Planprogram för Centrum/Torsvik
Tyck till om Centrum Torsvik
15 april till 16 juni
SAMRÅDSHANDLING
2013-04-08
2 Planprogram för Centrum/Torsvik • Samrådshandling 2013-04-08
Process och tidplan
Processen med att utveckla Centrum/
Torsvik sträcker sig över fl era år, består av många olika moment och är omfat- tande. Just nu är arbetet i början av pro- cessen, i det som kallas programsamråd.
Under programsamrådet 15 april – 16 juni får allmänheten insyn i arbetet och du kan lämna dina synpunkter.
+
De synpunkter och åsikter som kom-mer fram bearbetas sedan och samman- ställs.
+
Utifrån synpunkterna arbetas två nya förslag fram. Förslagen blir underlag till en eventuell folkomröstning. Samtidigt arbetas ett hållbarhetsprogram fram för stadsdelen.med dig för att få reda på vad du tycker om de fem framtidsbilderna.
På www.lidingo.se/centrumtorsvik kan du ta del av programmet och ut- redningar i sin helhet. Materialet fi nns också tillgängligt i stadshusets entréhall på Stockholmsvägen 50.
Kontakt
Har du frågor om Centrum/Torsvik så kan du kontakta kundtjänsten på miljö- och stadsbyggnadskontoret via e-post:
miljo.stadsbyggnad@lidingo.se eller tele- fon: 08- 731 33 22 så hänvisar de dig till rätt person.
+
En folkomröstning skulle kunna ske under våren 2014. Det är kommunfull- mäktige som avgör om det kommer att bli en folkomröstning.+
Efter folkomröstningen ska planpro- grammet godkännas.+
I det fortsatta arbetet tas ett fl ertal detaljplaner fram. Den delen av proces- sen kallas för planskede.Så här lämnar du synpunkter
• www.lidingo.se/centrumtorsvik
• ct@lidingo.se
• Lidingö stad
Miljö- och stadsbyggnads- kontoret
181 82 Lidingö
Alla synpunkter är viktiga för att få ett så bra beslutsunderlag som möj- ligt. För att synpunkter ska beaktas måste de ha inkommit till Lidingö stad senast den 16 juni 2013. Namn måste tydligt framgå.
Information om samrådet
För oss som planerar för en utveckling i Centrum/Torsvik är det viktigt att veta vad du som bor och verkar på Lidingö tycker. Programsamrådet pågår mellan 15 april och 16 juni. Då vill vi ha dialog
Centrum / Torsvik
Tyck till om Centrum och Torsvik!
I din hand håller du samrådsversionen av Planprogram för Centrum/Torsvik. Vår vision är att skapa en trivsam stadsdel med småstadens karaktär där fl er lidingöbor kan bo i ett centralt läge med bra tillgång till kollektivtrafi k. Stadsdelen ska bli tystare samt erbjuda fl er mötesplatser, kaféer, butiker samt parker. En långsiktigt hållbar stadsdel med god livskvalitet för de boende.
I planprogrammet fi nner du fyra frågeställningar. Hur vill du att Lidingös framtida entré ska se ut? Bör Lidingöbanan dras via centrum istället?
Ska vi fylla igen Torsviksdiket och låta trafi ken gå i en tunnel? Ska handeln få utvecklas och utökas i Lidingö centrum? Dessa och många andra viktiga frågor behöver få svar och vi vill veta vad just du tycker.
Hur utvecklar vi Centrum/Torsvik på bästa sätt? Samrådsförslaget innehåller fem olika tänkbara framtidsbilder med olika grad av utveckling.
Mellan 1 300 och 2 800 bostäder planeras, vilket dels ger underlag för handel och förbättrad kollektivtrafi k, dels fi nansierar infrastrukturinves- teringarna. Nya bostäder behövs också för att möta behovet från kommande generationer och för att även Lidingö ska kunna bidra till regionens utveckling.
De fem alternativen hoppas vi ska stimulera till fortsatt dialog. Vilket alternativ tycker du vi ska välja och varför? Eller fi nns det andra alternativ vi bör överväga? Oavsett om du bor i Centrum/Torsvik eller någon annanstans på Lidingö är vi intresserad av din åsikt.
Lidingö den 8 april 2013
Paul Lindquist
Kommunstyrelsens ordförande
4 Planprogram för Centrum/Torsvik • Samrådshandling 2013-04-08
1 Vision och mål
...8–11 VisionMål och värden
Måluppfyllelse i dagens Centrum/Torsvik
2 Bakgrund
...12–15 ProgramområdetPlanprogrammet Utgångpunkter
Projektförutsättningar
3 Medborgardialog
...16–17 Bättre platserSämre platser
4 Hälsosam och hållbar stadsutveckling
...18–21 Hållbar utvecklingStadskvaliteter Hälsosam stad
Hållbar utveckling i Centrum/Torsvik
5 Frågeställningar
...22–29 Lidingö centrumSödra Kungsvägens sträckning Lidingöbanans sträckning Entrén till Lidingö
Frågeställningarna ger fem framtidsbilder
Innehåll
6 Fem framtidsbilder
...30–49 Framtidsbild 1Framtidsbild 2 Framtidsbild 3 Framtidsbild 4 Framtidsbild 5
7 Konsekvenser
...50–53 Trafi kMiljö
Hälsa och säkerhet
8 Jämförelser och sammanfattning
...54–57 NulägeFramtidsbild 1 Framtidsbild 2 Framtidsbild 3 Framtidsbild 4 Framtidsbild 5
9 Stadsbyggnadsprinciper
...58–71 Upplevelserika parkerMötesplatser
Eff ektiv infrastruktur Säkra och livfulla gator Rent och tillgängligt vatten Hållbar bebyggelse
Centrum / Torsvik
10 Exploateringsekonomi och genomförande
...72–79 Ekonomi i balansKostnader Intäkter
Huvudmannaskap Markstrategi Utbyggnad
Kostnader och etappindelning
11 Fortsatt arbete
...80–83
Innan programmet godkännsEfter godkänt program till brukarskedet
12 Planeringsförutsättningar och underlag
...84–97
BebyggelseKulturmiljöer Naturvärden Landskapsbild Platser
Grönområden och parker Gångnät
Cykelnät Kollektivtrafi k Teknisk försörjning Miljö- och riskfaktorer Riksintressen
Miljökvalitetsnormer Gällande detaljplaner Strandskydd
13 Referenser och medverkande
...98–100
6 Planprogram för Centrum/Torsvik • Samrådshandling 2013-04-08
Sammanfattning
Lidingö, och hela Stockholmsregionen står inför nya utmaningar och föränd- ringar. Lidingö stad har tagit fram en översiktsplan med fokus på hur hela Lidingö ska utvecklas fram till 2030.
Under den tidsperioden beräknas be- folkningen på Lidingö öka med cirka 8 000–11 000 invånare. Andelen perso- ner i yrkesverksam ålder (20–65 år) ökar, vilket betyder att det bland annat kom- mer att öka behovet av fl er arbetsplatser, fl er bostäder och förbättrad kollektivtra- fi k. Centrum/Torsvik är ett av de vikti- gaste utvecklingsområdena för Lidingö med knutpunkter för kollektivtrafi k, handel och service. Här fi nns även en stor andel bostäder och arbetsplatser.
Projektets uppdrag
2009 fi ck miljö- och stadsbyggnadskon- toret i uppdrag att ta fram ett planpro- gram som ska utreda förutsättningarna att utveckla Centrum/Torsvik. Planpro- grammet ska föreslå åtgärder som bidrar till minskade bullerstörningar och en sammanlänkad stadsdel. Goda förutsätt- ningar för kollektivtrafi k, handel och fl er bostäder ska också utredas.
Fyra frågeställningar
Under projektarbetet har fyra viktiga frågeställningar identifi erats:
• Hur ska Lidingö centrum leva vidare och utvecklas?
• Ska Södra Kungsvägen dras i tunnel?
• Ska Lidingöbanan gå genom centrum eller vara kvar i befi ntligt läge?
• Ska området mellan brofästet och Torsviks torg överdäckas?
Fem framtidsbilder
Frågeställningarna kräver ställningsta- ganden - ställningstaganden som i sin tur blir avgörande för hur Centrum/
Torsvik kommer att utvecklas. Planpro- grammet utgår ifrån att stadsdelen kan utvecklas på fem olika sätt beroende på hur föreslagna lösningar kombineras. I programmet fi nns därmed fem framtids- bilder, det vill säga fem möjliga sätt att utveckla området.
