VN 24.1.2010 Kim Jaatinen
ARONIA JUST NU!
Urbanisering av mark och människor
Då jag i medlet av december befann mig på Esbo Gårds välbevarade marker och lyssnade på ett rådjursdrev med tax, kände jag plötsligt starkt av det hot som förföljer alla friluftsmänniskor. Vid en diskussion under drevets gång kom det fram att ett stort bergsbrott kommer att etableras på de marker vi stod och njöt av. Liknande markutveckling är på gång runt om i vårt land, om det inte är bergsbrott så är det nya vägar eller bostadsområden, köpcentrum eller bensinmackar. Hotet jag kände är förvisso inget unikt, markutveckling är ett av de största hoten mot naturen, världen över. Utbyggd mark kan sällan återskapas till naturnära tillstånd. Det vi har är allt vi får. Hur skall vi förvalta det vi har?
Den mark jag talar om behöver inte vara någon speciellt hotad eller sällsynt miljötyp, utan det är fråga om helt vanlig mark. De flesta av oss utövar sin friluftshobby i ekonomiskog, vare det sig är fråga om svamp- eller bärplockning, jakt eller fågelskådning. Ett måttligt skogsbruk i dessa skogar erbjuder även ekonomiska fördelar, samtidigt som marken är högst användbar för diverse friluftsverksamheter, såsom insamling av skogens svamp-, växt- och djurrikedomar.
I den allt tätare byggda södra delen av vårt land är ändå den allmänna trenden att vi har allt färre entusiastiska och aktiva utemänniskor, och allt fler apatiska innemänniskor som ställer olika
verklighetsflyktiga tidsfördriv före verklig aktivitet. Urbaniseringen av människor kommer troligen att leda till mer urbanisering av mark och mindre mark och natur för friluftsverksamhet. Därför bör vi nu se upp med hur vi förvaltar den mark vi har kvar, så att det finns platser för oss sydbor att ta oss till där vi kan njuta av uteliv, oberoende om det handlar om naturfotografi, skidning, orientering eller jakt. Dessa områden kunde bestå av skogspartier av varierande storlek, beroende på vad som finns kvar, med måttligt skogsbruk utan större kalhuggna ytor där områdets invånare kunde utöva sina
friluftsverksamheter.
Vissa djurarter kräver en mycket specifik miljö för att klara livhanken, men inte alla. Mycket av det jaktbara viltet lever i ekonomiskog och de flesta bären och svamparna plockas i skog som inte är skyddad. Skogar med måttligt skogsbruk är viktiga för oss människor av flera olika orsaker och de erbjuder möjlighet för friluftsliv och avkoppling. "Vanliga" skogar fungerar dessutom som korridorer mellan strikt skyddade områden, där även djur som kräver mycket specifik miljö kan röra sig från ett skyddat parti till ett annat. Så även om dessa skogar inte skulle ha ett speciellt värde för naturskyddet är de viktiga även ur annan än ekonomisk synpunkt.
Stenbrott, motorvägar, bostadsområden och bensinmackar är alla ytterst dåliga platser att följa med vårens annalkande, observera häckande fåglar eller njuta av klingande har- eller rådjursdrev. Om mark kunde sparas undan urbaniseringens tänder skulle alla de som söker rekreation må bättre, för att inte tala om alla andra människor som kunde ta sig till denna plats från sin tv-hörna eller sitt twittrande vid datorn och njuta av verkligheten, på riktigt. Osämja mellan intressenter av obyggd mark såsom jägare och miljöfolk gagnar ingen, utan det gäller att med förenade krafter kämpa för att rädda mark undan urbaniseringen - annars blir det lätt för dem som endast är ute efter pengar att förvandla marken till monument för den växande konsumtionskulturen.
