Meddelandeärenden till kommunfullmäktige 2020-10-26 Förslag till beslut

(1)

ORDFÖRANDEFÖRSLAG

Dnr KS/2020:539-101 2020-10-09 1/1

Meddelandeärenden till kommunfullmäktige 2020-10-26

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige beslutar att

1. lägga föreliggande meddelanden till handlingarna.

Beskrivning av ärendet

Kommunfullmäktige har att lägga föreliggande meddelanden till handlingarna.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, TFN § 75, 2020-09-22, Delårsrapport 2, 2020 för teknik- och fritidsnämnden

Protokollsutdrag, BUN § 109 2020-09-29, Delårsrapport 2:2020 för barn- och utbildningsnämnden

Rapport, Delårsrapport 2:2020 för barn- och utbildningsnämnden, med redaktionell ändring, 2020-08-31

Protokoll, SKFAB 2020-09-29

Protokollsutdrag, MSN § 127, 2020-09-29, Delårsrapport 2020:2 för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Rapport, Delårsrapport 2:2020 för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, 2020- 09-18

Rapport, Delår 2 2020 Verksamhetsrapport SN, 2020-09-18

Protokollsutdrag, SN § 110 2020-09-29, Delår 2 2020 Verksamhetsrapport Socialnämnden, 2020-09-29

Protokollsutdrag, RF § 111/20, Sörmlandstaxan prisjustering 2021, 2020-09-15 Beslutet skickas till

-

Leif Lindström (S) Ordförande

Comfact Signature Referensnummer: 957864

(2)

Signatursida

Detta dokument har elektroniskt undertecknats av följande undertecknare:

Namn LEIF LINDSTRÖM

Datum & Tid 2020-10-14 17:59:37 +02:00 Identifikationstyp Svensk e-legitimation

Identifikations-id _08ecad2626e9a1236dade4756930117855

Signatursida 1 av 1 Validera dokumentet | Användarvillkor

Comfact Signature Referensnummer: 957864

Certifierad av Comfact Signature Accepterad av alla undertecknare 2020-10-14 17:59:46 +02:00 Ref: 957864

www.comfact.se

(3)

PROTOKOLLSUTDRAG

Teknik- och fritidsnämnden Sammanträdesdatum

2020-09-22 1/2

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

TFN § 75 Dnr TFN/2020:242-042

Delårsrapport 2, 2020 för Teknik- och fritidsnämnden

Beslut

Teknik- och fritidsnämnden beslutar att

1. godkänna delårsrapport 2, 2020 för teknik- och fritidsnämnden.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det bara finns ett förslag och att detta blir Teknik- och fritidsnämndens beslut.

Rapportering av delårsrapport 2, 2020 för Teknik- och fritidsnämnden sker enligt fastställd tidplan och anvisningar. Uppföljningen omfattar januari-augusti år 2020.

Måluppföljning

Teknik- och fritidsnämnden har totalt åtta nämndmål som bidrar till kommunfullmäktiges mål år 2020.

Under perspektivet Invånare finns två mål som båda bedöms blir helt uppfyllda vid årets slut. Ledningsgruppen gör bedömning utifrån allt som nämndens verksamheter har genomfört under året och det som kommer att göras under resterande delen av året. Verksamheterna har lyckats att ställt om och hittat alternativa metoder för att tillhandahålla god service, ökad trygghet och tillgänglighet, möjlighet till dialog med mera.

Under perspektivet Samhälle finns fyra mål. Ett av dessa bedöms bli helt uppfyllda vid årets slut och ledningsgruppens bedömning bygger på att de aktiviteter som nämndens verksamheter har planerat för året kommer att kunna genomföras samt att effekterna av aktiviteterna bidrar till målens uppfyllnad. De övriga tre bedöms bli delvis uppfyllda och det beror på att alla planerade åtgärder inte kommer att kunna genomföras under.

Under perspektivet Medarbetare finns ett mål och det bedöms bli delvis uppfyllt vid årets slut. Bedömningen bygger på att alla planerade aktiviteter inte kommer att genomföras.

Under perspektivet Ekonomi har nämnden ett mål som bedöms bli helt uppfyllt vid årets slut. Bedömningen bygger på dels det fina resultatet och prognos som nämnden och verksamheterna har samt dels för det fina arbete som alla chefer och medarbetare utfört under året.

Driftredovisningen omfattar ett ekonomiskt utfall för januari till augusti per

(4)

Teknik- och fritidsnämnden Sammanträdesdatum

2020-09-22 2/2

verksamhetsområde. Teknik- och fritidsnämnden redovisar per den sista augusti en positiv avvikelse med 6,7 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett överskott på 1,1 miljoner kronor. Det prognostiserade överskottet beror främst på att

utredningen av Stallarholmens vägförening inte har behövts utnyttjas fullt ut, ökade intäkter från gäst och småbåtshamn, mindre kostnader för leasing och reparationer för fordon samt minskade livsmedelskostnader under våren för måltidsservice.

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppfyllelse av mål (policy, plan, riktlinjer m.m.)

Rapporten innehåller en beskrivning av uppföljning av nämndens mål i

verksamhetsplan. Målen är kopplade till Kommunfullmäktiges mål i flerårsplan 2020-2022 samt andra policy, planer, strategier.

Uppföljning

Uppföljning sker inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen.

Beslutsunderlag

Delårsrapport 2, 2020 för Teknik- och fritidsnämnden, 2020-09-18.

Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen Kommunrevisionen

(5)

Barn- och utbildningsnämnden 2020-09-29

1/2

BUN § 109 Dnr BUN/2020:3-042

Delårsrapport 2:2020 för barn- och utbildningsnämnden

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. godkänna delårsrapport 2:2020 för barn- och utbildningsnämnden.

Yrkande

Wailith Edstein (S) yrkar på återremiss.

Beslutsgång

Ordförande frågar om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och finner att ärendet ska avgöras idag.

Ordföranden finner då att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir nämndens beslut.

I delårsrapport 2 beskrivs aktiviteter relaterade till målen och en prognos görs för måluppfyllelse för helåret. Barn- och utbildningsnämnden gör en

helhetsbedömning av respektive mål utifrån tre olika typer av indikatorer: data, enkäter och självskattning. Kvalitetsuppföljning av läroplansuppdragen sker kontinuerligt och systematiskt under året, och ligger till grund för bedömningen av måluppfyllelse i delårsrapporten.

De flesta målen har på ett eller annat sätt påverkats av coronautbrottet. Barn- och utbildningsnämndens mål om att alla verksamheter uppvisar ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet bedöms bli delvis uppfyllt. Likaså målet om att alla

verksamheter tillhandahåller trygga och säkra lärmiljöer. Målet om att fler aktörer bidrar till social hållbarhet för barn och elever bedöms bli helt uppfyllt.

Exempel på att fler aktörer bidrar är samarbetet Bildningsakademi Strängnäs mellan alla skolhuvudmän och samarbetet mellan skola, socialtjänst och kultur.

Målet att alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö bedöms vara delvis uppfyllt. Med undantag av mars och april, när alla med milda

förkylningssymptom stannade hemma, har sjukfrånvaron sjunkit under året.

Målet att barn- och utbildningsnämnden har en resursfördelning som

kompenserar för barns och elevers olika förutsättningar och behov bedöms vara delvis uppfyllt.

Barn- och utbildningsnämnden har för 2020 tilldelats en ekonomisk ram på

(6)

Barn- och utbildningsnämnden 2020-09-29

2/2

932,5 miljoner kronor. En demografisk volymjustering har skett i augusti, vilken ökade budgetramen med 20 miljoner kronor. Den ekonomiska uppföljningen för perioden januari-augusti visar ett överskott på 17,8 miljoner kronor. Det

prognosticerade helårsresultatet är ett överskott på 6,1 miljoner.

Barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget 2020 uppgår till 12,5 miljoner kronor varav 0,5 miljoner kronor är överförda från 2019. Perioden januari-augusti visar ett utfall på 4,7 miljoner kronor. Helårsprognosen är att 11,2 miljoner kronor av budgeten för året kommer att användas.

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Barnchecklista

Beslutet har indirekt påverkan på barn och unga utifrån barn- och

utbildningsnämndens mål och de förväntningar nämnden uttrycker gentemot verksamheterna. Barn- och utbildningsnämndens mål utgår från skollagens krav på huvudmannen och bidrar till att garantera god kvalitet i barns och elevers utbildning. På så sätt har barns och ungas bästa satts i främsta rummet.

