Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Möteshandlingar 2007-04-20

(1)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

1

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

(2)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR 1 Dnr: 07-18.10 Styrgruppsärende 2007-04-20 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Diskussion kring VGR:s utkast till yttrande gällande

revidering av långsiktiga investeringsplaner

(2004-2015) för väg- och järnväg

Vägverket och Banverket har fått i uppdrag att lämna förslag till reviderade långsiktiga planer gällande perioden 2004-2015. Trafikverken har sänt ut förslag till reviderade planer på remiss. Kommuner och trafikhuvudmän skall lämna synpunkter på planförslagen till den organisation i länet som är ansvarig för länsplanen för regional transportinfrastruktur.

Västra Götalandsregionens Beredningsgrupp för Regionutveckling (BRU) har vid möte den 10 april beslutat att Västra Götalandsregionen skall avge ett gemensamt yttrande för regionen. Med anledning av kort remisstid har Regionutvecklingssekretariatet vid Västra Götalandsregionen översänt utkast till yttrande till kommunalförbunden (utkasten är ej politiskt hanterade). Kommunalförbunden skall sedan ansvara för att höra kommunerna. Västra Götalandsregionen vill ha synpunkterna från kommunalförbunden senast den 4 maj.

GR har översänt Västra Götalandsregionens två utkast till yttrande till kommunerna för ev synpunkter. GR önskar få ta del av dessa synpunkter senast 25 april.

GR:s styrelse beslutade vid extra styrelsemöte den 29 mars ”att styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad om tiden medger ska få möjlighet att bereda

ärendet”. Med utgångspunkt från Regionutvecklingssekretariatets förslag till yttrande önskar kansliet att styrgruppen för en diskussion kring om de viktigaste synpunkterna har tagits upp och om det finns fler argument att framföra.

(3)

2 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att anteckna framkomna synpunkter till protokollet

Göteborg 2007-04-16 Bo Aronsson

(4)

3 Bilaga

Banverkets resp Vägverkets förslag till reviderade planer finns att hämta på verkens respektive hemsidor – www.banverket.se/framtidsplan samt

www.vv.se/npvs

Nedan följer ett kort sammandrag av remisserna gällande projektens prioritering:

Vägverkets remiss av reviderad nationell plan

• Oförändrade prioriteringar - alla objekt finns med – ev. senarelagda • Ramarna för potter TS, miljö oförändrade

• Förbifart Stockholm o Norra länken tar stort utrymme VGR-området

• E6 genom Bohuslän färdig 2011

• E 45 Angeredsbron-Trollhättan enligt plan

• E 20 Tollered-Alingsås, enligt plan men minskad ambitionsnivå Byggstart senarelagd till 2015:

• E6:21 Lundbyleden, samfinansiering diskuteras • E 20 Genom Alingsås (Västsvenska paketet) • Rv 40 Slambymotet,

• Rv 40 Rångedala-Hester (Västsvenska paketet) • E 45 Falutorget i Göteborg

Banverkets remiss av reviderad nationell plan VGR-området i plan

• Norge/Vänerbanan, dubbelspår utbyggt under planperioden • S:a Bohusbanan, fjärrblockering mm

(5)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR 4 • Göteborg - Breddning av midjan - Godstågsviadukten - Hamnbanan, kapacitetsåtgärder Utanför planperioden

• Västra Stambanan, Floda-Aspen • Götalandsbanan, Mölnlycke-Rävlanda • Älvsborgsbanan, spårbyte mm

• Göteborg

– Ökad kapacitet bangården – Spårvägar, infra

(6)

2007-04-12 Dnr: RUN 631-0256-07 Kommunikationsenheten UTKAST Ingrid Winblad _______________________________________________________________________________________ Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Regionens Hus N Hamngatan 14 031-63 05 00 031-63 09 70 Box 1091

405 23 Göteborg

UTKAST

Yttrande över Banverkets remiss av förslag till reviderad långsiktig investeringsplan för järnvägen

Den fastställda nationella banhållningsplanen 2004-2015 innehöll en mycket blygsam satsning på järnvägarna i Västra Götaland. När nu den fastställda planen revideras på grund av kostnadsökningarna inom anläggningssektorn och kraftigt fördyrade objekt innebär banverkets förslag till reviderad plan en än mindre satsning i Västra Götaland. I princip återstår bara utbyggnaden av dubbelspåret Göteborg-Trollhättan, fjärrblockering mm på S:a Bohusbanan samt begränsade insatser i Göteborg.

Kapacitetsförstärkningarna på Västra Stambanan mellan Alingsås och Göteborg är nödvändiga för att den nationella och regionala tågtrafiken ska kunna fungera. Banverket konstaterar att banan redan idag är så hårt utnyttjad att den förmodligen kommer att behöva klassas som överbelastad. Såväl gods- som persontrafiken behöver dessutom öka. Genom banverkets förslag att lägga den planerade fyrspårsutbyggnaden på sträckan Floda - Aspen utanför planperioden bedöms problemen bli än mer accentuerade. Som skäl för att objektet tas ur planen anger banverket att objektet inte bedöms kunna genomföras på grund av risken för tidskrävande överklaganden. Såvitt Västra Götalandsregionen kan bedöma så kan all utbyggnad av transportinfrastrukturen bli föremål för överklaganden, men detta har aldrig tidigare angetts som skäl för att inte genomföra en nödvändig investering.

Beträffande utbyggnaden Floda-Aspen kan nämnas att fyra kommunalförbund och Västra Götalandsregionen är eniga i bedömningen att banverket snarast bör besluta att genomföra planerad kapacitetsförstärkning på delen Floda-Aspen.

Banverket föreslår att satsningarna på godsstråket Väster om Vänern slutförs. Det innebär att Västra stambanan delvis avlastas genom att ett mindre antal godståg kan gå sträckan Gävle-Ställdalen-Kil-Öxnered i stället för via Hallsberg och stambanan, där flertalet godståg kommer att gå. Investeringarna i godsstråket sker endast till mindre del i Västra Götaland. Satsningen är positiv, men ersätter till ingen del investeringen i Västra

stambanan, Floda-Aspen.

I banverkets förslag till reviderad plan har det enda objektet på Götalandsbanan, nämligen Mölnlycke-Rävlanda, förskjutits utanför planperioden. Detta är djupt olyckligt, eftersom utbyggnaden ger en järnvägsanslutning till Landvetter flygplats, vilket är viktigt både för flygplatsen och Västsverige. Tillgängligheten till flygplatsen ökar och kapaciteten förbättras på denna delsträcka av Götalandsbanan. Om objektet utgår blir det inte heller möjligt att påbörja integreringen av de två LA-regionerna Borås och Göteborg. För att skapa en robustare, större arbetsmarknadsregion är det nödvändigt med en snabb, modern järnväg.

(7)

2

Göteborgs Central är en säckstation, vilket allvarligt hämmar tågtrafikens utveckling. Av de smärre – helt otillräckliga - åtgärder som fanns i gällande plan återstår bara breddning av den sk midjan in i centralstationen, den nödvändiga reinvesteringen i godstågsviadukten samt viss kapacitetsförstärkning av hamnbanan. För att klara person- och godstrafiken i Göteborgsområdet krävs långt större satsningar.

Investeringarna i Älvsborgsbanan har förskjutits utanför planperioden, vilket är

otillfredsställande. Även de investeringar för bl a trafikstyrning som ligger i gällande plan för de fd länsjärnvägarna har utgått.

