4. Resultat och analys, hur chefer upplever WLB?
4.1 Vad betyder WLB för chefer?
4.1.2 Livsdomäner, Arbete – Fritid
När respondenterna får möjlighet att beskriva vad de anser arbete respektive fritid är, framkommer det en hel del individuella skillnader vilket kastar ljus på att det finns olika behov, meningar och
identiteter i arbetslivet kontra icke-arbetslivet. De individuella skillnader skapar skildringar som formar intresse för att fortsätta utforska dessa upptäckter. Languilaire (2009) menar att det är viktigt att utvärdera individens olika livsdomäner och relationen mellan dessa, för att förstå individens WLB. Mer praktiskt så skapar kartläggningen av de individuella upplevelserna i en individs livsdomäner, en förståelse för hur varje individ upplever balansen mellan arbetsliv och icke-arbetsliv. Languilaire (2009) menar att livsdomäner illustreras genom fyra huvudkategorier, arbetsliv, privatliv, familjeliv och socialt liv. Sammanställningen av vårt resultat, påvisar att respondenterna separerar arbete respektive icke-arbete vilket i forskningssammanhang ofta benämns som Work och Non-Work (Languilaire, 2009). I svensk kontext och i vår studie, har vi valt att använda arbete som symboliserar all tid som förläggs på arbete och fritid symboliserar all tid som inte förläggs på arbete. Det vill säga att vi ser fritid som ett samlingsnamn för alla icke-arbetande domäner såsom familjeliv, sociala-liv och privatliv utifrån de svar som respondenterna anger. Att diskutera vad respondenterna anser arbete och fritid är kan till synes ge en mer filosofisk mening men samtidigt ger det en indikation på hur
respondenterna upplever och identifierar sig med sin arbetsroll respektive sin icke-arbetsroll. I tabell (4) presenterar vi först respondenternas syn på arbete.
Tabell 4 – Vad är arbete?
R1: “Arbetet är min fritid, mitt eget intresse.”
R2: “Arbetet handlar för mig att känna att jag
utvecklas som individ, i min arbetsroll samt bidrar till företaget. Givetvis handlar det om fysiska behov också, som ekonomiska
förutsättningar och tak över huvudet”
R3: ”Att göra det arbete som jag fått i uppdrag av min arbetsgivare. Sedan finns det också ett arbete som är större än så, att jag
ska leva som lär i arbetslivet kontra privatlivet”
R4: ”Arbete för mig är att sätt att skaffa en inkomst så att jag kan leva, skaffa en pension, ha ett socialt sammanhang och ett sätt att hålla igång hjärnan.
Hjärngymnastik kan man sammanfatta det som”
R5: ”Arbete är en del av min livsstil. Det är inte bara ett arbete utan ett sätt att vara sig själv”
R6: ”Det är den tid och engagemang jag lägger på
min arbetsgivare för min egen utveckling”
R7: ”Det är att få bidra med någonting större, vara behövd på något sätt. Arbete för mig är en livsstil”
R8: ”Att vara med mitt team och mina ”stakeholders” men att jag också får en framdrift i de frågorna jag brinner för.
R9: ”Att utföra den
arbetsbeskrivning man har i den rollen man har och ge sig förtjänt av sin lön”
Utifrån respondenternas svar, är den samlade uppfattningen att arbete har en betydelsefull roll i respondenternas liv. Vad som skiljer respondenterna åt verkar till synes vara de olika behoven och motivationerna till arbete. Languilaire (2009) menar att objektiven och målen bakom arbetslivs- domänen varierar från person till person. Dessa objektiv baseras på individens anställningskontrakt och tolkas enskilt. Dessa kan ge sig uttryck genom både mentala och fysiska aktiviteter. I relation till Work Life Balance, menar Guillen (2020) att en nyckelfaktor till att inte finna en balans mellan professionellt respektive privatliv, är påfrestningen av att inte känna till de olika bakomliggande motivationerna i det professionella livet respektive i privatlivet. Om en individ istället är medveten om sin motivation bakom arbete respektive fritid, kan individen ha det lättare att finna en balans mellan de två olika livs-rollerna. Guillen (2020) förklarar att ju högre mening och meningsfullt en individ anser att hans/hennes arbete är, desto lyckligare är individen vilket utgör att individen är mer kapabel till att hitta en bättre WLB. Guillen (2020) beskriver fyra olika meningar på arbete, arbete som ett jobb,
arbete som en karriär, arbete som ett kall och arbete som ett högre kall. Arbete som ett jobb
Guillen (2020) beskriver att se arbete som ett jobb baseras på att individen endast ser arbete som ett motiv till yttre motivation som exempelvis pengar, och mestadels spelar en praktisk funktion. Överlag är upplevelsen från respondenterna inte i linje med den här meningen bakom arbete. R9´s svar kan delvis relateras till den här meningen eftersom han visar en mer rationell uppfattning om att målet med arbete, är att göra sig förtjänt av sin lön även om han också uppfattar sitt arbete som roligt ibland. Vi ser det här som mer positivt och fördelaktigt för respondenterna att de flesta inte har den här meningen bakom arbete. Eftersom med den här meningen och synen, kan detta bidra till ett
kontraproduktivt mindset där individen finner mindre mening och sämre arbetstillfredsställelse. Detta i relation till att ett meningsfullt arbete anses skapa harmoni och välmående på arbetet och i livet (Guillen, 2020).