Uppföljning

Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen.

Beslutsunderlag

Delårsrapport 2:2020 för barn- och utbildningsnämnden Beslutet skickas till

Ekonomiavdelningen Kommunrevisionen

______________________

(7)

Delår 2 2020

Verksamhetsrapport

Rapportperiod: 2020-08-31 Organisation: Barn- och utbildningsnämnden

BUN/2020:3-042, 2020-09-29, reviderad 2020-10-01

(8)

2

Inledning

Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet. Nämndens verksamhetsplan fokuserar därför på de nationella förväntningarna på styrning och uppföljning. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Utbildningens syfte fastställs i skollagen och anger att barns och elevers utveckling och lärande samt livslånga lust att lära ska främjas. Utbildningen ska förmedla och

förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna i samhället samt bidra till en allsidig personlig utveckling som individ och medborgare. Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin

kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet men även främja den personliga utvecklingen.

För att ge verksamheterna inom nämndens ansvarsområde förutsättningar att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål har barn- och utbildningsnämnden fattat beslut om Skolutvecklingsprogram 2023. Insatser genomförs inom områdena Kunskaper och lärande, Trygghet och stöd, Attraktiv arbetsgivare samt Förutsättningar.

Nämndens delårsrapport omfattar en redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till augusti.

Uppföljning och analys

Invånare

Mål Bedömning

Alla verksamheter uppvisar ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

Arbetet med att genomföra Skolutvecklingsprogram 2023 fortsätter. Följande insatser pågår:

 Ett arbete för att utveckla analysförmågan. Syftet är att skapa ett gemensamt och självklart angreppssätt i analysarbetet som i slutänden ska leda till en väl fungerande undervisning som är anpassad till målgruppen.

 Att skapa förutsättningar för rektor att utöva sitt pedagogiska ledarskap. Insatsen ska leda till ett effektfullt, synligt och tydligt pedagogiskt ledarskap, bättre balans mellan arbets- och utvecklingsorganisationen och till minskning av de administrativa aktiviteterna för rektor.

 En gemensam plan för arbetet med läsförståelse 1-19 tas fram. Insatsen ska leda till att alla arbetar systematiskt och i gemensam riktning med ökad läsförståelse, att kunskapen om betydelsen av en god läsförståelse ökar, samt till länkning mellan undervisning och elevhälsa.

 En gemensam plan för arbetet med digitalisering 1-19 och vuxenutbildning tas fram.

Planen ska bland annat styra utbildningskontorets arbete med digitalisering och koppla förutsättningar till behov, öka kunskapen om digitaliseringens möjligheter hos chefer och medarbetare, ge förmåga att nytta artificiell intelligens och

(9)

3

robotisering i processer, samt stå för ett gemensamt angreppssätt till att introducera och nyttja digitalisering i olika processer.

 Förstudie nytt bildningscentrum inklusive anpassat arbetssätt. Förstudien ska resultera i ett beslutsunderlag till barn- och utbildningsnämnden, med flera alternativ.

Resultat

I förskolan har kvalitetsuppföljningarna blivit mer systematiska under året, uppföljningarna har i större omfattning utgått från synliga resultat i barngrupperna, och målformuleringarna har tydliggjorts.

Rektorerna i grundskolan har genomfört en gemensam resultatanalys för att öka

kompetensen om uppföljning. Lärplattformen har anpassats för att bättre stödja löpande uppföljning och har gett rektorerna bättre förutsättningar att göra resultatuppföljningar.

På gymnasiet har kontinuerliga mentorsuppföljningar för varje elev genomförts. Gemensam resultatuppföljning har därefter genomförts i utvecklingsgruppen som en del i

erfarenhetsspridning och för att öka likvärdigheten. Utifrån analyserna har ämnesgrupperna arbetat med att ta fram gemensamma undervisningsmetoder som är anpassade för den elevgrupp som finns på skolan.

Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå har förbättrats genom ett

förtydligande av modellen för dialog mellan de olika nivåerna i styrkedjan och ett ökat fokus på gemensamma uppföljningsområden i de olika läroplansuppföljningarna.

Ledarskapet i förskolan har stärkts och de olika rollerna har blivit tydligare genom

programmet Undervisning i förskolan. Förskollärarna tar i stor utsträckning ett mycket större ansvar än tidigare för undervisning och måluppfyllelse. Fler förskollärare är i uppdrag nu jämfört med tidigare, vilket syns tydligt i dokumentation och uppföljningar.

Det pedagogiska ledarskapet i grundskolan har tydliggjorts genom att ansvarsfördelning och innehåll i arbets- respektive utvecklingsorganisationen har klargjorts, men också genom att i större omfattning involvera medarbetarna i gemensam planering och uppföljning.

En handlingsplan för ökad läsförståelse i förskola och grundskola har tagits fram, och ett digitalt verktyg för kartläggning av elevers läsförståelse har upphandlats. Utbildning av den personal som ska genomföra kartläggningarna påbörjades under vårterminen. Inom gymnasiets yrkesprogram har det systematiska kvalitetsarbetet lett till ett ökat fokus på läs- och begreppsförståelse.

Förmågan att använda de digitala verktyg som finns har ökat under våren på ett markant sätt i alla verksamheter. I förskolan finns det gott om utrustning och den digitala kunskapsnivån är betydligt högre än för bara några år sedan. Grundskolans och gymnasieskolans

lärplattform har tillsammans med andra webbverktyg nyttjats flitigt för att genomföra distansundervisning. Den uppkomna situationen har gett både elever och personal värdefulla erfarenheter inför den framtida utvecklingen.

All vuxenutbildning fick ställas om med kort varsel och snabbt genomförande och har bedrivits digitalt på distans sedan mitten av mars. Fler sätt att stötta eleverna, både akademiskt och motivationsmässigt, har utvecklats med stöd av förstelärare. Lärarna har blivit bättre på att bedöma när distansstudier är den bästa formen för undervisning för den enskilda eleven.

Förstudie Bildningscentrum redovisades för barn- och utbildningsnämnden i augusti tillsammans med en ny offert från hyresvärden på Campus. Barn- och utbildningsnämnden beslutade att föreslå för kommunfullmäktige att förlänga avtalet på Campus enligt den nya offerten. Beslut tas i kommunfullmäktige i september.

Barn- och utbildningsnämndens mål om ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet bedöms vara delvis uppfyllt då resultaten varierar mellan nämndens olika verksamheter. Förskolan beskriver en ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet. I grundskolan varierar

kunskapsresultaten mellan olika årskurser och skolor, men sammantaget har andelen elever i

(10)

4

årskurs 9 som har godkänt i alla ämnen samt gymnasiebehörighet ökat. Meritvärdet i årskurs 9 har däremot sjunkit något.

På gymnasiet har avgångsklasserna över lag något lägre resultat jämfört med föregående år, även om andelen elever med examen och genomsnittligt betygspoäng höjdes på ett par program. I vuxenutbildningen har andelen underkända betyg inte ökat nämnvärt. Däremot har avbrottsfrekvensen ökat något liksom antalet elever med förlängd studietid.

Analys

Vårens coronaepidemi har påverkat förutsättningarna för undervisning och lärande för samtliga verksamheter inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Trots de förändrade förutsättningarna, med högre frånvaro i förskolan och grundskolan och med snabb omställning till distansundervisning i gymnasiet och kommunala vuxenutbildningen, har kvalitén i stora delar kunnat bibehållas.

Förskolans analys visar att förståelsen för uppdraget och vad läroplansuppdraget innebär för förskolans olika roller har ökat. Det uttrycks som att fler är i uppdraget. Ett synligt tecken på det är att lärmiljöerna har utvecklats och att fler uttrycker en stolthet över att arbeta i förskolan. Detta bidrar till en ökad måluppfyllelse och likvärdighet i förskolan.

Likvärdighet innebär dock inte att alla gör lika. Olika förskolor har olika fokus för sitt utvecklingsarbete, exempelvis språkutveckling eller normkritiskt arbetssätt. Att fokusera på något gemensamt ger riktning i utvecklingsarbetet och har positiv betydelse för resultatet;

barns utveckling och lärande.

Farhågorna som fanns under våren om generellt sänkta betygsresultat blev inte verklighet.

