VEC~Ilf)IIJ .. AJ)J~'I, 6

VEC~Ilf)IIJ .. ^AJ)J~'I, 6

UTGIVET A V VPK OCH KU I LUND Utkommer fredagar 1983 9:e årg

Fr.edagen den 18 februari

ljy prognos förutspår:

Fler barn i centrum

Lunds stadskärna,

som länge haft en sned befolksningssamman:

sättning

kommer

snart

att

bli

me~.a lik

staden

o~h

ko'!lm.t.men 1

övrigt, förmodas det i en alldeles farskrapport fra.?- soc!alforvalt- ningen. Men

den »normaliseringen» koJ?mer

att _ok~

v1ssa

P.~ob­

lem och konflikter efter vad man kan d1rekt och md1rekt utlasa.

Vad det handlar om är konsekven- serna av stadsförnyelsen och stadscentrums ökade attraktivitet.

Under åttitalet kommer det troli- gen att byggas fler bostäder än under de föregående tjugo åren ¹ Lunds stadskärna - eller »centrala Lund» som man säger för att u- tom den centrala kärnan infoga bebyggelsen upp till Kung Oscars väg och ner till Harlösabanan. In flyttar många unga familjer och därmed många hushåll med barn.

Det är en utveckli!lg som del- vis tycks ta de kommunala plane- rarna på sängen. Rapporten visar att bade den allmänna befolk- ningsprognosen och särskilt prog- nosen över antalet småbarn varit alltför låg. Dessutom utgår rap- porten från nu kända bostads- byggnadsplaner i centrala Lund.

Blir det ännu fler nybyggnader, vilket är troligt eftersom efterfrå- gan på centrala lä~enheter är stark, kommer invanarna och

barnen att bli ännu fler.

Rapporten - den första i en rad av stadsdelsbeskrivningar som socialförvaltningen ska göra över Lund - visar klart att barnom- sorgsplatserna i stadskärnan inte alls kommer att räcka till, inte minst därför att det är så svårt att rekrytera kommunala dagbarn- vårdare mitt inne i stan. Skolan tillhör ju en annan förvaltning och berörs bara indirekt, men det ver- kar alldeles klart att t. ex. antalet småskaleplatser inte alls kommer att räcka. Den farliga biltrafiken i stadskärnan ställer ju särskilda krav på skolvägarna.

Men bra är det att det blir mera liv och barn i stadskärnan.

Och det kan bli spännande kon- flikter med politisk potential. Det bör t. ex. inte råda någon tvekan om på vems sida V pk kommer att stå i striden mellan barnen och privatbilisterna.

Barnstugornas personaltäthet ner?

Socialnämndens arbetsutskott beslöt under

1982 att uppdra åt socialförvaltningen

att

genomföra en översyn av personaltäthe-

ten vid kommunens barnstugor. Syftet är att nå fram till samma personaltäthet vid alla barnstugor.

Vpk har fått veta, att översy- satt riktning. Må!en fö~ p~r-

nen är tänkt att bli vägledan- sonaltätheten uppnaddes fornas- de inför arbetet med budgeten tan alla barnstugor, mnan .namn- för är 1984. Det innebär bl a den plötsligt ändrade mstallnmg att vissa barnstugor kan räkna och fattade beslut. om sa!lkt med ytterligare sänkt personal- personaHathet och mmskad vika-

täthet under 1984. rietäckning. . .

På barnstugorna har reaktio- När so~ialnämndens AU. 1 [Jor nerna varit negativa. Ett flertal gav direktiv till den nu pagaen- skrivelser från personal och fö- de översynen f~nns det. flertal räldrar har redovisats för nämn- för de borgerliga parttema 1

den. Vpk menar att alla kommu- nämnden. Idag är majoritetsför- nens barnstugor bör hålla samma hållandena mer osäkra. Detta standard i fråga om personaltät- kommer att skapa osäkerhet het, gruppstorlek, lokaler och inför årets b~dgetar):Jete. . ..

utemiljö. 1977 begärde Vpk, och I en sknvelse till socialnamn- fick till stånd, en utredning med den har därför Vpk begärt att detta syfte. Resultatet blev bl a • nämnden tar upp frågan om vii- principbeslut om personalför- ka direktiv som skall gälla. ~å- stärknin~ar så att alla daghem len för översynen bör enligt skulle na upp till kommunens mål Vpk vara:

(tre anställda i småbarnsgrupp, en l. Samma personaltäthet vid anställd per fem barn i övriga alla barnstugor.

grupper). Också reduceringar av 2. Tre anställda i småbarnsgropil de största barngrupperna samt och en anstalld per fem barn 1

vissa miljöförbättringar genomför- övriga grupper.

des. Under de senaste åren har · 3. Ingen sänkning av personal- dock utvecklingen gått i mot- -tätheten vid någon barnstuga.