Beträffande de lågtrafikerade banorna skriver banverket att ”Banverket har anledning att följa en till synes positiv utveckling för vissa av banorna men måste ändå allmänt sett ifrågasätta det kloka i att göra investeringar i det lågtrafikerade nätet. Därför bör man gå vidare i analys- och samrådsarbetet kring nedläggning av trafik på vissa banor”. Banverket konstaterar vidare att för flera av de lågtrafikerade banorna krävs investeringar för att de ska klara sina uppgifter i transportsystemet. Förslaget till revidering av planen inrymmer inte sådana investeringar. Det är, enligt Västra Götalandsregionens uppfattning, helt oacceptabelt att generellt ha en så låg ambitionsnivå för dessa banor. Vi planerar att långsiktigt köra persontågstrafik på såväl Norra Bohusbanan, Kinnekullebanan som Viskadalsbanan. Nämnda banor kan också nyttjas för godstrafik.

Fördelningen och omfattningen av statsbidraget till spårfordon för regional kollektivtrafik till trafikhuvudmännen är oförändrad jämfört med gällande plan. Banverket har dock för avsikt att, i det slutliga planförslaget som lämnas till regeringen, föreslå att dessa medel även kan omfatta investeringar i infrastruktur för bland annat tunnelbanor och spårvägar. Västtrafik, kollektivtrafikbolaget, har lagt ut beställningar på spårfordon i enlighet med gällande plan. I det fall möjlighet öppnas till att använda medlen till infrastrukturåtgärder måste tilldelningen till Västtrafik vara av minst samma omfattning som i gällande plan. Det vore ett allvarligt avbräck för kollektivtrafiken om de 75 miljoner kronor som finns i gällande plan för spårtrafikens infrastruktur i Göteborg läggs utanför planperioden, vilket föreslås i förslaget till reviderad plan.

Banverket efterfrågar i sin remiss eventuella förslag till objekt som kan vara lämpade för finansiering genom offentlig privat samverkan (OPS). I den frågan vill Västra

Götalandsregionen avvakta f n. Regionen avser att återkomma till denna fråga i anslutning till arbetet med inriktningsplaneringen för perioden 2010-2014.

Banverket anger i sitt förslag till revidering att prioriteringen varit att pågående objekt fullföljs samt att objekt belägna i stråk med stora resande och/eller godsmängder

prioriteras. Det handlar om investeringar som är nödvändiga för dagens trafik och kända framtida trafikökningar och som ska möjliggöra att järnvägssystemet utnyttjas med en acceptabel transportkvalitet. Hög punktlighet för dagens resenärer och hög

leveranssäkerhet och precision för näringslivet har enligt banverket prioriterats. Regionen kan konstatera att denna prioritering inte gällt för Västra Götaland.

Rolf Thor

(8)

2007-04-12 Dnr RUN 633-0257-07 Kommunikationsenheten UTKAST Ingrid Winblad _______________________________________________________________________________________ Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Regionens Hus N Hamngatan 14 031-63 05 00 031-63 09 70 Box 1091

405 23 Göteborg

UTKAST

Yttrande över Vägverkets remiss av förslag till reviderad långsiktig investeringsplan för vägtransportsystemet

Vägverkets förslag till reviderad plan är en konsekvensbeskrivning av hur ramarna i gällande plan påverkas av bl a ökat kostnadsindex jämfört med det index ramarna räknats upp med. Det är inte rimligt att finansierade och mycket angelägna objekt av den

anledningen senareläggs till 2015.

Standarden på de nationella vägarna i Västra Götaland har länge varit eftersatt.

Satsningarna i den nationella planen för 2004-2015 var därför väl motiverade. Flertalet utbyggnader finansierades genom lån i riksgälden.

Samtidigt kan konstateras att större satsningar i och kring Göteborg samt på större delen av E20 saknades.

Takten i genomförandet lämnar mycket i övrigt att önska. När det gäller E6 genom

världsarvsområdet har planeringen dragits i långbänk. Även om vissa etapper i förslaget till reviderad plan kommer att skjutas fram i tiden så bedöms E6 genom Bohuslän äntligen vara färdigbyggd 2011.

Det är bra och nödvändigt att E 45 Angeredsbron-Älvängen-Trollhättan byggs i enligt med överenskommelserna i Västsvenska paketet och Trollhättepaketet.

När det gäller E20 bantas objektet Tolered-Alingsås och de övriga försenas. Delsträckan Genom Alingsås tillhör det Västsvenska paketet, men förskjuts till slutet av planperioden. Med tanke på E20:s funktion som nationellt godsstråk och dagens låga standard är det inte acceptabelt att försena/banta de fåtal investeringar i E20 som ändå ligger i gällande plan. För att Rv 40 ska få tillräcklig standard i hela sin längd återstår nu utbyggnaden av delen Rångedala-Hester. Rångedala-Hester finansieras i det Västsvenska paketet. I vägverkets förslag till reviderad plan har objektet förskjutits till 2015. Detta är mycket bekymmersamt och inte acceptabelt. Med vägverkets förslag skulle en kort sträcka bli kvar som flaskhals på Rv 40 mellan Göteborg och Jönköping.

Västra Götalandsregionen förutsätter att det Västsvenska paketet, dvs E20, objekten Tolered-Alingsås och Genom Alingsås samt Rv 40 objektet Rångedala-Hester byggs i enlighet med tidigare beslut.

Rolf Thor

(9)

FÖRBUNDSSTYRELSEN GR 1

Protokoll 2007-03-29

Just:

Utdrag ur protokoll (§ 26) från förbundsstyrelsens

sammanträde torsdagen den 29 mars 2007 på Folkets

Hus, Järntorget, Göteborg

======================================================

§ 26 Delegation av beslutanderätt gällande

Dnr: 07-18.10

yttrande över revidering av befintliga

infrastrukturplaner 2004-2015

Banverket och Vägverket har fått i uppdrag att lämna förslag till reviderade långsiktiga planer för den statliga väg- och banhållningen 2004-2015. Remisstiden för dessa reviderade planer kommer att sträcka sig från den 2 april till den 18 maj.

Kansliet har fått en preliminär tidplan från regionutvecklingssekretariatet på Västra Götalandsregionen. GR måste ta beslut i ärendet före 15 maj. Då styrelsens presidium har möte den 7 maj skulle det vara ett tillfälle för beslut.

Förbundsstyrelsen beslutar

att delegera beslutanderätten i detta ärende till styrelsens presidium, att styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad om tiden medger ska få

möjlighet att bereda ärendet, samt

att styrelsen ska få möjlighet att lämna synpunkter elektroniskt.

Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras:

Jan Hallberg Bo Pettersson

Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla 2007.

(10)

FÖRBUNDSSTYRELSEN GR 2

Protokoll 2007-03-29

Just:

(11)

Dnr: 07-22.10 Styrgruppsärende 2007-04-20 Till

Översiktsplan för Göteborg ÖPXX

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs stad daterad 2007-01-29 beretts tillfälle att yttra sig över samrådshandlingen ”Förslag till översiktsplan för Göteborg ÖPXX”.

Till tjänsteutlåtandet bifogas den tryckta sammanfattningen av förslag till översiktsplan ÖPXX för Göteborg.

Förslag till yttrande, daterat 2007-04-16, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2007-04-16, samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna

förslaget

(12)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR 1 Dnr: 07-22.10 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2007-04-16 Cecilia Kvist

Översiktsplan för Göteborg ÖPXX

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs stad daterad 2007-01-29 beretts tillfälle att yttra sig över samrådshandlingen ”Förslag till översiktsplan för Göteborg ÖPXX”.

Till tjänsteutlåtandet bifogas den tryckta sammanfattningen av förslag till översiktsplan ÖPXX för Göteborg.

