Vartill har Balkåkrapjäsen använts? Nerman, Birger Fornvännen 32, 193-202 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1937_193 Ingår i: samla.raa.se

(1)

Vartill har Balkåkrapjäsen använts?

Nerman, Birger

Fornvännen 32, 193-202

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1937_193

Ingår i: samla.raa.se

(2)

VARTILL HAR BALKÅKRAPJÄSEN ANTÄNTS?

AV

B I R G E R N E R M A N

M an h a r ofta frågat sig, vilken funktion den berömda pjäs, fig. 1, haft, som 1847 påträffades i en torvmosse vid Balk- å k r a by och socken v. om Ystad. Som bekant u t g ö r e s den av en solskiva, vilande på en genombruten, av 10 hopni- tade delar bestående k r a n s , vilken nedtill a v s l u t a s med 10 fyrekriga hjul. F ö r e m å l e t ä r importerat, n ä r m a s t ifrån Mellan-Europa, d ä r vid Haschendorf n ä r a ö d e n b u r g i U n g e r n en n ä s t a n identisk pjäs å r 1914 påträffades.

1

Montelius, som tidigare

2

daterade B a l k å k r a p j ä s e n till y n g r e b r o n s å l d e r n , hänförde den (liksom i sinom tid parallellen från U n g e r n ) s e n a r e

3

till sin l : s t a bronsåldersperiod, en datering, som möjligen icke k a n s ä g a s v a r a fullt säkerställd — daterings- frågan k a n emellertid h ä r ej u p p t a g a s .

T i d i g a r e trodde man, att pjäsen t i l l h ö r t ett k ä r l av t r ä , i det ringen, ställd med hjulen uppåt, utgjort sidobcklädnad och skivan, med den o r n e r a d e sidan placerad uppåt, varit k ä r l e t s botten;

4

m a n menade, att det r ö r d e s i g om ett offerkärl, som haft sin plats i ett s o l g u d e n s tempel.

S e n a r e h a r m a n v a r i t m e r a b e n ä g e n att i B a l k å k r a f y n d e t se p r y d n a d till ett a l t a r e ; s k i v a n a n s å g s då h a legat o v a n p å detta,

1

Mitteilungen der Anthropologischen Gesellschaft in Wien, XXXXIV, 1914, sid. 316 ff.

2

T. ex. i Svenska Fornsaker (1872), där föremålet är avbildat som fig. 254.

3

M o n t e l i u s , Die Chronologie der ältesten Bronzezeit in Nord-Deutsch- land und Skandinavien, 1900 (särtryck ur Archiv f. Antbrop. XXV, XXVI), sid. 75.

4

Denna förklaring hos t. ex. Montelius i aa. aa.

13 — Fornvännen 1937.

(3)

194 BI BG E R S E RM A S

Fig. 1. Bronspjäsen från Balkåkra nära Ystad. Ca '/i (skivans

största diam. 41,9 cm).

(4)

V A R T I L L H Ä R B A L K Å K R A P J Ä S E S A N V Ä N T S ?

195 Fig. 2. Detalj av Balkåkrapjäsen.

med den strålornerade sidan upp, medan beslaget omgav altaret och hade ringarna nedåt.

⁵

Den förstnämnda förklaringen är omöjlig, då Haschendorfpjäsen visat, att skivan varit placerad i förhållande till kransen på sätt som fig. 1 anger.

Den senare förklaringen förefaller något rimligare än den förra, men den faller på den omständigheten, att ingenting finns, som

talar för, att kransen varit nitad eller på annat sätt fästad på något föremål.

Jag har emellertid gjort en observation, som jag tror löser frå- gan om, hur Balkåkrapjäsen varit anbragt.

Det visar sig, att av kransens övre rad av 10 hål 6 äro utvidgade med en genom nötning uppkommen uppåtgående ränna; däremot fin- nas inga sådana rännor å den nedre radens hål. I fig. 2 återges en

5

Se t. ex. M o n t e l i u s , Kulturgeschichte Schwedens, 1906, sid. 136 f.;

s a m m e förf., Minnen, till fig. 847.

(5)

196

B I R G E R N E R M A N

Fig. 3. Bronstruinma frän Döng-son, Tbanb-boå, Norra Annam.

fotografi av ett parti med ett s å d a n t hål med dess r ä n n a . D e s s a hål ä r o fullkomligt symmetriskt a n b r a g t a , enligt följande schema:

0

o o 66

6 6

°6 6°

D e s s a r ä n n o r ge endast r u m för e n f ö r k l a r i n g : f ö r e m å l e t m å s t e h a h ä n g t med den sidan, åt vilken r ä n n o r n a gå, an- b r a g t uppåt och skivan lagd överst.

Men h a r a n o r d n i n g e n v a r i t denna,, då b r i n g a s osökt i t a n k a r n a en g o n g - g o n g eller t r u m m a .

