Bidrag till ögonläkekonstens historia. Akademisk afhandling, med vidterfarna medicinska facultetens i Upsala tillstånd, under inseende af ... Carl Henr. Bergstrand ... för medicinska gradens erhållande författad och utgifven af Otto Edvard Åhlström af Söd

v - c

Bidrag till Ögonläkekonstens Historia.

A k a d e m i s k A f h a n d l i n g ,

me d vidterfarna M edicinska F acultetens i Upsala tills tå n d ,

a n d e r inseende a f

D O C T O R

CARL H ENR. BERGSTRAND

för Medicinska Gradens erhållande

fö rfa tta d och utgifven a f

O T T O E D V A R D A H L S T R Ö M

a f S5derm»nlanda och N erik es L andskap, R iksstat. Stip.

p å Medicinska A uditorium d. I I A p ril i8 4 9 p. v. t, f. m.

D e l e n I I .

U p s a l a , W a h l s t r ö m & C. 1 8 4 9 .

k;

»

. . -M f àii

■ . . * i ' j

K A P I T E N E N V ID ' S Ö D E R M A N L A N D S R E G E M E N T E I t l D D A R E N A F K O N G L . S V Ä R D S O R D E N V Ä LB O RN E H E R R

S f ï l l l i î f l

est&ftiMiOTB sv m iiv m

med tacksam het (illegn ad t

nf

eller mindre kunde riktas, och. i de ofvan- nämnde skolorna fortgick undervisningen med nit och framgång. I sammanhang härmed nämna vi blott från univcrsiteterna i Tyskland: v. A m ­

mon , A n d re œ , _{B e r n d t, C h elius, D ietrich ,} Friche, o. G rœ fe, H im ly , TV. Jœger, Jiimjken, Lantjenbech, v. R o sa s, R u st, v. ff^alther, 1Fel- ler etc.

I F rankrike, der ögonläkekonsten i medlet a f 18:de århundradet hade erhållit sin första vetenskapliga grundläggning och så herrligt upp­ blom strat, gick den till en del ånyo under i revolutionens storm ar, och sjelfva Desault för­ mådde ej att förekomma dess fall. Sedan dess har den ej derstädes förmått ånyo höja sig förrän S ich el, en lärjunge af Jæger oeh W iener- skolan, öfverflyttade det T yska, och Carron

du V illa r d det Italienska elementet af densam­

ma till Paris. _{V elpeau har dock sökt att obe­}

roende a f dessa utländska inflytelser upprätt­ hålla den fransyska skolan såsom en egen, i theori och behandlingssätt så ofla afvikande från de andra, ocli att dömma af det sätt, hvarpå vetenskapen på sednare tider gjort sina

IS

framsteg i Frankrike, väga vi nästan förespå, att (letta land snart åter kommer att gå förbi de andra, såvida de inre politiska stom arne

icke komma att ligga i vägen. Skolor innas

ej utom Paris om man ej vill undantaga ien i

M o n tp ellier, der Delpech lärd e, och den i

Strassburg under Stöbers ledning, livilken sed-

nare är fullkom ligt bildad efter Tyskarne. I England hade redan tidigt, såsom ofvan är nämndt, den utmärkte Cheselden i denna, såväl som i alla andra delar a f vetenskapen föregått med lära och exempel. Men den egent­ liga impulsen till studiet a f ögonsjukdomarne g a f den under revolutionskriget i detta land införda Egyptiska ophthalm ien, samtidigt men oberoende af detsamma i T yskland, i det att continentalsystem et, om ock ej fullkom ligt spär­ rade, likväl i betydlig grad försvårade äfven den vetenskapliga communicationen länderna c-

mellan. Bland Engelsmän vilja vi som oph-

thalm ologer blott nämna C arm ichael, C u rtis,

G u th rie, L a w ren ce, M ackenzie, T ra vers, Scott,

etc. I Skottland Sgme och A lla n ; i Irland

I

thaliniatricns område. _{Der finnas förträffliga}

inrättningar, bland andra i Padua, det gamla , sätet for den Salernitanska Skolan, i Pavia,

I

P an izza, Omodzi, Paolo, R iberi m. fl. berömde

skriftställare och praktici. Alla den gamla vcrl- dens öfriga länder med anspråk på bildning, likasom Amerikas Förenta Stater, hafva omsider tillegnat sig densamma äfven i detta afsecnde, och om äfvcn ej serskildta läroanstalter för ögonläkekonslen derstädes finnas, så undervisas dock deri både theorctiskt och praktiskt vid si­ dan a f den Allmänna Chirurgien. Äfven i

Eng-I

E gertons ledning, äfvenså i M adras och Bom­ b a y ; till och med i Canton har den Amerikan­

ske läkaren P a rker genom behandling af ögon­ sjukdomar fiirvärfvat sig stort anseende.

