5. Slutsatser till att beskriva chefers upplevelse av WLB
5.3 Förslag till Vidare Forskning
Under studiens gång har vi beskrivit centrala delar i vad, hur och varför chefer upplever WLB. Vårt val av forskningsplan och metod har påverkat utgången för den här studien. I relation till utgången av den här studien presenterar vi slutligen fyra förslag till vidare forskning,
1) Bekvämlighetsurval vs. Slumpmässigtsurval
Den här studien har bedrivits genom ett bekvämlighetsurval vilket begränsat våra möjligheter att generalisera chefers upplevelse av WLB slumpmässigt urval, öka chanserna till att högre validitet och öka chanserna till att göra generaliseringar till andra sammanhang. På så vis kan fler företag och organisationer med ytterligare säkerhet, använda empirin för att skapa förståelse för sina chefers WLB.
2) Ledarskap för en bättre WLB
Som andra förslag till vidare forskning, anser vi det hade varit intressant att göra en studie med strukturerade observationer som metod och med en deduktiv ansats där man följer flera individer från samma kontor och ser hur chefens ledarskapsstil påverkar organisationskulturen och medarbetarnas WLB. Det skulle ge oss en förståelse av hur chefer praktiskt beter sig och upplever WLB. istället för att de själva beskriver den. Att den är deduktiv baseras på våra förkunskaper om att transformativt ledarskap som är en populär ledarskapsstil med många positiva effekter på medarbetare och
organisationskulturen. Som den här studien påvisade, har organisationskulturen en betydande roll för hur WLB upplevs och ses på i organisationen. Det hade därför varit intressant att undersöka hur en transformativ ledare som har mycket inflytande på en organisationskultur påverkar sina medarbetares WLB.
3) Branschspecifikt fokus om WLB
Cheferna i vår studie har inhämtats från ett antal olika branscher. Under studiens gång, har vi som författare inte märkt några utmärkande branschspecifika skillnader mellan de olika cheferna men vi kan inte med full säkerhet påvisa att det inte har gjort någon skillnad för studien. Som tredje förslag till vidare forskning, skulle det vara intressant att handplocka en branschspecifik gren av chefer och beskriva hur dessa chefer upplever WLB. På så vis kan en sådan studie bidra till att särskilja chefer åt för att få en mer nischad bild av hur just branschens chefer upplever WLB vilket organisationer i samma bransch kan nyttja.
4) Kulturella skillnader om WLB
Ett fjärde förslag till att utveckla den här studien, skulle kunna genomföras genom att använda svenska chefers upplevelse av WLB i kontrast mot chefer i ett annat europeiskt land och jämföra deras olika upplevelser. Vi rekommenderar framtida forskare att göra den här kontrasten, för att skapa ett bredare perspektiv till hur Covid-19 kontexten påverkat chefers WLB i andra länder. Det skulle ge ett större perspektiv på hur chefer upplever WLB i exempelvis vad finns det för skillnader respektive likheter mellan olika länder och kulturer.
Referenslista
Ahrendt, D., Cabrita, J., Clerici, E., Hurley, J., Leončikas, T., Mascherini, M., Riso, S., & Sandor, E. (2020). Living, working and COVID-19. Publications Office.
Allen, T. D. (2001). Family-Supportive Work Environments: The Role of Organizational Perceptions [Article]. Journal of Vocational Behavior, 58(3), 414-435.
https://doi.org/10.1006/jvbe.2000.1774
Allen, T. D., Merlo, K., Lawrence, R. C., Slutsky, J., & Gray, C. E. (2021). Boundary Management and Work-Nonwork Balance While Working from Home [Conference Paper]. Applied Psychology,
70(1), 60-84. https://doi.org/10.1111/apps.12300
Anderson, D., & Kelliher, C. (2020). Enforced remote working and the work-life interface during lockdown [Article]. Gender in Management. https://doi.org/10.1108/GM-07-2020-0224 Arbetsmiljöverket (12 mars 2021). Stöd i arbetsmiljöarbetet under covid-19-pandemin.
Arbetsmiljöverket.https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/sjukdomar-smitta-och-
mikrobiologiska-risker/smittrisker-i-arbetsmiljon/coronaviruset/stod-i-arbetsmiljoarbetet- under-covid-19-pandemin/
Arbetsmiljöverket (27 januari 2020). Arbetsmiljön när du arbetar hemifrån. Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/sjukdomar-smitta-och-mikrobiologiska- risker/smittrisker-i-arbetsmiljon/coronaviruset/arbetsmiljon-vid-hemarbete/
Aronsson, G. (2018). Gränslöst arbete: En forskarantologi om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv. In: Arbetsmiljöverket.