D å j a g meddelade prof. Olov J a n s e m i n a i a k t t a g e l s e r om Balk- å k r a p j ä s e n , u p p l y s t e h a n m i g om, a t t ä v e n h a n kommit till å s i k t e n , att det r ö r d e sig om en trumma,

7

som hängt, och detta n ä r m a s t på g r u n d a v en v i s s l i k h e t med en g r u p p o s t a s i a t i s k a t r u m m o r , av v i l k a h a n ä v e n u p p g r ä v t e x e m p l a r på s i n e x p e d i t i o n till Indo-

c

Att döma av avbildningon i Mitt. d. Anthr. Ges. in Wien, XXXXIV,

synas inga rännor förekomma vid Hascbondorfpjäsons hål. Men denna pjäs

anses ha varit »kaura beniitzt>, »fast neu> vid nedläggandet.

(6)

V A R T I L L H A R B A L K Å K R A P J Ä S E N A N V Ä N T S . ' 197

Kina 1934—35. Janse har haft vänligheten ställa till mitt för- fogande bilder av de av honom funna trummorna liksom att anvisa mig litteratur angående den ifrågavarande trum-gruppen.

Fig. 3 avbildar en av Janse vid Dong-son, intill Thanh-hoå, i Norra Annam uppgrävd trumma — den anträffades i en grav ifrån Han- perioden, d. v. s. århundradena omkring Kr. f. Som vi se, består

Fig. 4. Överytan av bronstrumma från Döng-son, Thanh-hoå, Norra Annam.

den av en cylinder, som avsmalnar något uppåt, för att därpå bli konvex, och en i samma stycke som denna cylinder gjord platt överskiva. Den senare är försedd med i koncentriska zoner ordnad geometrisk ornering, innerst en 10-uddig stjärna. Trumman är försedd med två par hankar. I fig. 4 se vi överytan av en annan av Janse på samma gravfält uppgrävd trumma; på den tillkomma även fågelbilder — mittstjärnan är 8-uddig.

7

Sedan denna uppsats inlämnats till redaktionen, har dr T. J. Arno väl-

villigt meddelat mig, att han i »Sweden, a guide for tourists» (1929), be-

tecknat Balkåkrapjäsen som »a sun-disc upon tho bronze covering of a wooden

altar or possibly magical drum». I Mitt. d. Anthr. Ges. in Wien, XXXXIV,

sid. 325 f., där olika tydningsraöjlighetor diskuteras, utan att någon bestämd

ståndpunkt intages, jä införes Haschondorfpjäsen bl. a. med do ostasiatiska

bronstruramorna.

(7)

198

B I R G E R N E II M A N

D e s s a t r u m m o r tillhöra en g r u p p , som anträffats i s y d ö s t r a Asien f r å n s ö d r a K i n a i n o r r ö v e r l u d o - K i n a och B i r m a ned på de Ostindiska ö a r n a i söder.

8

De a n s e s n u m e r a vanligen ha upp-

Fig. 5. Bronstrumina från okänd fyndort i sydöstra Asien.

kommit i n o r r a d e l a r n a a v I n d o - K i n a , T o n k i n och n o r r a A n n a m . T i d e n för d e r a s f ö r s t a u p p t r ä d a n d e a n s e s v a r a å r h u n d r a d e n a omkr. K r . f. De h a emellertid f o r t l e v a t l ä n g e , ä n d a in i v å r a d a g a r , v a r v i d de g e n o m g å t t en v i s s u t v e c k l i n g , dock med b i b e h å l l a n d e

8

F. H e g e r , Alte Metalltrommeln aus Siidost-Asien, Leipzig 1902. V.

G o l o u b e w , L'äge du bronze au Tonkin ot dans le Nord-Annara, i Bull.

de 1'École Francaise d'Extréme-Orient, T. XXIX, 1929, sid. 1 ff.; s a m m e

f ö r f . , Sur 1'origine et la diffusion des tambours métalliques, i Praehistorica

Asiae Orientalis I, Hanoi 1932, sid. 137 ff. II. P a r ra o n t i o r, Nouveaux tam-

bours de bronze, i Bull. XXXII: 1, 1933, sid. 171 ff.

(8)

V A R T I L L II A R B A L K Å K R A P J Ä S E N A N V Ä N T S ? 199

i huvuddrag av den en gång givna typen. Nästan undantagslöst äro dessa trummor på överytans mitt försedda med en stjärnfigur.

