causfam cum Rex illum accesfislet, & apud cum per 14 dies
msnfisföt, ipfe tunc dixerat, fe adhuc tonnom cerevifi* habere refiduam,
qu* tant* fuit «lagnitudini«, at Konungen red dtrigenom. Han begåttefe-
dan til SvinhngeJåflor trakt, florn ban på en dag kunde bågna, tog i fin
drang med (ig, ocb blekade utb det, fom deraf blef kalladt 7'vceta Hårad,
Ex annot. anonymi.
1For at undvika onödig vidlyftigbit, utfåttas ej diftancema enellan
Staden ocb de öftige betydligare Rikets Ståder. Rogbergs Smfil. Befkrijt.ger
detta till en del vid banden, ocb fullflåndigare underråttelfe bårom fls uti
Bjurmans Vågvifare.
© ) I« ( ©
"fyjor ftdåhJb". 16) Sunt, qui purent urbem jacuisfe eo
loco,qui hodierno tempore nuncupatur Qfira oeb Wdßra Varckety in quo nunc funt exercitia militaria (Campements- plats)y quoniam vero hac de re ex antiquirate nihil colli- gere potuerimus, ulterior hujus rei disquifitio omittitur.
Ab iplis incolis an. 1611. urbs incendio exftin£ta, ne quid ibidem Danis fuperesfet loci, ex quo arcem facilius oppugnare posfent, loco, quem hodie tenet, iterum ae- dificara eft, verfus Orientem extra Caftellum {Slottet) in-
ter Lacum Wetter, Munckfjbn & Råckfjön, adeo ut in ifth-
mo depresfiori, collibus Rofendal & Dunkeballa cin&o, nunc
jacear. Ab Oriente vaftum adeft pratum, quod Hbgärdet di-
cunt incolae, ac Regia Silva (Kungspark)-y ab Occidcnte alti
montes collesque; 17) ab aquilone Lacus Wetter adeft &
ib auftro urbi confines funt Munck - & Rdckfjbn. Qui quidem tres Lacus, urbem hancce longtm faris Ted an- guftam undiquaque cingentes, fecund invicem fub ipfis e-
jus fundtmentis proeul omni dubio communicanc. Id
quod exinde'.colligi poteft, quod 1:0 in minoribus illis aqua iimul augeatur & diminuatur, praefertim cum Wetter mo- tura fuum vehementem irruente fortiore aquilone incipit
atque terminat, eodem quiefcente vento. Atque hic fin- gularis effe£tus canali, fupra quem pons penftlis (Vind¬
bron) fa£tus eft, foli noftro faltim judieio non eft tribu- endus, quippe qui nimis fit auguftus tantae aquarum mo¬
ll trtnsmittendae, quae minorum lacuum fuperficiei ele-
vandae fufficeret. 1:0 altera opinionis noftrae causfa hacc eft, quod fcilicet, curribus magnis ponderibus oneratis
B 2
per
16) Rtgijlratur får år 1546. p. gl.
17) Dunkeballa btfkrifves pä fåljande Jltt af Bringatuitri defs Ornt. de Smolnndia, Dorpt 1646.4:0. Ad occidentein Smotandise miramur convallem,
etii Dunkehalln nomen imponifur, quz ncque matutino neque vefperrino tem¬
pore folem irradiantem habet, ad cujus pedem Junecopia fita confpicitur.
• ) »* ( $
per plateas currentibus, niotus terrae haud exiguus per- cipiatur 18).
Jam fequeretur fpecialior urbis interioris defcriprio;
quum vero huic rei operam maxime laudaridam fe«
quc dignislimam impenderinr Au&ores Defcr. SmoL
Clarisfimi, & quum ante paucos annos binis lu&uofisfi-
mis incendiis majori ex parte devaftata fit atque dcfoln-
ta urbs nofira4, parum, quod novitatis fipecie feinet coni-
mendare posfit, reperimus i^).
Tem¬
ig) Ehuru vinn utnn tvifvel (invande mycken flit med Stadens tipbyg.
gande efter branden iSu. fd blef han ack likvdl ejfä fullkomnad, at lankun.
de bebos,får ån dr 1639; ty enligt Rådhus protoc.får det året finner nian,
.at d. ij Jnlii '"Tompterne forfl delades hdr i Jåntkupmgh /d fanden
"1614, finge dbe Tompter fårft, fom badhe boodt och tnifl lägenhet i
"gamle Stadben, likavififinge dbe ockfd godhe Towpter, fom ingen gård
"tnifl hadbe, allenaft han var mäcbtighftrnxt att byggia."
d. 10 Juhi i:o) ut ftaketcn kring om Stadben uran all forfummtlje måfle
repareras. 2:0) att vdghen tndfle medh dbet fdrfta bafvas for bändber,
ocb komma i ftåitd, 4:0) at dbe,fom honpå Brånebacken och JYnllurne
fltola innom Aiicbelsmdsfo flyttia innom Stödben, eller bliffaa buufen
ticdreflite.
d.8Sept- Bleffhvnrocb en tillfngtb, attflenfättjifinegator|, eller hota.
