VN 17.4.2009 Jonna Engström-Öst
Kolumserien "Aronia - just nu"
Alternativ till muddring
Har du tänkt muddra din strand i vår? Tänk om i så fall! Rapporter visar att nackdelarna med muddring i strandekosystemet är mycket flere än fördelarna. Muddringen kan få oanade och icke-önskade
konsekvenser på lång sikt.
Hatar du algblomningar? Älskar du att sitta på bryggan och meta? Även då borde du undvika muddring.
Trots att stranden blir djupare, kan man på köpet få giftiga algblomningar och snart lägga märke till att också fisken flytt sin kos.
Algerna frodas och vattnet har plötsligt blivit betydligt grumligare. Och andfåglarna som brukade häcka vid din strand har flyttat för gott för att söka nya boplatser.
Muddringsmassorna utgör ett estetiskt problem; vad göra med de enorma mängder botten i form av gyttja som grävts upp? Att deponera dem på stranden förstör rekreationsvärdet på området för långa tider framåt - vem vill ha grillfest med gummistövlarna på?
En dumpning i havet är definitivt inte att rekommendera eftersom närsalterna i havet ökar och därmed i slutändan syreförbrukningen. Ännu en orsak för fisken att fly sin kos.
Om muddring trots allt är ett nödvändigt ingrepp vid din strand bör du satsa tid och resurser på en ordentlig planering i samråd med myndigheter och andra experter. Nappa inte på första bästa muddringsannons som hänger på telefonstolpen på väg till stugan.
För att miljömyndigheterna skall ha praktiska möjligheter att övervaka, ge råd och anvisningar om planerade muddringar, bör alla muddringar anmälas på förhand.
I dag finns det stora brister och det finns entreprenörer som i bästa vilda västern-mentalitet är beredda att muddra upp din strand utan att blinka. Experter har uppskattat att mellan var fjärde eller t o m varannan muddring genomförs oanmäld, vilket är helt oacceptabelt. Det lönar sig att kräva licens av muddringsentreprenörerna, eftersom det råder stor variation inom deras miljökunskap.
Det har också visat sig att den som beställer muddringen (oftast markägaren) saknar helhetsbild av vilka konsekvenser muddringsingreppet har. Det lönar sig att konsultera kommunens tjänstemän. Natur och Miljö har skrivit en bra sammanfattning om muddringsproblematiken; bekanta dig gärna med den när du planerar din strand (www.naturochmiljo.fi).
Men vad skall man då ta sig till om man tröttnat på att skrapa båtbottnen i den allt sumpigare
hemmaviken? Istället för att göra ett häftigt ingrepp med grävskopa i strandzonen, kunde man försöka klippa en del av vassen för att förbättra vattenutbytet. Det lönar sig dock att gå försiktigt fram eftersom vass är viktig levnadsmiljö för både fågel och fisk. Den bortklippta vassen kan sedan t ex komposteras.
Om stranden upplevs som alltför grund kunde ett alternativ vara att förlänga bryggan. Det här gynnar både naturen och ditt bankkonto.
Det som behövs är en allmän attitydförändring; det vore viktigt att gemene man börjar uppskatta grunda bottnar och havsvikar. Grunda stränder uppkommer naturligt i o m landhöjningen. Ett mera onaturligt uppkomstsätt är övergödningen: då alger dör, sjunker de till botten och bildar gyttja.
Inga havsvikar kan "räddas" eller fås i bättre skick genom att muddra dem. Låt landhöjningen ha sin naturliga gång och ge de grunda vikarna ett bestående värde värt att skydda. Låt grävmaskinens startnycklar ligga kvar på spiselkanten.