De ifrågavarande trummorna äro i regel försedda med fyra han- kar, anbragta parvis diametralt emot varandra. Stundom — sär- skilt vid de äldre — kunna tillkomma ytterligare två hankar, vilka även de sitta diametralt emot varandra, varvid deras dia-

Fig. 6. Bronstrumma med träställ från Siam? Trummans höjd 47 cm.

meter blir vinkelrät emot de två andra hankparens; jfr trumman fig. 5. Hankarnas placering överensstämmer i detta fall fullstän- digt med placeringen av de med ränna försedda hålen på Balkåkra- pjäsen. I ett fall, fig. 6, är ett träställ för trumman bevarat, be- stående av fyra parvis mitt emot varandra på ett underrede stående stolpar — i hankarna angjorda snodder ha fästats vid stolparnas överpartier. Det är klart, att man kan tänka sig åt- skilliga andra sätt för trummornas upphängning. Emellertid har man svårt att föreställa sig, huru de två extrahankarna fungerat. När

trummorna burits, kan man tänka sig, att detta skett på så sätt,

(9)

200 R I R G E R N E R M A N

^ ^ ~ ^

:

y

- Ä ^

Fig. 7. Kinesiskt manuskript från sannolikt förra hälften av 1800-talet, visande en scen från en icke kinesisk grannstam i sydost med två män,

som bära en trumma.

(10)

V A R T I L L II A R B A L K Å K R A P J Ä S E N A N V Ä N T S ? 2 0 1

att två personer på ena eller bägge axlarna försetts med en, resp.

två stänger, över vilka trummornas bärsnodder eller bärkedjor hängt. I fig. 7 återges efter ett kinesiskt manuskript ifrån sannolikt förra hälften av 1800-talet, vilket behandlar en icke-kinesisk grann- stam i sydost, hur en bronstrumma av annat slag bärs av två män.

Vi se även, huru dessa slå på trumman med pinnar. Tyvärr äro till den här beskrivna ostasiatiska trumsorten inga sådana pub- licerade.

Frågan huruvida något samband finnes mellan Balkåkra- och Haschendorftrummorna och de ifrågavarande ostasiatiska, skall här icke upptagas till behandling. Jag hoppas få göra detta vid ett senare tillfälle, men vill här endast framhålla, att de senare årens forskningar visat,, att ingalunda obetydliga förbindelser bestått mellan Europa-Västasien och Ostasien under bronsåldern och äldre järnåldern, vilket naturligtvis gör ett samband tänkbart. Vad jag här åsyftat, har varit att hänvisa på, att de ostasiatiska trummorna bestyrka, att Balkåkra- och Haschendorfpjäserna äro trummor, och ge oss möjligheter att förstå, hur de varit anbragta.

Vilken uppgift de ostasiatiska trummorna haft är icke lätt att avgöra. Det finnes i äldre skrifter en hel del uppgifter liksom sådana härröra ifrån nutida sagesman. Man har uppgivit dem vara stridstrummor, vilka t. ex. använts för att vid anfall samla män- nen under vapen. Man har på olika sätt ansett dem ha brukats i kultiskt syfte, t. ex. för att kalla till gudstjänst,, att befordra regn — trumdånet skulle vara en symbol för åskan —, att för- driva demoner, att hedra de döda o. s. v. Ej omöjligt är, att trum- morna förenat olika funktioner och att dessa varit olika på olika håll.

För Balkåkra- och Haschendorftrummorna tänker man givetvis

i främsta rummet på den sol- och fruktbarhetskult, vilken spe-

lat så stor roll i den europeiska bronsålderns föreställningsvärld.

(11)

202 B I R G E R N E RM AN

Z U S A M M E N F A S S U N G

BIRGER NERMAN: Wozu ist der Qegenstand nus Balkåkra be- nutzt worden?

Man hat bis jetzt nicht bestimmen können, wozu der bekannte, 1847 in einem Torfmoor boi Balkåkra unweit Ystad gefundene Bronzogegen- stand (Abb. 1) gedient hat; dieser, der — wahrscheinlich aus Mitteleuropa

— importiert worden ist und zu welchem ein fast vollständig ähnlichos Gegenstiick aus Haschendorl unweit ödonburg in Ungarn vorliegt, besteht aus einer Sonnenscheibe, auf einem durchbrochenon Kranz ruhend, der unten mit Rädern abschliesst. Fruher glaubte man, dass der Kranz, mit den Rädorn nach öbon, dio Soitonbokleidung und dio Scheibe, mit der verzierten Seite nach oben, den Boden eines Opfergcfässes aus Holz gebildet hatten. Später hat man gewöhnlich an eine Altarbeklcidung gedacht; die Scheibe sollte auf dem Altar gelegen haben, mit der strahlcn- vcrzicrlen Seite nach oben, während der Beschlag, mit den Rädern nach unten gerichtet, den Altar umgeben hatte.

Verf. hat nun die Boobachtung gemacht, dass von den Löchern des Kranzos 6 der oberen Reihe mit einer nach oben gehenden Furche versehen sind (vgl. Abb. 2); diese Löcher verteilen sich regelmässig nach dom S. 196 angegebenen Schema. Dies zeigt, dass der Gegonstand hat hängen miissen, mit der Seite, nach der die Furchon gehon, nach oben geriebtot und dio Scheibe oben liogond. Solchcnfalls muss es sich aber um oin Gong odcr eine Trommcl handeln.