Arbete som en karriär
Guillen (2020) beskriver att se arbete som en karriär är att delvis se arbete som en monetär belöning men också som en chans till att skaffa tillfredsställande och personlig utveckling. R2 uppfattar att han ser sitt jobb som en chans till personlig utveckling och en väg till ekonomiska förutsättningar Detta överensstämmer med den här meningen där arbetet motiveras av både yttre och inre motivation. Det är också fallet i R6´s syn på arbete. R8 beskriver att hon vill ha framdrift i de frågorna hon brinner för vilket kan tyda på att hon ser sitt arbete som en väg till personlig utveckling.
Arbete som ett kall
Guillen (2020) beskriver att se arbete som ett kall är att se arbete som en del av livet och en vital del av deras identitet. Detta ska ses som en högre meningsfullhet och motivation än både arbete som ett jobb och arbete som en karriär. R1 anser att arbete är hans intresse. R3 sträcker sig lite längre och menar att han lever som han lär. Genom att se arbete som ett kall finner individen sin professionella attityd i linje med vem individen är som person (Guillen, 2020). Det är tydligt att R3 upplever och uppvisar en sådan attityd. R7 beskriver att hon får bidra till någonting större, att vara behövd på något sätt vilket också tyder på att hon ser ett slags inre kall med sitt arbete, vilket också är tecken på den här meningen (Guillen, 2020). Både R5 och R7 uttrycker tydligt att arbetet är en del deras livsstil. Det kan också till synes tolkas som att R4 ser sitt arbete som en del av sin livsstil eftersom han beskriver olika aspekter såsom fysiska, sociala och personlig utveckling vilket kan tolkas som en del av livet. Att se arbetet som en livsstil kan i sin tur kopplas samma med Guillen´s (2020) förklaring om att arbete som ett kall är en del av respondenternas identitet.
Arbete som ett högre kall
Guillen (202) beskriver den här meningsfullheten som ett spirituellt sätt att hitta mening i arbetet. Praktiskt menat, beskriver Guillen (2020) arbete som ett högre kall, som ett sätt att arbeta i ett livslångt mål av spirituella krafter. Ingen av våra respondenter uppgav någonting i linje med den här meningen vilket kan bero på vår tolkning att ingen respondent var till synes “spirituellt lagd”
I relation till Guillen (2020) resonemang till att det är viktigt att ta reda på sin motivation bakom arbetet, förklarar Duffy et al. (2015) att om meningen eller motivation bakom arbetet, är baserat på personliga preferenser istället för att “endast” uppnå sina karriärmål, kan individen skapa en högre tillfredsställelse i arbetslivs-domänen. Att se arbetet som “ett kall” verkar alltså vara mer fördelaktigt vilket är fallet för R1, R3, R4, R5, och R7. Languilaire (2009) adderar att högre tillfredsställelse i en livs-domän skapar bra förutsättningar för andra livs-domäner och tillsammans kan de i symbios skapa en bättre livsbalans.
De respondenter som ser arbetet som en motivation av ett inre kall är R1, R3, R4, R5, R7. Därefter finner vi att R2, R6, R8 ser arbetets motivation av karriärmässig karaktär medan R9 till synes verkar ha lägre grad av meningsfullhet då han beskriver arbete utifrån en till synes materialistisk motivation. Guillen (2020) menar att de flesta som upplever en högre meningsfullhet av arbete är de individer som finner ett arbete som ett intresse. Tilläggningsvis är chefer överlag oftast den yrkesgren som i hög grad upplever sig som engagerade i sitt arbete på grund av det ser sitt arbete som mer meningsfullt än andra (Messenger et al., 2017). Av följande resonemang, kan vi överensstämma med merparten av
respondenternas upplevelser förutom R9 som är den enda som inte uppger att han ser arbete som ett intresse.
E
fter att ha klarlagt vad betydelse och motivation av arbete är för respondenterna, fick respondenterna härnäst beskriva sin syn på fritid med syftet att utforska hur respondenterna ser på sin icke-arbetsroll. Detta ses igenom tabell (5)Tabell 5 -Vad är fritid?
R1: “Min fritid är mitt arbete. Jag arbetar verkligen med mitt intresse”
R2: “På min fritid vill jag kunna spendera min tid precis som jag vill... Att spendera fritiden med stor frihet utan några större begränsningar från arbetet”
R3: ”När jag kan umgås med min familj och jag kan utöva mina fritidsintressen som segling och min familj”
R4: ”Det är när jag är friare och inte styrd på samma sätt som jag är i arbetet. När jag
gör saker som ger mig energi och inte bara tar energi”
R5: ”Att jag är tydligt bortkopplad och inte uppkopplad. När jag får ge tid till min familj tex.