Det kanske mest avgörande resultatet, gymnasiebehörigheten, ökade i stället något i

jämförelse med föregående år, trots en ökad frånvaro av både elever och lärare under delar av vårterminen. Ett ökat fokus på resultatuppföljning kan vara en bidragande orsak till detta.

På gymnasiet ökade deltagandet i undervisningen i samband med distansundervisningen.

Många elever klarade distansundervisningen bra och kom mer till sin rätt än i klassrummet.

För andra elever var det svårt att själv ta mer ansvar för sin skolgång. Det blev en utmaning för personalen att stötta de elever som behöver den vardagliga strukturen i skolan och läraren fysiskt närvarande som förutsättning för sitt lärande. På ett av de program där examengraden ökade är den troliga förklaringen att distansundervisningen gav möjlighet att fokusera på karaktärsämnen under längre pass, men också att det delar av tiden fanns möjlighet för två lärare att arbetade parallellt.

Det som lyfts fram som försvårande är större grupper med mer varierade och mer omfattande individualiseringsbehov än tidigare läsår. Elever som tidigt i utbildningen inte nått godkänt i grundläggande kurser har fått svårigheter i fördjupningskurserna, vilket lett till

uppgivenhetskänsla och bristande ork att kämpa mot målet, en gymnasieexamen. Gymnasiets analys visar också att alla elever inte tar emot det stöd som de erbjuds.

Analyserna från vuxenutbildningen är liknande gymnasiets. Framför allt är det elever med liten eller ingen erfarenhet av utbildning som haft svårare att tillgodogöra sig undervisningen när den skett på distans. De försämrade möjligheterna att genomföra arbetsplatsförlagt lärande har också medfört att en del elever fått fördröjd examen.

Barn- och utbildningsnämndens förväntan om en utvecklad undervisning har delvis infriats.

Pandemin gjorde att vissa planerade insatser fick stå tillbaka, men tvingade fram andra förändringar. För lärarna innebar den snabba omställningen att de skulle undervisa och utveckla sin digitala kompetens samtidigt som de skulle etablera nya metoder för undervisning, stödinsatser och bedömning. Rektorerna hade i vissa fall att hantera hög frånvaro bland både elever och medarbetare, och oro från elever, medarbetare och

vårdnadshavare, och ändå tillhandahålla en god lär- och arbetsmiljömiljö. Detta visar att det i organisationen finns både kompetens, handlingsberedskap och en vilja att skapa de allra bästa förutsättningarna för ökad måluppfyllelse.

Trots att verksamheterna haft förmåga till snabb omställning har vårens påtvingade digitalisering också tydliggjort brister i grundläggande datakunskaper hos både elever och

(11)

5

personal. Förskolan har konstaterat att personalens kompetens att använda digitala verktyg och andra metoder sida vid sida behöver öka, och i grundskolan finns ett behov av öka kompetensen att använda lärplattformen som ett pedagogiskt verktyg.

Digitaliseringen av barn- och utbildningsnämndens verksamheter är beroende av

kommunens övergripande digitaliseringsarbete. Andra och större IT-projekt har prioriterats vilket gjort att utvecklingen av nämndens digitaliseringsarbete fått stå tillbaka. De

erfarenheter som gjorts under våren kommer att tas omhand och användas i den fortsatta digitaliseringsutvecklingen.

Ytterligare en av de saker som fått stå tillbaka något under våren är en fortsatt utveckling av den förebyggande och främjande barn- och elevhälsan och fortsatt förbättring av den pedagogiska kontinuiteten, vilket barn- och utbildningsnämnden förväntar sig av verksamheten.

Grundskolornas elevhälsa har generellt inriktats på stödinsatser i det vardagliga arbetet.

Förskolornas uppföljning visar att det nära samarbetet mellan specialpedagogerna och utvecklingsledare specialpedagogik även sker i det aktiva arbetet med lärarna. Ett välfungerande samarbete mellan olika professioner beskrivs som en framgångsfaktor.

Gymnasiet genomförde en förändrad struktur för elevhälsoarbetet inför läsåret 2019/20 och konstaterar i sin uppföljning att elevhälsans förbättrade förebyggande och främjande arbete, med generella och individuella stödinsatser, har fått direkt effekt för eleverna. Elevhälsans systematiska kvalitetsarbete har lett till att antalet elever som erbjudits stöd i olika former har ökat. Uppföljningen visar att det ibland är svårt att få eleverna att nyttja det stöd som erbjuds men också att stödinsatser hjälper elever att klara grundläggande kurser, även om fullständig examen inte nås.

Analysen från gymnasiet är ett exempel på hur det systematiska kvalitetsarbetet är ett reellt stöd i förbättringsarbetet och är ett tecken på att enheter med ett mer utvecklat systematiskt kvalitetsarbete har en högre förmåga att hålla i insatser när något oplanerat, som

coronaepidemin, inträffar.

I grundskolan fungerar det systematiska kvalitetsarbetet olika bra på olika skolor, men ett arbete pågår för att öka förmågan till systematik och uppföljning. Den påbörjade insatsen med tätare resultatuppföljning har dock fått anstå på grund av coronaepidemin då rektorerna till en början fick ägna mycket tid åt organisering och stöd på skolorna.

Läroplansuppföljningen Kunskaper, utveckling och lärande som nyligen genomförts visar att grundskolan trots detta tagit steg framåt i det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet.

Förskolan har ett etablerat systematiskt kvalitetsarbete men beskriver också i sin uppföljning hur kvalitetsarbetet ständigt kan förbättras. Att skapa förståelse för kvalitetsarbetets

betydelse för måluppfyllelse, exempelvis genom förbättrad länkning mellan olika nivåer i styrkedjan, har visat sig vara framgångsrikt. Uppföljningen visar även att en gemensam riktning och rektorernas kollegiala uppföljning i samband med läroplansuppföljningarna har ökat likvärdighet och samsyn mellan förskolorna.

Beslutet gällande Bildningscentrum innebär en hyressänkning för barn- och utbildningsnämnden verksamheter på Campus.

Slutsatser

Arbetet med Skolutvecklingsprogram 2023 behöver fortsätta utifrån syftet att skapa långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål.

Prioriterade insatser är:

1. Läsförståelse, där ett nyanskaffat digitalt verktyg kommer bistå lärare med att identifiera varje elevs nuläge och utvecklingsbehov.

2. Digitalisering, där lärplattform och andra tjänster kommer medge ökade möjligheter att möta barn och elever i deras lärande, samt medarbetares möjligheter i undervisning och bedömning.

(12)

6

3. Systematiskt kvalitetsarbete, där resultaten på varje nivå är utgångspunkt för insatser på den nivån. Gäller hela vägen från klassrum och avdelning till huvudmannanivån.

Internkontrollpunkter

1. Uppföljning av undervisningen

Kontrollmoment: Obligatoriska och överenskomna kartläggningar, bedömningar och nationella prov

Resultat – iakttagelser

Uppföljningen visar att överenskomna och obligatoriska kartläggningar och bedömningar till största delen genomförts enligt plan och riktlinjer men att Covid-19 pandemin under

vårterminen -20 har påverkat elevnärvaron negativt, vilket i sin tur lett till att inte alla elever har genomgått dessa kartläggningar eller bedömningsstöd. Nationella prov har inte kunnat genomföras på grund av pandemin, proven har ställts in av Skolverket (VT -20 och det gäller alla skolformer).

Det har under läsåret saknats ersättare för ämnesutvecklarna som tidigare var den sammanhållande resursen med en övergripande roll i att stötta skolorna. Varje skola och rektor har haft ansvaret för kartläggning och bedömningsstöd. Till kommande läsår 20/21 har en förstelärare rekryterats i svenska men det saknas motsvarande förstelärare för matematik och engelska.

Tidigare beslut om att använda bedömningsstöden i engelska åk 2 och 3 har nu genomförts.

Kartläggning av nyanländas kunskaper steg 1 och 2 genomförs av språkcentrum inför skolplacering. Kartläggning enligt steg 3 genomförs sällan.

Avvikelser mot beskrivning av process/rutin/riktlinje har konstaterats

Ersättare för ämnesutvecklarna har saknats under läsåret. En skola har haft tekniska problem med att logga in på Skolverkets bedömningsportal vilket ledde till att två klasser i åk. 2 inte hade bedömningsstöd i engelska. En skola rapporterar att man har svårt att planera in tid för bedömningsstöden. Obligatorisk kartläggning enligt steg 3 är otydligt beskrivet och dåligt förankrat i organisationen.