Lösnummerpris l :5O

För kvinnor i Skåne:

V pk startar kvinnopatrull

Nu

ska vi

göra något

tillsammans.

Vi

tänker

oss en kvinnapat- rull

som besöker orter runt om i distriktet och där för ut Vpk:s

poli,tik med

särskild

tonvikt på kvinnopolitiken. lde'n har vi ~ått från Vpk Värmland, där kvinnorna gjorde en

lycka~ tu~n~

fore valet. V

pk för ju en politik också mellan valen. Det v1ll VI

v1sa.

För att kunna genomföra det- ta behövs många kvinnor. Först och främst en mindre kärntrupp, som håller i trädarna och organise- rar det hela. De innersta kärnorna som går ut med det här uppropet bor i Lund, och vi tror att det är bra att också resten av kärntrup- pen bor i Lund eller dess omnejd för att det ska vara lätt att träffas.

Så om du känner att du vill ta ett rejält ta& för och med kvinnor . i Skåne sa hör av dig!

Därutöver behöver vi vara många fler som hjälper till med

varjehanda. Du kan bidra med föl- jande: Skriva appelltal, virka du- kar, sticka, baka bullar, hålla ap- pelltal, ordna lotteri, sjunga och spela, trycka tröjor, göra affisch- er, spela gatuteater, läsa och/eller skriva dikter; köra buss, koka kaf- fe, göra banileroller och vimplar och komma med ideer.

Vi hoppas att många vill vara med. Vi är Eva Brulin 046/12 90 40 och Iris Nilsson 046/11 85 91, för Vpk Skånes kvinnapolitiska utskott.

Ryde höll ställningarna, gynnade Vpk

När fastighetsnämnden hade möte

i

måndags, satt David Edger- ton på Lennart Rydes plats.

Orsaken till detta är, att det mot Vpks vilja drivits igenom, .. att man får gå in som suppleant for a~dra

partier, om deras supplean~er mte räcker till. Detta skedde 1 mån- dags och David E (Vpk), som

"gammal suppleant", ersatte Lennart R (m).

En direkt följd av detta blev, att man beslöt att inte sälja en fas- tighet vid Nygatan, som borgarna och miljöpartiet velat sälja.

Som kommunens representant i gamla socionomhusets bostads-

rättsförening har Lennart R upp- enbarligen misskött sig och bl.a.

. godkänt ett för föreningen oför-

. delaktigt avtal. När det nu blev

fråga om att välja representant till en annan bostadsrättsförening fick Per Lundgren (s) och Lennart R vardera 5 röster och David E 3.

Men lotten avgjorde till Rydes fördel.

4 -5 ärenden gick igenom som inte annars skulle gjort det. Bara en skriftlig reservation lämnades denna gäng.

Folkhem åt alla

Det finns ett par tusen forsknings- studerande i Sverige. En forsk- ningsstuderande är en person som har genomgått en grundutbildning (t ex tagit en ftl. kand. eller civil- ingenjörsexamen) och som sedan fortsätter att arbeta vid hög- skolan för att efter några år ( 4 el- ler fler) disputera. Av tradition har försörjningsmöjligheterna va- rit usla för de forskningsstuderan- de. Vanligast är att man undervi- sar som assistent eller att man har s k utbildningsbidrag. På många institutioner räcker inte antalet tjänster och utbildningsbidrag och tjänsterna delas, i bland i mycket små delar. Denna underbetalning - de forskarstuderan~e ligger i genomsnitt långt under medelin- komsten i Sverige - leder natur- ligtvis till problem med forskar- utbildningen. De som tvingas ex- traknäcka kan naturligtvis inte ägna lika mycket tid åt sitt forsk- ningsprojekt med följd att tiden till disputationen kan bli orim- ligt lång.

statsmakterna har länge skju- tit detta problem framför sig. Att doktoranderna är underbetalda sparar staten pengar på, ·dels ge- nom det låga antalet tjänster som sådana, dels genom att en stor del av försörjningen klassas som bidrag, och bidrag är som be- kant inte pensionsberättigande, sjukpenningberättigande eller ger någon annan social trygghet. Där- emot är de skattepliktiga. Endast på några håll är situationen ljusa- re (t ex teknisk fakultet), men det beror bara på krassa marknads- krafter - institutionerna konkur- rerar ju med en stark arbetsmark- nad med relativt höga löner om civilingenjörerna.

· I juli kommer försörjningen av doktoranderna att läggas om. Alla ska i princip ha utbildningsbidrag eventuellt kompletterade med viss arvoderad undervisning. Det tota- la antalet utbildningsbidrag plus t!änster ökar något. Dock inte på langa vägar så att det räcker till alla doktorander. Det är bra att doktorandförsörjningen förenhet- ligas.

Två saker är dock inte bra.