R6: ”Det är den tiden jag inte lägger på min arbetsgivare utan där jag själv väljer vad jag gör”
R7: ”När jag får koppla bort tankarna och inte behöva tänka, att verkligen bli stilla i sinnet när jag slipper gå
och fundera på
problemlösning eller nästa steg. Men även träna eller tjöta med min man”
R8: ”Är när jag får koppla av att fokusera på familj och partner där jag får påfyllnad av energi.
R9: “När telefonen inte ringer. När man gör saker man vill göra tex. vara med familjen, att man gör saker som kanske inte är ett krav utan man gör det för att man vill och för att det är roligt”
Analysen av respondenternas syn på fritid, framgår i att respondenterna ser på fritid genom två
framträdande aspekter, fritid som ett fritidsintresse genom att umgås med familjen och fritid som frihet samt en avvikande aspekt från R1 där han menar att arbetet är hans fritid. Med hänsyn till varje
individ, är varje individs icke-arbetsroll unik och kan ge olika uttryck samt mening i de olika domänerna (Languilaire, 2009).
Fritid för att umgås med familjen
Det kan tolkas som att familjen spelar en central roll för R3, R5, R7, R8 och R9 som nämner att familjen ges en stor del av respondenternas tid. R3 uttryckte intressant nog att hans fritidsintressen är hans familj. Languilaire (2009) beskriver att idén bakom familjeliv-domänen är att individen ger och får stöd samt kärlek genom sin familj, vilket är tydligt även i R8´s fall då hon upplever att hon får påfyllnad av energi ifrån sin partner och familj. En ytterligare dimension till att respondenterna upplever att familjen är viktig kan analyseras utifrån arbetssituationen som har förändrats i och med Covid-19-pandemin. Det kan till synes analyseras som att arbetssituationen skapar en högre önskan och betydelse genom att ge mer tid till familjen för respondenterna. Detta kan liknas med vad
Languilaire (2009) beskriver att vara en positiv “spillover” från arbets-domänen till en annan domän. I relation till arbetssituationen för respondenterna, kan fritiden ges mer tid till familjen när
respondenterna inte behöver tas sig till och från arbetet som förut skapade en arbetsrelaterad-stress för att möta behovet i familje-domänen som R7 och R8 uppger.
Fritid som frihet från arbetet
Fortsättningsvis uppger flera respondenter att fritid är något som handlar om tid. R2, R4, R5, R7, R8 och delvis R6 nämner att de ser på fritid som tid där de inte tänker på sitt arbete. Detta kan tolkas som en segmenterade aktivitet mellan arbete och icke-arbete roller. Detta kan tolkas som en segmenterade aktivitet mellan arbete och icke-arbete roller. Languilaire (2009) menar att segmentera arbete och icke- arbetsroller genom att sätta temporala gränser för arbete är en vanlig gränsdragning mellan rollerna. På så vis separerar sig respondenterna mot sitt arbete genom både mentala och fysiska tidsbegränsningar. Att medvetandegöra de mentala tidsbegränsningar anses inte vara en vanlig aktivitet enligt Languilaire (2009) vilket är intressant då R7 verkar till synes göra det då hon inte behöver tänka på
problemlösning och koppla bort alla tankar på arbete. Edwards och Rothbard (2000) menar att
individer som aktivt undviker arbetsrelaterade tankar och känslor utanför arbetet, är ett sätt att hantera stress på. Vidare kan det tolkas som att R2, R3, R4, R5, R6, R8, R9 upplever att fritiden är just fri från begränsningar ifrån arbetet vilket kan tolkas som mer fysiska gränser där de fysiska gränserna i det här fallet, gestaltas som tiden som inte förläggs på själva arbetet.
Fritid som arbete
R1 skiljer sig från mängden då han uttrycker att hans arbete är hans intresse och vice versa. Detta kan tolkas var en integrerad aktivitet (Languilaire, 2009) som påvisar hur väl integrerad R1´s arbete är med hans fritid.
Det framgår tydligt av respondenterna att familjen är en stor del av deras fritid vilket kan kopplas ihop med Languilaire (2009) påvisade familje-domän. Rimligtvis kan vi tolka att respondenterna som upplever att familjetid är en stor del av fritiden, är en konsekvens av att Covid-19-pandemin har genererat mer tid överlag för respondenterna. Det säger ingenting om att familje-tiden inte är viktig men det kan vara situationell påverkan i respondenternas svar och syn på fritid. Vidare beskriver flera respondenter att fritid är en mental frihet som inte begränsas av tankar eller känslor vilket kan
analyseras som ett sätt att hantera stress på. Till en större kontext, är stresshantering något som bidrar till en sundare livsbalans (Edwards och Rothbard, 2000).
Det råder en konsensus att arbete och fritid är två livsdomäner som starkt påverkar upplevelsen av WLB som också överensstämmer en hel del med påvisad teori. Däremot är den individuella upplevelsen unik i hur man upplever respektive livsdomän. På så vis är det svårare att dra precisa kopplingar mellan respondenternas olika upplevelser om livsdomänerna men det är desto enklare att symbolisera den unika individualiteten som lyser igenom livsdomänernas meningar. Med följande i vetskap, är det fortsättningsvis möjligt att analysera definitioner om vad balans mellan livsdomänerna