Åtgärder

Avvikelserna är överlämnade till verksamhetschef för grundskola för åtgärd. Uppföljning av åtgärderna kommer att genomföras under hösten 2020 och rapporteras i årsrapporten.

2. Undervisning av nyanlända elever

Kontrollmoment 1: Riktlinje för mottagande av och undervisning för nyanländ elev i Strängnäs kommuns utbildningsväsende

Kontrollmoment 2: Riktlinjer för studiehandledning på modersmålet i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning

(13)

7

Att båda riktlinjerna finns är känt av alla skolor som tillfrågats i uppföljningen. Språkcentrum jobbar aktivt med riktlinjerna. En revidering av riktlinjerna har påbörjats under VT -20.

Rutiner för överlämning till mottagande skola är utformade och följs av språkcentrum. Besök bokas, eleven erbjuds att tillsammans med målsman guidas runt i skolan, träffa personal och bestämma datum för skolstart. Ordinarie klass får förhandsinformation om att nyanländ elev kommer anslutas till klassen oavsett om eleven också ska gå i förberedelseklass (endast två skolor har förberedelseklasser). Språkcentrum informerar också skolan om elevens

förutsättningar.

Individuell studieplan upprättas inte av alla grundskolor. Studiehandledning på modersmålet sker främst i de större språken där det är lättare att hitta rätt tolk och rätt kompetenser. När det gäller nyanlända vuxna så sker mottagandet normalt genom kontakt med studie- och yrkesvägledaren.

Avvikelser mot beskrivning av process/rutin/riktlinje har konstaterats Alla skolor har inte eller har inte haft så många nyanlända elever vilket leder till att man kanske inte är så van och uppdaterad på vilka riktlinjer och konkreta uppgifter som behöver följas och genomföras.

Ibland kan det vara svårt att genomföra kartläggning och placering av nyanländ inom kravet på två månader. Svårigheten kring detta kan bero på att tiden börjar räknas redan från den första kontakten med språkcentrum, andra skäl kan vara att skolor är fulla eller att det inte går att få fram specialkompetenser.

Alla elever har inte någon individuell studieplan.

Åtgärder

Avvikelserna är överlämnade till rektor för kommunala vuxenutbildningen för åtgärd.

Uppföljning av åtgärderna kommer att genomföras under hösten 2020 och rapporteras i årsrapporten.

(14)

8

Alla verksamheter uppvisar ökad delaktighet och trygga lärmiljöer Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

 Implementering av Barn- och ungdomsstrategin. Syftet med insatsen är att alla barn, elever och vårdnadshavare ska mötas av samordnade insatser. Det innebär att förhållningssätt, processer och rutiner inom förvaltningen ska hänga ihop runt exempelvis barns hälsa och självkänsla, minskat antal kränkningar samt hög frånvaro och hemmasittare.

Resultat

Barn- och ungdomsstrategin utgör ett styrande dokument för det praktiska samarbetet inom förvaltningen. Implementeringen innebär inte i första hand enstaka utbildningstillfällen, utan handlar mer om att alla berörda bidrar till kunskap om och förståelse för dess innehåll. Hur strategin ska tolkas är ett ständigt pågående arbete.

Socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens samverkan kring det skolsociala stödteamet, bestående av tre socialpedagoger, har utvecklats och omfattar nu fler skolor.

Skolteamet arbetar, på uppdrag av rektor, med förebyggande insatser kring elevens skolsociala situation. Arbetet sker i samarbete med skolans elevhälsoteam och elevens vårdnadshavare. Teamet är ett exempel på hur Skolutvecklingsprogram 2023 konkretiserats i praktiskt arbete.

I förskolan har arbetet med att utveckla tydliga lärmiljöer lett till ökad delaktighet i lärandet.

Barnen är delaktiga i planeringen av sin vecka och i den dagliga verksamheten, och har blivit mer självständiga i sina val av aktiviteter när lärmiljöerna har förtydligats. Förskolorna upplever också ett minskat stödbehov då förtydligandet av lärmiljöerna genom exempelvis bildstöd ger likvärdiga förutsättningar, vilket är bra för alla barn.

Metoden för lågaffektivt bemötande en pågående specialpedagogisk satsning i förskolan.

Arbetet har haft god effekt på alla enheter genom att personalens förhållningssätt har utvecklats och gett dem andra metoder för konflikthantering. Det har även påverkat barns beteende och hjälpt dem hitta strategier för att klara av olika situationer.

För att ytterligare öka delaktigheten och hitta risker i barnens miljöer sker det kontinuerliga trygghetsvandringar med barnen. I årets enkät uppger 98 procent av vårdnadshavarna att deras barn trivs i förskolan. Uppföljning av anmälningar av diskriminering och kränkande behandling samt olycksfall visar inga avvikelser. Den sammanfattande bilden är därför att förskolan tillhandahåller trygga lärmiljöer.

Grundskolans arbete med trygghetsteam, trygghetsvandringar och rastvärdar fortsätter. En tydlig lektionsstruktur har lett till bättre koppling till läroplanen och mer fokus på

kunskapsinnehållet, men också till ökad tydlighet och studiero för eleverna. Styrda

rastverksamheter bidrar till att färre konflikter uppstår på rasterna vilket i sin tur medför att undervisningen kan starta direkt efter rasten i stället för att lektionen inleds med att reda ut det som hänt.

En av insatserna inom ramen för Samverkan för bästa skola handlar om det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet. Utbildning och handledning av elevhälsopersonal har

genomförts, men också gemensamma insatser för skolledningen och elevhälsans. Insatsen har bidragit till ett förtydligande av elevhälsans olika kompetenser och uppdrag. Flera skolor har som ett resultat av detta börjat med s.k. öppna elevhälsoteam, där lärare och mentorer kan få coachning och stöd i hur de kan hantera olika situationer som uppstår. Projektet är inne i avslutningsfasen, men en skola har blivit beviljad fortsättning.

(15)

9

Vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn fick flera grundskolor föreläggande gällande det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet. Föreläggandena handlade om att samtliga professioner inom elevhälsan inte fanns representerade i arbetet. Ytterligare en skolpsykolog har anställt vilket kommer att öka skolornas möjlighet att arbeta främjande och

förebyggande.

Inför läsåret 2019/20 inledde gymnasiet ett förebyggande arbete med normer och värden, under ledning av elevhälsan. Det har genomförts flera aktiviteter under året, exempelvis föreläsningar om hälsa i samarbete med ungdomsmottagningen. För att öka tryggheten och känslan av gemenskap och sammanhållning på skolan fick de olika arbetslagen i uppgift att anordna var sin aktivitetsdag. Det resulterade bland annat i en Nobeldag och en mycket uppskattad Alla hjärtans dag.

Frågorna om trygghet i årets elevenkät på gymnasiet visar dock ett något lägre resultat än föregående år. En lägre andel flickor är rädda för andra elever, medan fler pojkar är rädda för någon elev på skolan. Även enkätresultat gällande den upplevda delaktigheten hos

gymnasieeleverna har sjunkit något sedan föregående läsår, trots att ett konkret arbete med att etablera ett elevsamverkansråd inletts.

Elevernas delaktighet på kommunala vuxenutbildningen yttrar sig främst i utformningen av den individuella studieplanen. I studiesamtalen och vid varje kursstart är studie- och yrkesvägledarna och lärarna tydliga med vilka förväntningar som finns på eleverna, vilket bidrar till att skapa trygghet. Eleverna uppger i kursutvärderingarna att de i hög grad är trygga på skolan.

Barn- och utbildningsnämndens mål om ökad delaktighet och trygga lärmiljöer bedöms vara delvis uppfyllt. Förskolan och vuxenutbildningen beskriver en ökad delaktighet och trygga lärmiljöer medan enkätresultaten i gymnasiet har sjunkit något inom dessa områden.

Måluppfyllelsen för grundskolans verksamhetsområde är mer svårbedömt. Den enkät som under våren genomfördes för årskurs 3, 6 och 9 som en del av Bildningsakademi Strängnäs har ännu bara analyserats på skolnivå. Verksamheten beskriver en utveckling av processer men då en övergripande analys av elevenkätresultat ännu inte är genomförd är det svårt att veta om utvecklingen fått effekt på elevernas upplevelse av delaktighet och trygghet.