Det ena är att man inte får glömma de doktorander som lämnats i sticket av det gamla sys- temet, övergångsbestämmelser alltså. Det andra är att huvudprin- cipen för doktorandfinansiering måste vara lön, inte bidrag. Lön som berättigar till sociala förmå- ner, något som borde vara en rätt- ighet för alla!

Prejudicerande nämndbeslut?

Biblioteksnämnden har givit che·

fen tjänstledighet med lön för att vederbörande i samband med en privat resa till USA tänker besöka några bibliotek. Det är ju vänligt av nämnden att under dessa magra år tänka på personalens interna- tionella orientering, frågan är bara om detta är en förmån som i fort- sättningen även tillkommer övrig personal. Är svaret ja, så blir det en dyr historia, är svaret nej, är det en upprörande särbehandling som ägt rum_.

Hörjels höjder

Nej, det är inte brösttonerna som ligger närll?ast till hands när man ska kommenter~ uni~ersitetets.' kommunens och länsstyrelsens kohandel krmg den s. k. forskarby ~om. de nu dnver Igen?~? pa Pålsjö ängar. Det slående är det Grönköpingsmässiga över det hela, formagan att kom~a pa Ideer tio år för sent och presentera dåliga lösningar som om de var ett under av dJarvhet och framsynthet.

Visst tryck

I Lund finns ett universitet. Inget av världens eller landets mera framstående säger folk som bru- kar kunna bedöma sånt, men ändå. Kunskap är guld värt i en tid som karakteriseras av att infor- mation är den viktigaste förutsätt- ningen för industriell utveckling.

Lunds kommun sitter alltså med stora triumf på hand och är sedan länge den enda riktigt expansiva kommunen i det här landskapet.

Det märks tyvärr inte i arbetslös- hetssiffrorna - där köar som van- ligt arbetarklassens barn, som den- na borgerligt styrda kommun inte har råd att ge utbildning och som nu inte kan få de vanliga service- jobben inom den krympande offentliga sektorn. Men trycket märks på andra sätt, det märks på matpriserna i den här stan, det märks på bostadsbristen och på villapriserna, det märks på bu tiks- hyror och restaurangetableringar.

Nåväl, denna Lunds kommun förklarar nu efter att ha krupit upp i knät på Draco, som vill byg- ga en sportanläggning/spekulera i mark, och på LM Ericsson som vill ha en utvecklingsavdelning för radiotelefoner och militärelektro- nik, att nu ska det bli ett "Silicon Valley" på åkern utanför Tuna.

Det finns idag inte det ynkligaste bygdeuniversitet i det här landet som inte förklarar att de har ett Silicon Valley utanför husknuten allt under antydande att deras da- takunnande är av världsklass. Dessvärre gör många det med stör- re rätt än Lund.

Gnosjöanda

Och vad är Silicon Valley?, Jo, en remsa mark i Santa Clara County, sådär en sju åtta mil innanför San Francisco, med början strax efter Palo Alto och sen längs väg 101 fram till San J o se. Det utmärkan- de här är en entrepenörsanda, en företagskultur, en industriell rör- lighet vars närmsta motsvarighet i Sverige man hittar i Gnosjö och Anderstorp.

OK, det är inte tvättklämmor och råttnillor det rör sig om (det är det förresten in te i Småland heller) utan mikroelektronik, LSI- kretsar och programvara, och små- företagarna som efterhand har bli- vit storföretagare har sina Ph D's från ställen som Stanford och MIT. EGIL-folket är något åt det hållet, det är sant, men att kom- ma dragandes med ämbetsverk som Ericsson och Perstorp AB är verkligen något helt annat. Kjell Dahlström och Thomas Schlyter verkar ha fattat vad det hela rör sig om, men såna extremister kan ju inte en anständig kommun lyss- na på. Lund visar i stället sin van- liga kommunala flathet inför stor- företagen. Då passar det att slå sig samman med länsstyrelsen och vända upp och ner på en stadsplan - är det i Värpinge de tusen geni- ala forskarna ska bo?

Jag påstår inte att sådana plan- frågor är lätta, men den här sor-.

tens trendiga och brådstörtade be- slut brukar bli dåliga. Mitt tips till beslutsfattarna är: använd er av Lunds universitet (det gör t ex Sjöbo), på universitetet finns folk som kan tala om skillnaden mel- lan sken och verklighet i stadspla- ner förr och nu, där finns ekono- mer och sociologer och forsk- ningspolitiskt kunniga som skulle kunna ha något att säga om en po- litik som tar till vara på Lunds förutsättningar. Läs t ex den i sta- den utkomna avhandlingen "Cor- porate Culture for Innovation", som handlar om sån t här, skriven av en företagsekonom, inget marxistiskt eller farligt alls.

Dementi

Jag vill härmed i viss mån ta till- baka vad som stod här i spalten häromveckan om att landshövding Hörjel skulle ha varit en så bra handbollsspelare. Hygglig, men knappast mer, säger folk som vet.

