Livssituation

Respondenternas uppfattning under intervjuerna är att deras nuvarande livssituation speglar hur deras WLB upplevs. Det visar sig att respondenter har liknande livssituationer men skiljer sig i vissa avseenden. Utifrån respondenternas upplevelse av hur deras livssituation påverkar respondenternas WLB analyseras följande genom två faktorer, familjeliv respektive fritidsintressen.

Familjeliv

På ett eller annat sätt återkommer samtliga respondenterna till hur familjelivet är något de prioriterar i relation till deras nuvarande livssituation. R1 menar att han själv och hans fru ofta avslutar

arbetsdagen gemensamt för att koppla av tillsammans. R2 berättar att genom hans chefsroll med hög arbetsbelastning lätt går ut över hans samboliv som är viktigt för honom. Något han ständigt arbetar med att prioritera. R6 ser fram emot att avsluta varje fredag med ett stenhårt cross-fit-pass tillsammans med sin man för att sedan börja helgen tillsammans med sin man och sin son. R3, R4, R5, R7, R8 och R9 nämner alla att umgås med familjen, är något de föredrar att göra efter sitt arbete. R3 betonar vikten av hur han värdesätter sitt familjeliv, han beskriver:

”Jag lever för att kunna vara med min familj. Arbetet kan man alltid skaffa även om vissa har svårt att hitta jobb men det gäller att ha en nyans till det här att säga att det är lättare att skaffa ett nytt jobb än

att skaffa en ny familj” (personlig kommunikation, 23mars 2021)

Vidare är gemensamt för samtliga respondenter, att de har ett samboförhållande med en partner förutom R8 som har ett särboförhållande. Samtliga respondenter nämner på ett eller annat sätt, att deras sambo/särbo är något som är viktigt att prioritera rent tidsmässigt. Vidare har R5, R6 och R9 har alla barn mellan 1 och 21 år gamla som bor hemma medan R8 har sina barn varannan vecka hos sig. R5, R6. R8 och R9 upplever att deras barn kräver både deras tid och uppmärksamhet i hemmet men också på grund av barnens fritidsintressen. R5 berättar att hans barn är aktiv inom ishockey vilket kräver en hel del planering av hans tid. Detta kan bekräftas också av R1, R3, R4 som alla har barn som är flyttat från hemmet som samtliga beskriver att barnen upptog tid både i hemmet och delvis genom barnens fritidsintressen. R2 har inte barn och upplever ingen sådan problematik.Respondenternas upplevelser av att deras barn eller sambo prioriteras i samband med deras tid kan kopplas samman med Greenhaus och Beutells (1985) teori om Work-Family Conflict. Teorin beskriver att när en

individ inte finner balans mellan livets olika roller som till exempel arbetslivet och privatlivet, uppstår en intern konflikt hos den individen. Närmare bestämt skapas obalansen av en press i en roll som är oförenlig med pressen i en annan roll. Greenhaus och Beutells (1985) beskriver Work-Family Conflict efter tre huvud-konflikter, time-based conflict, strain-based conflict och behaviour-based conflict. Time-based konflikt uppstår ofta hos människor som har en sambo, är gift, har barn i yngre åldrar eller har en större familj att bidra i. Denna interna konflikt gestaltas genom att personen fördelar tid i en roll vilket genererar i att tid dras från en annan roll. Då samtliga respondenterna anser sig prioritera familjelivet är det inte orimligt att respondenterna upplever en obalans här. R5, R6 och R9 som både har sambo och barn i hemmet vilket kan bidra till en sådan här typ av konflikt då till exempelvis R5´s barns fritidsaktivitet upptar en del tid. R1, R3 och R4 verkar till synes instämma med den här

problematiken när de hade barn i hemmet. R7 och R8 upplevde också likadan problematik med avvikelse på att deras tid krävs genom ett annat engagemang. R2 upplevde problem med att hinna med sitt samboliv men har ej barn och på vis kände inte igen sig med problematiken.

Fortsättningsvis framkommer även hur en del chefer också upplever en problematik med förväntningar i rollen som familjemedlem gentemot arbetsrollen som chef. R6 beskriver att hennes roll som chef kan ha påverkat hennes närvaro i privatlivet. Hon beskriver;

”…att kanske när det har varit väldigt mycket, högt tempo mycket höga krav med många leveranser så har jag blivit stressad och det kan ha gått ut över min familj. Kanske har jag till och med fräst lite

kanske haha, lite irriterad, inte närvarande när man kanske hade behövt vara det” (personlig kommunikation, 26 mars 2021)

R6 får medhåll av R1 som beskriver att det ofta blir konflikter när man förväntas närvara vid två olika ställen samtidigt framförallt när hans barn var små i hemmet. R3 beskriver att innan han hittade en bättre WLB så han hade svårt med att lyssna och att vara närvarande hemma när det var full rulle på jobbet. R5 berättar att det ibland händer att han kommer hem fullt stressad över en mindre lyckad arbetsdag och att det spiller över hans beteende i det privata. R5 fortsätter ändå det resonemanget och utvecklar:

