Återhämtning

I den tematiska analysen dök även upp hur respondenterna hanterar sin återhämtning som en strategi för att hantera WLB. Efter en avslutad arbetsdag går de in i fritid och där påbörjar de en återhämtning som inte är möjlig under arbetsdagen. Sonnentag och Fritz (2015) behandlar The Stressor Detachment modell och hur den används för att bryta fysiskt eller psykiskt med arbetet. Det handlar om att bryta med det som orsakar stress vare sig det är arbete eller fritid för att kunna påbörja återhämtning vilket i det här fallet sker utanför arbetet vilket är en central del i återhämtning då det är på fritiden som individer upplever återhämtning på en nivå de inte kan göra på arbetet. R9 beskriver hur han bryter med arbetet;

“Den tycker jag är bra, för när jag drar vid 17 och spelar padel då släpper ju jag jobbet” (personlig kommunikation, 1 april 2021)

R9 pratar om sin återhämtning och hur han släpper arbetet med hjälp av att bryta med en fysisk

aktivitet och sen påbörjar sin återhämtning. Detta är något som respondenterna har använt sig av för att ha en bra återhämtning.

Det har varit en framträdande aspekt som alla respondenter har nämnt och det är fysisk aktivitet vare sig det är en promenad, vara med på barnens hockeyträning eller ett stenhårt crossfit-pass. Alla respondenter nämner att de använder sig av fysisk aktivitet i någon form för att bryta med arbetet och antingen startar återhämtningen med hjälp av träning eller så är träningen återhämtning. R7 beskriver hur hon använder träning för att inte behöva tänka och bara få en paus så här;

“Jag älskar att träna med PT för då behöver jag inte tänka. För då får man bara en sån här ”DO-IT” och det tycker jag är helt fantastiskt. Så får jag ha de typerna utav pauser för att hämta energi i det,

eller bara ha en paus själv” (personlig kommunikation, 26 mars 2021).

R7 får medhåll av R2, R5, R6, R8 och R9 i det sköna att inte behöva tänka när man tränar utan det är bara att göra det vilket gör det lättare att klippa med tankar som har med arbete att göra. Att klippa med tankarna som har med arbetet att göra och få en psykisk distans från arbetet leder till bättre återhämtning (Sonnentag & Fritz, 2015).

Promenader används både som ett sätt att sätta gränser och som fysisk aktivitet som är en del av återhämtning. Det behöver inte vara en fysisk aktivitet som tröttar ut individen helt och håller utan en lätt fysisk aktivitet som en promenad nämns av alla respondenter i hur de återhämtar sig. På frågan “hur återhämtar du dig i slutet av en arbetsdag?” svarar R2;

“Oftast försöker jag gå en promenad. För annars har jag inte varit utanför huset” (personlig kommunikation, 23 mars 2021)

Det beskriver behovet av att komma bort från ens arbete för att påbörja sin återhämtning vilket är en tydlig fysisk distansering från arbetet. R5 beskriver att fysisk aktivitet är en grund för hans

återhämtning, han utvecklar;

“Det är väldigt viktigt för återhämtning. Har man varit still en hel dag är det skönt att röra på sig, vare sig det är en promenad…”(personlig kommunikation, 24 mars 2021)

R5 får medhåll av R3 som spenderar nästan all tid framför datorn i möten och behöver sin fysiska återhämtning, han utvecklar;

“Det är problem för nu måste lägga in tid för att röra på sig….Så på så vis får jag bättre koll på hur jag kan ha möten och så vidare. Då sitter man väldigt mycket och inte är fördelaktigt för min

hälsa.”(personlig kommunikation, 23 mars 2021).

Att boka in tid för träning och återhämtning går att koppla till temporal taktik i Boundary Management eftersom det är ett tydligt sätt att ta kontroll över sin tid och prioritera, i det här fallet återhämtning (Rothbard & Ollier-Malaterre, 2016). R7 och R8 är de enda som beskriver hur de använder Walk and Talk-möten för att inte sitta framför datorn hela dagen. R8 beskriver även hur hon ibland kan få till ett träningspass under lunchen medan R4 och R1 beskriver hur de försöker ta en promenad under lunchen i mån av tid. Det kan vara en form av återhämtning under dagen vilket organisationer kan

rekommendera då Demsky (2012) menar att alla organisatoriska initiativ till återhämtning ökar personalens produktivitet. Ejlertsson et al. (2018) beskriver att återhämtning under arbetsdagen leder till en bra hälsa och främjar WLB. Alla respondenter beskriver hur återhämtning är som mest effektiv efter en avslutad arbetsdag eller på helger. R8 beskriver hur hon på sin fritid fyller på sin energi:

“Fritid är när jag får koppla av att fokusera på familj och partner. Där jag verkligen kan koppla bort arbete och påfyllnad av energi” (personlig kommunikation, 29 mars 2021)

Eftersom alla respondenter beskriver hur de återhämtar sig bäst på sin fritid är det tydligt hur en fysisk eller psykisk distansering från arbetet främjar en bättre återhämtning (Sonnentag & Fritz, 2015). Sen är fysisk aktivitet kanske inte det som är återhämtning eftersom man tröttar ut kroppen men

respondenterna beskriver hur det hjälper dem sluta tänka på arbetet och kan gå in i fritid och återhämta sig på andra sätt men de kan inte påbörja återhämtningen om de fortfarande tänker på arbete. Det är

svårt att starta sin återhämtning om man fortfarande tänker på arbetet och det är här som den psykologiska distanseringen visar sig (Sonnentag & Fritz, 2015). Det behövs en brytpunkt och det respondenterna använder sig av för att bryta är fysisk aktivitet.

Att bryta är av stor vikt för respondenterna när alla för tillfället arbetar på distans och inte har den resan hem från arbetet som annars är en tydlig fysisk distansering från arbetet vilket gör det lättare för återhämtning utan nu har de fått utveckla sina strategier för att antingen bryta fysiskt eller psykiskt. Det har varit fysisk aktivitet som varit respondenternas val av strategi för att bryta av både fysiskt i form av att gå iväg på en promenad eller iväg på ett träningspass men även psykologiskt eftersom de känner att när de gör en fysisk aktivitet slutar de tänka på arbetet och efter aktiviteten är det fritid och de återhämtar sig bättre eftersom de gjort den brytningen (Sonnentag & Fritz, 2015).