Aronsson, G., Hellgren, J., Isaksson, K., Johansson, G., Sverke, M., & Torbiörn, I. (2012). Arbets- och
organisationspsykologi : individ och organisation i samspel. Natur & Kultur.
Bengtsson, M., & Berglund, T. (2017). Arbetslivet (Tredje upplagan ed.). Studentlitteratur.
Berntson, E., Wallin, L., & Härenstam, A. (2012). Typical Situations for Managers in the Swedish Public Sector: Cluster Analysis of Working Conditions Using the Job Demands-Resources Model [Article]. International Public Management Journal, 15(1), 100-130.
https://doi.org/10.1080/10967494.2012.684026
Blomkvist, P., Hallin, A., & Lindell, E. (2018). Metod för företagsekonomer : uppsats enligt 4-
stegsmodellen (Upplaga 1 ed.). Studentlitteratur.
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (Upplaga 3 ed.). Liber. Bui, H. T. M., Liu, G., & Footner, S. (2016). Perceptions of HR practices on job motivation and work-
life balance: Mixed drives and outcomes in a labor-intensive sector [Article]. International
Journal of Manpower, 37(6), 1004-1023. https://doi.org/10.1108/IJM-12-2015-0214 Buonocore, F., & Russo, M. (2013). Reducing the effects of work-family conflict on job satisfaction:
The kind of commitment matters [Article]. Human Resource Management Journal, 23(1), 91- 108. https://doi.org/10.1111/j.1748-8583.2011.00187.x
Chefsakademin. (2020). Så kan Covid-19 förändra våra arbetssätt för gott. Chefsakademin.
https://chefakademin.se/sa-kan-covid-19-forandra-vara-arbetssatt-for-gott/
Crosbie, T., & Moore, J. (2004). Work–life Balance and Working from Home. Social policy and society :
a journal of the Social Policy Association, 3(3), 223-233. https://doi.org/10.1017/S1474746404001733
Demsky, C. A. (2012). Interpersonal conflict and employee well-being: The moderating role of recovery experiences.
Duffy, R. D., Autin, K. L., & Bott, E. M. (2015). Work Volition and Job Satisfaction: Examining the Role of Work Meaning and Person–Environment Fit. The Career development quarterly, 63(2), 126-140. https://doi.org/10.1002/cdq.12009
Edwards, J. R., & Rothbard, N. P. (2000). Mechanisms linking work and family: Clarifying the
relationship between work and family constructs [Article]. Academy of Management Review,
25(1), 178-199. https://doi.org/10.5465/AMR.2000.2791609
Ejlertsson, L., Heijbel, B., Ejlertsson, G., & Andersson, I. (2018). Recovery, work-life balance and work experiences important to self-rated health: A questionnaire study on salutogenic work
factors among Swedish primary health care employees. Work (Reading, Mass.), 59(1), 155- 163. https://doi.org/10.3233/WOR-172659
Engman, F., Nordin, A., & Hagqvist, E. (2017). Obalans mellan arbetet och privatlivet bland
offentliganställda: betydelsen av kontroll och socialt stöd på arbetsplatsen. In (Vol. 94, pp. 610).
Folkhälsomyndigheten (14 december 2020). Arbeta hemma. Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid- 19/skydda-dig-och-andra/arbete-hemma/
Ford, J., & Collinson, D. (2011). In search of the perfect manager? work-life balance and managerial work [Article]. Work, Employment and Society, 25(2), 257-273.
https://doi.org/10.1177/0950017011398895
Frone, M. R. (2000). Interpersonal Conflict at Work and Psychological Outcomes: Testing a Model Among Young Workers. Journal of occupational health psychology, 5(2), 246-255.
https://doi.org/10.1037/1076-8998.5.2.246
Gajendran, R. S., & Harrison, D. A. (2007). The Good, the Bad, and the Unknown About
Telecommuting: Meta-Analysis of Psychological Mediators and Individual Consequences.
Journal of applied psychology, 92(6), 1524-1541. https://doi.org/10.1037/0021- 9010.92.6.1524
Giauque, D., Anderfuhren-Biget, S., & Varone, F. (2019). Stress and turnover intents in international organizations: social support and work–life balance as resources [Article]. International
Journal of Human Resource Management, 30(5), 879-901. https://doi.org/10.1080/09585192.2016.1254105
Gigauri, I. (2020). Influence of Covid-19 Crisis on Human Resource Management and Companies’ Response: The Expert Study. International Journal of Management Science and Business
Administration, 6(6), 15-24.