Bakgrund och syfte

I juni 2005 gav kommunstyrelsen byggnadsnämnden i uppdrag att påbörja arbetet med en ny översiktsplan för Göteborg.

Enligt kommunstyrelsens beslut ska arbetet med den nya översiktsplanen ha karaktären av en uppdatering. Översiktsplanen ska ange vilka frågor som är viktigast, i vilken takt staden ska växa och fokusera på strategiska frågor. Översiktsplanen ska ha sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges vision och prioriterade mål. Målen utgår i huvudsak från göteborgarnas behov i tre dimensioner; den ekologiska, den ekonomiska och den sociala dimensionen. Förslaget till ny översiktsplan fokuserar till stor del på hur hållbar tillväxt kan ske och hur det tar sig uttryck i fysisk planering och avvägningar om mark- och vattenområdenas användning i framtiden.

Sammanfattning av planförslaget

Det övergripande målet för förslag till översiktsplan är att ”Göteborg ska utvecklas till en livskraftig långsiktigt hållbar stad med balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer.”

För att nå målet utgår förslag till ny översiktsplan från 13 strategiska frågor. Mål och strategier formuleras och varje fråga avslutas med förslag som ska ligga till grund för fortsatt planering. För att göra det tydligt vad förslagen innebär, föreslås inriktningar för olika områden i staden. Blandstad,

attraktivitet, komplettering, tillgänglighet, kollektivtrafiknärhet, tillgång till grönt och överbryggande av barriärer är några av nyckelorden. Förslaget anger också en utbyggnadsordning med tre olika tidsperspektiv. I första hand ska

(13)

2 fortsatt planering ske med inriktning mot komplettering i kollektivtrafiknära

lägen och byggande i strategiska knutpunkter. De 13 strategiska frågorna är:

• Göteborgs roll i en växande region • Fler bostäder

• Växande och förändrad handel • Expansivt näringsliv

• Nordens logistikcentrum • Ökat transportbehov

• Natur- och kulturmiljöer för attraktivitet • Rekreation och hälsa för ökad livskvalitet • Tillgång till kusten

• Mångfald – tryggt och mänskligt • Robust samhälle

• Särskilda lokaliseringar

• Hållbar utveckling på lång sikt Kansliets kommentarer

Samlad bedömning

Förslag till översiktsplan ÖPXX för Göteborg är pedagogisk och lätt att ta till sig då den är tydlig i sin utformning med bra kartor och illustrationer. De områdesvisa inriktningarna och planeringshorisonterna åskådliggör

tillsammans med de 13 strategiska frågorna väl intentionerna med kommunens mark- och vattenanvändning samt bebyggelseutveckling.

Genom att fokusera på 13 strategiska frågor belyses Göteborgs roll i regionen som kärna, motor och storstad med dess problem och möjligheter. De 13 frågorna täcker väl in frågeställningar som är viktiga för att beskriva hur Göteborg skall utvecklas. Som helhet lyckas Göteborg få en bra spännvidd på frågorna som grundar sig på att nå balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer.

Ur regional synvinkel är det intressant att se hur Göteborg tar sig an de mål och strategier som förs fram i den av GR:s förbundsstyrelse antagna ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” (Uthållig tillväxt). I dokumentet framhålls det att Göteborgsregionen skall utvecklas med en stark och attraktiv regional kärna. Som en konsekvens av detta behöver de omstruktureringen som sker i kärnan lokaliseringsutrymme i andra delar av regionen.

(14)

3 Göteborg stad har genom förslaget till översiktsplan på ett förtjänstfullt sätt

bemött de mål och strategier som redovisas i förbundsstyrelsens mål- och strategidokument och visar därigenom att man är beredd att på ett tydligt sätt ta sin roll i en växande region. Planeringen inriktas på en kraftig utveckling av centrala Göteborg, regionens kärna, helt i enlighet med vad som anges i Uthållig tillväxt. Det framkommer tydligt bl a i de i förslaget till översiktsplan redovisade avsnitten Göteborgs roll i en växande region, Fler bostäder,

Nordens logistikcentrum och Ökat transportbehov.

I avsnittet Särskilda lokaliseringar tar Göteborg upp de verksamheter, men också andra, som kan behöva omlokaliseras när Göteborg tar rollen som kärna. Här framkommer behovet av att även kranskommunerna är beredda att ta sitt ansvar för den fortsatta utvecklingen av Göteborgsregionen.

I förslaget till översiktsplan tar Göteborg också fasta på den sociala

dimensionen, vilket bl a uppmärksammas i avsnitten Mångfald – tryggt och mänskligt, Natur- och kulturmiljöer för attraktivitet och Rekreation och hälsa för ökad livskvalitet. I dessa avsnitt framkommer det, som Uthållig tillväxt framhåller, att det behövs ett stadsbyggande som utgår från ett helhetstänkande för att fånga upp och stärka de kvaliteter som gör att vi vill bo, leva och verka i Göteborgsregionen.

Vi har i granskningen av förslaget till översiktsplan valt att fokusera på och kommentera var och en av de 13 strategiska frågorna med indirekt koppling till de redovisade områdesvisa inriktningarna och planeringshorisonterna. Utöver detta har vi lyft fram och tydliggjort några, i vårt tycke, mellankommunala frågor av strategiskt betydelse.

I förslaget till översiktsplanen saknas en referens till den för kommunerna och Västra Götalandsregionen gemensamma visionsdokumentet ”Vision Västra Götaland – Det goda livet”. Dokumentet redovisar en för Västra

Götalandsregionen och kommunerna gemensam vision för territoriet Västra Götaland. Vi noterar dock att förslaget till översiktsplan i allt väsentligt står i samklang med innehållet i den gemensamma visionen.

Kommentarer till de 13 strategiska frågorna

Göteborgs roll i en växande region

Planeringen inriktas på en kraftig utveckling av centrala Göteborg, regionens kärna, helt i enlighet med vad som anges i Uthållig tillväxt. De i förslaget till översiktsplan angivna målen och strategierna är tydliga, t ex ”Förtäta och utveckla kärnan” och ”Skapa god tillgänglighet genom utbyggnad av infrastrukturen, främst kollektivtrafiken.”

(15)

4 I avsnittet om områdesvisa inriktningar för stadens utveckling presenteras mer

precist inriktningar för den fortsatta utvecklingen av den centrala staden och de centrala förnyelseområdena. De inriktningar som redovisas överensstämmer med de i såväl förslaget till översiktsplan som Uthållig tillväxt angivna målen och strategierna. Det är noterbart att det ligger en betydande utmaning i att omvandla de i centrala delar av Göteborg tidigare hamn-, industri- och trafikområden till en framtida attraktiv stadsmiljö. Att det är möjligt har Göteborg med stor framgång redan idag visat på Norra Älvstranden. För att med kraft kunna utveckla de mycket centralt belägna och för hela Västsverige betydelsefulla förnyelseområdena krävs sannolikt ett betydande visionsarbete. Hur kan de kvaliteter skapas, som ska stimulera en investeringsvilja under lång tid från ett betydande antal aktörer?

De centrala delarna av Göteborg har stor betydelse för Västsveriges framtida utveckling. Genom Västlänken skapas på sikt en god tillgänglighet till stora delar av centrala Göteborg, vilket ger förutsättningar för fortsatt

stadsutveckling i de till stationslägena näraliggande områden. I förslaget till översiktsplan diskuterar inte möjligheterna och konsekvenserna av en sådan utveckling. Under rubriken mål och strategier skulle kunna framhållas

ambitionen att utveckla den centrala staden utifrån dessa förutsättningar. Även de i förslaget redovisade centrala förnyelseområdena har potential för att utvecklas med en god kollektivtrafik och därmed en över tiden god tillgänglighet från stora delar av Västsverige.