Framtidsbilderna har fått sin form utifrån utgångspunkterna att skapa en stadsdel med tydliga stråk, eff ektiv markanvändning, minskat buller, ökat handelsutbud med färre barriärer och
nya mötesplatser. Hållbar stadsbyggnad och ekonomi i balans har också varit av- görande för stadsdelens utformning och exploateringsgrad.
Framtidsbilderna och förslagen beskrivs utifrån ett antal parametrar: allmänna platser och trafi k, bebyggelse, buller samt förskolor och skolor. För varje framtidsbild redovisas det ekonomiska resultatet och utbyggnadsordning. Hur väl respektive framtidsbild möter projek- tets målsättningar illustreras även i en så kallad värderos. Denna kan jämföras med måluppfyllelse i dagens Centrum/
Torsvik.
Dialog och utredningar
Dialog, främst med boende i Centrum/
Torsvik, har varit och är en viktig del i Lidingö stads arbete med utvecklingen av stadsdelen. Under våren 2012 ge- nomfördes en medborgardialog där alla Lidingöbor kunde lämna synpunkter om Centrum/Torsvik. Det kom in många synpunkter över vilka platser som var bra och sämre. Projektet bygger vidare på de tankarna. I många kapitel fi nns citat från dialogen återgivna.
Läsanvisning
I de inledande kapitlen: ”Vision och mål”, ”Bakgrund”, ”Medborgardialog”
och ”Hälsosam och hållbar stadsutveck- ling” ges en introduktion till projektet.
I kapitel 5, ”Frågeställningar”, introdu- ceras frågeställningarna bakom plan- programmets fem olika framtidsbilder.
I kapitel 6, 7 och 8 beskrivs, illustreras och jämförs de fem framtidsbilderna och dess konsekvenser.
I de fortsatta kapitlen - ”Stadsbygg- nadsprinciper”, ”Exploateringsekonomi och genomförande” samt ”Fortsatt arbete” - presenteras de stadsbygg- nadsprinciper som ska tillämpas i Centrum/Torsvik. Det ges också en fördjupning i de ekonomiska uträk- ningar och byggnadsetapper som gäl- ler för respektive framtidsbild. Även planprocessens olika moment och hur projektet ska framskrida beskrivs.
I de avslutande kapitlen fi nns en beskrivning av nuläget ”Planerings- förutsättningar och underlag” följt av referenser.
Centrum / Torsvik
Inledning
Centrum/Torsvik pekas ut som ett av stadens sexton utvecklingsområden i Lidingö stads nya översiktsplan, Över- siktsplan 2030.
I Lidingö centrum fi nns ett behov av att utveckla en tydligare centrumkärna med fl er centrala och attraktiva mötesplat- ser. En utveckling kan erbjuda ett större utbud av handel och service samt bättre kommunikationer. Lidingöbanan trafi ke- rar i dagsläget inte centrum. Att dra om Lidingöbanan via Lidingö centrum skulle förbättra kollektivtrafi ken i Centrum/
Torsvik.
Området i Torsvik kring brofästet och Södra Kungsvägen är kraftigt påverkat av buller, och infartsleden utgör en bar- riär vid Torsviks torg. Hela området är dåligt integrerat med intilliggande om- råden på grund av den barriär som Södra Kungsvägen utgör.
Programområdet utgör entrén till Li- dingö och är centralt beläget, både på ön och i Stockholmsregionen. Omvärldsför- ändringar - såsom utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden och behovet av fl er bo- städer i hela Stockholmsregionen - inne- bär både utmaningar och möjligheter för Lidingö och utvecklingen av Centrum/
Torsvik.
Centrum/Torsvik idag.
Uppdraget
2009 fi ck miljö- och stadsbyggnadskon- toret i uppdrag att ta fram ett planpro- gram som ska utreda förutsättningarna att utveckla Centrum/Torsvik. Planpro- grammet ska föreslå åtgärder som bidrar
till minskade bullerstörningar och en sammanlänkad stadsdel. Förutsättningar för kollektivtrafi k, handel och fl er bostä- der ska också utredas.
FAKTA LIDINGÖ
Antal invånare: 44 434 (januari 2013) Antal bostäder: 19 415 varav Hyresrätter: 5 406
Bostadsrätter: 6940 Småhus: 7 069
8 VISION OCH MÅL Planprogram för Centrum/Torsvik • Samrådshandling 2013-04-08
1 Vision och mål
Mål och värden
De sex målen för det framtida Centrum/
Torsvik ska vägleda planeringen av området och används för att utvärdera planprogrammets framtidsbilder. Här förklaras kortfattat hur uppfyllnad av målen mäts. En mer utförlig förklaring fi nns i underlaget Centrum/Torsvik – Stadsbyggnadsanalyser. En så kallad värde- ros illustrerar hur väl framtidsbilderna uppfyller de olika målen. Den förklaras på sidan 10.
Inför planeringen av Centrum/Torsvik har Lidingö stad påbörjat en dialog med Lidingöborna för att fånga upp vad de ser som viktigt och värdefullt i området. Tillsammans med stadens arbete för hälsa, hållbarhet och stads- kvaliteter ligger svaren till grund för projektets vision och mål.
Vision
Visionen för projektet är att
Centrum/Torsvik ska vara en attraktiv, spännande och miljösmart stadsdel. För att visionen ska kunna förverkligas be- hövs en god dialog och samverkan med boende och verksamma – både inom stadsdelen och på hela Lidingö. Fortsatt medborgardialog och samråd om plan- program och detaljplaner blir därför vik- tiga verktyg när den nya stadsdelen tar form. För att konkretisera visionen har sex projektmål satts upp. Målen utgår bland annat från dialogarbetet.
Vision: Centrum/Torsvik – en attraktiv, spännande och miljösmart stadsdel.
Mål: I Centrum/Torsvik fi nns grönskan runt hörnet.
Grönska
Mål: I Centrum/Torsvik är det nära till vattnet.
Målet innebär att det är nära till grön- områden utan bullerstörning, med plats för alla och med olika aktiviteter och upplevelser.
Vatten
Målet innebär att det blir bättre tillgång till stranden och strandpromenaden och att det fi nns många utsiktsplatser över vatten.
Måluppfyllelsen baseras på:
• Närhet till vatten
Andel av befolkningen (boende och arbetande) som når stranden inom högst 1 km.
• Tillgång till platser med vatten- utsikt
Mängden grönytor med utsikt över vatten.
• Tillgång till strandpromenader Total längd på strandpromenader.
• Rekreationsvärde längs stranden Bedöms av landskapsarkitekt utifrån de vistelsevärden som kan uppnås i grönområdet.
Måluppfyllelsen baseras på:
• Tillgång till grönområden
Mängden grönyta respektive parkyta.
• Närhet till grönområden
Andel av befolkningen (boende och arbetande) som når ett grönområde inom 200 meters gångavstånd.
• Grönyta per person
Mängden grönyta per person (bo- ende och arbetande) inom program- området och 500 meter utanför dess gräns.
• Grönområdenas ekologiska värde Bedöms av ekolog utifrån biologisk mångfald, spridningszoner, nya bio- toper och gröna samband.
Centrum / Torsvik
Framkomlighet Närhet
Mål: I Centrum/Torsvik är det lätt att förfl ytta sig på ett hållbart sätt.
Mål: I Centrum/Torsvik fi nns var- dagsaktiviteter inom gångavstånd.
Målet innebär att det är lätt att ta sig fram för gående och cyklister och att det är nära till kollektivtrafi k. Framkomlig- heten för genomfartstrafi k och tvärför- bindelser är god.
Måluppfyllelsen baseras på:
• Korsningstäthet
Antalet korsningar i programområ- det.
• Närhet till huvudcykelstråk Genomsnittligt cykelavstånd från varje fastighet till närmaste huvud- cykelstråk.
• Närhet till spårstation
Mängd av befolkningen (boende och arbetande) som når spårstation inom 500 m.
• Framkomlighet med bil
Bedöms av trafi kexpert utifrån väg- nätets karaktär.
Mål: Centrum/Torsvik är en stadsdel med småstadskaraktär.
Mål: I Centrum/Torsvik fi nns platser för möten.