Gregory, A., & Milner, S. (2009). Editorial: Work–life Balance: A Matter of Choice? Gender, work, and
organization, 16(1), 1-13. https://doi.org/10.1111/j.1468-0432.2008.00429.x
Grzywacz, J. G., Carlson, D. S., & Shulkin, S. (2008). Schedule flexibility and stress: Linking formal flexible arrangements and perceived flexibility to employee health [Article]. Community,
Work and Family, 11(2), 199-214. https://doi.org/10.1080/13668800802024652
Hammarkrantz, S. (29 oktober 2020). Chefer mer stressade nu än före pandemin: ”Tickande ohälsa”. Chef.se. https://chef.se/chefen-mer-stressade-nu-fore-pandemin-tickande-ohalsa/
Jacobsen, D. I., & Sandin, G. (2002). Vad, hur och varför : om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Studentlitteratur.
Jeffrey, H. G., & Nicholas, J. B. (1985). Sources of Conflict between Work and Family Roles. The
Academy of Management review, 10(1), 76-88. https://doi.org/10.2307/258214
Kaiser, S., Ringlstetter, M. J., Eikhof, D. R., & Pina e Cunha, M. (2011). Creating Balance? International
Perspectives on the Work-Life Integration of Professionals (1st ed. 2011. ed.). Springer Berlin
Heidelberg. https://doi.org/10.1007/978-3-642-16199-5
Kalliath, T., & Brough, P. (2008). Work-life balance: A review of the meaning of the balance construct [Review]. Journal of Management and Organization, 14(3), 323-327.
https://doi.org/10.5172/jmo.837.14.3.323
Kelliher, C., & Anderson, D. (2010). Doing more with less? Flexible working practices and the intensification of work. Human relations (New York), 63(1), 83-106.
https://doi.org/10.1177/0018726709349199
Kelliher, C., Richardson, J., & Boiarintseva, G. (2019). All of work? All of life? Reconceptualising work- life balance for the 21st century. Human resource management journal, 29(2), 97-112. https://doi.org/10.1111/1748-8583.12215
Kossek, E. E. (2016). Managing work life boundaries in the digital age. Organizational dynamics,
45(3), 258-270. https://doi.org/10.1016/j.orgdyn.2016.07.010
Kossek, E. E., & Lambert, S. J. (2004). Work and life integration: Organizational, cultural, and
Kossek, E. E., Ruderman, M. N., Braddy, P. W., & Hannum, K. M. (2012). Work-nonwork boundary management profiles: A person-centered approach [Article]. Journal of Vocational Behavior,
81(1), 112-128. https://doi.org/10.1016/j.jvb.2012.04.003
Kumar, P., Kumar, N., Aggarwal, P., & Yeap, J. A. L. (2021). Working in lockdown: the relationship between COVID-19 induced work stressors, job performance, distress, and life satisfaction [Article]. Current Psychology. https://doi.org/10.1007/s12144-021-01567-0
Languilaire, J.-C. (2009). Experiencing work/non-work : theorising individuals' process of integrating
and segmenting work, family, social and private Jönköping International Business School,
Jönköping University]. Jönköping.
Lott, Y. (2018). Does Flexibility Help Employees Switch Off from Work? Flexible Working-Time Arrangements and Cognitive Work-to-Home Spillover for Women and Men in Germany.
Social indicators research, 151(2), 471. https://doi.org/10.1007/s11205-018-2031-z Luecke, R. (2002). Finance for managers (Vol. 1). Harvard Business Press.
Mack, O., Khare, A., Krämer, A., & Burgartz, T. (2016). Managing in a VUCA World (1st ed. 2016. ed.). Springer International Publishing. https://doi.org/10.1007/978-3-319-16889-0
Manuel, G. (2020). Motivation in Organisations: Searching for a Meaningful Work-Life Balance. Taylor and Francis. https://doi.org/10.4324/9780429317293
Mas-Machuca, M., Berbegal-Mirabent, J., & Alegre, I. (2016). Work-life balance and its relationship with organizational pride and job satisfaction. Journal of managerial psychology, 31(2), 586- 602. https://doi.org/10.1108/JMP-09-2014-0272
Maxwell, G. A. (2005). Checks and balances: the role of managers in work–life balance policies and practices. Journal of retailing and consumer services, 12(3), 179-189.
https://doi.org/10.1016/j.jretconser.2004.06.002
McCarthy, A., Darcy, C., & Grady, G. (2010). Work-life balance policy and practice: Understanding line manager attitudes and behaviors. Human resource management review, 20(2), 158-167. https://doi.org/10.1016/j.hrmr.2009.12.001
Mellner, C. (2016). After-hours availability expectations, work-related smartphone use during leisure, and psychological detachment: The moderating role of boundary control. International
journal of workplace health management, 9(2), 146-164. https://doi.org/10.1108/IJWHM-07- 2015-0050
Mellner, C., & Toivanen, S. (2013). Framtidens arbetsliv–utmaningar för morgondagens ledare.