Älven utgör en betydande barriär, bl a för möjligheten att utveckla kärnan över älven. Förslaget till översiktsplan är inte tydligt i fråga om älvens betydelse för kärnans framtida utveckling. Ska älvrummet på sikt utgöra mittpunkt i

Göteborgs och därmed Göteborgsregionens kärna? Vad betyder kärnans utveckling för att skapa balans nord-syd inom Göteborg? Hur kan älven som barriär överbryggas i tillräcklig omfattning för att skapa en kärna med stark utvecklingskraft?

Fler bostäder

Det tydliga målet 2 000 nya bostäder per år innebär att Göteborg tar sitt ansvar för den regionala utvecklingen helt i enlighet med Uthållig tillväxt. De

svårigheter som kan uppkomma är möjligen om målet att ”tillräckligt antal bostäder av varierande slag kan byggas” i realiteten kan klaras utan att man öppnar något eller några större utbyggnadsområden även utanför det som definieras som mellanstaden.

De framtida utvecklingsområdena i avsnittet om områdesvisa inriktningar är avsedda för bebyggelse på lång sikt. Hur lång sikt som avses redovisas inte. De aktuella områdena är idag, tillsammans med andra naturområden, i stora delar värdefulla områden för rekreation.

(16)

5 I avsnittet om områdesvisa inriktningar framkommer också det

bebyggelsetryck som finns på kusten. Konkurrensen är hård mellan bostäder, verksamheter, natur, kultur och rekreation. En bebyggelse i kustzonen tenderar att skapa exklusiv tillgång till rekreationsvärdena enbart för boende i området. En spridd bebyggelse kan bidra till att minska antalet som har tillgång till kusten och ge begränsade förutsättningar för en god kollektivtrafik, vilket ytterligare exkluderar flertalet regionbor från att ta del av kustområdets speciella kvaliteter. Kan kustområdet öppnas för flertalet istället för fåtalet? Hur ser en sådan planering ut?

Växande och förändrad handel

I förslag till översiktsplan är ambitionen att skapa goda förutsättningar för en handels- och servicestruktur som ger god tillgänglighet för alla konsumenter. En av strategierna är därför att förbättra förutsättningarna för en närhandel av god kvalitet i varje stadsdel. Då utvecklingen idag går mot att en allt större del av omsättningen i handeln sker i storbutiker och stora köpcentra kan det innebära uppenbara svårigheter att leva upp till detta mål.

Den balans i handelsstrukturen som kommunen eftersträvar är inte bara en lokal fråga utan i hög grad en regional fråga, bl a genom det faktum att handel genererar mycket trafik. Kunder rör sig oberoende av kommungränser. Därför är det viktigt att samråda regionalt, inte bara vid större nyetableringar, utan även vid mindre etableringar som kan förväntas få en regional påverkan. Det är bra, som framgår av planförslaget, att koppla lokalisering av handel till

strategiska knutpunkter med bl a god kollektivtrafik och bostäder.

Det bör särskilt beaktas att handelns önskemål om lokalisering till lägen med god tillgänglighet med biltrafik (stråket utmed E6 m fl lägen) kan komma i direkt konflikt med annan verksamhet som är beroende av dessa lägen t ex industri- och logistikföretag.

Expansivt näringsliv

I avsnittet om Expansivt näringsliv påpekas att behovet av verksamhetsytor i goda logistiklägen ökat. Hamnen och logistikbranschen är viktiga inte bara för Göteborg lokalt utan även i hög grad regionalt och nationellt. Det framkommer inte minst i avsnitten om Nordens logistikcentrum och Ökat transportbehov. Vissa typer av verksamhet kräver behov av god tillgänglighet, vilket Göteborg genom förslaget till översiktsplan beaktar genom att reservera mark för

storindustri och logistik i områden med goda kommunikationer. I arbetet bakom Uthållig tillväxt har pekats på tjänstesektorns och

besöksnäringens framtida betydelse för Göteborgsregionens utveckling. Inte minst i kärnan kommer dessa näringar att på sikt få en alltmer ökande

(17)

6 betydelse. Det är angeläget att dessa branscher ges gynnsamma förutsättningar

att utvecklas. GR:s förbundsstyrelse kommer senare i vår behandla ett ärende där tanken är att GR tillsammans med BRG skall utveckla arbetsformer för att långsiktigt säkerställa näringslivets framtida behov av mark och

företagsmiljöer.

Nordens logistikcentrum

Västra Götalandsregionen, och specifikt Göteborgsregionen, är en internationellt och nationellt ytterst viktig transport- och logistikregion. Transportsystemet måste anpassas till detta och understödja en god

tillgänglighet till målpunkter som är viktiga för näringslivet både till/från och inom storstadsregionen.

I förslaget till översiktsplan ges en mycket bra bild av hur dagens situation ser ut för de godstransporter som sker till, från och inom Göteborg. Förslaget beskriver också hamnens betydelse och alla transporter som den alstrar, samt det behov som finns av en förbättrad infrastruktur. Det saknas dock en redovisning av betydelsen av de transporter som går Söder-/Västerleden/ Älvsborgsbron till och från hamnen. Är denna väg tillräckigt robust för att vara ett komplement eller alternativ till vägen via Tingstadstunneln?

Samtidigt som översiktsplanen bejakar en fortsatt tillväxt inom transport- och logistiksektorn visar den på en tydlig vilja till en omdaning av de centrala delarna från sjöfartsnäring till tjänstenäring och bostäder. En betydande utmaning består i att hitta bra lokaliseringar för den verksamhet som måste flyttas bort. Förslag ges på nya områden, men Göteborgs stad pekar på att lokaliseringen av logistikföretag är en regional fråga.

Vad det gäller Vänerntrafiken tar förslaget till översiktplan ett för alltför snävt grepp. Göta älv har många funktioner; transportled, vattentäkt, barriär,

naturresurs, parallella transporter på väg och järnväg mm. För att få en överblick över denna komplexitet skulle Göta älv behöva hanteras i ett eget kapitel. Frågan är om inte det behövs en särskild studie, eventuellt i regional regi, som tar ett samlat grepp kring älvens betydelse för regionens och

Göteborgs utveckling. En sådan studie behöver omfatta frågorna om älven som vattentäkt, transportled, barriär, rekreativt område, stadsrum mm – inte minst betydelsen som mittpunkt i Göteborgsregionen och dess kärna.

Ökat transportbehov

Med en bra bakgrundsbeskrivning och kartor visar förslaget till översiktsplan på det alltmer ökade transportbehovet. Beskrivningen av behovet av

framkomlighet (nationellt, regionalt, lokalt) i transportsystemet som speglar den speciella roll som Göteborg får ta på sig för att vara tillväxtcentrum är

(18)

7 illustrativt och bra. Möjligen saknas något om Norr- respektive Västerledens

funktion i systemet.

Transportsystemet ska understödja Göteborgs hamns utveckling. Hamnen har med sin även internationellt sett betydande verksamhet en särställning och ställer därmed särskilda krav på transportsystemet, såväl på väg som på spår. Järnvägstransporterna till hamnen blir allt viktigare med för närvarande en årlig ökningstakt i volym på i storleksordningen ca 25 %. Det behövs en hamnbana med ökad kapacitet, sannolikt i nytt läge, och även i övrigt

kapacitetsförbättringar på de tunga järnvägsstråken för gods; Västra stambanan och Norge-Vänernlänken. Inom en snar framtid finns även behov av ökad kapacitet på Marieholmsbron över älven.