Analys

Utveckling av den förebyggande och främjande barn- och elevhälsan har, som tidigare beskrivits, fått stå tillbaka under våren då fokus har varit att skapa trygga lärmiljöer under förändrade och delvis nya förutsättningar i förskola och skola.

Vårens läroplansuppföljning av området Normer, värden och inflytande visade ändå att det har skett en förskjutning från ett mestadels åtgärdande mot ett mer förebyggande och främjande elevhälsoarbete. Både förskolan och gymnasiet beskriver i sin analys att ett nära samarbete mellan elevhälsans kompetenser och verksamheternas övriga personal är en framgångsfaktor i det arbetet. Grundskolan har konstaterat att kompetensutvecklingen i Samverkan för bästa skola bidragit till ett utvecklat elevhälsoarbete, men skolornas analyser visar också att det arbetet behöver hållas i och fortsätta på samtliga skolor.

Läroplansuppföljningen visar vidare att personalens förhållningssätt är avgörande för att värdegrundsarbetet ska fungera väl. Det räcker inte med att ta fram regler och planer, utan först när barn, elever och personal gemensamt arbetar för att få en gemensam förståelse för begreppens innebörd kan dokument bli ett stöd för ökad delaktighet och reellt inflytande. Det handlar också om att förstå sitt läroplansuppdrag och sin del i helheten som grund för ett medvetet och fokuserat arbete.

Att arbeta med personalens förhållningssätt utifrån läroplansuppdraget och för en kultur där alla följer det överenskomna är en del av det pedagogiska ledarskapet. Vuxenutbildningens analys visar att ett gemensamt förhållningssätt med tydliga förväntningar på varandra och på eleverna har betydelse för en trygg lärmiljö. Fortsatta insatser för att skapa förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap, men också för att stärka förmågan hos rektor att utöva detsamma, i samtliga verksamheter är därför angelägna.

(16)

10

Eftersom enkäter inte genomförts i samtliga verksamheter under läsåret är det svårt att avgöra om barn- och utbildningsnämnden mål om trygga lärmiljöer är uppfyllt. Utifrån förskolans vårdnadshavarenkät kan konstateras att den upplevda tryggheten är mycket hög.

Resultatet förklaras med att specialpedagogerna driver arbetet med lågaffektivt bemötande på enheterna på hösten, i samband med att rutiner sätts och barngrupper arbetas ihop genom arbete med grundverksamheten. Förskolans analys visar att de olika professionernas arbete gemensamt och tillsammans med barnen runt lärmiljöerna ger både möjlighet till delaktighet och lägger grunden för en trygg miljö.

Elevenkäten på gymnasiet visar att de insatser som påbörjats gällande trygghetsarbetet ännu inte gett förväntat genomslag i elevenkäten. Det är dock svårt att dra tydliga slutsatser på enbart två års enkätresultat och dessutom ett litet antal elever. Årets något försämrade resultat förklaras med ett mer fokuserat arbete mot mobbning, kriminalitet och droger. Ökad kunskap om det oönskade, som kriminalitet, kan leda till ökad oro som, om den inte tas omhand på ett bra sätt, kan öka otryggheten. Att otryggheten ökat bland pojkar kan också bero på att det under året varit ett par polisanmälda incidenter där pojkar varit inblandade.

Läroplansuppföljningen visar också att antalet anmälningar till Skolinspektionen i grundskolan inte sjunker, trots ett utvecklat likabehandlingsarbete. I uppföljningen konstateras att anmälningarna oftast handlar om att vårdnadshavare inte är nöjda med de insatser som skolan gör, och behöver i sig alltså inte vara ett tecken på allmän otrygghet på skolan. Analysen visar däremot att informationen och kommunikationen om

likabehandlings- och värdegrundsarbetet behöver förbättras som en del i trygghetsarbetet.

Frågan om eleverna upplever en ökad delaktighet i sitt lärande kan heller inte entydigt besvaras. I läroplansuppföljningens analys förklaras de något lägre enkätresultaten på gymnasiet med att det har varit svårt att få till ett stort engagemang från eleverna i det formella arbetet med delaktighet. En förklaring kan vara att eleverna har ett behov av snabb återkoppling och konkreta resultat. Ytterligare en analys är att skolan har arbetat med att styra undervisningen tydligare mot kursernas centrala innehåll, vilket kan uppfattas av eleverna som att de får minskat inflytande och påverkan på undervisningen.

Slutsatser

Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsätta samarbetet med övriga nämnder i arbetet med barn och unga. Samverkan mellan ordföranden för de olika nämnderna behöver fortsätta för att skapa förutsättningar för horisontella insatser i förvaltningen.

1. Studiero, att skapa tydlighet och förväntan på förutsättningar för lektionens genomförande.

2. Värdegrund, att skapa gemensam förståelse för och förhållningssätt runt ett förebyggande kränkningsarbete.

Internkontrollpunkter 3. Studiero

Kontrollmoment: Ordningsregler

Alla skolor har egna ordningsregler. Skolorna är medvetna om att det finns en skyldighet att följa den riktlinje som stödjer sig på skollagens 5 kap. 3 och 5:e §§.

Det finns både skrivna och oskrivna regler. En skola har tagit fram några regler som är obligatoriska och det handlar då främst om säkerhetsaspekter.

(17)

11

Det framkommer i samtal med rektor att eleverna får vara delaktiga i att ta fram

ordningsregler och detta görs bl. a i klassrummet, via dialog, diskussioner, genom mentorer och värdegrundsveckan. Ordningsregler uppdateras normalt i början på varje nytt läsår.

Uppföljning av ordningsregler sker både i det dagliga arbetet, situationsanpassat, genom att vuxna är och ska vara förebilder för eleverna men också genom att föra

klassrumsdiskussioner.

Ingen elevenkät är genomförd för läsåret 19/20 i grundskolan vilket gör att uppföljningen inte kunnat genomföras helt enligt internkontrollplanen.

Åtgärder

Avvikelsen är överlämnad till verksamhetschef för grundskola för åtgärd. Uppföljning av åtgärderna kommer att genomföras under hösten 2020 och rapporteras i årsrapporten.

4. Trygghet

Kontrollmoment: Rutin för anmälan och utredning av kränkande behandling och diskriminering

Utbildningskontorets gemensamma riktlinje är känd av alla skolor i urvalet. Händelser registreras i DF respons. Systemet upplevs olika mellan skolorna, en skola tycker systemet känns klockrent, några upplever brister (se nedan).

Skolornas organisation kring hur registreringen sker varierar något. Exempelvis har en skola en person per arbetslag med avsatt tid i schemat som registrerar, i en annan skola är det lärarna som utför detta.

Alla skolor i urvalet registrerar inte ärenden skyndsamt, dels på grund av problem med inloggningen till DF Respons och dels på grund av att inte alla lärare har en egen behörighet och inloggning. Systemet upplevs av några skolor som administrativt tidskrävande - man vet inte hur mycket man ska skriva i anmälan, man känner oro för att formulera sig korrekt då anmälan läses av kollegor ”högre upp” i organisationen. En skola anger att det kan ta upp till en vecka innan registring görs i DF Respons.

Anmälningar sker inte alltid skyndsamt och en del utredningar följs inte upp och utreds inom skälig tid. Det finns ärenden som fortfararande ligger öppna sedan årsskiftet (aktivitet för åtgärd är redan igång).

Åtgärder

(18)

12

Samhälle

Fler aktörer bidrar till social hållbarhet för barn och elever Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

 Implementering av Barn- och ungdomsstrategin. Syftet med insatsen är att alla barn, elever och vårdnadshavare ska mötas av samordnade insatser. Det innebär att förhållningssätt, processer och rutiner inom förvaltningen ska hänga ihop runt exempelvis barns hälsa och självkänsla, minskat antal kränkningar samt hög frånvaro och hemmasittare.

 Avsiktsförklaring gällande Bildningsakademi Strängnäs. Insatsen syftar till att i samverkan med de fristående skolaktörerna skapa högre resultat och ökad likvärdighet för alla elever i Strängnäs kommun.

Resultat

Arbetet med att implementera Barn- och ungdomsstrategin beskrivs mer utförligt under barn- och utbildningsnämndens mål om ökad delaktighet och trygga lärmiljöer. Skola, socialtjänst och kulturen (SSK) samarbetar runt barn och unga i enlighet med

Skolutvecklingsprogram 2023 och utifrån inriktningen i barn- och ungdomsstrategin.