Karaktär
Målet innebär en blandad stadsmiljö där handel, service, skola och kultur fi nns nära de boende.
Målet innebär att Lidingös karaktäris- tiska bergslandskap är närvarande i stadsdelen, att bebyggelsen är trivsam och småskalig samt att ny bebyggelse samspelar med den befi ntliga.
Måluppfyllelsen baseras på:
• Kulturmiljö- och kulturlandskap Bedöms av byggnadsantikvarie uti- från unikhet, kulturhistoriskt och antikvariskt värde.
• Natur- och skärgårdslandskap Bedöms av landskapsarkitekt utifrån strandlinje, förkastningsbrant, sjö- utsikt och frånvaron av mänsklig påverkan.
• Småstadskaraktär
Bedöms av arkitekt utifrån stads- rummets skala och möjligheten att se stadsbyggelse när man kommer över Lidingöbron.
Mötesplatser
Målet innebär att de off entliga rummen, gator och gångvägar är sammankopplade så att naturliga träff punkter uppstår.
Allmänna och privata platser är tydligt avgränsade.
Måluppfyllelsen baseras på:
• Närhet till mötesplatser
Andel av befolkningen (boende och arbetande) som når en mötesplats (torg, parker och centrala korsningar) inom högst 300 meters gångavstånd.
• Tillgång till gångnätet
Hur rumsligt integrerade olika gång- och gatustråk är.
• Tillgång till välintegrerade gator Total längd på välintegrerade gång- vägar och gator inom programområ- det.
Måluppfyllelsen baseras på:
• Handels- och serviceutbud Procentuell förändring av handels- och serviceutbudet.
• Funktionsblandning
Mängden bostadsyta i förhållande till total mängd bostadsyta och lo- kalyta.
• Funktionstäthet
Mängden bostadsyta relaterat till mängden lokalyta.
10 VISION OCH MÅL Planprogram för Centrum/Torsvik • Samrådshandling 2013-04-08
LÄS MER
Centrum/Torsvik – Stadsbyggnads- analyser
Spacescape, 2013
Värderosen (till vänster) illustrerar hur väl respektive framtidsbild upp- fyller de övergripande målen för Centrum/Torsvik. Bedömningen, på skalan 1 till 5, bygger på olika kvantitativa och kvalitativa analyser av dessa mål.
”1” betyder att målet inte uppfylls,
”2” betyder att målet knappt upp- fylls, ”3” betyder att målet uppfylls,
”4” betyder att målet uppfylls väl och ”5” betyder att målet uppfylls mer än väl.
VÄRDEROS
Centrum / Torsvik
Värderos nuläge
Måluppfyllelse i dagens Centrum/Torsvik
Grönska
Tillgången till grönområden be- döms som god, men Södra Kungs- vägen utgör en barriär mellan delområden. Torsviksparken och Torsviksberget har fl est vistelse- värden. I övrigt är vistelsevärdena få. Ekologiska värden är generellt låga. Naturen på Torsviksberget är av något högre värde i ett lokalt perspektiv. Spridningssambanden är svaga.
FAKTA KVALITETER NULÄGE
Boende i bullerstörda bostäder: 73 % Kraftigt bullerstörd yta: 19%
Bullerstörd grönyta: 65 % Grönyta/parkyta: 10/4,1 hektar
Befolkning som når ett grönområde inom högst 200 m: 79%
Antal personer som når stranden inom högst 1 km: 2600
Utsiktsyta: 5,1 hektar
Antal personer som når en spårstation inom högst 500 m: 900
Vatten
Tillgången till stranden är idag be- gränsad och strandparkens kvalitet är låg på grund av trafi kinfrastruk- turen. Det fi nns utsiktsplatser på Torsviksberget och Flaggberget, men där är trafi kstörningarna stora. Både fysiskt och upplevelsemässigt är det långt till vattnet.
Framkomlighet
Tillgängligheten för gående och cy- klister är idag dålig. Vägbarriärer och biltrafi k gör gång- och cykelmiljön mycket oattraktiv. Busstrafi ken är centralt placerad. Framkomligheten med bil är mycket god.
Närhet
Idag har centrum ett relativt bra utbud av handel och service, men bara en tredjedel av besökarna be- döms komma från närområdet. Då övriga besökare i hög utsträckning är bilburna fi nns stor risk att de väl- jer andra handelsplatser med bättre utbud. En förtätning kan leda till större lokal bärkraft för centrum.
Karaktär
Det storskaliga sprickdalslandskapet är avläsbart trots de stora vägbar- riärerna. Kulturlandskapet och kul- turmiljöerna är fragmenterade och generellt av lågt värde. Enstaka bygg- nader såsom stadshuset, Lidingö
villastadskvarter, bebyggelsen längs Stockholmsvägens södra sida och Torsviksbergets parkmiljö är karak- täristiska, men stadsbilden är i stort splittrad.
Mötesplatser
Den viktigaste mötesplatsen idag är Vasatorget i centrum. Den fi na gång- miljön i kombination med många målpunkter gör det attraktivt. Tors- viks torg är en mötesplats, men har mycket stora brister som stadsmiljö.
Torsviksparken och Torviksplatån är uppskattade mötesplatser.
DEFINITION GRÖNYTA/PARKYTA Begreppet grönyta innefattar både na- turområden och parker. Det är en minst 0,25 hektar stor markyta som inte är bebyggd eller hårdgjord. Den ska vara tillgänglig för allmänheten samt lämpa sig för rekreation i form av fysisk aktivi- tet eller vila.
Parkyta är en anlagd grönyta med i hu- vudsak planterad växtlighet för möten, lek och upplevelser.
Jämför!
Vik ut sidan och jämför med framtidsbilderna på
sidorna 33, 37, 41, 45 och 49.
Jämför!
Vik ut sidan och jämför med framtidsbilderna.
12 BAKGRUND Planprogram för Centrum/Torsvik • Samrådshandling 2013-04-08
2 Bakgrund
Centrum/Torsvik har ett centralt läge, både på Lidingö och i Stockholmsre- gionen. I samklang med öns landskap och karaktär skapas goda förutsätt- ningar till utveckling som tillgodoser Lidingö stads arbete för hälsa, håll- barhet och stadskvaliteter.
Programområdet
Programområdet sträcker sig från Tors- viksplatån i norr till villabebyggelsen i Herserud i söder, från Lidingöbroarnas fästen i väster till Lidingö centrum i ös- ter. I kommande detaljplaner omfattas inte alla fastigheter i planområdet.
Området karaktäriseras av skärgårdens sprickdalslandskap med höjdskillnader mellan dalar och låga berg. Det har satt sin prägel på vägnät och bebyggelse. Av- gränsningen motsvarar utvecklingsom- rådet Centrum/Torsvik i Översiktsplan Lidingö 2030.
Landskapet är splittrat, både av Södra Kungsvägen och av bebyggelsen som är svagt sammanhållen. En av Lidingös första vägar, Stockholmsvägen, har varit betydande för framväxten av Lidingö centrum och för Torsviks bostadsutveck- ling. Flertalet av byggnaderna utmed Stockholmsvägen har en utpräglad 1940- och 50-talsarkitektur med handel i bot- tenvåningen.
Lidingö centrum byggdes på 1990-talet.
Här fi nns butiker, bostäder, bibliotek, kyrka, Lidingö museum, biograf, kaféer och restauranger. Gatorna i centrum är främst till för gång- och cykeltrafi kanter.
I programområdet fi nns även fem för- skolor och Torsviks skola.
Centrum/Torsvik hade 2012 cirka 2 300 invånare fördelade på cirka 1 400 hus- håll. År 2009 var antalet arbetsplatser
runt 2 000, varav de fl esta i Lidingö stadshus och dess närhet.
Projektets avgränsingar
Kommunfullmäktige beslutade 2012 att ersätta Gamla Lidingöbron med en ny bro för spårväg, gång och cykel. Själva bron ingår inte i programområdet, men hur bron ska anslutas till Centrum/Tors- vik är något planeringen av stadsdelen måste förhålla sig till.
Enligt översiktsplanen ska möjligheten att i framtiden förlänga tunnelbanan från Ropsten till Lidingö inte byggas bort. Planprogrammet tar hänsyn till detta, även om en tunnelbana inte är aktuell inom överskådlig framtid. Detta är en fråga som SL beslutar om.