Det ökade transportbehovet gäller också för persontransporter och det är ytterst positivt att Göteborgs stad så kraftfullt är beredd att prioritera

kollektivtrafikens utbyggnad och framkomlighet.

I förslaget till översiktplan nämns inte något om Göteborgs behov av utvecklingen av flygtrafiken till/från Landvetter flygplats och

göteborgarnas/näringslivets framtida behov av flygtransporter. Landvetter – till en del även tillsammans med City Airport Göteborg (Säve) – är av strategisk betydelse för Göteborgs och Göteborgsregionens utveckling.

Vidare kan konstateras att förslaget till översiktsplan redovisar ett vägreservat för väg 155 väster om Amhult som inte har sin motsvarighet i den nyligen antagna översiktsplanen för Öckerö kommun.

Natur- och kulturmiljöer för attraktivitet

Natur- och kulturmiljöer är av avgörande betydelse för hur vi som regioninvånare upplever vår vardagsmiljö. Att ta hänsyn till natur- och kulturvärden samt att bevara mark och vatten för friluftsliv och biologisk mångfalt är därför en viktig uppgift för den fysiska planeringen. Närheten är ett av de viktigaste kriterierna för värderingen av naturområdenas betydelse för friluftsliv och rekreation. Detta innebär att naturvärdena i sig inte alltid

behöver vara så speciellt värdefulla, det är närheten och tillgängligheten för de boende i regionen som är mest väsentligt.

Det är dock viktigt att fortsätta arbeta med att bevara och öka kunskapen om de biologiska värden som finns i kommunen. Förslaget till översiktsplan visar på flera områden som är viktiga för friluftslivet, inte bara lokalt för Göteborgarna utan även ur ett regionalt perspektiv. En översyn bör göras där grönstrukturen belyses även ur ett mellankommunalt perspektiv.

(19)

8 GR har i flera sammanhang påpekat vikten av stor återhållsamhet vad avser

exploatering av i stort sett orörda naturområden. Strukturen med gröna kilar av natur mellan fingrar av tätbebyggelse bör värnas och utvecklas

Det är angeläget att satsa på att göra de utpekade naturområden tillgängliga. De rekreativa kvaliteterna bör komma samtliga regioninvånare till del. Samtidigt är det viktigt att arbeta med att bevara de kulturvärden och den biologiska mångfald som finns i respektive område.

Rekreation och hälsa för ökad livskvalitet

Stadsdelscentrala grönområden, parker och naturområden är av stor betydelse för friluftsliv och rekreation, speciellt i en storstadsregion. Därför är det viktigt att eventuellt borttagna naturvärden kan kompenseras – helt i enlighet med Göteborgs fullmäktiges beslut - när staden förtätas. De i förslaget till översiktsplan utpekade utvecklingsområdena (avsnittet områdesvisa inriktningar) för kommande bostadsförsörjning kräver att man går varsamt fram då dessa gränsar till naturområden med höga natur-, kultur och friluftsområden.

Förslaget till översiktsplan tar i det här avsnittet upp svårigheterna med att klara gällande miljökvalitetsmål och -normer kopplade till miljöbalken. Det är främst biltrafiken som ger upphov till de luftföroreningar som gör det svårt att klara aktuella miljökvalitetsmål och -normer. Med tanke på den regionala tillväxt som sker och det ökade transportbehov som Uthållig tillväxt Göteborg förutsätter så är inte luftkvaliteten i Göteborg enbart en fråga för göteborgarna utan för Göteborgsregionen som helhet.

Tillgång till kusten

Kusten och havet är den främsta naturresursen och en ytterst betydande

tillgång för alla boende och besökande i Göteborg och Göteborgsregionen. Det är därför av avgörande betydelse att kusten i tillräcklig grad kan hållas

tillgänglig för såväl boende i Göteborgsregionen som besökande/turister. Det är därför förtjänstfullt att förslaget till översiktsplan lyfter fram frågan att tillgängligheten till bad och friluftsliv skall vara god. Detta skall, enligt förslaget, åstadkommas genom att värdefulla rekreationsområden bevaras, natur-, kultur- och landskapsvärden utvecklas, kollektivtrafik förbättras, bostadsformer blandas och kompletteras på friluftslivets villkor mm. Mångfald – tryggt och mänskligt

I avsnittet Mångfald – tryggt och mänskligt poängteras att mångfald i dess olika betydelser liksom trygghet är viktiga kvaliteter för staden. Brister i dessa

(20)

9 frågor kan påverka hela stadens och även regionens utveckling. Det är

förhållanden som har lyfts fram i de rådslag som genomförts inom GR. Den fysiska planeringen kan bidra till förutsättningar för att minska segregation och otrygghet men det är komplexa fenomen med behov av

insatser från alla delar av samhället för att åstadkomma varaktiga förändringar. Den fysiska planeringen kan inte lösa problemen men är inte heller utan

ansvar. Det är därför bra att området kring Mångfald - tryggt och mänskligt ges uppmärksamhet och lyfts fram i samrådshandlingen som en av de strategiska frågorna för Göteborgs framtida utveckling.

Robust samhälle

I förslaget till översiktsplan konstateras att hotbilden mot vår säkerhet och trygghet har ökat på flera områden, vilket ställer krav på den fysiska planeringen. Det är därför intressant att ta del av studien ”Extrema

vädersituationer – Hur väl rustat är Göteborg?” som beskriver vad som händer om bl a vattnet stiger i havet och/eller Göta älv. Konsekvenserna kan bli stora för såväl den havsnära bebyggelsen som bebyggelsen utmed älven. Hur står vi rustade om det skulle inträffa i regionens kärna?

De mål och strategier som förs fram för att Göteborgs skall vara en robust stad, bl a avseende säker dricksvattenförsörjning och planering för ett robust

transportsystem, berör i hög grad också övriga kommuner i Göteborgsregionen.

Klimatförändringarna kommer sannolikt att förstärka hoten mot

dricksvattenförsörjningen, varför omfattande åtgärder kan komma att krävas för att säkerställa densamma. Göta älv är ett gemensamt intresse för flera kranskommuners dricksvattenförsörjning då dessa helt eller delvis försörjs via Göteborg.

Vad gäller den tänkta reservvattentäkten vid Gråbo/Mjörn har GR, tillsammans med Göteborg och Lerums kommuner, på anmodan av länsstyrelsen,

genomfört ett tidigt samråd enligt miljöbalken. Det har även genomförts flera utredningar i syfte att bekräfta tidigare antaganden om möjligt uttag av

konstgjort grundvatten i Gråbotäkten genom infiltration av vatten från Mjörn i täkten. För närvarande avvaktar GR beslut av länsstyrelsen angående

nuvarande täktinnehavares ansökan om att få ta ut grus under grundvattenytan i täkten. Beslut väntas komma före sommaren. Blir beslutet positivt för vattenintresset kan GR tillsammans med kommunerna arbeta vidare med att säkerställa marken i Gråbotäkten för en framtida regional reservvattentäkt. Ett robust transportsystem kan bara skapas om sårbarheten i älvsnittet kan reduceras. Redan vid reparationer av delar av nuvarande älvförbindelser

(21)

10 uppstår betydande störningar i transportsystemet. Det är oacceptabelt med en

situation som idag där nära nog all kollektivtrafik över älven är helt beroende av att Göta älvbron är framkomlig. En skada på bron, som bedöms ha endast några års återstående livslängd, kan innebära ett betydande bortfall av möjligheterna att resa mellan stadens och regionens olika delar. Särskilda lokaliseringar

I förslaget till översiktsplan anges att Göteborgs stad under lång tid har tagit ansvar för en del särskilda lokaliseringar av regional betydelse. I samband med stadens expansion finns det framöver behov av att finna nya lägen för flera av dessa. Några av verksamheterna är svårplacerade p g a att de är ytkrävande och i vissa fall även innebär olika former av störningar.