Vad som däremot är fullständigt sant är att landshövdingens med- arbetare redan för ett år sedan vände sig till tekniska fakulteten och antydde att ett hedersdokto- rat skulle tas mycket väl upp. En viss munter förvåning spred sig, men nu har det tydligt gått att fixa. Mitt bekymmer gäller nu närmast samhällsvetarna - hur länge ska Olof Wahlgren behöva vänta?

Ocensurerat

Ja, en lokalpolitisk krönikör i Lund saknar verkligen inte materi- al. Såg ni Britta Colibergs suverä- na reportage om musikhuset och mejeriet i Arbetet i måndags? Jag har länge häcklat Arbetet för de- ras lundasidor, men om det här bådar andra tider ska jag gärna by- ta upp mig från den Sydsvenska där lundafolket ständigt stryker etablissemanget medhårs.

Reportern verkar rent av ha en åsikt och hon låter de intervjua- des yttranden stå i svart på vitt utan det i branschen vanliga filtret av sam förstånd och självcensur.

- J o, visst finns det pengar på be- varandekon to t. säger fastighets- chefen Linder, men de tänker vi använda till helt andra saker än såna här gamla hus. Jaså, fönstren är sönderslagna, det hade vi inte en aning om, ja då får vi väl spika igen dem. - Jaså, huset förfaller, det visste jag inte, säger Per Lund- gren, (s), andre vice ordf. i fastig- hetsnämnden, jag som cyklar för- bi var dag. Det är ju bestäm t att det ska rivas, jaså är det inte, det trodde jag. Pengar till att hålla hu- set i stånd, nja, det är tveksam t.

Men man ska kanske inte direkt medverka till att det förstörs, tycker Per. Men är det inte ett dubbelspel ni bedriver, frågar re- portern, socialdemokraterna moti- onerar ju om en utrednin~ för att göra det till ett musikhus. - J o, säger Per, det är det, men den motionen är inte så allvarligt me- nad.

På vakt i norr

Jag grips av nytt hopp om det po- litiska reportaget i Lund. Det som saknas är intervjun med den poli-:

tiskt mest ansvarige, som är på:

repövning. Det är där jag har tagit vid. Fastighetsnämndens ordfö- rande, kaptenens i intendenturkå- rens reserv, RNO, VSOP, fil.kand.

Lennnart R y de nådde jag per falt- telefon i de understa kasematter- na i Bodens fastning, där han just nu räknar kalsonger: -536562, 536564... ja redaktörn tycker kanske det är egendomligt med bara jämna tal, men det är så här i det sms militära att vi har gått över till data, vi räknar kalson~­

benen och sen för vi in det på var stora elektronkulram MAJA som står här bredvid och så gör vi bara delat med två och så är det klart. I nästa vecka ska vi borsta av knäckebrödet. - Mejeriet, Rune Linder, nej vet redaktören, en svensk tiger. Förresten, fienden lyssnar, ring av!

Lucifer

Kulturfientlig

fullmäktigeordförande

En lundabo som äger fastigheter litet här och där är kommunfull- mäktiges ordförande, boktrycka- ren Per-Håkan Ohlsson. Vid Ban- torget äger han en fastighet mel- lan Fiskaregatorna. Nu har stads- arkitektkontoret gjort ett förslag till stadsplan för kvarteret, där man i allt väsentligt bevarar de be- fintliga husen. De enda nytillskot- ten blir två bostadshus som ska er- sätta små skjul i Stora Fiskarega- tan.

Men denna stadsplan faller in- te boktryckare Ohlsson på läppen.

För att värna om stadens miljöer har man i planförslaget kultur- märkt två av hans hus med bok- staven q.

Boktryckaren vill nu att q- märkningen ska tas bort! Ty an- nars kan han inte få bygga vad han vill på tomten. Som alla andra fastighetshajar är han ute efter att kontorisera eller bygga ut för att få större avkastning eller vinst på fastigheten. Dess u tom påstår sig boktryrkaren successivt rusta upp sina fastigheter. Det är väl ändå en sanning med modifikation, ty ä- ven om han nyligen måJat sina ku- lisser vid Tomegapsgatan, så är det ju allmänt känt att bakom skalet står de ökända små husen och för- faller.

Byggnadsnämnden den 14/2 lät sig dock ännu inte bevekas av Hr. Ohlssons önskemåJ. Vi får väl

· se hur det går i fortsättningen ...

Debattpjäs på stadsteatern .

I fredags och lördags gästspelade Helsingborgs stadsteater på stadsteatern i Lund: man gav Läkare av Rolf Hochhuth.

Pjäsen är en illustration av de företeelser som präglar läke- medelsdebatten i författarens hemland Västtyskland, men också i Sverige.

