Balans mellan arbete och fritid samt olika definitioner om vad balans innebär

4.1.3 Balans mellan arbete och fritid samt olika definitioner om vad balans

innebär

Efter analyseringen av respondenternas livsdomäner med tillhörande meningar, ska vi nu beskriva vad respondenter anser och upplever en balans mellan livsdomänerna arbete kontra fritid innebär. Den här balansen kan synas i Tabell (6) som genom förkortade utdrag från varje respondent, beskriver vad balans mellan arbete och fritid är för respektive respondent.

Tabell 6 - Vad är balans mellan arbete och fritid för dig?

R1 “...den är luddig i dagens digitala värld och hemarbete men det är väl när jag är ledig från kontoret eller fri från att vara ute i tjänst vilket jag ofta är i eget intresse…”

R2 “... att arbetet inte ska inskränka för mycket på fritiden under en given tidsperiod… så jag inte hinner med mina

fritidsaktiviteter eller sociala aktiviteter…”

R3 “...att sätta upp tydliga gränser från att när arbetet är avslutat vare sig det är på kontoret eller hemma… även om jag tycker om mitt arbete så kan faktiskt saker och ting vänta och jag själv behöver veta när ska avsluta jobba för mig själv...”

R4 “...det är inte en fråga om hur mycket tid jag arbetar utan om hur mycket energi som arbetet tar när jag har fritid. Balansen för mig kan inte mätas i timmar eller minuter eller dagar som jag tänker på arbete utan

mera hur mycket energi som tas från mig när jag inte arbetar…”

R5 “...den balansen måste på något sätt landa i ett välbefinnande. Man måste må väl både kroppsligt och mentalt… Det är viktigt att man är närvarande när man kommer hem och inte är kvar i tankarna på jobbet eller vad som måste ske dagen efter. Men det engagemanget är en viktig del för mig att bryta av och göra något helt annat…”

R6 “... balansen för mig mellan arbetsliv och fritid är just att kunna kliva emellan de två rollerna och en stor del upplever jag är

möjligheten till flexibilitet att kunna råda över egen tid…”

R7 “... för mig är balans att jag kan styra och jobba med det faktiskt tycker är

roligast. Jag tycker mitt jobb är skitkul, galet roligt även om ibland så gör det mig galen…. Jag kan inte ha för

mycket krav på min fritid, det är mitt sätt att få balans och energi. Jag vill ha balans men på fritid är jag lite “tidsegoist” för att hitta den balansen...”

R8 “...att jag har inre ro. Jag kommer aldrig känna mig tillräcklig på jobbet, det kommer jag inte för det finns alltid saker att göra. Men kan jag finna den här inre ro då kan jag också känna mig okej över det jag kan leverera... Balansen är på något sätt att navigera sig emellan allt, där min

livsfilosofi är att arbete och fritid går hand i hand…”

R9 “...Att man hittar en arbetsbalans. Man får inte gå till jobbet och tycka att det är tråkigt och då behöver man hitta en bra balans mellan arbetsliv och

privatliv… Man ska ju alltid försöka släppa arbetet när man stänger ner datorn och kan man inte det så blir det ofta inte bra…”

Baserat på respondenternas definition om vad balans mellan arbete och fritid är, omfamnas vi återigen av den individualitet som omger WLB. För att få bukt med den övergripande individualiteten, väljer vi att analysera respondenternas syn på balans med hjälp av Languilaire´s (2009) argumentation om segmenterade och integrerade preferenser i arbetsdomänen respektive icke-arbetsdomänerna. Languiliare (2009) menar att individen medvetet eller omedvetet, strategiskt kan separera arbetsdomänen gentemot icke-arbetsdomänerna vilket symboliseras som att segmentera arbete respektive icke-arbete eller så kan individens arbetsdomän vara mer sammanflätad med individens övriga livsdomäner vilket symboliserar en integrering. Att integrera livsdomänerna kan praktiskt innebära att individen utför arbetssysslor på fritiden och på sätt “blandar” arbete med övrigt liv. Att istället separera livsdomänerna, kan praktiskt innebära att individen antar olika roller för att inte blanda arbete med övrigt liv genom tex. beteenden, tankar och känslor (Languilaire, 2009). Med hjälp av att analysera individens arbetspreferenser respektive icke-arbets preferenser illustrerat genom segmentation och integration, kan individens balans mer tydliggöras (Languilaire, 2009).

Respondenternas syn på balans i förhållande till segmenterade och integrerade preferenser presenteras i Figur 4.

Figur 4 – Arbetspreferenser genom Segmentering/Integrering

R1 placeras längre ut på axeln mot integration då hans arbete är hans fritid vilket påvisar hur hans arbete och icke-arbets preferenser har smält samman väl. Placeringen av R8 mot en mer integrerad roll beror på att hon beskriver att arbete och fritid på något sätt ska gå “hand-i-hand. R7 och R4 har relativt snarlika definitioner i förhållande till att både talar om att balans är en mer avslappnad kravställan från att arbetet inte “tar” energi från fritiden vilket tolkas tydas på en integrering. Mot den mer

segmenterade riktningen, finner vi R5 som uttrycker att han vill bryta av från arbetet och använda sitt engagemang någon annanstans. R2 och R9 uttrycker relativt snarlika definitioner i relation till att de inte vill att arbetet ska “inskränka” eller “tänkas på” på fritiden vilket tolkas till att segmentera domänerna. Längst ut mot segmenterings-riktningen finner vi först R3 som stadigt vill sätta upp tydliga gränser gentemot arbetet och R6 som tydliggör att hon vill separera sitt arbete från sin fritid genom att upprätta en arbetsroll och en fritids-roll.