De nya lokaliseringar som är mer eller mindre akuta gäller bl a nytt läge för godsterminalen vid Gullbergsvass, platser för mellanlagring av förorenade massor samt småbåtshamnar. Dessa typer av lokaliseringar måste kunna ske oberoende av kommungränser så att optimala lösningar bl a funktionellt och från miljösynpunkt kan uppnås. En regional strategi för lokalisering av denna typ av anläggningar bör utarbetas.

Hållbar utveckling på lång sikt

Det har gjorts flera utredningar med tidsperspektivet 2050, vilket framkommer i förslag till översiktsplan (HUR 2050 och Göteborg 2050). Det hade därför varit intressant om förslaget till översiktsplan redovisat en tydlig koppling mellan frågan om en hållbar utveckling på lång sikt och övriga strategiska frågor. Även de tre planeringshorisonterna kunde ha vidareutvecklats eller kommenterats som en konsekvensbeskrivning av om inget görs för att vända utvecklingen inom en nära framtid.

Mellankommunala frågor av strategisk betydelse

Avslutningsvis vill vi lyfta fram och tydliggöra några mellankommunala frågor av strategiskt betydelse:

Fässbergsdalen: Stråket utmed Söderleden i Fässbergsdalen utgör ett av de

regionalt sett mest betydande stråket för bebyggelse- och verksamhets- och handelsutveckling. I Göteborg expanderar handeln i Högsbo - Sisjöområdena. Hur samordnas utvecklingen i stråket med Mölndals kommun och med den expansion som planeras i Mölndals centrum? Går det att skapa en gemensam vision alternativt målbild för området som helhet?

Mölndalsåns dalgång: Mölndalsåns dalgång är det andra stråket av stor

(22)

11 Västkustbanan och Kust-till-kustbanan. Utrymmet för framtida utbyggnad av

infrastrukturen är begränsad. Speciellt den fortsatta planeringen för järnvägen är av betydelse med eventuella fyrspår på Västkustbanan samtidigt som utrymme ska finnas för Kust-till- kustbanan/Götalandsbanans anslutning till den inre delen av Göteborgsregionen .

Säveån: Säveåns dalgång inrymmer en rad frågor av gemensam betydelse för

Göteborgs stad och Partille kommun. I vissa fall är frågorna även av regional betydelse (transportinfrastruktur, logistik mm). Dessa frågor behöver studeras i ett sammanhang och en sådan studie utförs lämpligen i samverkan

kommunerna emellan.

Stråket mot Onsala: Det bebyggelsetryck som finns mot kusten medför att

samordning måste ske med Kungsbacka kommun vad gäller den fortsatta bebyggelseutvecklingen och utbyggnaden av en kraftfull och attraktiv kollektivtrafik.

Bohusbanans framtida sträckning: Sträckning är intressant ur ett

bebyggelseperspektiv inför val av framtida bebyggelseområden. Hur ser den fortsatta sträckningen ut mot Kungälvs kommun? Stödjer den utvecklingen av Kärra – Rödbo eller Säve? Frågan kan studeras i GR:s arbete med

strukturbilder för Göteborgsregionen men måste få sin slutgiltiga lösning i samverkan mellan Göteborg, Kungälv, Banverket och Västtrafik.

(23)

Dnr:06-114.10 Styrgruppsärende 2007-04-20

Till

Översiktsplan för Ale kommun - Ale ÖP 07,

utställningshandling

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Ale kommun, daterad 2007-02-22, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad utställningshandling.

GR har tidigare beretts tillfälla att yttra sig över ett samrådsförslag till översiktsplan. Kansliet sammanställde och översände ett yttrande daterat 06-27, som den dåvarande styrgruppen för regional planering 2006-08-31 i efterhand ställde sig bakom (se bilaga).

I den nu upprättade utställningshandlingen har tidigare framförda

synpunkter i flertalet avseenden beaktats, vilket stärker översiktsplanen som underlag för kommande planering och beslut. Översiktsplanens beskrivning har bland annat kompletterats utifrån det av förbundsstyrelsen antagna mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt … etc.”, vilket är en styrka inför fortsatt samverkan med övriga medlemskommuner inom GR.

I samrådsredogörelsen betonas att målet är att öka andelen resande med kollektivtrafik, bland annat genom att förtäta befintliga samhällen inom en radie av 1 km från kommande stationslägen, samt genom att vid planering av nya bostadsområden anordna lämplig matartrafik. Man pekar i

samrådsredogörelsen på behovet av inventering i samtliga tätorter av vilka områden som är lämpliga att förtäta och vilka områden som är angelägna att bevara som öppna grönytor/parkområden för de boende och verksamma i respektive tätort. Ale kommun har därmed visat att man är beredd att verka för en utveckling i enlighet med förbundsstyrelsens mål.

I samrådsredogörelsen framhålls att man från Ale kommun är medveten om sitt ansvar att verka för och ta hand om en befolkningstillväxt och en balans nord-syd om Göta älv/Säveån i Göteborgsregionen. Man pekar på att

(24)

redovisade utbyggnadsområden möjliggör en större utbyggnad än vad som redovisas i den vision som ligger till grund för översiktsplanen (drygt 30 000 invånare inom planperioden fram till år 2020). Hur utvecklingen ska ske i ett längre tidsperspektiv hänskjuter man dock till kommande

översiktsplanering alternativt en kommande aktualisering av den nu aktuella översiktsplanen.

Beträffande mellankommunala frågor lyfter man fram behovet av en

samverkan med Lilla Edets kommun i Alvhem-Lödöse, medan man inte ser det som aktuellt att verka för bättre samband mellan Surte och Lövgärdet. Inte heller relationen Bohus-Kungälv vid Jordfallsbron/Eriksdal ser man som aktuell att arbeta vidare med frånsett kollektivtrafiken.

Översiktsplanen kan i den form den redovisas i utställningshandlingen tillstyrkas. Dock bör från GRs sida framhållas betydelsen av att Ale kommun i sitt fortsatte arbete med att utveckla kommunen med kraft

beaktar möjligheterna av att stärka den regionala strukturen och i samverkan med övriga medlemskommuner medverkar till att stärka förutsättningarna för att skapa en god kollektivtrafik i regionen som helhet. Vidare bör framhållas vikten av en fortsatt aktiv samverkan med Lilla Edets kommun kring utvecklingen av Alvhem och Lödöse; med Göteborgs stad i fråga om att stärka utvecklingen i Göteborgs nordöstra stadsdelar och dessas samspel med Surte och Bohus; samt med Kungälvs kommun tillsammans studera förutsättningarna för att stärka sambandet Bohus-Kungälv.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att tillstyrka Ale ÖP 07 enligt redovisad utställningshandling under

förutsättning att kommunen i fortsatt arbete, genom samverkan med övriga GRs medlemskommuner, med kraft verkar för att stärka den regionala strukturen genom att skapa attraktiva livsmiljöer och goda förutsättningar för en attraktiv regional kollektivtrafik, samt

att föreslå förbundsstyrelsen att ställa sig bakom styrgruppens beslut

Göteborg 2007-04-13

(25)

1 Protokoll 2006-08-31

Utdrag ur protokoll (§ 5) från sammanträde med

styrgruppen för regional planering 31 augusti 2006

§ 5. Översiktsplan för Ale kommun

Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Styrgruppen beslöt

att ställa sig bakom tjänstemannayttrandet, daterat 2006-06-27

Vid protokollet

(26)

D:nr 06-114.10 Ert d:nr 144/04 Göteborg 2006-06-27 Kommunledningskontoret Ale kommun 449 80 Alafors

Översiktsplan för Ale kommun – Ale ÖP 06, samråd

Vi har fått rubricerad plan för samråd. Samrådstiden medger inte att ärendet kan beredas eller behandlas i vare sig GRs styrgrupp för regional planering eller förbundsstyrelse.