Några huvudteman för denna debatt är människaförsök (huvud- sakligen i V-tyskland) dvs. att oli·

ka mediciner eller behandlingsme- toder utprövas på människor mer eller mindre utan att de vet om det och i bland till men för deras deras tillfrisknande, handeln med psykofarmaka och deras föreskriv- ning (ru tiornässig medicinering med (i bland) vanebildande psy- kofarmaka är vanligare än man vill tro), mer eller mindre olämpliga kontakter mellan enskilda läkare och läkemedelsindustrin (från en enkel endast lätt kompromette- rande gåva till stora och grovt ille- gala mutor), biverkningar som inte utforskats tillräckligt och slutligen läkemedelsindustrins af- farsmoral, i synnerhet i u-länderna där myndighetskontrollen är svag eller obefintlig

Huvudpersonerna i pjäsen är läkare. . Allmänpraktiserande, forskande och anstäHda i läkeme- delsindustrin. Delvis sätter de själva etiken åt sidan, delvis blir de också lidande av sänt handlan- de. BI a har en av huvudpersoner·

na utfört farliga ingrepp på en svårt skadad patient, (enbart i forskningssyfte) med följd att denna avlidit. I slutscenen förkla- ras hennes egen son hjärndöd ef·

ter att ha behandlats med värde- löst blodsl!rrogat.

Många av incidenterna i pjäsen kan verka överdrivna, men en ny-

utkommen bok i Västtyskland,

"Sunda aff<irer", har gett belägg för dem. Det har också visat sig att vissa läkemedelsföretag är be- redda att ta till gangstermetoder för att förhindra att sanningen om forsknings- och marknadsförings- metoder kommer ut. Så är det väl inte (?) i Sverige. Mats Nilsson, författare och medicine studeran·

de har dock givit ut en bok med titeln "Med alla medel", en bok om medicinkommersen i Sverige.

Det visar sig att det finns mänga beröringspunkter. Det centrala är dock ett epda faktum: Läkeme- delsindustrin är en kommersiell industri - drivkraften är vinsten och in te den enskilda människans hälsa.

Detta illustreras väl i pjäsen.

Den gör ett trovärdigt in tryck i sina beskrivningar och bilder, om den än ibland kan bli lite kom- primerad. Skådespelarna gör ock- så pjäsen full rättvisa och många är mycket bra: Werner Michels- berg (Göthe Maxe), den lilla all- mänpraktikern som fortfarande håller sig till läkaretiken, Lydia Kowalenko (Anna-Greta Berg- man), forskningschefen på läke- medelsföretaget och som försöker behålla sin integritet och några till gör detta till en mycket se- och tänkvärd pjäs. Rekommen- deras varmt.

o. t.

Oliver Twist i Landskrona

Lunds stadsteater med sin alerta gästspelsrepertoar i all ära, men den mest spännande och under- hållande teatern just nu här nere återfinns utan tvekan i Landskro- na. Där har Skånska Teatern rest sig efter manfallet vid Peter Os- karssons flykt till Gävle och pre- senterar nu en vital och bländande uppsättning av musikalen Oliver Twist efter Dickens roman. Men nog har ensemblen lyckats åstad- komma en alldeles egen tolkning av Lionel Barts musikal, vinklad från vänster, med samhällskritiskt filter lagt över uppsättningen.

Den fria gruppens oförvägen- het kombinerad med en musikals publiktycke har här lagt grunden till en publiksucce. Flera av tea- terns ankare är i elden, t ex Catharina Larsson, som gör en skönsjungande Nancy, en Sjörö- varjenny i annan tappning, samt Jan Modin som gör tjuvpojkarnas

konung Fagin (J ar! Kulles roll i den misslyckade Stockholmsupp- sättningen för några år sedan).

Dråpliga dansscener, kvickhe- ter, karikatyrer, rörande sånger - ja se där något av vad som ryms i den nära tre timmar långa före- ställningen.

För att åstadkomma denna, man frestas nästan säga överdådi- ga uppsättning har Skänska Tea- tern tagit hjälp inte bara av flera

sk~despelare från amatörteaterfö- reningen Harlekin utan även av AMS-arbetare! Den som stått för regin och som lyckats samordna alla dessa olika krafter är Dag Norgård - han tycks av allt att döma vara på väg att bli Skänska Teaterns nye konstnärlige ledare.

Oliver Twist ges onsdagar 19.30, lördagar 18, söndagar 16.

Föreställningen är lämplig frän 10 är. Biljetter beställes på 0418/

257 40.

AE

Blåsorkestern på gatan

I vår drar Blåsorkestern ut på Lunds gator med Tolvskillingsope- ran på notställen. Nu när gatumusiken är släppt fri blir det kon- sert på torgen.

När Tolvskillingsoperan skulle ur- uppföras var det kompositören Kurt Weills namn som stod med stora bokstäver på affischerna.

Längre ner och med mycket min- dre stil kunde man läsa, om inte bokstäverna alldeles fallit bort:

Bertolt Brecht. Brecht sägs ha va- rit ganska sur över den saken.