A tt ögonläkekonsten alltifrån vårt århundni' des början och sedan Richters tid gjort de stör­ sta fram steg, skall väl ingen misskänna eller

betvifla, utan att vi här behöfva upprepa alla de namn som väsendtligen sammanhänga med denna vetenskapens upparbetning. För att så­ ledes ej nämna de många m än, hvilfcas håg­ komst är fästad vid hvarje serskildt kapitel al den nybildade vetenskapen och dess historia, hvilket vid detta tillfälle vore att alltför myc­ ket ingå i detalj, vilja vi blott erinra, att ögon- läkekonsten i dess hela omfång från århun­

dradets början vunnit fullkomligt afseende och, genom många bragt till system och belyst med egna så väl som andras iakttagelser, blifvit för allmänheten framställd. V i vilja här blott sum­ mariskt uppräkna namnen A n d rew , B e e r, B lom ,

B a r a tta , B enedict, B e c k , Chclius, C leoburrus, B em ours, Delà m e , D clm as, F abini, Fischer, F ricke, G reen, H ellin g , L a w re n c e , M ackenzie, M c ir a , M id d le w a re , P o o l, Q u a d ri, Ricci, R o ­ sa s, S c a rp a , S toeber, Santa A n n a , S tra ffo rd ,

T ra v e rs, F e tc h , u. FFenzel, F t'ellcr, fF a lk c r

och TFatson, hvilkas skrifter vi blott utbedja oss alt få i ctt register här nedan anföra.

Vi kunna likväl icke underlåta att nämna några af dc i sednare tider gjorda upptäckter.

som blifvit ett synnerligt föremål för både lit­ terär och operativ verksamhet. Bland dessa förtjenar måhända i forsta rummet att anföras operationen för Strabismus eller skelande ögon. Om prioriteten af denna uppfinning och dess utförande har varit en ända till löjlighet grän­ sande strid. Heucrman berättar, att Engelsman­ nen Taylor, som lcfde i början af 18:de år­ hundradet, redan botat Strabismus genom af- skärandet a f musc, obliqui superioris sena, och man måste erkänna att, om det än icke histo­ riskt kan bevisas, att han utfört nämnde opera­ tion , idéen dertill likväl ursprungligen utgått från honom.

Strorneycr tillhör likväl i historiskt hän­

seende äran och förtjensten af att hafva väckt denna idée till nytt lif , och föreskrifvit den operationsmethod, som sedermera väl med min­ dre god framgång begagnades af P a u li, men efter livilkcn Dieffenbach lyckligt opererade tu­ sentals. Pelpeau i Frankrike har ännu mera

förenklat opcrationsmetlioden, så att den för närvarande utan fara och med lätthet kan utföras, till stor vinst for både synförmågan och utseendet.

Det är för framtiden en uppgift att lösa, huruvida fördelarne a f denna operation kuuna utsträckas äfven till andra ögats lidanden, så­ som M yopi, P resbyopi, Central-Leukom, Glau­ kom och Am auros, ty de få för dessa sjuk­ domar uppgifna fall a f verkställd Myotomiy hvilka dock i de båda sistnämnda endast kunna be­ traktas som rena experimenter, behöfva ännu i många hänseenden en större fullständighet och närmare belysning.

En annan af Finske Läkaren Crusell upp­ funnen method a tt, jem te Galvanism em använ­ dande i åtskilliga sjukdouisformer, äfven be­ gagna densamma till borttagande af L eiikom , Katarakt och andra organiska fel i ö g a t, har af honom s je lf och andra med framgång blifvit försökt *), ehuruväl den å andra sidan på flera ställen gifvit dels osäkra, dels missgynnande

resultater. Dock torde denna m ethod, såsom

utgången ur en rent chemisk synpunkt,

fram-*) U eb er den G alvanism us als C hem isches H eil­ m ittel g eg en ö r tlic h e K ran k h eiten , von D:r G. C ru­ se ll. P etersb u rg 1 8 4 1 . Mit Z usätze 1 8 4 2 , 4 5 , 4 4 .

deles kunna kraftigt bidraga till återställandet af hittills för obotliga ansedda ögonåkommor.

Ett bland de djerfvare forsöken af den nyare tidens Ckirurger är Keratoplastiken, eller transplantation af ett djurs cornea i den sju­

kas ställe. _{Reisinger föreslog detta år 1824,}

och efter flera fruktlösa försök af Moesner och

Die/Jenbach, lyckades det omsider Stilling att

utföra denna operation på en kanin. D:r Big­

ger lyckades äfven härmed, men på men niskor

har den, oss veterligt, hittills icke blifvit krönt med fram gång, och torde, då corneas fördunk- ling vanligen härrör af dyserasiska ophthal­ mici*, den sjukliga affectionen i närgränsande partier, i förening med den traumatiska reactio- nen, vara orsaken till operationens missgynnan­ de utgång.