Samarbetet omfattar tidiga insatser, en utvecklad samarbetsform, och fokuserar på satsningar som når en bred målgrupp av unga. Insatser sker bland annat i form av Team ungdom och Skolsociala stödteamet.

Det förebyggande och främjande barn- och elevhälsoarbetet fortsätter att stärkas i samverkan med övriga kontor i förvaltningen. Förskolan fortsätter det nära samarbetet med

socialkontorets och regionens funktioner i syfte att erbjuda tidiga insatser för barn i behov av stöd. Familjecentralen och Öppna förskolan är resultat av denna samverkan. Öppna

förskolan samarbetar även med komvux svenska för invandrare (SFI). Samarbetet mellan Öppna förskolan och komvux har resulterat i att fler mammor deltar i svenskundervisning och att föräldralediga mammor håller sin svenska vid liv. Förskolan uppger att samverkan har förbättrats. Även gymnasiet upplever att samverkan med socialkontorets och regionens funktioner utvecklats i stödet kring eleverna.

Skolsociala stödteamet har breddat sitt uppdrag och arbetar nu på fler grundskolor i kommunen. Teamet arbetar på rektors uppdrag för att i ett tidigt skede ge elever stöd i den sociala utvecklingen.

Utbildnings- och socialkontoret ingår i samverkansstrukturen med regionen. I det arbetet har arbetsgruppen för närvårdsstruktur börjat hitta effektiva former och en permanent konsultationsgrupp för vardagsnära insatser i tidig samverkan (VITS) har inrättats.

Samverkan med de fristående huvudmännen har utvecklats. Tillsammans har de sju

skolhuvudmännen samlats under begreppet Bildningsakademi Strängnäs för att gemensamt verka för högre resultat och ökad likvärdighet för alla elever. Samarbetet syftar till att bryta skolsegregationen och stärka Strängnäs som bildningsstad. En avsiktsförklaring gällande fortsatt samverkan under läsåret 2020/21 är undertecknad av samtliga skolhuvudmän i Strängnäs kommun.

Flera förbättringsområden är identifierade och insatser har redan påbörjats. Ett exempel på det är pilotprojektet Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan (LÄS) som

genomförts i två läsår och som nu fortsätter i en tredje omgång. Samarbetet mellan

Strängnäs kommun, Europaskolans stiftelse och Uppsala universitet har även resulterat i ett beslut om att utveckla projektet genom att genomföra en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med spetsinriktning och en handledarutbildning i Strängnäs.

(19)

13

Gymnasiet har ett särskilt ansvar för att samverka med närsamhället. Detta sker främst i utvecklandet av yrkesutbildningarna. Inom Teknikcollege har nya företag anslutit sig och det finns ett bredare engagemang i samverkan. Samarbetet har förbättrats, vilket lett till fler studiebesök och föreläsningar samt fortbildning på företagen för gymnasieskolans personal.

Inom andra yrkesprogram har flera programrådsmöten genomförts. Programråden resulterar i att kursutbud i utbildningarna i utbildningarna anpassas efter branschernas skiftande och föränderliga behov. Ett nära samarbete och goda relationer till flera lokala branscher har bidragit till goda möjligheter för eleverna att genomföra APL

(Arbetsplatsförlagt lärande). På detta sätt är elever som lämnar Thomasgymnasiets yrkesprogram redo för arbetslivet.

Ett sätt att bidra till social hållbarhet för eleverna handlar om att stötta elever som av olika anledningar vill hoppa av gymnasiet. I syfte att motivera eleverna att slutföra studierna genomförs besök och föreläsningar från olika företag och branscher på gymnasiet.

Studiebesök genomförs även på folkhögskolor för elever som vill studera i andra former.

Möjligheten till individanpassade lösningar har också ökat, dels genom förbättrat samarbete mellan gymnasiet och kommunala vuxenutbildningen, dels genom att fler elever kombinerar sina studier med praktik. Detta har lett till att färre elever hoppar av från

introduktionsprogrammen.

Inom ramen för DUAN (Delegationen för unga och nyanlända till arbete) har

vuxenutbildningen samverkan med Jobbtorg, arbetsförmedlingen och privata aktörer lett till flera utbildningar med olika definierade målgrupper, exempelvis uppdragsutbildningar inom förskoleverksamheten, och till goda möjligheter till APL-platser för elever som läser vård- och omsorgsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet.

Kommunala vuxenutbildningen representerar förvaltningen i arbetsgruppen för

arbetsmarknads- och utbildningsfrågor inom 4M, där samtal förs kring gemensam validering och yrkeshögskoleutbildning (YH). Vidare deltar vuxenutbildningen i nätverket

Vuxenutbildning i samverkan tillsammans med övriga sörmlandskommuner. Samverkan med övriga sörmlandskommuner har lett till en gemensam portal för vuxenutbildning i Sörmland.

Barn- och utbildningsnämndens mål om att fler aktörer bidrar till social hållbarhet bedöms vara uppnått. Antalet aktörer har inte ökat markant, men kvalitén på samverkan har förbättrats. Fler aktörer bedöms därför bidra till social hållbarhet för barn och elever.

Analys

För barn- och utbildningsnämnden innebär social hållbarhet att verksamheterna ska ha god kvalitét på undervisning och lärande som grund för ett gott liv. Förskola och skola både ska och behöver samarbeta med andra för att uppnå detta. Inte minst behöver samverkan ske runt barn, elever och familjer som möter utmaningar i och utanför skolan så att lärande och mående påverkas.

Fler aktörer bidrar nu till att skapa hållbarhet, både för enskilda barn och elever men också genom att förbättra de långsiktiga förutsättningarna för lärande. Barn- och

utbildningsnämnden har genom Skolutvecklingsprogram 2023 angivit riktningen för detta arbete, vilket gett förvaltningen ett gemensamt uppdrag att arbeta utifrån. Den interna samverkan runt exempelvis tidiga insatser har på så sätt utvecklats.

En fungerande samverkan gör sig inte själv utan byggs upp genom att olika professioner både kan och vill samarbeta. Att skapa förutsättningar för att mötas, exempelvis genom

samverkansstrukturer, branschråd och nätverk, är en del i detta. Att skapa förståelse för vikten av samarbete och vad man tillsammans kan uppnå är en annan. Resultaten visar att det inte är antalet samarbetspartner som är avgörande. I stället är det förmåga till

långsiktighet och kvalitet på samarbetet som får effekt för den sociala hållbarheten.

(20)

14

Slutsatser

Arbetet med Skolutvecklingsprogram 2023 behöver fortsätta.

1. Tidiga insatser, där samarbetet mellan skola, socialtjänst och kulturen kommer att fördjupas ytterligare. Gemensamma förebyggande insatser där medarbetare från kontoren möts kommer bidra till att murar rivs.

2. Bildningsakademi Strängnäs, har under kort tid synliggjort behovet av att verka

tillsammans mellan alla skolhuvudmän för att nå högre resultat och ökad likvärdighet och därmed bryta skolsegregationen.

3. Vuxenutbildningen, som verktyg för kommunens kompetensförsörjare behöver fortsätta att utvecklas.

Internkontrollpunkter

5. Tillgång till studie- och yrkesvägledning

Kontrollmoment: Plan för studie- och yrkesvägledning

Alla skolor känner till och arbetar utifrån en plan för studie- och yrkesvägledning (SYV).

Skolorna är medvetna om att alla lärare (och övrig personal) har ett ansvar för att vägleda eleverna. Arbetet utgår bland annat ifrån den årliga aktivitetsplanen, man arbetar brett och har alltid elevfokus.

För låg- och mellanstadiet sker yrkes- och studievägledning främst genom lärare men studievägledare är alltid tillgängliga med stöd och material

Studieplaner för låg- och mellanstadiet upprättas oftast bara vid särskilda behov, någon skola har det för alla elever och för nyanlända är det oftast situationsanpassat. Studieplaner upprättas alltid i gymnasiet och vuxenutbildningen.

I grundskolan blir yrkes- och studievägledning mest tydligt from högstadiet (åk 8–9) men redan i mellanstadiet sker yrkes- och studievägledning i klassrumsform.

Nätverkande sker mellan grundskolorna och med gymnasiet. Det finns rutiner kring överlämning mellan grundskola och gymnasium. Vuxenutbildningen nätverkar med Jobbtorget, AF och Socialkontoret.