Programområdets avgränsning
Planområdesgräns Lidingöbanan SpårstaƟ on
Centrum / Torsvik
• Ökat handelsutbud
Att öka handelsytorna och där igenom utbudet.
• Minskat buller
Att minska bullret i och kring bostä- der samt i parker.
Utgångspunkter
Utvecklingen av Centrum/Torsvik ska ske med hänsyn till både lokala som re- gionala aspekter. Viktiga utgångspunkter för projektet är översiktsplanen Lidingö 2030, Lidingös miljöprogram och sta- dens övergripande vision och målsätt- ningar.
Lidingö är hälsans ö
Lidingö ska främja en hälsosam stads- utveckling med förutsättningar för god livskvalitet. Utveckling av Centrum/
Torsvik har stor möjlighet att bidra till detta. Här kan förbättrade gång- och cykelstråk, parker och en sammanlänkad stadsdel med minskat buller utvecklas.
Dessutom innebär utvecklingen att större grönområden på ön kan lämnas orörda.
Översiktsplan
Planprogrammet för Centrum/Torsvik och kommande detaljplaner ska över- enstämma med översiktsplanen och innebära en utveckling i enlighet med översiktsplanens riktlinjer.
Planprogrammet
Planprogrammets syfte är att utreda för- utsättningar för utveckling av Centrum/
Torsvik. Programmet ska - efter samråd, eventuell folkomröstning, slutlig bear- betning och kommunfullmäktiges god- kännande - ge riktlinjer för kommande detaljplanering i området.
Stadsutvecklingen i Centrum/Torsvik ska leda till:
• Eff ektiv markanvändning
Att ny bebyggelse tillkommer för att ge bättre utnyttjande och underlag för befi ntlig infrastuktur, handel, service, grönområden med mera.
• Förstärka knutpunkter
Att förstärka stadsdelens funktion som knutpunkt för handel, service och kommunikationer.
• Tydliga stråk
Att gator sträcker sig mellan naturliga målpunkter och mötesplatser samt kantas av bebyggelse och verksamheter som ger trygghet under hela dygnet.
• Stadsbyggnadsmässig läkning Att trafi kledernas barriärverkan minskar och att gatorna kopplas sam- man med kringliggande stadsdelar.
• Nya mötesplatser
Att fl er platser skapas där människor kan mötas.
För att öka de hållbara transporternas andel av resandet föreslår översiktspla- nen att staden ska verka för förbättrad kollektivtrafi k, bland annat genom att undersöka en ny sträckning för Lidingö- banan via Torsviks torg och Lidingö centrum.
Översiktsplanen föreslår ett antal åtgär- der för Centrum/Torsvik, bland annat:
• Förbättrad kollektivtrafi k
• Fler bostäder
• Ökad integration med omgivande stadsdelar och bättre framkomlighet för cyklister.
• Nya parkeringsplatser ska i första hand anläggas under mark.
Översiktsplan
Antagen av kommunfullmäktige den 27 augusti 2012
• Grönytor ska fortsatt vara viktiga inslag.
• En utveckling av Centrum/Torsvik kan också förverkliga översiktspla- nens ambitioner att stärka Lidingö som en kreativ mötesplats, att planera miljösmart och att samverka med Stockholmsregionen.
Lidingös översiktsplan - Lidingö 2030 ligger till grund för de förändringar som föreslås i planpro- grammet för Centrum/
Torsvik
LÄS MER
Lidingö stads hälsoprofi l - Strategi, mål och inriktning,
Lidingö stad, 2006
Översiktsplan - Lidingö 2030, Lidingö stad, 2012
14 BAKGRUND Planprogram för Centrum/Torsvik • Samrådshandling 2013-04-08
Miljöprogram
Kommunfullmäktige antog 2011 ett mil- jöprogram med tio lokala miljömål som ska ligga till grund för stadens utveckling och verksamheter fram till 2020.
Miljöprogrammet bygger på de nationel- la miljömålen och ska vara vägledande vid utvecklingen av Centrum/Torsvik.
Det tio miljömålen är:
Energismart stad
1. Eff ektiv energianvändning 2. Grön energi
3. Hållbara transportsystem Hållbar grön ö
4. Hållbar bebyggelse
5. Hållbar kommunal verksamhet 6. Rik natur och rent vatten
7. Inbjudande park-, natur- och kultur- miljöer
Miljökloka val
8. Hög miljömedvetenhet
9. Miljöklok konsumtion och slutna kretslopp
10. Hållbart resande
Lidingö har ett centralt läge i Stockholmsregionen.
Stockholmsregionen
Lidingö är centralt beläget i Stockholms- regionen som växer sig allt tätare och starkare. Befolkningen i Stockholms län förväntas öka med mer än en halv mil- jon invånare fram till år 2030. På andra sidan Lilla Värtan växer nu Norra Djur- gårdsstaden fram.
Ett attraktivt och varierat utbud av bostäder i trygga miljöer är viktigt för att regionen ska behålla och fl ytta fram positionen. Den regionala utvecklings- planen (RUFS) pekar också på vikten av fl era olika transportsystem för hållbara och eff ektiva resor med många bytesmöj- ligheter.
Lidingöbanan beräknas kopplas ihop med Spårväg City 2018. Det blir då möj- ligt att resa utan byten mellan Gåshaga och Stockholms city.
Sammantaget ger detta nya förutsätt- ningar för Lidingö att samverka med regionen kring utbudet av bostäder, ar- bete, utbildning, handel, service, kultur och natur.
LÄS MER
Lidingös miljöprogram 2011-2020, Lidingö stad
Regional utvecklingsplan för Stockholms- regionen RUFS 2010,
Stockholms läns landsting
Centrum / Torsvik
Projektförutsättningar
Utifrån beskrivna utgångspunkter har Lidingö stad slagit fast ett antal förut- sättningar som är viktiga för planeringen och utvecklingen av Centrum/Torsvik.
Projektet ska eftersträva en hållbar stadsbyggnad, en ekonomi i balans och föra en dialog med projektets intressen- ter.
Hållbar stadsbyggnad
Hållbar stadsbyggnad betyder bland annat att föreslagen bebyggelse ska hålla hög arkitektonisk kvalitet och att hushålla med energi och resurser. Sta- den tar därför fram ett särskilt hållbar- hetsprogram för Centrum/Torsvik som ska ge riktlinjer för detaljplanering och markanvisningsavtal. Läs mer i kapitlet
”Hälsosam och hållbar stadsutveckling”.
Ekonomi i balans
Ekonomi i balans innebär att stadens intäkter ska vara minst lika stora som kostnaderna. Intäkterna skapas genom markförsäljning och gatukostnadsersätt- ning som kan tas ut vid gatuutbyggnad.
Kostnaderna genereras genom utbygg- nad av infrastruktur såsom bergtunnel, överdäckning, spårväg och gator.
Samverkan och dialog
En större förändring i en stadsdel som redan är bebyggd engagerar och berör
de som bor och verkar på Lidingö. Det är därför viktigt att i ett tidigt skede bygga kunskap och skapa förståelse för varan- dras intressen och villkor. Detta kräver samverkan mellan staden, medborgare, näringsidkare, fastighetsägare, byggher- rar, Storstockholms lokaltrafi k (SL), Tra- fi kverket, länsstyrelsen med fl era.
Synpunkter från näringsidkare och med- borgare har varit ett väsentligt bidrag till planprogrammet. Medborgardialog är viktig och kommer att fi nnas med i det fortsatta arbetet. Läs mer om den medborgardialog som har skett i kapitlet
”Medborgardialog”.
Näringsidkarna deltog bland annat i en workshop våren 2011 i samband med att en handelsstrategi togs fram. Dialogen med fastighetsägare har fortsatt konti- nuerligt under 2012 för att främja sam- syn kring programförslaget.
Stadskvaliteter
Analyser visar vilka kvaliteter som gör bostäder och kontor attraktiva i Stock- holmsregionen. Det handlar bland annat om tillgänglighet, kollektivtrafi k, grön- områden och service. Planeringen och utvecklingen av Centrum/Torsvik ska ta tillvara värdeskapande kvaliteter och därmed bidra till en attraktiv stadsdel.
Läs mer om stadskvaliteterna i kapitlet
”Hälsosam och hållbar stadsutveckling”.