Så litet vi för öfrigt dela den åsigten, att ophthalmologien borde från Chirurgien och Me­ dicinen afskiljas, så slår del icke destomindre fa st, att ingen ting mer måste befordra läke­ konstens framsteg, än det all grenarnc af den­ samma läras afsöndrade. Det är väl ieke

inöj-ligt att Chirurgien i hela dess omfång han före­ dragas af en och samma lärare, utan att stadna nog aflägset från vetenskapens gränser och för­

fela sitt närmaste ändamål, det nemligen att

bilda goda lärjungar. Och är studiet af ögon-

sjukdomarne och ögonoperationerna kanske just d e t, som tarfvar den säkraste grunden, hvarpå för framtiden skall byggas.

F Ö R T E C K N I N G

på de förnämsta originalverk, som af handla läran om ögonsjukdomarne i allmänhet:

L a t i n s k a :

J . P . F abini: De morbis oculorum, in usum

auditorum. Pesthini 1823. I t a l i e n s k a :

A n t. S ca rp a : Saggio di osservazioni ed esperi-

enze sulle priincipali malattie degli occhi etc. Pavia P816.

G. Q uadri: Annotazioni prachtiche sulle malat­

tie degli occhi. Napoli 1818.

Q. R ic c i: Trattato elementare sulle malattie degli

ocehi. Napoli 1818.

G. B a r a tta : Osservazioni pratiche sulle princi­

pali malattie degli occhi. Milano 1818. c. tavolc in ramc.

A . H ib eri: Trattato di ßlelarottalmo-terapia ope­

rativa. Torino 1856.

T y s k a :

J. B eer: Die Lehre von den Augenkrankheiten.

2 B:de. W ien 1815.

G. L . H ellin g : Praclitisches Handbuch der Au-

genkrankheitcn. 2 B:de. Berlin 1821.

jP. I V . G c Benedict: Handbuch der praktisch. Augenheilkunde 5 Bänd. Leipz. 1 8 2 2 -2 5 .

L . J. B eck: Handb. d. Augenheilkunde zum Ge­

brauch hei Vorlesungen. Heidelberg 1818.

C. / / . fV e lle r: Die Krankh. des mensch. Auges.

4:te Aufl. Berlin 1830.

A . B osas: Handb. der prakt. AugenheiLk. 5 Bde.

W ien 1 8 2 9 — 50.

— Die Lehre von den Augenkrankheiten.

Berlin 1832.

L . S. J'Veis: Die Augenheilkunde und die Lehre

der wichtigsten Augenoperationen. Qued- lingburg und Leipzig 1857.

M . J. C helius: Handbuch der Augenheilkunde

zum Gebrauch bei seinen Vorlesungen. Stuttgart 18 3 9—45.

J. G. Jiimjkcn: D ie Lehre von den Augenkrank-

heiten. 3:te Aull. Berlin 1842.

E n g e l s k a :

J . G. Saunders: A treatise on some practical

points relating to the diseases o f the eye. Lond. 1 816.

J . Vetch : A practical treatise on the diseases

o f the eye etc. London 1820.

B . T ravers: A Synopsis of the diseases of

the eye etc. Lond. 1821.

A . f f a t s o n : A Compendium o f the diseases of

the eye. Edinburg 1828.

J V . L aw rence: Lectures o f the anatomy, phy­

siology and diseases o f the eye, reported in the Lancet. London 1823— 24.

f V . M ackenzie: Practical treatise on the diseases

R . M iddle inore: A treatise on the diseases; of

the eye. 2 volum. Lond. 183 5 .

A m e r i k a n s k a :

G . F rick: A treatise on the diseases o f the eye

etc. Baltimore 1823.

F r a n s y s k a :

D e W e n z e l: Manuel de l’oculiste ou D ictio n ­

naire ophthalmologique. 2 volum. P aris 1809.

A . P . Demowrs: Précis théoretique et pratique

sur les maladies des yeux. Paris 1 3 2 1 .

F . D e la ru e : Cours complet des maladies des

yeux etc. Paris 1825.

V . S toeber: Manuel pratique d ’ophthalmologic

etc. Paris 1854.

JE. D elm as: Considérations nouvelle sur l’oph* thalmologie. Paris 1857.

S p a n s k a :

la infermidades de los ojos. Madrid 1820. 2 vol. con laminas.

P o r t u g i s i s k a :

J . Jose de Santa A n n a: Elementos de chirur­

gia ocular. Lisboa 1705.

D a n s k a :

F. G. IIau(jsted: Uddrag af en række Forelæs-

ninger over öiensysdom m ene etc. Andet Oplag. Kjöbenhavn 1845.

O p e r a t i v a ö g o n l ä k e k o n s t e n .

JF . C leoburry: A review of the different mo­

dern operations performed on the eye etc. London 1825.

j f t . G u th rie: Lectures on the operative surgery

o f the eye. Lond. 1827.

J . G. Jiingken : Die Lehre von den Augenopera­

tionen. Berlin 1829.

K1 a s s i f i c e r a n d e T a b e l l e r .

J . H . C u rtis: A Synoptical chart o f diseases o f

A f b i l d n i n g a r .

v. Àm m on: Klinische D arstellungen 1 1 der

Krankheiten des menschl. Auges. 25* » * illu- minirte Tafeln mit 577 Figuren in UKup-