19) Uti Smol. Be/krifn. utfåttes antalet afqvartereniStaden til 6, ocb
är rigt igt,fåvida man ock inntbegriper derundtr Sven/ka och Tyflea Maden.
For (ifla branden,fom inträffade 1790, innehåll öflra qvarteret 47
tomter, Kyrkoqvarteret 40, Torgqvarteret 46, ocit det Väfira äfven 46
tomter. Com. Forsfander.
Arbetet med de nfbrände tomters upbyggande går lång/omt, nen få
mycket bättre; ty refligare ocb prägtigare hus upbyggas nu, ocb bvarjeban-
da nyttiga fårändringar fke. Forsf.
Som genom de T.nt vädeldar Staden nndergått, månge mindrt fårmågn»
blifvit aldelet utarmade, hafva til defårmognare flere tomter bhfvitfårfål.
det bvilke vid bebyggandet då de varitJmä, blifvit flere fammnnlagde, få att
antalet af dem nu icke är detfamma,fom det varit tilfårene.
1 allmänhetfår man erhindra, at gatnr, fom fornt varit finaln och o- beqvåmliga, blifva nu gorde mera rymlige och breda, til icke mindrefCr-
«tonfur refande, än fCr fladen vid påkommande eldsvådor.
• / 13 ( •
Tempus, quo prima fua accepic privilegia urbs no- ltra, certo, quocl fatemur, determinare non valemus.
Ingentem] quamquam ad noftra tempora fervarit Archi-
vumPapalium,urbicumEpifcopaliumnumerum ,prifciInduigentiarum;aevi Aftorum,nullaBullarumtarnen hodic rcperiunrur antiquisfimi aeyi monimenca. Qua ve-
ro indagare potuimus, eadem ordine chronologico recen-
fere, haud ineptum exiltimamus.
1284 & 1288. Prifca Urbis Privilegia «Sc Jura emendavit atque ftabilivit Rex Magnus Birgeri, fimulque jusfit,
ut ab hoftium irruptionibus urbs muniretur ac ab
incendiis, quanta umquam fieri poterit diligentia,
derenderetur.
Libertärem prifcis utendi Privilegiis' dein concesfir.
1349.Erici.nie B. Steph. iterum fancita funt a Rege Magno
1448. Data eft a R. Carolo VUL
epiflola de libera cum
Cerealibus mercatura.
1524.fecitVigil.R. asfumptionisGußavus kmusB.20).Virg. Privilegia Urbis rata 1528.gamd. 7.ütum,Sept. di&umconcesfitRyden.pritura ad Orientem urbis pla-
B 3 1548.
Huruflört antalet på Handlande oeb Handtverkare af alla flog, nu år, kan ej vifl utfåttat. Det år ockfvårt, dä det fotn oftafl minfkas ocb eket.
Lika fvärt år at ge fåker underråttelfe om MnnufaBuren, Fabriquer irV.
hålfl de blifvit afeldsvddorne mycketförändrade.
20) Konungens Ord lyda fä: "Vår Stadh Jontköpingb ligger ifådatta låghet att landet lajfer af bonom flor nytta ocb riket flor tjenft, om han vid macht låilen hliffer, till bvilken ända IVi fornye Stödbens fordne Pri¬
vilegier, och hefynnerltgcn, att thes mhyggare /kola njuta frtj uth ocb in<
feghnghi tbvatt d< båfl kunna". Med flere förmåner.
Nß. Dtsfe prtvil. och de fom efter 1524 biifvit utfärdade, fintias tryckteSvtnfkatilfnmtnansLycurgus i Gotbehorg 1788 ^eg. 4:0, äfven uti fVtcktflcrifte^
p. 349 ocb 350, de 3 förfl anförde.
® ) »4 ( ®
IJ48- d. 28. Jul. confirmavit nundinas a Junecopenfibus
in Smolandia & Veftrogothia exerceri folitas ad Ver-
mamo, Hultesrorp & Helgeftad &c.
1561. d. 28- Apr. reftaurara Tunt a R. Erico X/V.
157J. Veniam nundinarum concesfit R. Joh. III. fimulque
poteftatem ejusmodi quovis die Jovis exercendi.
*1?^1604. d. 2010. ejusd. 75 Stabilita Tunt a R. C.irolo IX.