LÄS MER
Värdering av stadskvaliteter, Spacescape och Evidence, 2010
Lidingös miljöprogram 2011-2020 är en
viktig utgångspunkt för hållbarheten i
Centrum/Torsvik
16 MEDBORGARDIALOG Planprogram för Centrum/Torsvik • Samrådshandling 2013-04-08
3 Medborgardialog
Det har varit viktigt för staden att tidigt i processen ha en dialog med både boende i området och alla andra Lidingöbor om Centrum/Torsvik.
Medborgardialogen inleddes i mars 2012 då alla Lidingöbor kunde lämna sina syn- punkter i en enkät. Många var engage- rade och över 220 svar kom in. Parallellt hölls sju gruppdiskussioner med bland annat boende, föreningar och närings- idkare i området. De synpunkter som har kommit fram i dialogen är ett viktigt underlag i arbetet med utvecklingen av Centrum/Torsvik.
Dialogens främsta syfte var att få in synpunkter från de boende på kvaliteter och brister i området, vilka platser som används, hur de används och vilka för- bättringsmöjligheter som fi nns.
Bättre platser
Enkätsvaren och grupp diskussionerna visar vilka områden som de boende tycker mest om och som de gärna vistas länge på. Favoritområdena är Torsviksparken, Torsviksplatån, Torsviksberget och cen- trum. Detta är viktiga mötesplatser där det fi nns utrymme för rekreation. Cen- trum uppskattas för dess småskalighet och personlighet. Sittplatser och grönska upplevs höja vistelsevärdena i centrum.
Näringsidkarna och många andra skulle vilja se en utveckling av centrum med ett utökat stråk mot Torsviks torg, men med
bevarad småskalighet. Många vill också ha fl er kaféer och restauranger, gärna med uteserveringar.
Sämre platser
Liksom det fi nns favoritplatser fi nns även platser som har förbättringspoten- tial. Platser som idag har brister och där
ingen vill vistas under en längre tid. De mest utmärkande platserna är Torsviks torg och infarten till Lidingö. Här ska- par Södra Kungsvägen och trafi ken en störande miljö med mycket buller. Ett genomgående önskemål är att däcka över infarten och använda marken till mer service, handel och parker.
Bild över favoritplatser. Källa: 220 enkätsvar.
Centrum / Torsvik
LÄS MER
Dialog om Centrum/Torsvik – Favoritplat- ser, mindre bra platser och vistelsevärden i det offentliga rummet,
Lidingö stad, Spacescape & White 2012 Bild över sämre platser. Källa: 220 enkätsvar.
Slutsatser och sammanfattning
Det fi nns en tydlig enhetlighet i vad de boende som svarat på enkäten tycker är viktigt:• Att få fl er mötesplatser med sittplat- ser och utökad service och handel.
• Att få bort trafi ken som idag upplevs som störande. Ett utökat stråk mellan Torsviks torg och centrum.
• Närheten till grönområden.
• Att däcka över Södra Kungsvägen.
I planprogrammet fi nns citat från den medbor- gardialog som har bedrivits under våren 2012.
Tyck till om CentrumTorsvik
I den här typen
av rutor fi nner du
citat återgivna
från medborgardialogen
som genomfördes våren
2012.
18 HÄLSOSAM OCH HÅLLBAR STADSUTVECKLING Planprogram för Centrum/Torsvik • Samrådshandling 2013-04-08
4 Hälsosam och hållbar stadsutveckling
Lidingö är hälsans ö. Målsättningen är att vara en energismart, hållbar och miljöklok stad i balans med naturen. Planeringen och utvecklingen av Centrum/Torsvik ska främja den målsättningen. Här beskrivs de håll- barhetsprinciper, hälsoaspekter och stadskvaliteter som ligger till grund för de fem framtidsbilderna i kapitel 6.
Hållbar utveckling
En hållbar utveckling tar hänsyn till da- gens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att göra det- samma. Ett hållbart samhälle innefat- tar sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter.
Ekologisk hållbarhet
Ekologisk hållbarhet handlar om klimat, mark, natur, vatten, avfall och energi.
Detta uppnås genom att Lidingö stads invånare och besökare ska ha goda möj- ligheter till transporter utan bil genom bra tillgång till kollektivtrafi k samt gång- och cykelvägar. Om förslagen genomförs kommer resbehovet att minska i och med att serviceutbudet i Lidingö cen- trum förbättras.
Centrum/Torsvik ska minska källor till klimatförändringar med nya miljö- och
energismarta byggnaderna och infra- struktur. Byggnader och anläggningar uppförs så att spridning av skadliga äm- nen undviks.
När vägarnas barriäreff ekt minskas kan den biologiska mångfalden stärkas och ekosystemens bidrag till stadsdelen öka.
Växters och djurs spridningsvägar säker- ställs och förbättras.
Centrum/Torsvik kan bli en grön och attraktiv stadsmiljö som fördröjer dag- vatten, skapar skugga och utjämnar tem- peraturen.
Ekonomisk hållbarhet
Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Det gäller arbetsliv, näringsliv och privat service, men även infrastruktur, off entlig service och fritid.
Ett hållbart område är attraktivt och bedöms därför ge långsiktigt stabila fast- ighetsvärden.
Lokaler ska nyttjas på ett långsiktigt, optimalt sätt. Utrymme ska fi nnas för att handel ska kunna expandera i attrak- tiva lägen. Lokaler och stadsrum ges en fl exibel utformning som gör det möjligt att variera användningen över tid.
Bostäder anpassade till äldres behov kan möjliggöra för äldre att bo kvar i sin lä- genhet och själva klara sin vardag.
Social hållbarhet
Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov såsom hälsa, livsmiljö, trygghet och delaktighet uppfylls.
I Centrum/Torsvik ska hänsyn tas till tillgänglighet, tillgång till mötesplatser och attraktiv bebyggelse. Genom att blanda funktioner i byggnaderna skapas en levande och trygg stadsdel under en stor del av dygnet. Verksamheter och bostäder i bottenvåningen ger dessutom informell övervakning av gatan och bi-
drar till hög kvalitet i de off entliga rum- men.
En variation av upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar gör att människor med olika behov kan bo i området. Det motverkar segregation och ger underlag för mer varierad service.
Centrum/Torsvik ska erbjuda förutsätt- ningar för bra hälsa genom god tillgång till parker, promenadstråk och vatten- kontakt. Dessutom avsätts parkmark för att bland annat möjliggöra spontan- idrott.
Bild som visar de tr
e olika hållbarhets
- aspekterna k
ommer
Centrum / Torsvik
Stadskvaliteter
Undersökningen ”Värdering av stads- kvaliteter” visar att åtta stadskvaliteter tillsammans kan förklara prisvariationen på bostadsrätter i Stockholmsregionen.
Dessa stadskvaliteter kan sägas vara nyckelfaktorer för att skapa attraktiva stadsmiljöer.
Med stadskvalitet menas en läges-, områdes-, eller rumsegenskap som har positiv påverkan på värderingen av bo- ende (priset på en bostadsrättslägenhet i kronor per m2).
En viktig stadskvalitet är närhet till spår- bunden kollektivtrafi k. Ett stort utbud av handel, restauranger, kultur och ser- vice (urbana verksamheter) inom gång- avstånd är också viktigt vid val av bostad eller kontorsetablering. Ett samman- kopplat gatunät med få omvägar där det är lätt att hitta till målpunkter upplevs också som attraktivt i en stadsdel.
Närhet till stora grönområden, i synner- het högkvalitativa parker och vattenom- råden, har betydelse för bostäders värde.
De som bor i lägenhet värderar slutna kvarter med utåtvända entréer högre än annan bebyggelse.
Det är viktigt att kontorslokalerna är moderna och yteff ektiva och att konto- ren ligger i kluster.
Hälsosam stad
Lidingö är hälsans ö med många möjlig- heter till motion, rekreation och avkopp- ling för invånare och besökare. Centrum/
Torsvik ska bidra till en hälsosam stads- utveckling och öka förutsättningarna för god livskvalitet. För att lyckas är god tillgänglighet och strategisk lokalisering av bostäder och arbetsplatser i förhållan- de till kollektivtrafi k och service viktigt.
Minskade bullerstörningar är en annan framgångsfaktor.
Figurerna visar vilka kvaliteter som är viktiga för att ge höga fastighetsvärden för bostadsrätter (till vänster) och kontor (till höger).