Chefstidningen(5), 48-51.
Messenger, J., Vargas Llave, O., Gschwind, L., Boehmer, S., Vermeylen, G., & Wilkens, M. (2017).
Working anytime, anywhere: the effects on the world of work. Publications Office.
Morganson, V. J., Major, D. A., Oborn, K. L., Verive, J. M., & Heelan, M. P. (2010). Comparing telework locations and traditional work arrangements: Differences in work-life balance support, job satisfaction, and inclusion [Article]. Journal of Managerial Psychology, 25(6), 578-595. https://doi.org/10.1108/02683941011056941
Murphy, F., & Doherty, L. (2011). The experience of work life balance for Irish senior managers.
Equality, diversity and inclusion an international journal, 30(4), 252-277. https://doi.org/10.1108/02610151111135732
Nina, A., Joanna, C.-B., & Katarzyna, W. (2018). Strategies for Maintaining Work–Life Balance and Their Consequences for Quality of Life and Job Satisfaction. Psychologia społeczna, 13(2), 1- 13. https://doi.org/10.5964/spb.v13i2.27578
Noon, M., Blyton, P., & Morrell, K. (2013). The realities of work : experiencing work and employment
in contemporary society. Palgrave.
Parkes, L. P., & Langford, P. H. (2008). Work-life balance or work-life alignment? A test of the importance of work-life balance for employee engagement and intention to stay in organisations [Article]. Journal of Management and Organization, 14(3), 267-284. https://doi.org/10.5172/jmo.837.14.3.267
Parris, M. A., Vickers, M. H., & Wilkes, L. (2008). Friendships under strain: The work-personal life integration of middle managers [Article]. Community, Work and Family, 11(4), 405-418. https://doi.org/10.1080/13668800802361831
Perreault, M., & Power, N. (2021). Work-life balance as a personal responsibility: The impact on strategies for coping with interrole conflict. Journal of occupational science, 1-15. https://doi.org/10.1080/14427591.2021.1894596
Peters, P., den Dulk, L., & van der Lippe, T. (2009). The effects of time-spatial flexibility and new working conditions on employees' work-life balance: The Dutch case [Article]. Community,
Work and Family, 12(3), 279-297. https://doi.org/10.1080/13668800902968907 Philip, D., & Cary, L. C. (2012). Well-Being and Work: Towards a Balanced Agenda. Palgrave
Macmillan. https://doi.org/10.1057/9780230363038
Pradhan, R. K., Jena, L. K., & Kumari, I. G. (2016). Effect of Work–Life Balance on Organizational Citizenship Behaviour: Role of Organizational Commitment [Article]. Global Business Review,
17, 15S-29S. https://doi.org/10.1177/0972150916631071
Rees, G., & Smith, P. (2017). Strategic human resource management : an international perspective (2nd edition ed.). SAGE Publications Ltd.
Rothbard, N. P., & Ollier-Malaterre, A. (2016). Boundary management. The Oxford handbook of work
and family, 109-122.
Smith, M., & Cooper, C. (1994). Leadership and Stress. Leadership & organization development
journal, 15(2), 3-7. https://doi.org/10.1108/01437739410055290
Sonnentag, S., & Fritz, C. (2015). Recovery from job stress: The stressor-detachment model as an integrative framework [Article]. Journal of Organizational Behavior, 36(S1), S72-S103. https://doi.org/10.1002/job.1924
Sorribes, J., Celma, D., & Martínez-Garcia, E. (2021). Sustainable human resources management in crisis contexts: Interaction of socially responsible labour practices for the wellbeing of employees [Article]. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 28(2), 936-952. https://doi.org/10.1002/csr.2111
Sveningsson, S., & Alvesson, M. (2014). Chefsliv : det ska fan vara chef. Studentlitteratur AB.
Sánchez-Vidal, M. E., Cegarra-Leiva, D., & Cegarra-Navarro, J. G. (2012). Gaps between managers' and employees' perceptions of work-life balance [Article]. International Journal of Human
Resource Management, 23(4), 645-661. https://doi.org/10.1080/09585192.2011.561219 Thomas, G. F., King, C. L., Baroni, B., Cook, L., Keitelman, M., Miller, S., & Wardle, A. (2006).
Reconceptualizing E-mail overload [Review]. Journal of Business and Technical
Communication, 20(3), 252-287. https://doi.org/10.1177/1050651906287253
Thulin, E., Vilhelmson, B., & Johansson, M. (2019). New telework, time pressure, and time use control in everyday life. Sustainability, 11(11), 3067.