1614. d. 18. Febr. Epiftolam Junecop. dedir R Guß. Ad.
qua veniam iterum exftruendi Urbem clemenfs.tide-
dit 21).
1620. d. 26. Apr. Antea non concesfa dedit Jura atque
commoda Rex Guß. Adolpbus, quae 49 momentis abfol-
vuntur 22).
i6aj. d. 16. Apr. Mandatum exit R. Guß. Adolpbi de
Confulis Senatorumque jure pifcandi in lacubus, por-
tubus atque Munckjjbn.
Ad
21) Til Jönköpings Fäftningt ocb Stads byggnad, anordnades tn del af
Krono-upbörden. Ryttare och Knecktar, fom tj voro i kriget, utan futo
bemtna påfint hemman,J"kulle göra dagsverken vid byggnaden: den nya Sta.
den, fom Konungen gafnamn af Adolphsborg, byggdes vid Slottet pä San-
den emellan bägge Sjuarne: byn Jådra, med alle Kronans dertilhörande e.
gor , lades under Staden: it dem, fom ville bygga Stenhus, lofvndes til år.
lig bjelp «5 daler i 4 års tid ocb 16 års frihet fur alle utlagor, undanta,
gande bevillniugen til Elfsborgs löfen Wc. Hallenb. Guß. Adolfs Hiß, D.3.
p. 313 not.
22) De börjas på följande fått: At Vij til Rikfens furfåkring, gagn
oeb välfärd fynnerltgen nådigt finne, at upbygga, förnya och befäfla låta
mår Stad Jönköping, fom uti furleden feigde är furhärjad ocb afbränd vor.
din Wc. Wc. Sedan utßnkas, huru bvar ocb en fit emhete förrätta/kall, hu¬
ru rättegången och politten i Staden bör förvaltas, huru egendomar ocb in-
bomßer Jkola beflridaf. Jus flapuU ßadfäßes, ocb fladgas huru bandet
fornt bandtverkerier under Gilltflugu ocb Handtverks bus inrättningen rätte,
ligen /kåtas böra; huru en och bvar i fit lefverne fig /kicka hör, at inge
andrefå til borgare antagas, än de fom med laflig näringfig fårfurja kun.
na ocb dtrom bj/ktd vifa, men inge vattubi eller lättingar tolas.
«* ) 1$ ( @
Ad urbis pri vilegia infigne forfan referendum eft, fljuod , ut multa tlia prifcis ex temporibus, quis antiquo*
rum Sveciae Regum dederir & quo tempore, plane igno-
ramus. A vero tarnen non abhorret fenrentia noftra, primum a RcgcMagno Birgeri infigne urbi darum aueumans.
Infigne in orbiculo refert Caftellum tribus truncatis muni-
tutii tumbus, fimul cum effigie Lpifcopi cujusdam. Si con*
jeduris, iisque haud improbabilibus, uti licear, ratio ima- ginis Epifcopalis, quae ibi confpicitur, exinde deducitur, quod tempore, quo prima Privilegia concesferit Magnus Ladulås, Junecopia Dicecefeos Lincopenfis dinoni fubje«
da fuerir, cujus tum Praeful fuit Regis nuper memorati Fräter, cui nomen Benedi&us, adeoque hanc tamquam benevolentiae fuae indicium daram fuisfe conftat.
inrer alia, quibus cumulata eft Sc adsudi Urbs no-
ftra, commoda atque bona, referendae funr amplisfimae
areae, villae, praedia, quae vel dementia Regum, vel
fortuitus quidam cafus praebuerunt. Excepra, quo ufa eft Urbs, prifca area, cujus quondam nomen fuit Rockåågor,
fine ulla diffieukare apparet ex Privilegiis a Rege Magna
Erici a 1349 datis, praedielum illud Broddetorp legitimo
emendi modo proprium urbis fadum fuisfe, cujus quidem
in folo (ägor oeb utmark) prata atque tuguria [torp) culra funt, quae fimul cum Verket Satrapis Praef. Junecop. fub
cerris de ftipularo pretio conditionibus locata fuere. An¬
no 1433 praedium , quod posfedit Fader UlfsJon af Vapny
iftis proximum , urbi jufta mercede relidum eft/ Inter- jedis dein temporibus g faltim praedia integra [bela mantal)
a Summis Imperantibus funt permisfa, fimulque libertä¬
rem Cerealium comminuendorum molis, quae in fluvio
Dunkebatla exftrudae funr, utendi, 23).
Tan-
■23) Rogb. anförer nntaltt oeb namnen på dtsft hemman, åfvtn fom
qvaruarnc m, w.fom kan röra detra drnue.