Avvikelser mot beskrivning av process/rutin/riktlinje har konstaterats SYV har i en grundskola svårt att komma in på lektionerna och få klassrumstid. SYV i introduktionsklass kan vara svårt då det är brist på tolkar och ibland blir det

språkförbistringar.

Stor rörlighet bland lärare anses påverka yrkes- och studievägledning i både omfattning, uppföljning och kvalitet. Det är i riktlinjen heller inte helt tydligt vem som gör uppföljning och utvärdering av verksamheten och när.

Resursskolan och gymnasiesärskolan saknar utsedda studie- och yrkesvägledare.

Åtgärder

(21)

15

6. Närvaro

Kontrollmoment: Rutin för ökad skolnärvaro

Rutinen är känd för alla skolor och efterlevs i de flesta fall men det finns avvikelser. En skola ska till hösten -20 införa en checklista att följa vid frånvarorapporteringen då den nuvarande rutinen upplevs som alltför omfattande. Checklistan baseras på befintlig rutin, syftet är att förenkla.

Lärplattformen används för registrering och kontaktyta med vårdnadshavare och skola. Vid frånvaro skickas ett sms till vårdnadshavaren alternativt tar skolan kontakt via telefon om man inte får någon respons föräldrarna. Frånvaro noteras vid lektionens start och rapporteras normalt efter den första lektionens slut. All frånvaro hinner inte alltid rapporteras skyndsamt (dvs relativt omgående i samband med första lektionen). En skola anger ojämn arbetsbörda som skäl till detta.

Vanligt att mentorerna följer frånvaron. Årsuppföljning sker på någon skola där man går igenom statistik mm.

Man för närvaro i alla kommunens verksamheter. Hög frånvaro kan leda till

orosanmälningar. I gymnasiet rapporteras närvaro till CSN för att eleven ska styrka sin rätt till studiemedel.

Uppföljning sker av samtliga tillfrågade skolor. Man känner till och utför den s k enkla kartläggningen och ibland förekommer även en fördjupad sådan när situationen så kräver.

Orosanmälan görs normalt då frånvaron överstiger 30 procent.

Avvikelser mot beskrivning av process/rutin/riktlinje har konstaterats All frånvaro rapporteras inte skyndsamt och ibland sker ingen rapportering förrän skoldagens slut.

Det är inte alltid som skolan får en respons av vårdnadshavaren då meddelande om frånvaron skickats.

Åtgärder

7. Samverkan inom förvaltningen runt tidiga insatser Kontrollmoment: Struktur för samverkan

Riktlinjen är känd av och tillämpas av kontors- och verksamhetschefer samt chef för elevhälsan men inte fullt ut för andra samverkansgrupper.

Samverkan har skett med kontorschefer från Social- och Kulturkontoret ca 1 gång per månad samt med samhällsbyggnadschef 2–3 gånger per termin. Gruppen har diskuterat frågor kring

(22)

16

tidiga insatser, trygghet och allmänt runt barn- och ungdomsstrategier men även frågor kring stadsutveckling och skolutbyggnad.

Samverkan har skett mellan verksamhetschefer och chef för elevhälsan ca var 6:e vecka.

Gruppen har jobbat kreativt med tankar och idéer för att sätta agendan och tydliggöra uppdraget för arbetet med tidiga insatser, samsyn och samarbete uppges fungera bra. Man hade planerat en heldag under vårterminen med bl. a enhetschefer för att diskutera uppdrag i nästa led men som ställdes in på grund av pågående pandemi.

Samverkan i övriga grupper har varit ganska sporadisk och det finns ingen tydlig agenda eller struktur kring dessa möten. Flera skolor och chefer rapporterar att dessa möten inte gett så mycket. Några VITS möten har genomförts men många har ställts in då man inte haft så många ärenden.

Det sker samverkan i andra grupperingar som inte är definierade i riktlinjen.

Det är inte tydligt vem som är sammankallande för alla samverkansgrupper. Uppdraget är inte tydligt för alla många skolor/rektorer känner inte ens till riktlinjen.

En grupp har sparat ner minnesanteckningar för möten på samarbetsytan ”Samverkan för barns bästa – SK och UK” enligt riktlinjen, andra gruppers anteckningar saknas.

Åtgärder

Avvikelserna är överlämnade till kontorschefen för åtgärd. Uppföljning av åtgärderna kommer att genomföras under hösten 2020 och rapporteras i årsrapporten.

(23)

17

Medarbetare

Alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

 Att skapa en version av kommunens ARUBA som är anpassad till utbildningskontoret.

Syftet är att ha ett gemensamt sätt och gemensamma prioriteringar för att arbeta med kompetensförsörjning.

 Arbetet med HÖK18. HÖK18 (huvudöverenskommelse om lön och allmänna

anställningsvillkor) har strategisk kompetensförsörjning som fokus i samverkan mellan alla verksamheter och fackliga företrädare.

 Ett arbete för att det gemensamma årshjulet för utbildningskontorets arbetsmiljöarbete används och följs upp systematiskt. Målet är att ha en ökad tydlighet, systematik och struktur i alla led.

Resultat

Sjukfrånvaro och arbetsmiljö

Sjukfrånvaron sjönk årets första två månader jämfört med åren innan på utbildningskontoret som helhet. I mars månad kom coronaviruset och riktlinjer från Folkhälsomyndigheten om att man ska stanna hemma även vid milda förkylningssymptom samt två dagar till. Sjukfrånvaron gick upp dramatiskt i mars och var hög även i april. Utfallet i maj är detsamma som året innan, och i juni och juli är utfallet lägre än året innan – trots corona.

När vuxenutbildningen och gymnasiet började bedriva distansundervisning blev resultatet att sjukfrånvaron sjönk. Det beror på att lärarna kunde jobba hemifrån trots att de hade milda sjukdomssymptom. Ökningen av sjukfrånvaron i mars och april sker alltså framför allt i förskolan och grundskolan.

Andelen långtidssjukfrånvaro sjunker naturligtvis när korttidssjukfrånvaron skjuter i höjden i mars och april. Snittet för de senaste tolv månaderna i juli är 40,5 procents

långtidssjukfrånvaro. Motsvarande siffra 2019 var 51,6 procent.

Men långtidssjukfrånvaron har sjunkit i absoluta tal. Under året har en avsatt resurs från HR arbetat för att få ner långtidssjukfrånvaron i utbildningskontorets verksamheter. I slutet av

(24)

18

förra året fanns 32 ärenden. I augusti i år är antalet ner på 17 ärenden. 15 personer har sagt upp sig, bytt jobb inom organisationen eller kommit åter i sitt tidigare arbete.

Kommunens medarbetarenkät, som ger ett resultat på hur medarbetarna trivs på utbildningskontorets arbetsplatser, har ännu inte genomförts i år.

Ett arbete kring det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) med ett särskilt fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) pågår. Ett årshjul med arbetsmiljöaktiviteter, verktyg och tips månadsvis togs fram under förra året. En tydligare plan för uppföljning har också skapats. Detta sammantaget underlättar skolornas och förskolornas systematiska arbetsmiljöarbete och tydliggör enheternas behov på huvudmannanivå. Under den aktuella perioden har dock såväl sjukfrånvaron som arbetsmiljöarbetet påverkats av coronapandemin.

För att avlasta rektorerna har en intendent och en utbildningssamordnare anställts inom grundskolan. En intendent är anställd inom förskolan. Dessa funktioner jobbar övergripande med bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete. Inom grundskolan har intendenterna bidragit till en ökad systematik av skyddsronder, arbete med brandskydd och att en plan mot hot och våld tagits fram. Brandtillsyner och utbildningar inom hjärt- och lungräddning och brandskydd har dock varit vilande under epidemin. En tydligare bild av vilket arbete som återstår att göra finns också – bland annat att se till att fördelning av arbetsmiljöuppgifter görs samt att uppdatera rutiner för första hjälpen och krisstöd.

På gymnasiet och vuxenutbildningen har arbetsmiljöarbetet under coronatiden handlat om lärarnas arbetsmiljö och –belastning när de bedriver undervisning hemifrån. Det blivit mer fokus på hur medarbetarna kan begränsa sin arbetstid. Vissa fysiska skyddsronder har skjutits upp.

HÖK 18

Periodens viktigaste arbete inom HÖK har gjorts på enhetsnivå i samverkan: att kartlägga och prioritera aktiviteter inom arbetsmiljö, arbetstid och arbetsorganisation. Det har lett till olika insatser och åtgärder inom olika verksamheter – såväl på enhetsnivå som på verksamhetsnivå.

