VN 1.4.2006 Wilhelm Fortelius
Kolumnserien "Aronia - just nu"
Vem motsätter sig hållbar utveckling?
När jag föddes fanns det omkring tre miljarder mänskor på jorden. I dag är vi uppe i dryga sex miljarder, och eftersom jag inte är död ännu kan man konstatera att jordens befolkning fördubblats under loppet av en tid som är kortare än en mansålder. Detta bör ses mot bakgrunden av att den mänskliga
populationens tillväxt före min tid, från noll till tre miljarder, tog omkring en halv miljon år.
Signalen I ovanstående stycke är entydig. Vi lever i dag i en värld som skiljer sig från alla tidigare. Den viktigaste principiella skillnaden utgörs av att vår livsstil idag har konsekvenser på en global skala. Detta är en ny, och potentiellt katastrofal egenskap. Mänsklighetens i sig korta historia på vår jord är fylld av exempel på hur lokala kulturer låtit sig bergtas av de mest varierande kortsiktiga målsättningar, och på hur detta ibland fått katastrofala följder.
Effekterna har ändå varit geografiskt begränsade och kulturer på andra delar av jordklotet har ostört kunnat leva vidare, på gott och på ont. I dagens globala värld utgör livsstilen hos en ökande del av jordens befolkning ett hot mot hela mänsklighetens framtid. Konkreta hot mot såväl vår, som andra livsformers livsmiljöer har inregistrerats under hela 1900-talet.
Mänsklighetens växande oro för sin framtid ledde år 1983 till att FN:s generalförsamling i brådskande ordning tillsatte en världskommission för miljö och utveckling. I sin rapport aktualiserade kommissionen begreppet hållbar utveckling och definierade det som: "utveckling som tillfredsställer mänsklighetens dagliga behov, utan att hota kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina". Samma sak har mera traditionellt uttryckts i fyra ord, "tär inte på kapitalet".
År 1789, innan han blivit Förenta staternas president, skrev Thomas Jefferson om frågan och utryckte sig bl.a. på följande sätt "...om en given generation kan skuldsätta sin miljö, så leder detta till att jorden kommer att tillhöra de döda, inte de levande..." (fri översättning).
En styrka i begreppet hållbar utveckling ligger i insikten att utveckling är naturlig och nödvändig. Allt liv på vår jord måste räkna med förändrade livsvillkor i det långa loppet och därför är en förmåga till utveckling och anpassning oumbärlig. Mänskligheten har nu nått en punkt där vi själva måste reglera förhållandet mellan kort- och långsiktig utveckling. Hållbarhet, enligt definitionen ovan, är den princip som man vill tillämpa.
Den centrala insikten i modern hållbarhetsvetenskap är att ekonomisk tillväxt i det mänskliga samhället inte kan kompensera för utarmningen (skuldsättningen) av de s.k. ekosystem-tjänsterna. Vi, liksom allt annat liv på jorden, är beroende av att energin som ursprungligen härstammar från solen tillhandahålls i sådan form att vi kan tillgodogöra oss den. Planeten Tellus, dess atmosfär, dess ekosystem till lands och till havs och dess geologiska egenskaper är den omvandlare som vi har till vårt förfogande.
Om vi förändrar dess egenskaper så förändrar vi vår egen livsmiljö. Konsten är dels att känna gränserna för fungerande ekosystem-tjänster och dels (och detta är den verkliga utmaningen) att skapa samhällen som fungerar inom ramen för dessa gränser.
Yrkeshögskolan Sydvästs officiella strategi för forskning och utveckling innehåller en vision för år 2012:
"En nationell expert på hållbarhetsfrågor inom kustregionens samhällsutveckling och naturresursförvaltning".
Det är lätt att se kopplingen mellan den globala utmaningen och vår lokala vision. Aronia, som har en central roll i forsknings- och utvecklingsverksamheten har alltså sitt tyngdpunktsområde givet.
Just nu är man inom yrkeshögskolans samtliga inriktningar i färd med att fokusera aktuella initiativ och projekt på temaområdet. I kommande kolumner, reportage och intervjuer hoppas vi kunna presentera allt mognare frukter av detta arbete.