Tillgänglighet
För att Centrum/Torsvik ska kunna vara en stadsdel för alla - barn och äldre, boende och besökare - är tillgänglighet prioriterat. Tillgänglighet nås genom medveten planering för förbättrad kol- lektivtrafi k, angöring till entréer med bil, sammanlänkning av stadsdelar samt möjlighet att enkelt och utan hinder nå parker, natur och vatten.
Strategisk lokalisering och utbyggnad
En hälsosam och miljösmart livsstil kan underlättas genom strategisk lokalise- ring och utbyggnad av bostäder, arbets- platser och besöksmål i förhållande till kollektivtrafi k och service. En fortsatt utbyggnad av säkra gång- och cykelvägar är också viktigt för att främja både hälso- och miljöarbetet. Det ger möjligheter till vardagsmotion för den enskilde.
Samtidigt minskar buller och utsläpp av luftföroreningar.
20 HÄLSOSAM OCH HÅLLBAR STADSUTVECKLING Planprogram för Centrum/Torsvik • Samrådshandling 2013-04-08
Södra Kungsvägen skapar idag mycket buller i Centrum/Torsvik.
Buller
En ambition med stadsutvecklingen i Centrum/Torsvik är att minska buller- nivåerna. I bullersammanhang används ofta begreppet ekvivalent ljudnivå (LAeq). Det är den genomsnittliga ljud- nivån under en given tidsperiod, vanligt- vis ett dygn. Maximal ljudnivå (LAmax) är den högsta förekommande ljudnivån under en viss period.
DEFINITION BULLER Bullerstörda bostäder
Bostäder i lägen med en ekvivalent ljud- nivå över 55 dB(A) vid fasad. Detta är ett riktvärde för trafi kbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggande av bostä- der.
Kraftigt bullerstörd yta
Markytor (park, gata, tomter med mera) med en ekvivalent ljudnivå över 65 dB(A).
Bullerstörd grönyta
Grönytor med en ekvivalent ljudnivå över 50 dB(A).
Bilden visar hur olika maximala decibel- nivåer upplevs. Källa: Trafi kverket.
Vägtrafi kbuller inom dagens Centrum/Torsvik, ekvivalent ljudnivå. De färgade ytorna är ytor som anses vara bullerstörda.
70–100 dB(A) 65–70 dB(A) 60–65 dB(A) 55–60 dB(A)
Buller påverkar vår hälsa och möjlighet till en god livskvalitet. Förutom att vi blir störda av buller kan det påverka vår prestation, inlärning och sömn negativt.
Under senare år har fl era studier pekat på att det fi nns en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar om man utsätts för mycket buller under lång tid.
En bulleranalys har genomförts för dagens Centrum/Torsvik samt för de fem framtidsbilderna. Idag bor 73% av befolkningen inom Centrum/Torsvik i bullerstörda bostäder. 19% av den totala ytan inom analysområdet är kraftigt bullerstörd. 65% av den totala andelen grönyta kan klassas som bullerstörd.
Centrum / Torsvik
Hållbar och hälsosam utveckling i Centrum/
Torsvik
I den fortsatta planeringen och utveck- lingen av Centrum/Torsvik ska hänsyn tas till principerna för ekologisk, eko- nomisk och social hållbarhet. Likaså ska alla föreslagna lösningar gynna hälsa och hög livskvalitet. Detta uppnås genom att skapa en tät och grön stadskärna där parker, service och kollektivtrafi k kan användas av både boende och arbetande.
Tätheten - med ökade möjligheter till mö- ten, eff ektivt markutnyttjande och mins- kad resursförbrukning - bidrar till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.
Förtätningen av Centrum/Torsvik med god kollektivtrafi k och bra gång- och cykelnät skapar rörelsefrihet. I förläng- ningen innebär det mindre biltrafi k och mindre luftutsläpp. Den täta gröna staden innebär alltså möjligheter till en både hälsosam och hållbar livsstil.
Hållbarhetsprogram
Hållbarhetsfrågorna initierades tidigt i processen med att ta fram planprogram- met. Hållbarhetsfrågorna i planprogram- met utgår från Lidingös miljöprogram och ligger till grund för de framtidsbilder som presenteras i kapitlet ”Fem fram- tidsbilder”. För att säkerställa hållbar utveckling för Centrum/Torsvik ska sta-
den ta fram ett hållbarhetsprogram med riktlinjer för kommande detaljplanering, markanvisningar och avtal. Hållbarhets- programmet ska godkännas samtidigt som planprogrammet beräknas godkän- nas vid årskiftet 2014/2015.
Miljökonsekvensbeskrivning Planprogrammets betydande miljöpå- verkan granskas också i en miljökonske- vensbedömning enligt miljöbalken. Den sammanfattas i kapitlet ”Konsekvenser”
och fi nns som bilaga till planprogram- met.
I miljökonsekvensbeskrivningen bedöms hur väl de nationella, regionala och lo- kala miljömålen uppnås.
Stadskvaliteter i Centrum/Torsvik Projektet ska bland annat bidra till att minska bullersituationen, öka han- delsutbudet, läka samman stadsdelen och skapa attraktiva mötesplatser. Ett led i detta är att bygga slutna kvarter med möjlighet till lokaler i bottenvå- ningen. Centrum/Torsvik ska erbjuda god kollektivtrafi k,förbättrat gång- och cykel- vägnät och bättre möjligheter att ta sig ner till vattnet. Parker, torg och gator ska bli mer attraktiva och därmed utgöra hög- kvalitativa mötesplatser. Detta utvecklas i kapitlet ”Stadsbyggnadsprinciper”.
Dessa åtgärder gynnar inte bara lång- siktig hållbarhet utan de ökar även de ekonomiska värdena. Den ena projekt- förutsättningen, hållbar stadsbyggnad, bidrar därmed till att den andra, ekonomi i balans, kan uppnås.
Buller
En tunnelförläggning av Södra Kungsvä- gen gör att trafi kbullret inom området kan minska markant. En överdäckning vid entrén till Lidingö minskar trafi k- bullret ytterligare. Andelen boende i bullerstörda bostäder minskar till under 50% och den totala mängden kraftigt bullerstörd yta (defi nition se sidan 20) minskar kraftigt till 5%.
En tunnelförläggning av Södra Kungs- vägen gör att mängden bullerfri grönyta kan öka. Om Lidingöbanan dras genom Centrum/Torsvik medför detta endast en marginell skillnad ur bullerhänse- ende. Läs mer i kapitlet ”Fem framtidsbil- der”.
LÄS MER
Centrum/Torsvik - Bullerutredning, Ramböll, 2013
Miljökonsekvensbeskrivning, Planprogram för Centrum/Torsvik
Sweco, 2013
Värdering av stadskvaliteter, Spacescape och Evidence, 2011
Ett småskaligt, hållbart och ”vän- ligt” område an- passat för ett samspel mellan människor, natur och miljö med bilismen minimerad”.
Minska på buller- nivån och utöka
”gröna oaser”.
22 FRÅGESTÄLLNINGAR Planprogram för Centrum/Torsvik • Samrådshandling 2013-04-08
5 Frågeställningar
I arbetet med planprogrammet har ett antal frågeställningar gällande Södra Kungsvägen, entrén till Lidingö och Lidingöbanan identifi erats. När frågeställningarna kombineras på olika sätt ger de fem möjliga fram- tidsbilder, som presenteras i kapitel 6.
Utvecklingen av Lidingö centrum och stadshuset är också viktiga frågeställ- ningar, men de skiljer sig inte mellan framtidsbilderna. Före beslut kan fat- tas om hur Centrum/Torsvik ska ut- vecklas får Lidingöborna ta ställning till de lösningar som beskrivs här.
Lidingö centrum
Hur ska Lidingö centrum leva vidare och utvecklas?
Ska stadshuset bevaras, byggas till eller rivas?
Södra Kungsvägens sträckning
Ska Södra Kungsvägen dras i tunnel?
Lidingöbanans sträckning
Ska Lidingöbanan gå genom centrum eller vara kvar i befi ntligt läge?Entrén till Lidingö
Ska området mellan brofästet och Tors- viks torg överdäckas?
Centrum/Torsvik är beroende av fyra viktiga ställningstaganden avseende Lidingö centrum med stadshuset, Södra Kungsvägen sträckning, entrén till Lidingö och Lidingöbanan.