Vi tolkar detta som ett fördelaktigt vis att analysera respondenternas syn på hur balans upplevs och på sätt kan respondenternas syn på balans mer tydliggöras. Däremot kvarstår den övergripande

individualiteten som vi på så vis tolkar är högst betydande för att konkretisera betydelsen av respondenternas WLB. Illustrationen i Figur (4), ska inte misstolkas för att segmentation eller

integration är bättre eller sämre. Det handlar helt och hållet om vad individen behöver för att skapa sin egen balans och sitt eget välmående (Languilaire, 2009). På så vi anser vi, att det en än en gång är individuella preferenser, meningar och behov bakom livsdomänerna, som skapar den individuella balansen. Languilaire (2009) förtydligar vårt resonemang och menar att en segmentation eller en integration av livsdomänerna kan påverka både positivt eller negativt för individens välmående och att det istället beror på individens kontext i sammanhanget som är av betydelse. På så vis kan vi rimligtvis tolka att de nio olika definitionerna om balans är utbreder sig ännu mer i förhållande till att

respondenterna har nio olika arbetsuppgifter och det faktumet att de nio respondenterna har nio olika arbetsplatser. Komplimenterande till synen och definitionen om vad balans mellan arbete och fritid är, finns det ytterligare reflektioner från respondenter som förstärker vårt resonemang

om individualiteten som omger WLB. R7 utvecklade sitt resonemang om vad hennes balans är;

“…rent objektivt arbetar man ju mer än man är ledig. Då gäller det att veta vad som är min balans, vad är viktigt för mig? Så den måste man själv arbeta med... Man kan inte tro att andra ska veta vad

ens egna balans är” (personlig kommunikation, 26 mars 2021)

R3 fortsätter ett liknande resonemang kring sin upplevelse av balans:

”...Min balans är min balans. Det finns dom som gillar och har en annan syn på att jobba och de tycker om att jobba. De kanske inte har familj eller vill kanske skaffa barn och då är jobbet det viktigaste för dessa individer. Det finns dom som jobbar 24 timmar om dygnet och jag tror inte de mår

sämre. Jag menar Bill Gates har väl jobbat ganska mycket va?” (personlig kommunikation, 23 mars 2021).

Synen på vad balans innebär, kan kopplas samman med Dewe och Cooper (2012) resonemang angående att balans är ett komplext begrepp och att balans kan ge mångdimensionella perspektiv beroende vem som beskriver vad balans är. De betyder att måttet av vad balans mellan arbete och privatliv är för en person, kan anses som obalans för en annan person. Detta går helt i linje med vad både R3 och R7 beskriver om balans. Vid utforskandet av balans bör man också fokusera den upplevda balansen i kombination med att illustrera vad balansen anses vara (Dewe & Cooper, 2012).

Fortsättningsvis är de det endast en respondent av de totalt nio respondenterna i studien, som inte anser sig ha en god WLB. R5 sticker ut då han förklarar att hans balans “inte är direkt fulländad”. Han upplever att hans balans handlar om att prestera på sin arbetsplan och sitt privata plan. Det sker ofta att han kommer hem stressad över en mindre lyckad arbetsdag och att det spiller över på det privata. Detta kan bero på att R5 upplever att han måste prestera i både arbets och familje-domänen, vilket Anderz et al. (2018) menar oundvikligen leder till intern-rollkonflikt när en individ behöver prestera och “jonglera” flera roller samtidigt. R5 lever tillsammans med sin fru och sina två barn samtidigt som han lägger stor tid på barnens fritidsintressen. I relation till hans yrkesroll som ständigt närvarande chef är detta i linje med den interna rollkonflikten. I sin tur påverkar behoven i både rollen hans upplevelse av WLB. För R5 betyder WLB att landa i något slags välbefinnande. Att finna segmenterade aktiviteter och belysa förväntningar i de olika rollerna kan ha betydelse för att överkomma den här interna rollkonflikten (Anderz et al., 2018).

Slutligen finner resterande respondenter R1, R2, R3, R4, R6, R7, R8 och R9 i sig att ha en god balans mellan arbete och fritid.

Sammanfattningsvis finner vi att det inte går att dra rimliga paralleller mellan respondenternas definition av vad balans är. Vi anser att detta förstärker vår tolkning och det här avsnittets påvisade individualitet som omger WLB och vad som utmärker individens egen balans i relation till

respondenternas svar. Det går till viss grad att beskriva vad balans anses vara med hjälp av Languilaire´s (2009) argumentation segmenterade/integrerade arbetsreferenser respektive icke- arbetspreferenser. Vi analyserar dock helheten av att den subjektiva meningen om vad balans är, ytterligare spinner vidare på individualiteten som omger olika balanser i relation till WLB. På så vis blir det rimligt att anta, att varje chef i varje organisation noggrant behöver analysera eller få sina unika livsdomäner definierade för att i sin tur kunna undersöka vad hans/hennes balans är och innebär.