Men det var Weills musik som drog folk till teatern. Han var mycket populär. Brechts budskap fick man på köpet.

Och frågan är om det inte var enda möjligheten. Det var borger- skapet i mellankrigstidens och ar·

hetslöshetens och nödens Tysk- land som fyllde teatersalongen.

Där fick de Brechts satir om bor- gerskapets diskreta charm tryckt i halsen. Brecht presenterade hela tjuvsamhället rakt upp och ner med den brackige Mackie Kniven i spetsen.

Tolvskillingsoperan skrevs e- gentligen för en liten teateren·

semble, men Weill gjorde också ett arrangemang för en större blås- orkester. Så nu söker Blåsorkes- tern med ljus och lykta efter en banjospelare som också spelar dragspel (men inte på samma gång). Ett piano ska också ut på gatan om dirigenten Maria Sund·

qvists planer går i lås.

Det här verkar ambitiöst. Hål- ler du på att knäcka orkestern Maria?

- Orkestern får vad den tål ... Men när vi började med Weill för ett år sedan var det ren under- gångsstämning i orkestern. Det var det roligaste vi hade spelat, men det gick bara inte.

- Orkestern har kroniskt då- ligt självförtroende, fast visst gick

K vinnacentrums årsmöte:

Nya lokaler

Kvinnocentrum har hållit sitt S:e årsmöte. Under mötet dis- kuterades bl a den nya, dyr- bara lokalen på östra Mårtens- gatan, finansieringen av den- samma och ekonomin överhu- vud taget.

Optimismen var stor att kun·

na aktivera medlemmarna kring aktioner, som också skulle kun·

na ge kvinnocentrum ett eko- nomiskt tillskott. 8 :e Mars var den närmaste aktionen, med tra- ditionellt fackeltåg och möte på Hörsalen med musik och anfö- rande. Efter det öppna mötet på Hörsalen kommer kvinnorna att inbjudas till en eftersits på den nya lokalen, som kommer att in·

vigas sam tidigt.

Viktiga frågor att arbeta med under året är också att starta nya introduktionscirklar, aktivera gamla och nya medlemmar och att få tidigare grupper att fungera.

För närvarande finns några aktiva grupper, bl. a. kvinnokraftsgrup- pen, sånggruppen, teatergruppen och radikalterapigruppen.

På mötet insamlades pengar till kvinnorna vid Grenham Com- mon.

det, efter ett tag.

- Vi kan inte sticka under stol med att vi är amatörer. Det vi le·

ver på är repertoaren och vår spel- glädje. Vi ska inte försöka vara som en studioorkester - fast säm·

re, eller som en militärorkester - fast sämre. Vi är vi.

Svårare saker gör att vi stän- digt blir litet bättre. Vi lär oss att behärska instrumenten bättre.

Och de gamla kamplåtarna låter mycket bä t tre nu. Det är säkert sant som det sägs att Blåsorkes- tern aldrig låtit bättre.

- Skrämmer man inte bort nya orkestermedlemmar med den här repertoaren?

- Det tror jag inte alls, jag tror det sporrar i stället.

Lunds Kommunistiska Blåsor·

kester har funnits i nio år och re·

pertoaren börjar bli mer än omfat- tande. Det finns över l 00 arrang- emang i orkesterns notskatt Ett elände att hålla ordning på, innan låtarna med ett revolutionerande grepp numrerades i höstas. Alla arrangemang kan naturligtvis inte hållas aktuella. Men ett 40-tal ska vara spelbara när vädret börjar till- låta utomhusspelningar i april- maj.

Gamla kamplåtar repeteras kontinuerligt fram till ett stort genrep fredagen före l maj. l maj utökas orkestern med kamrater som inte regelbundet deltar i repe- titionerna. Förutom Tolvskillings- sviten räknar Blåsorkestern med att kunna framföra höstens pro- gram med bl. a. Styrman Karls- son, Take Five och Svalorna, som ännu inte spelats särskilt mycket offentligt. Ett internat är planerat till 13 mars.

Tillströmningen till orkestern är god, säger Maria. Men fler flöj- ter, kanske en bastuba till och fler tjejer skulle behövas.

Aktion Bolivia

Bolivia Libre kallar sig en Bo- liviansk folkmusikgrupp som framträdde i samband med grun- daodet av »Aktion Bolivia». Trum- slagen ekade från den stora trum- mans behårade trumskinn, flöjter i olika storlekar bar melodierna, gitarrer klingade, de fyra musi- kerna sjöng, iförda ponchos i rött, svart och orange.

Lena Brundenius gjorde en de- taljerad, omfattande analys av det nu varande läget i Bolivia och dess historiska bakgrund och manade till solidaritet med ett kämpande folk som reser sig efter år av för- tryck. Graciela, som även fram- trädde på V pk Lunds årsmöte, be- skrev syftet med Aktion Bolivia.