Centrum / Torsvik
Lidingö centrum
Nuläge
Lidingö Centrum, med cirka 9 000 m2 handel, invigdes 1995 och har sedan dess inte förändrats vare sig i storlek eller form. Centrumkvarterens småskaliga bebyggelse uppskattas av Lidingöborna.
Här fi nns bland annat butiker, bostäder, restauranger, kaféer och Lidingö biblio- tek.
Utmaning
Lidingö centrum uppfyller inte de krav på innehåll och bredd som kunderna efterfrågar idag. Befi ntliga butiker har små möjligheter att expandera och det behövs fl er mötesplatser såsom kaféer och restauranger. Under programarbetet har det också framkommit önskemål om ett större bibliotek.
Konkurrensen ökar för Lidingö centrum då nya handelsetableringar planeras, bland annat ett stort köpcentrum i Norra Djurgårdsstaden. För att möta konkurrensen och inte tappa mark- nadsandelar behöver Lidingö centrum förstärkas och förnyas snarast. Det fi nns också ett stort värde för Lidingöborna i att fortsatt ha ett bra utbud och kunna handla på hemmaplan.
Möjliga lösningar
En handelsstrategi är framtagen tillsam- mans med företagare och fastighetsägare
i Lidingö centrum. Den indikerar att Li- dingö centrum bör expandera med cirka 5 000 m2 handel till 2020. Efter år 2020 kan det behöva tillkomma ytterligare 5 000-9 000 m2.
Medborgardialogen och det inledande programarbetet har tydliggjort vikten av att behålla centrums karaktär. Lidingö centrum ska även i framtiden vara ett utomhuscentrum.
För att bredda utbudet och ge befi ntliga butiker möjlighet att expandera föreslås Lidingö centrum utökas i samtliga fram- tidsbilder. Lidingö centrum utvecklas mellan de nuvarande centrumkvarten, Lejonvägen och mot Sturevägen. Tyngd- punkten ligger i tre nya kvarter mellan Lejonvägen och Stockholmsvägen (se nästa sida). Det är viktiga åtgärder för att centrum ska bli livskraftigt över tid och erbjuda boende på Lidingö tillgång till god service.
Centrumparken används inte mycket idag, men den ligger alldeles intill det viktiga handelsstråket. Förslaget är att parkområdet bebyggs och ersätts med en utökad Vasapark. En ny park kan
Vid biografen och ett utbyggt bibliotek skapas nya kvarter med bostäder. I bottenvå- ningarna ryms publika lokaler. Lejonstigen och den korsande gatan blir gångfartsgator med plats för uteserveringar, sittplatser och träd. I kvarteret på höger sida ligger idag polishuset. Vypunkten på kartan ovan visar platsen för illustrationen.
Genom att skapa fl er bostäder och lokaler för handel och restauranger kan man göra Lidingö till en levande stad utan att tulla på dess charm.
LÄS MER
Handelsstrategi - Strategi för utveckling av Lidingö Stadskärna,
WSP 2011
24 FRÅGESTÄLLNINGAR Planprogram för Centrum/Torsvik • Samrådshandling 2013-04-08
Lejonstigen, via Lejonvägen. På så sätt blir det lätt och tydligt att hitta parke- ringsplats. Kantstensparkering anläggs för korttidsparkering.
Även mängden cykelparkeringar i cen- trum behöver öka. Dessa kan bland an- nat placeras i närheten av spårstation/
busshållplats och bör vara väderskyd- dade.
Stadshuset
NulägeLidingö stadshus från 1974 är ritat av arkitekt Sten Samuelsson i en nymoder- nistisk stil. I stadshuset arbetar ungefär 250 personer. Huset är således en viktig arbetsplats på Lidingö och i Lidingö cen- trum.
Utmaning
Stadshusets utformning och använd- ning är en viktig fråga för utvecklingen i Lidingö centrum. I det nya Lidingö centrum får stadshusets placering och utformning en central roll för hur män- niskor rör sig i stadsdelen.
Huset är värderat som mycket kulturhis- toriskt värdefullt, vilket motsvarar ford- ringar för byggnadsminne i kulturmin- neslagen. Samtidigt utnyttjas marken idag ineff ektivt och husets omgivande murar och slänter utgör en barriär i stadsdelen.
Lidingö centrum, etapp två.
Lidingö centrum, etapp ett.
gelse och en utökning av Vasaparken.
Lejonvägen byggs om så att vägen går att passera i samma plan mellan Vasatoget och Vasaparken. Tunneln kommer där- med att försvinna.
Parkering
En stor del av dagens markparkering kom- mer att användas till ny bebyggelse.
Istället skapas parkering i garage och eventuellt mindre parkeringshus.
Centrumparkeringens nya placering och möjligheten att lätt hitta dit är av stor vikt i fortsatt planering. Lidingö cen- trums parkeringsbehov ska om möjligt samlas till en plats och garagen nås från anläggas vid stadshuset. Parkens storlek
beror på alternativ för Stadshusets ut- formning.
Etapputbyggnad av centrum Lidingö centrum kan byggas ut i två etapper. I en första etapp förtätas områ- det kring Lejonvägen. Här skapas fl era nya stadskvarter och Lejonvägen byggs om till en stadsgata med trädplantering och kantstensparkering.
I etapp två utökas Lidingö centrum ge- nom att norra delen av Lejonvägen byggs om. Genom att fl ytta parkeringen under mark i de tre nya centrumkvarteren kan en del av marken användas till ny bebyg-
Möjliga lösningar
Här visas tre alternativ: att stadshuset bevaras, byggs till eller rivs. I framtids- bilderna visas stadshuset som tillbyggt, vilket inte är ett ställningstagande i sak- frågan. Stadshusets framtid kommer att avgöras efter samrådet i den fortsatta processen.
Samtliga här redovisade utvecklings- alternativ för stadshuset bedöms vara ekonomiskt jämförbara. De ekonomiska förhållandena måste dock studeras när- mare i det fortsatta arbetet.
Inför ett framtida ställningstagande om stadshusets utveckling är det viktigt att väga samman ekonomiska konsekvenser, stadsmiljövärden, kulturhistoriska och sociala värden. Alla aspekter måste nog- grant värderas och vägas in i en helhets- bedömning.
LÄS MER
Utredning Lidingö stadshus, Sweco 2012
Centrum / Torsvik
Stadshuset byggs till
En ny park, Stadshusparken, utvecklas invid stadshuset då marken höjs till Sturevägens nya nivå. Dagens entrébygg- nad kan frikopplas från övriga huset och fungera som konsthall eller kafé, vilket skulle minska byggnadens barriärverkan.
Lokaler skapas i fastighetens bottenplan mot Bussgatan och Stockholmsvägen.
Stadshusets murar försvinner, vilket på- verkar dess kulturhistoriska värde. Även i detta alternativ krävs stora investering- ar i befi ntlig byggnad, bland annat för att eff ektivisera och miljöanpassa den.
Stadshuset bevaras liksom dess murar.
Däremot byggs en ny byggnad utmed Lejonvägen.
Stadshuset rivs
Om stadshuset rivs kan tomten nyex- ploateras med bostäder och lokaler. Det skulle ge stora intäkter vid markförsälj- ning, men det skulle också innebära en stor investering då ett nytt stadshus måste uppföras på annan plats. Något som lämpligen sker centralt inom områ- det Centrum/Torsvik. De nya kvarteren bidrar till en mer tillgänglig stadsdel med småskalig bebyggelse. Butiker i bot- tenvåningarna kan tillkomma, liksom en mer sammanhängande park.
De kulturhistoriska värdena som stads- huset hyser går förlorade.
Stadshuset bevaras
Ett centralt placerat stadshus placerar stadens kommunala service i centrum.
Stadshusets arkitektur och kulturhisto- ria bidrar med kontinuitet när nya bygg- nader tillkommer kring Stockholms- vägen.
Stadshusets utbredning och murar utgör en barriär. Stadshusparken blir något större, men höjdskillnaderna kring stadshuset kommer att vara kvar.
Ett bevarande innebär stora investe- ringar i befi ntlig byggnad, bland annat för att eff ektivisera och miljöanpassa byggnaden.
Stadshuset kompletteras med bebygg- else mot Lejonvägen. Lokaler skapas i bottenvåningen mot Bussgatan.
Stadshuset rivs och tre nya kvarter byggs liksom en sammanhängande, central park.
Stadshusets entréparti som det ser ut idag.
