4. Resultat och analys, hur chefer upplever WLB?
4.4 Hur hanterar chefer sin WLB?
4.4.3 Erfarenhet/Medvetenhet
Övergripande kunde vi finna två centrala strategier genom gränsdragningar och återhämtning, som respondenterna använder för att hantera sin WLB. Utifrån samtliga respondenternas svar, är det ytterst framträdande hur respondenterna upplever sig använda sig av sina erfarenheter i arbetslivet och i sin chefsroll, som formar hanteringen WLB. Det är dock en skillnad i hur respondenterna är medvetna om att deras strategier bidrar till just WLB eller om de bara gör det för att dem mår bra av det. Kossek och Lambert (2004) förklarar att en sådan skillnad kan göras utifrån Implicit eller Explicit. Eftersom vissa respondenter är explicita i sina strategier där de vet varför de har strategin och vad målet med strategin är medan vissa är implicita och de är inte så tydliga i att “jag gör det här för ljust det här syftet” (Kossek & Lambert, 2004). R3 svarar på frågan “kan du beskriva hur du som chef upplever din WLB?” svarar R3;
“Jag upplever den mycket bättre nu än den var förut och det beror nog på att man har mer erfarenhet, lärt sig att delegera, lärt sig att prioritera och man har lärt sig att säga NEJ till vissa saker”
(personlig kommunikation, 23 mars 2021)
R3 lägger en vikt vid erfarenhet som en anledning till att han upplever en bra WLB. R3 får medhåll av R1, R2, R4, R5, R6, R7, R8 och R9 att erfarenhet är en viktig komponent för hur man upplever sin
WLB. R3 fortsätter;
“Jag tror att det är väldigt personligt hur man är som person och då är det viktigt att man går till sig själv. Att såhär vill jag ha det. För det finns ju inte en sida” (personlig kommunikation, 23 mars
2021)
R3 visar här hur WLB är individuellt och vikten av att faktiskt gå in i sig själv. Det går att koppla till en modell av Languilaire (2009) som heter ”the explicitness scale for individuals’ work/non-work preferences” och utgår man från den skulle R3 vara en 5 på den skalan eftersom han har lärt sig vad sina preferenser är angående arbete och fritid. Eftersom WLB är individuellt kan man inte ta en annan individs strategi och förvänta sig att den ska fungera på ett magiskt sätt. Bygger man upp strategier från sin egen erfarenhet kommer det vara något som fungerar för individen. Erfarenhet har en viktig del i hur respondenterna använder sig av strategier för att upprätthålla balansen. R9 beskriver hur han lärt sig med hjälp av erfarenhet och att sätta upp gränser;
“Man har lärt sig genom åren. Första året som konsultchef kanske jag svarade jämt eller ställde mig
Jag upplever en bra kontroll över det idag och hur jag ska lägga ihop det för att få det att gå ihop privat.” (personlig kommunikation, 1 april 2021).
Det tyder också på en medvetenhet, att man lär sig av sina erfarenheter. Sen kan det skilja sig mellan om respondenten är medveten om konsekvenserna av sina val och att de påverkar WLB eller så är de omedvetna att det dem gör bidrar till en bra WLB. De flesta respondenterna gör medvetna val för att upprätthålla en WLB. R2 är ett exempel på en respondent som har börjat värdera WLB och göra mer medvetna val angående WLB för han anser det meningsfullt och viktigt. På frågan “Är Work Life Balance något du eftersträvar?” svarar R2;
“Absolut och det är en insikt som har växt ju mer ansvar jag får. Jag har insett att jobbet inte är allt
och det finns ingen som kommer tacka en sen.” (personlig kommunikation, 19 mars 2021).
Det gör att R2 tar mer aktiva beslut och bygger sina strategier ur en medveten synpunkt och har ett mål med sina strategier. Han är även medveten om varför han har strategin. Det är även viktigt att man vet själv vad som är bäst för en själv och ens egna WLB. R8 beskriver hur hon har en ”mindmap” och det är ett sätt att känna sig själv och veta vad man värderar för att också använda den erfarenheten man får från den för att göra aktiva val till en bättre WLB. Det är en erfarenhet och ett explicit sätt att tydliggöra sina gränser (Kossek & Lambert, 2004). På frågan “är balans något du eftersträvar?” svarar R8;
“Absolut. Det är en jättestor del av mitt liv. Det är något jag har kämpat mig igenom och med. Jag tycker jag är bättre på det nu än vad jag har varit genom åren. När jag var yngre, var jag ju ännu mer
ambitiös och ville mycket, jag la ju ner all min tid på jobbet. Det fanns inga gränser.” (personlig kommunikation, 29 mars 2021).
Den här typen av medvetenhet uppvisas av alla respondenter men i olika utsträckningar. R3, R6, R8, R1 är alla medvetna om hur deras beslut påverkar deras WLB och vet att deras beslut kommer direkt påverka det. De är explicita i sitt sätt att bygga upp och upprätthålla gränser (Kossek & Lambert, 2004). Jämför man det med R1 och R4 som inte är så medvetna om begreppet men deras handlingar leder till en bättre WLB utan att de är har som uttalat mål att detta ska leda till en bättre WLB utan de gör det för att de är det som de brukar göra och det är mer implicita att de inte har den medvetenheten om varför de gör som de gör (Kossek & Lambert, 2004). Detta förstärks av Languilaire (2009) som beskriver hur individer har preferenser i hur deras gränser dras och medveten om hur de upprätthåller de gränserna.
4.4.4 Sammanfattning
Figur 8 - Strategier
Strategier
Erfarenhet/Medvetenhet
Gränsdragningar
Återhämtning
Sammanfattningsvis hanterar respondenterna sin WLB
främst genom att sätta nya gränser,upprätthålla existerande gränser eller genom att navigera mellan sina gränser. Utifrån
respondenterna, har det varit tydligt hur respondenterna använder sig av strategier kopplade till teorier inom Boundary management i förhållande till de olika gränsdragningarna som framkommer ur empirin. Det finns individuella skillnader men det har vi lärt oss är beroende på hur individuellt
WLB
är. Alla respondenter håller med varandra när det kommer till återhämtning och hur de har strategier för det. Återhämtning genom fysisk aktivitet fungerar som en brytning mellan domänerna vilket merparten av respondenter medger. Därtill tillkommer de ofrånkomliga individuellaskillnaderna om olika förutsättningar för återhämtning men det råder en konsensus att den fysiska återhämtningen på fritiden ger en viktig antydan om en brytpunkt mellan arbete och fritid. Vidare finns det en skillnad mellan implicita och explicita beteenden från respondenterna och det kopplas till deras medvetenhet om begreppet