En gemensam grupp för Lund och Malmö bildades. Den ska till att börja med huvudsakligen inrikta sig på att samla in läkemedel, som Bollvia lider svär brist på. I den styrelse som valdes ingår represen- tanter for de organisationer som stöder Aktion Bolivia, bl. a. SSU, KU och Vpk. Till ordförande v~­

des Sven Börjesson, Lund.

Bredgatan 28, 222 21 Lund

Tel 046/14 94 38 (onsd. efter kll8.00) Postgiro 17 459-9. Prenumeration 60:-/år.

Sättning och lauout: VB-red på Acupress, Lund.

Tryck: Acupress, Lund. Ansvarig utgivare: Monica Bondeson

Eftertryck av text tillåtes om källan anges. Bilder är upphovsmannens egendom.

Har du flyttat?

Skicka hela adressdelen med din gamla adress till Veckobladet Bredgatan 28, 222 21 Lund. Min-nya adress är: ' Adress . . . .. . . .. . . .

Postnummer ... Postadress .

Galten

ättestupa?

- Fint att köpmännen tänker på dom gamla.

- Hurså?

- J o dom vill dra in bilar i centrum ...

- Vill dom ge dödshjälp?

- Dummer, dom gamla ska kunna åka bil fram till bu tiken och därför behövs det nu parke- nnspla t ser där SJ -bussarna står, och in te lägenheter.

- Men dom gamla har väl säl- lan råd till bil? ·

- Nej, givetvis inte, köpmän- nen i centrum vill dra in all handel till innerstan så att handeln i yt- terområdena helt upphör.

- Det här går väl inte politi- kerna på?

- Somliga gör det, moderater- na har satt kryss på kupongen ge- nom a t t dela sig i två strömningar.

- Det verkar fiffigt, åt var och en efter behov.

- J o men det håller bara om det finns en kompakt majoritet för det vettiga förslaget och det finns det nog i detta fall.

- Alltså nej till parkeringar i kvarteret Galten, ja till bostäder.

- Bra sammanfattning. Nu går vi till fullmäktige.

Vpk IF med

¹

Tornacupen

Den 27 och 28 februari är det dags igen för Tornacupen i inomhusfotboll, som spelas i Veberöds idrottshall. Vpk- Lunds IF ställer upp med två lag i år. Lagen har nedanstå- ende sammansättning:

I. Tapio Salonen, Karl Witting, Håkan Almström, Claes Sand- ström, Per Dessbom och Rolf Nilson.

Il. Sven Landahl, Tommy E Nils- son, Hans Almtorp, Tommy Hå- kansson, Lars Borgström och Finn Hagberg.

A?""'

ty F

(tV.,~

_,·

·w~

_{" \}

.

'

~

Lagen är tänkta att vara jämnstar- ka, med en lagom blandning av offensiva och defensiva spelare i varje lag, kommenterar t f lagleda- re Finn Hagberg, många av före- ningens spelare är borta på grund av sportlovet, men vi har fått ihop slagkraftiga sexor i alla fall.

Vi är också ganska vältränade, fortsätter Finn smått skrytsamt, dock är vi inspelta på en mycket mindre plan än den i Veberöd.

Helt andra regler gäller också än dem som vi underkastar oss på lördagsträningarna. Allt kan alltså hända, vi kan bli utslagna direkt och vi kan gå till final!

Ohelig allians

Miljöpartiet och moderaterna in- gick en (o)helig allians vid senaste kommunrevisionsmötet. Vid vote- ringen om arbetsutskottets storlek stödde miljöpartiet moderatema i deras ~av på ett femmannaut- skott. Ovriga partier, SAP, fp, c och V pk, ansåg att det räckte med 3 personer i arbetsu !skottet. Med färre personer i arbetsu !skottet förläggs den egentliga diskussio- nen till sammanträden och inte till ett slutet arbetsutskottsmöte.

Ack ja, detta miljöparti...

O ~HO Denna vecka har nya nummer av bl a föl-

ja~de tidsk~fter

inkommit: KRIS, RIP, Haften, Zemt, Schlager, April

~ Sista chansen att få Brete'cher i tre delar

~ till extrapris: 48:-

: Bokhörnan , Östra Vallgatan 25, Lund, tfn 15 76 76

UTGIVARKORSBAND

Karin Blom

Erik Dahlbergs g 3 D 222 20 LUND

~ .

l

Kn<_!>FI.O'o0FE!--IS

~ R.~VCWJ110Nf.R.ANOC

\:) R.ECJöFT

Långkok

Långkok tillägnat alla som he- ter Mårtensson

Som alla uppmärksamma VB- läsare märkt rör sig många debat- ter nu för tiden om längden på saker. Det kan gälla kommimfull- mäktiges sammanträden, musik- stycken m. m .. Själv står vi litet främmande för diskussionen.