Översiktsplanerna, med sitt innehåll, lägger en god grund för diskussionen kring det gemensamma politiska arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. Vi ser det därför som önskvärt om ni, trots samrådstidens utgång redan den 30 juni, har möjlighet att presentera grunddragen i planen för styrgruppen vid gruppens möte den 31 augusti.

Det är även önskvärt att förbundsstyrelsen ges möjlighet att ta del av planen i samband med att den ställs ut enligt PBL 4:6. Ett ställningstagande i förbundsstyrelsen kan ge ett starkt stöd för kommunen bl.a. i framtida dialog med statliga myndigheter och andra parter. Samtidigt skapar det förutsättningarna för att bygga upp en samsyn kring Göteborgsregionens

ändamålsenliga utveckling. Kansliets synpunkter

Vi har från kansliets sida översiktligt tagit del av innehållet i översiktsplanen och vill i detta skede endast framföra några övergripande synpunkter i frågor av regional betydelse.

Planen är mycket ambitiös i sin omfattning och uppbyggnad. Den ger därmed en god bakgrund till många för kommunens utveckling viktiga frågor. Ale kommun sätts in i ett regionalt sammanhang sådant det var möjligt att beskriva detta under våren 2006. Planen har dock inte hunnit få med någon djupare analys av vad förbundsstyrelsens beslut den 16 maj avseende ”Uthållig tillväxt – mål och strategier … etc.” kan innebära för Ale kommun.

(27)

En fortsatt stark tillväxt av Göteborgsregionen, där betydelsen av en gemensam bostads- och arbetsmarknad förstärks alltmer, kommer att medföra ett omfattande och kontinuerligt ökande resande. Kommunerna inom den lokala arbetsmarknadsregionen har ett gemensamt ansvar för att detta inte ska leda till problem med framkomligheten i det övergripande vägnätet eller överskridanden av gällande miljökvalitetsnormer. Varje berörd kommun måste agera kraftfullt om det uppsatta målet om en ökad andel kollektivtrafikresande (40% av resorna år 2025) ska kunna förverkligas.

Översiktsplanen anger (sid 11) att möjligheterna till att förtäta bebyggelsen i samhällenas centrala delar och i anslutning till kollektivtrafiken ska tas tillvara. Planen undviker dock att visa hur detta kan ske. Det är just den svåra frågan om hur befintliga tätortsmiljöer ska kompletteras och utvecklas som kan komma att bli avgörande för om arbetspendling med framtida region- och pendeltåg ska bli realistiska alternativ till arbetspendling med bil. De redovisade utbyggnadsområdena bygger till synes vidare på bilsamhällets grundläggande mönster där det, trots en hög ambition, kan vara svårt att skapa en attraktiv matartrafik med buss. Därmed finns en risk att ett fortsatt starkt bilberoende läggs fast.

I översiktsplanen framhålls de betydande värden som finns i form av närheten till attraktiva naturmiljöer. En annan viktig framgångsfaktor för kommunen torde vara att fortsatt utveckla goda och attraktiva tätortsmiljöer med ett rikt serviceutbud. En fokusering i enlighet med visionen – Älvängen och Ale centrum (sid 5) – kan vara en nyckel i detta arbete.

Planen redovisar målet att Ale kommun ska växa med ca 4 500 invånare på 15 år. Det motsvarar ca 1 % befolkningsökning per år, vilket väl motsvarar Ale kommuns del av det i ”Uthållig tillväxt …” uppsatta målet om befolkningstillväxt i Göteborgsregionen. Dock bidrar denna tillväxt i ringa grad till att nå ett av de andra uppställda målen – ”Den långsiktiga inriktningen ska vara att skapa en befolkningsmässig balans nord – syd med älven och Säveån som mittaxel.” Det vore intressant att översiktligt få redovisat tankar om hur kommunen ser på utvecklingen i ett tidsperspektiv även bortom 2020. Speciellt värt att notera är de

betydande investeringar som de närmaste åren kommer att göras i transportinfrastrukturen (ca 4 Mdr kronor t.o.m. 2011 inom Ale kommun) i Göta Älvs dalgång. Dessa investeringar skapar en god grund för kommunens långsiktiga utveckling.

Bilden över den önskvärda bebyggelseutvecklingen (sid 25) visar en bild av Ale kommuns möjliga framtida bebyggelsestruktur. Den antyder en lovvärd ambition att söka avgränsa tätortsområdet så att styrkan i samspelet ”stad och land” kan framhävas. Bilden kan dock uppfattas att till en del stå i motsatsförhållande till målet (sid 10) om kommunens struktur med många mindre samhällen. Bilden antyder snarare en utveckling mot en förstärkt bandstruktur.

Vi ser det som en styrka om planen kan kompletteras i fråga om samspelet med Lilla Edets kommun beträffande utvecklingen av området vid Lödöse/Alvhem, Göteborgs stad vid Surte/Lövgärdet och Kungälvs kommun vid i första hand Bohus/Eriksdal. Den snäva avgränsningen av plankartan (i kommungräns) gör det svårt att se hur just samspelet med angränsande kommuner lämpligen bör utvecklas.

(28)

Ale kommun har naturområden av mycket stort regionalt värde (Risveden, Vättlefjäll). Planen säkerställer dessa områden så långt PBL medger. På samma sätt är Göta Älv en betydande regional resurs, inte minst för vattenförsörjningen. GRs kansli har förbundsstyrelsens uppdrag att verka för att vattenkvaliteten i älven ska säkras. EUs vattendirektiv medför sannolikt att arbetet med att säkra vattenkvaliteten kommer att behöva intensifieras framöver.

Med vänlig hälsning

Göteborgsregionens kommunalförbund Planering

(29)

Dnr: 06-116.30 Styrgruppsärende 2007-04-20 Till

Naturvårdsprogram för Ale kommun,

utställningshandling

Göteborgsregionens kommunalförbund har i skrivelse från Ale kommun daterad 26 februari 2007 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Syftet med programmet är att på ett samlat sätt beskriva kommunens natur, naturvärden och värden för friluftslivet samt ange åtgärder och mål för att förstärka dessa värden. Programmet skall också utgöra ett underlagsmaterial för fysisk planering och den fortsatta samhällsutbyggnaden.

I samband med att förslaget gick ut på samråd våren 2006 var remisstiden så kort att varken styrgruppen för regional planering eller styrelsen inom GR hade möjlighet att ta del av ärendet. Därför lämnade kansliet sina synpunkter i ett brev till kommunen, som styrgruppen för regional planering 2006-08-31 i efterhand ställde sig bakom. Detta brev daterat 2006-06-29 bifogas missivet och utgör underlag för beslutet.