Bussgatan
Bussgatan Bussgatan
26 FRÅGESTÄLLNINGAR Planprogram för Centrum/Torsvik • Samrådshandling 2013-04-08
Nuläge
Idag går trafi ken mellan Stockholm och de centrala och södra delarna på Lidingö på Södra Kungsvägen. Varje dag passerar cirka 39 000 fordon på Södra Kungsvä- gen.
Utmaning
En av utgångspunkterna för planpro- grammet är att minska bullerstörningar från trafi ken på Södra Kungsvägen. Det mest eff ektiva sättet att åstadkomma detta på är att förlägga vägen i tunnel genom planområdet. Detta minskar
störningen av genomfartstrafi ken, frigör mark för byggande och möjliggör ett mer småskaligt lokalgatunät inom planom- rådet.
Möjliga lösningar
Ett stort antal tunnelsträckningar har studerats och två olika lösningar före- slås.
En tunnelförläggning av Södra Kung- vägen är möjlig från Torsviks torg till Lejonvägens cirkulationsplats. Dagens sträckning av Södra Kungsvägen tas då
Torsvik, sänka bullernivåerna lokalt och minska barriäreff ekten. Bullernivåerna längs en stor del av Södra Kungsvägen kvarstår dock.
bort och frigör mark till bland annat ny bebyggelse.
Läget motiveras bland annat av minsta möjliga störning på omgivningen och mest kostnadseff ektiv tunnellösning.
Södra Kungsvägens starka barriäreff ekt försvinner och boende mellan Torsviks torg och Lejonvägens cirkulationsplats utsätts för mindre trafi kbuller.
En mindre åtgärd är att istället skapa en kort överdäckning vid Torsviks torg.
Det kan ge en trivsammare torgmiljö vid
Tunnel
Södra Kungsvägen förläggs i tunnel mel- lan Torsviks torg och Lejonvägens cirkula- Ɵ onsplats.
Kort överdäckning
Södra Kungsvägen är kvar i befi ntligt läge och en kort överdäckning skapas mellan broarna vid Torsviks torg.
Södra Kungsvägens sträckning
Karta över Södra Kungsvägens två möjliga sträckningar: via tunnel eller i befi ntligt läge med en kort överdäckning vid Torsviks torg.
Centrum / Torsvik
Nuläge
Idag går Lidingöbanan mellan Ropsten och Gåshaga brygga. Stationen Torsvik ligger i programområdets västra del, med få av- och påstigande.
Utmaning
I enlighet med projektmålet ”framkom- lighet” är kollektivtrafi ken en central fråga. Spårbunden kollektivtrafi k ger en regional rörelsefrihet och ett högre bilo- beroende.
Lidingöbanan kan ges en ny sträckning via Centrum/Torsvik där många bor och
arbetar. Det kan dock leda till längre restider för boende på södra Lidingö och skapa nya barriärer genom stadsdelen.
Lutningsförhållanden är en annan utma- ning.
Möjliga lösningar
En lösning är att Lidingöbanan behåller dagens sträckning och att området för- sörjs med buss.
En annan lösning är att Lidingöbanan dras om via Centrum/Torsvik. Vid Li- dingöbron leds spårvägen genom en
bergtunnel. Efter Torsvikssvängen går Lidingöbanan upp i markplan och följer Stockholmsvägen fram till stadshuset.
Över Lejonvägens cirkulationsplats fort- sätter tåget på en spårbro och sedan vi- dare i markplan längs med Södra Kungs- vägen för att ansluta till nuvarande sträckning.
Nya spårstationer föreslås vid Torsviks torg och Lidingö centrum. Stationerna Baggeby och Bodal slås ihop och nuva- rande station i Torsvik försvinner.
Att dra om Lidingöbanans sträckning ge- nom Centrum/Torsvik minskar restiden för resor från södra Lidingö till centrum och Torsvik, men ökar restiden till Rop- sten något. En spårstation intill Lidingö centrum är positivt för centrumets att- raktivitet.
Bitvis skapas en ny barriär genom Cen- trum/Torsvik. Det är främst mellan Tors- vikssvägen och Vårvägen, där spårvägen övergår från tunnel till att gå i markplan, samt intill spårvägsbron över Lejonvä- gens cirkulationsplats.
Lidingöbanan dras om via Centrum/Torsvik
Lidingöbanan får en ny sträckning med dubbel- spår från Brofästet Ɵ ll Bodalsvägen.Lidingöbanan ligger kvar i befi ntligt läge
KollekƟ vtrafi ken via Centrum/Torsvik sker även fortsäƩ ningsvis med buss.Lidingöbanans sträckning
Karta över Lidingöbanans möjliga sträckningar: befi ntlig sträckning eller via Centrum/Torsvik.
Ny spårvägsbro över Lejonvägens cirkulaƟ onsplats
28 FRÅGESTÄLLNINGAR Planprogram för Centrum/Torsvik • Samrådshandling 2013-04-08
Entrén till Lidingö
Nuläge
Brofästet utgörs idag av trafi kinfrastruk- tur och brant sluttande terräng. Broar för väg- och spårtrafi k dominerar in- trycket. Vägarna har utformats med hög kapacitet och hastighet i fokus.
Utmaningar
Lutningarna gör det svårt att skapa till- gängliga stråk och befi ntliga vägar skapar barriärer i området. Dagens biltrafi k inne- bär miljöstörningar som begränsar möj- ligheten till bostadsbyggande och ökad närvaro av gående och cyklister.
Möjliga lösningar
Norra Kungsvägen och Islinge hamnväg byggs samman till en gata som kantas av byggnader, gång- och cykelbanor, parke- ring och träd.
Det innebär att påfartsrampen till Li- dingöbron måste byggas om. Hastighe- ten förbi den nya bebyggelsen på Norra Kungsvägen sänks till 40 km/h för att klara bullernivåerna, vilket leder till en förlängd restid med 17 sekunder.
Ett alternativ är att behålla den avfarts- ramp från Lidingöbron som fi nns (se karta till vänster). Dagens bullerstörning kommer att öka med mer trafi k och den barriär som Södra Kungsvägen utgör är kvar. De gröna områdena som omgärdar entrén till Lidingö är kvar.
En annan möjlighet är att Södra Kungs- vägen skulle kunna överdäckas ända ut till kusten (se karta till höger). Det inne- bär att hela entrén till Lidingö kan ges en helt annan utformning och användning än idag.
Biltrafi ken leds i en tunnel under över- däckningen och även avfartsrampen till Norra Kungsvägen byggs över.
Torsvik och Herserud kan länkas sam- man och höjdskillnaderna kan tas upp över längre sträckor eller via hissar inne i byggnader. Överdäckningen skapar en tystare stadsmiljö med en ny stor park, Broparken, med plats för till exempel spontanidrottsplaner.
Kartor över de två alternativa utformningar av entrén till Lidingö: med befi ntlig avfart men ny påfart till Lidingöbron samt en ombyggd Norra Kungsvägen eller överdäckning med en ny park.
Centrum / Torsvik
I nästa kapitel presenteras fem olika framtidsbilder för Centrum/Torsvik.
Framtidsbilderna utgår från de tidigare beskrivna frågeställningarna gällande Södra Kungsvägen, Lidingöbanan och entrén till Lidingö. Lidingö centrums utveckling och stadshusets framtid är viktiga frågeställningar, men utgör ingen skillnad i framtidsbilderna.
Framtidsbilderna har formats utifrån att utveckling av stadsdelen ska leda till en eff ektiv markanvändning med bland annat fl er bostäder, tydliga gång- och cykelstråk, ökat handelsutbud, nya mö- tesplatser, färre barriärer samt minskat
Matrisen visar hur de olika ställningstagandena kan kombineras och ge fem olika framtidsbilder.
Frågeställningarna ger fem framtidsbilder
buller. Projektförutsättningarna: hållbar stadsbyggnad och ekonomi i balans lik- som värdeskapande stadskvaliteter och dialog med projektets intressenter, har också varit avgörande för framtids- bildernas utformning och exploaterings- grad.
Framtidsbilderna presenteras utifrån innehåll, ekonomi och utbyggnad samt för- och nackdelar. Därefter utvärderas de utifrån de projektmål som presenteras i kapitlet ”Vision och mål”. För att jämföra respektive framtidsbilds måluppfyllelse med nuläget kan sidan 11 vikas ut.