Längden på kommunfullmäktiges sammanträden i Lund är ju väl- görande och för köksrevolutionä- ren u p p står självklart frågan: Hur kombinerar man den politiska njutningen med den kulinariska?

Det är klart att man kan göra soni i min barndoms jular, koka gröten i koklåda. Det är ju dess u tom e- nergibesparande. Man kokar upp gröten på vanligt sätt och ställer den sedan i en låda med gamla Helsingborgs Dagblad. Till nöds kan man ta sydsvenskans lundasi- da.

Men man kan också koka bul- jong. Larousse Gastronomique re- kommenderar en koktid pa ca. 5 timmar, och eftersom vi ser mat som konsthantverk och ätande!

som njutning så blir tärningen ing- et alternativ för oss. Tänk att komma hem efter att ha avnjutit ett långt välpratat fullmäktige och den lätt kokande soppkitteln, en trygghetssymbol, står på spisen och sprider en förunderlig väldoft i hela huset.

Receptet är beräknat för l O personer.

2 kg oxbringa, halsrev eller bog, 1.5 kg oxlägg, 7 liter vatten, 3 stora morötter, l palsternacka, 4-5 stora pU!jolökar, l bit selleri, l gul lök, l vitlöksklyfta, några kryddnejlikor, en bukett av tim- jan, persilja och lagerblad, l O pep- parkorn.

Lägg köttet i en stor kastrull, slå på vattnet och låt det koka upp långsamt. Skumma noggrant.

Lägg i salt, kryddor och grönsaker och sänk värmen till minsta möj- liga kokning.

Efter ett normalt fullmäktige- sammanträde är buljongen färdig.

PS: Använder man oxbringa bör man binda om den med bo- mullsgarn.

Döp skiten!

»Silicon Valley».

i VB: Redan nu del förslag t.ex.

Borg» från Hatti- Döp Lunds

Ny pristävling finns det en

»Hattmakarens fnatten själv.

Förslag insändes på den van- liga adressen, bra förslag publice- ras, pris utdelas till bästa for- slaget.

EN'~GET l

Vräkt! Kan man bli än idag om man kräver reparationer. 31 mars blir jag och min hund utan bo- stad. Har du ett rum eller två att hyra ut (gärna kollektiv), hör av dig till Olof, tfn 14 07 89.

FOLKHÖGSKOLEKURSER På Västra Ny utanför Motala an- ordnas följande kurser under sommaren 1983:

- Den offentliga sektorns roll i krispolitiken, 13-18 juli (ansökn.

tid. utgått 25/1)

-Kvinnor och arbetsliv, 25 -30 ju- li

- Arbetarrörelsens historia, 1 - 6 augusti

-Teknik och samhälle. Makten ö- ver datorn, 8-13 augusti Du kan ansöka om dagstudiestöd till dessa kurser. För upplysnin~ar ring Elisabeth Persson, Vpk-Ös- tergötland, tfn 013/12 57 58.

~~ ~et~~

BLASORKESTERN: Ingen nor- mal repetition sön 20/2. Tore trä- nar bläcket kl 18.

VANDRINGSSEKTIONEN. Feb- ruarivandringen uppskjuten till lör-sön 26-27/2 pga kylan. Anm t Gunnar S, tfn 13 58 99.

Glädjande många förfrågningar

om sommarvandringen. Det gör det nödvändigt med två grupper som en del av dagarna går åtskilt varav en, lite tuffare, utan barn.

Men det finns plats för ännu fler!

STÖDKOMMITTEN FÖR CEN- TRALAMERIKAs FOLK jobbar på Mejeriet vid Stadsparken varje lör och sön kl 11 -16. Vi putsar och målar på insamlade jordbruks- maskiner. Ring gärna Gunilla Thieme tfn 11 80 44 el Gustavo Galleta tfn 14 46 69 innan du kommer.

V PK-l F: Träning på Lerbäckssko- lan lör 19/2 kl 16.

BALETTAKADEMIN från Stock- holm sön 20/2 kl 19.30 på stads- teatern.

FÖRELÄSNING: Peru, Inkas kul- tur och andra försvunna kulturer.

Santas Delgado Rodrigo, Gröna vinden, K V, Skomakaregat. 8 t is 22/2 kl 20.

PUB SPARTA: Dag Vag, fre 18/2 och lör 19/2.

PUB SPARTA: Spar 2, fre 25/2.

j\jfi~l

KOMPOL har möte mån 21/2 kl 19.30 på partilokalen, Bredg.28.

Dagens politiska fråga: Ideologi och politik i skol-och sqciala frå- go.r.

VE(~J{OBJ .. AJ)J~1,

Veckans redaktionsutskott utgjor-

. des av: Kristina Lanthe n, Lars

Nilsson och Olle Teleman.

Bild: l nger Stenlund

N.ästa veckas kontaktredaktörer:

m

Olle Teleman, tfn 12 88 80 och Finn Hagberg, tfn 12 90 98.