”Det är viktigt att man är närvarande när man kommer hem och inte är kvar i tankarna på jobbet eller vad som måste ske dagen efter. Men det är engagemanget en viktig del för mig att bryta av och göra något helt annat. Att sätta mig i en roll som ledare eller hjälpreda i barnens fritidsaktiviteter är

väldigt viktigt för mig för att bryta och sätta en gräns så det blir tydligt” (personlig kommunikation, 24 mars 2021)

Den här problematiken kan kopplas samman med Greenhaus och Beutells (1985) teori om Strain- based conflict. Dessa interna konflikter avser en fysisk och psykisk trötthet som förhindrar en person från att delta fullt ut i arbetsrollen och i andra icke-arbetsroller. (Greenhaus & Beutells, 1985). Genom R6´s citat, beskriver hon att de finns ett behov att vara behövd som familjemedlem men på grund av arbetets natur har hon förhindrats att göra därefter. Greenhaus och Beutells (1985) beskriver att sådan frustration, teoretiskt förklaras genom en ”negativ emotionell spillover” från arbete till icke-arbete. Bristen på upplevd närvaro bifallas även av R1 och R3 som också upplever att behoven i rollen som familjemedlem ofta är inkompatibel med den ansträngande arbetsbelastningen. Buonocore och Russo (2013) beskriver att interna konflikter av tidsbrist, ofta kan kopplas i samman med att en individ är så pass belastad av sitt arbete emotionellt och känslomässigt att individen inte uppfyller behovet av stöd som en familjemedlem behöver. I relation till Buonocore och Russo (2013) resonemang, tolkar vi det som att R5 först gjort sig själv medvetenhet om bristen på närvaro för att sedan etablera sig själv

genom att avgränsa sig i flera roller och på så vis hanterat förväntningarna till synes mer framgångsrikt. Detta är också vad Kossek och Lambert (2004) beskriver som en

“enrichment” av en arbete/familj-konflikt där multipla roller är fördelaktigt för individens övergripande välmående.

Fritidsintressen

Det är till synes märkbart viktigt hur en del respondenterna upplever sina fritidsintressen som något betydande tidsmässigt i relation till deras livssituation. Exempelvis utvecklar R7;

”Ja, mina fritidsintressen är något som kräver tid och är nog det som håller mig vid liv. Det är viktigt att ha det som chef tror jag. Jag tränar gym flera gånger i veckan, har PT två gånger och rider två gånger i veckan. Några av mina kollegor frågar hur fasiken hinner du med? Men jag måste göra det för annars blir jag ingen bra människa” (Personlig kommunikation, 26 mars 2021)

R2, R3, R4, R5, R6, R7 och R8 nämner att deras fritidsintressen är något som upptar en större del av deras fritid utöver familjelivet. Utav dessa nämner R5, R6, R7 och R8 att deras arbete eller familjelivet kan kräva tid från deras fritidsintressen. R8 beskriver att hennes fritidsintressen som hennes träning och rörelse upptar en stor del av hennes privatliv men ibland kan arbetet ta en del av den tiden. R5 beskriver att ibland kan både barnen och arbetet komma i vägen för honom då han kanske istället vill gå ut på afterwork på fritiden. R6 beskriver att hennes politiska engagemang kräver en del tid i

privatlivet och i mån påverkar hennes övriga privatliv. R7 menar att hon får ihop arbetet med en del av hennes fritidsintressen men brister i andra fritidsintressen som till exempel hennes sociala umgänge. Hon utvecklar:

”I och med att jag arbetar de flesta vakna timmarna på jobbet… och jag älskar ju verkligen att träna på min fritid för då behöver jag inte tänka. Men att träffa mina vänner är jag för dålig på vilket jag får dåligt samvete för att jag inte lägger tid där” (Personlig kommunikation, 26 mars 2021)

R7´s upplevelse är återigen en upplevelse av Greenhaus och Beutells (1985) teori om Strain-based conflict. Hon menar på att hennes tid inte räcker till för att vara på flera ställen samtidigt vilket leder till en psykisk ansträngning genom hennes dåliga samvete för problematiken. Det är även liknande typ av problematik som uppstår för R5, R6, R7 och R8 som beskriver att deras arbete eller familjeliv kan kräva tid från deras fritidsintressen. Greenhaus och Beutells (1985) förklarar att en strain-based conflict skapar en slags tvetydighet för individer när framförallt arbetet kräver fysisk och psykisk ansträngning får konsekvenser i icke-arbetsroller vilket kan få konsekvenser för individen såsom stress, oro, ångest. Tvetydigheten i rollerna är rimligtvis det som skapar en del problematik för vissa respondenter som upplever problematiken med att inte räcka till deras olika roller.