Inom förskolan har det inrättats en ny roll: förskoleassistent. Assistenten ska i första hand fokusera på omvårdnadsarbetet. På så vis ska såväl barnskötares som förskollärares pedagogiska kompetens nyttjas bättre och i enlighet med läroplanen. 11 personer inom förskolan har gått från att vara barnskötare till assistent i förskolan. Ett nytt arbetstidsavtal kommer att utarbetas under året där frivilliga förskollärare provar en arbetstidsförläggning som motsvarar 43 timmar i veckan. Inarbetad tid tas ut i samråd med rektor. Projektet startar 2021.

Inom grundskolan har man gjort en satsning i tre steg: en lönesatsning på legitimerade lärare, en förstärkning i skolledningen och ett förstelärarteam bestående av fyra lärare – allt på en skola i kommunens ytterområde och till syfte att rekrytera och behålla personal samt få kontinuitet i personalgruppen. Detta har lett till att fler behöriga lärare kunnat anställas till höstterminens start (se vidare under målet andelen behöriga i barn- och utbildningsnämndens verksamheter ökar på sida 20). Rekryteringen till förstelärarteamet har ännu inte lyckats fullt ut – endast en förstelärare har kunnat anställas.

På gymnasiet har processen kring tjänstefördelningen, som beskriver lärarens kommande undervisning, förändrats som ett resultat av HÖK. Det har blivit en tidigare tidsplan och en ökad delaktighet i ämnesgrupper.

Vuxenutbildningen samarbetar med förskolan om en barnskötarutbildning. 18 personer som arbetar inom förskolan har genomgått den under året. Utbildningen till assistent i förskolan startar under höstterminen.

Kompetensutveckling

Kompetensutvecklingsinsatser pågår i linje med Skolutvecklingsprogram 2023, även om några av insatserna fått ställas in eller skjutas upp under perioden. Samtidigt har samtliga

verksamheter tagit stora kliv framåt när det gäller att använda digitala hjälpmedel och verktyg.

Effekter av det som genomförts kommer behöva följas mer långsiktigt.

En särskild studiedag med alla utbildningskontorets verksamheter (utom Vuxenutbildningen) om läsförståelse har genomförts.

(25)

19

I förskolan har många kompetensutvecklingsinsatser, som innebär att man samlar personal från många olika förskolor, varit vilande på grund av corona.

LÄS-projektets (Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan) sista modul ställdes in och genomförs under hösten. Grundskolans Samverkan för bästa skola har fortgått med fokus på undervisningens kvalitet, ledarskap och elevhälsoteamsarbete.

Thomasgymnasiets alla lärare slutförde Skolverkets utbildning i bedömning i januari. Kursen syftar till att kunna uttrycka feedback till eleverna på ett mer konstruktivt sätt, så att eleverna känner sig stimulerade och utmanade.

Analys

Att trenden med minskade sjuktal från 2019 håller i sig de två första månaderna 2020 och efter coronatoppen i mars och april är ett resultat av ökad tydlighet, systematik och struktur i alla led – från enhetsnivå till utbildningskontoret som helhet. Det är också resultatet av ett uthålligt arbete som pågått under en lång tid. Ett målmedvetet och systematiskt arbete utifrån SAM har också bidragit. Tecken på att det systematiska arbetsmiljöarbetet sviktat något under

belastningen av corona förekommer. Detta behöver analyseras djupare.

Orsaken till ökningen av sjukfrånvaron i mars och april förklaras av att medarbetare följt de anvisningar som myndigheter och arbetsgivare formulerat.

Grundskolans trestegssatsning i ett av kommunens ytterområden är en del i

Skolutvecklingsprogram 2023 för att öka likvärdigheten och höja resultaten. Den var utformad på ett brett sätt där flera delar som utpekas som viktiga i HÖK samspelar i ett försök att skapa attraktiva tjänster: lön, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Att satsningen ännu inte lyckats visar hur stor utmaningen med kompetensförsörjningen är och hur svårt det är att vända en skolas rykte. Dock har behörigheten på den aktuella skolan ökat under höstterminen.

Ansträngningarna att locka behörig personal till ytterområdena behöver fortsätta och utvecklas och försök med nya roller i organisationen likaså. Framgångsrika sätt att arbeta behöver spridas.

Slutsatser

Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsätta arbeta tillsammans med kommunstyrelsen för att säkerställa en fortsatt minskning av sjukfrånvaron.

Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsätta arbeta tillsammans med kommunstyrelsen för att säkerställa att intentionen i Skolutvecklingsprogram 2023 om attraktiv arbetsgivare kan nås.

Prioriterade insatser 1. HÖK -18 ska slutföras

2. Arbetet med SAM kommer fortsätta Internkontrollpunkter

8. Kompetensutveckling

Kontrollmoment: Kompetensutvecklingsplaner

De riktlinjer som man hänvisas till i internkontrollplanen är Skollagens 2 kap 34 § samt läraravtalets bilaga M.

Förskolan har en verksamhetsövergripande kompetensutvecklingsplan. Få grundskolor har en egen skriven kompetensutvecklingsplan. Många skolor jobbar med teman, utvecklingsområden och arbetsplaner som ersättning för plan för kompetensutveckling och dessa utformas oftast vid

(26)

20

studiedagar och konferenser. En skola anger att man årligen utvärderar föregående års aktiviteter innan man planerar för nya.

Alla skolor och verksamheter anger att de har individuella kompetensutvecklingsplaner som bestäms och utformas vid medarbetarsamtalen.

Avvikelser mot beskrivning av process/rutin/riktlinje har konstaterats Grundskolan saknar en övergripande kompetensutvecklingsplan.

Åtgärder

Avvikelsen är överlämnad till verksamhetschef för grundskola för åtgärd. Uppföljning av åtgärderna kommer att genomföras under hösten 2020 och rapporteras i årsrapporten.

(27)

21

Andelen behöriga ökar i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

Målet har en nära koppling till medarbetarmålet att alla ska ha en stimulerande arbetsmiljö och de aktiviteter som beskrivs där, framför allt arbetet med utbildningskontorets ARUBA och HÖK18.

Periodens aktiviteter är beskrivna på sidorna 17-18.

Resultat

Inom förskolan är 42,8 procent av dem som arbetar i barngrupp förskollärare (räknat på tillsvidareanställd personal och antal anställda). Om man även räknar in dem som inte är fast anställda är andelen 33,3 procent. Andelen varierar mellan enheter. Det finns förskolor med avdelningar som saknar förskollärare. Det finns dock alltid en förskollärare som är ansvarig för undervisningen. Det är fler som söker tjänster som förste förskollärare. I dag finns 12 sådana tjänster inom kommunen.

Grundskolan har vid höstterminsstarten ökat andelen behöriga lärare ordentligt. Av 197 lärare på grundskolan (särskolan ej medräknad) är 33 obehöriga. Det är framför allt i kommunens ytterområden utanför Strängnäs och Mariefred som läget ser bättre ut än på länge. På lågstadiet är behörigheten 100 procent.

Strängnäs kommun har något lägre behörighet jämfört med riket när det gäller grundskolan.

År 2019 var Strängnäs kommuns siffra 78,7 procent jämfört med 84,1 procent i riket. Andelen behöriga har dock ökat i Strängnäs kommun de senaste fyra åren.

Gymnasiets behörighet ligger strax över medelnivån i riket. 2018 års siffra, som är den senaste som finns i statistikdatabasen Kolada, är 83,8 procent i behörighet, att jämföra med 81,9 procent för riket.

Vuxenutbildningens behörighet är mycket god, 100 procent. En rekrytering har gjorts inför höstterminen.

Analys

Flera satsningar kan ha bidragit till ökad behörighet inom grundskolan, som lönesatsningen och satsningen på en utökad ledningsorganisation. Ibland kan en ny medarbetare på en skola locka till sig fler tidigare kollegor vilket kan bidra till en känsla av nystart på enheten.

På gymnasiet och vuxenutbildningen har god framförhållning i rekryteringar inför höstterminen varit en framgångsfaktor.

Slutsatser

Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsätta arbeta tillsammans med kommunstyrelsen för att säkerställa att intentionen i Skolutvecklingsprogram 2023 om attraktiv arbetsgivare kan nås.

Prioriterade insatser 1. HÖK -18 ska slutföras

2. Arbetet med UK:s ARUBA ska fortsätta