Kansliet anser att Ale kommun har beaktat de synpunkter GR lämnade vid föregående tillfälle och har därför inget i övrigt att erinra.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att inte lämna några ytterligare synpunkter på förslaget till naturvårds-program för Ale kommun förutom de som lämnades i tjänsteskrivelsen daterad 2006-06-29, samt

att föreslå förbundsstyrelsen att ställa sig bakom styrgruppens beslut

Göteborg 13 april 2007 Bo Aronsson

(30)

1 Protokoll 2006-08-31

Utdrag ur protokoll (§ 6) från sammanträde med

styrgruppen för regional planering 31 augusti 2006

§ 6. Naturvårdsprogram – fakta och åtgärder för Ale kommun Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Styrgruppen beslöt

att ställa sig bakom tjänstemannayttrandet, daterat 2006-06-29

Vid protokollet Cecilia Kvist

(31)

Dnr 06-116.30

Ale kommun Göteborg 29 juni 2006

Miljö- och byggförvaltningen 449 80 ALAFORS

Synpunkter på ”Naturvårdsprogram – fakta och åtgärder”

för Ale kommun

Göteborgsregionens kommunalförbund har i skrivelse från Ale kommun daterad 7 juni 2006 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. På grund av den korta remisstiden har tyvärr varken styrgruppen för regional planering eller styrelsen inom GR haft möjlighet att ta del av ärendet och vi översänder därför kansliets synpunkter. Programmet skall vara vägledande för Ale kommuns arbete med att uppfylla riksdagen beslutade miljömål och kommunens miljöpolicy. Naturvårdsprogrammet redovisar också ett antal värdefulla naturområden i kommunen samt föreslår åtgärder för att bevara och sköta dessa områden så att dess värden består.

Kansliets synpunkter

Just nu befinner sig GR i en process där den regionala utvecklingen med alla sina

dimensioner av socialt gott liv, miljömässig bärkraft och ekonomisk konkurrenskraft har tagits upp i rådslag med medlemskommunerna. På dessa rådslag har rekreation och livskvalitet lyfts fram som ett av de viktigaste områdena att diskutera för att

medlemskommunerna tillsammans skall utveckla en miljömässigt bärkraftig region. I skriften ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” som under våren 2006 antagits av styrelsen inom GR återfinns följande text:

”Vi vill stärka de kvaliteter som gör att vi vill bo, leva och verka i Göteborgsregionen. Närheten till kust, hav, skogar och sjöar ska tas till vara för att utveckla regionens attraktionskraft. Samtidigt skall tillgängligheten till dessa miljöer säkras. Stads- och andra tätortsmiljöer ska utformas så att de inbjuder till ett rikt stads- och vardagsliv. Livsmiljön ska värnas från skadlig påverkan – alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten.”

(32)

Närheten är ett av de viktigaste kriterierna för värderingen av naturområdenas betydelse för friluftsliv och rekreation i en storstadsregion. Detta innebär att naturvärdena inte alltid behöver vara så speciellt värdefulla, det är närheten och tillgängligheten för alla boende i regionen som är mest väsentliga. Programmet pekar på flera områden som är viktiga för friluftslivet, dessa är inte bara viktiga lokalt för Aleborna utan även ur ett regionalt perspektiv.

Inom GR finns en gemensam grundsyn på värdet av rekreation och att ge planeringen för friluftsliv och rekreation samma dignitet som planeringen av bostäder, arbetsplatser och trafikinfrastruktur. Detta betyder att GR i flera sammanhang påpekat vikten av återhållsamhet vad avser exploatering av i stort sett orörda naturområden. Strukturen med gröna kilar av natur mellan fingrar av tätbebyggelse bör värnas och utvecklas. Vikten av information och kunskapsspridning som medel att skapa ökad insikt och engagemang om värdet av rekreationsområden i storstadsregionen kan därför inte nog understrykas. Naturvårdsprogrammet utgör i det sammanhanget ett viktigt dokument. Naturvårdsprogrammet är i sin helhet mycket bra. Särskilt avsnittet där indelningen gjorts med utgångspunkt i sex av riksdagens nationella miljömål och hur kommunen kan bidra till att de uppfylls. Viktigt är också påpekandet att det är nödvändigt med riktlinjer för planering och tillståndsärenden för att kommunen skall kunna uppfylla sin del av ansvaret.

Att programmet sedan även kompletteras med en ”Åtgärdsplan och idékatalog” som skall beskriva möjliga och konkreta åtgärder som kommunen kan arbeta med och vem som skall ha ansvaret är mycket väsentligt då det ger en god vägledning för

kommunens fortsatta arbete. Med vänlig hälsning

Göteborgsregionens kommunalförbund Planering

(33)

Dnr:

Styrgruppsärende 2007-04-12 Till

Utarbetande av avfallsplan för Göteborgsregionen

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har från Renovas tekniska delegation fått en förfrågan där man uttryckt önskemål om att GR tar initiativ till utarbetande av en avfallsplan för Göteborgsregionen.

Bakgrunden är ökande avfallsmängder och ständigt ökande miljökrav på avfallshanteringen både från EU och via svensk lagstiftning.

Kansliets synpunkter redovisas i bifogade PM daterat 2007-04-12. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att uppdra åt kansliet att undersöka möjligheterna för att upprätta en gemensam avfallsplan

(34)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR 1 Dnr: Styrelseärende Tjänsteskrivelse 2007-04-12 Lennart Lagerfors

Utarbetande av avfallsplan för Göteborgsregionen

Bakgrund och syfte

De senaste årens kraftiga tillväxt i Göteborgsregionen och i Västsverige har även inneburit en påtaglig ökning av avfallsmängderna. Ökningstakten av avfallsmängderna har i regionen under de senaste åren har legat på 5-6 %. Från hushållen genereras idag omkring 500 kg avfall/person och år. Samma person genererar i snitt det tiodubbla från sin arbetsplats. Med en större region och kärna ökar antalet företag, behoven av bostäder, kommersiell service m m. Denna utveckling ställer givetvis stora krav på avfallshanteringen som en av flera viktiga infrastrukturfrågor.

Enligt GRs mål- och strategidokument ”Uthållig tillväxt” kommer regionen fram till 2020 att öka med 120 000 personer och 80 000 arbetsplatser. Med denna vision och ambition om en starkare region som bakgrund är kraven på en miljöriktig, hållbar avfallshantering mycket viktig. GR har till uppgift att verka för ett ökad samverkan och samarbete över kommungränserna i regionen och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte i regionen. Inom

Göteborgsregionen har vi långvarig och god erfarenhet av samarbete inom avfallsområdet, men vi saknar idag en aktuell avfallsplan för regionen. Naturvårdsverket har i sina anvisningar om kommunala avfallsplaner påtalat att kommunerna bör beakta möjligheten om att utarbeta avfallsplanerna i samverkan med andra kommuner.

I Renovas tekniska delegation som består av avfallsansvariga tjänstemän från delägarkommunerna diskuteras bl a frågor som berör gränssnittet mellan delägarkommunerna och Renovas verksamheter. Mot bakgrund av ökande avfallsmängder och ständigt ökande miljökrav på avfallshanteringens alla led, både från EU och via svensk lagstiftning, har frågan om behovet av en

gemensam avfallsplan för Göteborgsregionen aktualiserats. Tekniska

delegationen har därför ställt en förfrågan till GR där man uttryckt önskemål om att GR tar initiativ till utarbetandet av en avfallsplan för Göteborgsregionen i samarbete med medlemskommunerna, Renova och andra aktörer. I

sammanhanget kan nämnas att Kretsloppsnämnden i Göteborg i nuvarande kretsloppsplan, där va- och avfallsfrågor hanteras, har skrivit att kommande

(35)

2 kretsloppsplan för Göteborg bör göras i ett regionalt samarbete, som hålls ihop

av GR.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås ge kansliet i uppdrag att undersöka möjligheterna för att upprätta en gemensam avfallsplan.