Vilka överbud kan vi förvänta oss?

I det förra avsnittet konstaterades att överbud i princip kan vara ojämnt för­ delade och eventuellt leda till att myndigheternas val av åtgärder avviker från den kostnadseffektiva kombinationen.

Men vilka bud kan vi förvänta oss? Nivån på buden bestäms till viss del utifrån den enskildes bedömning/gissning av andras budnivåer och den egna inställningen till att ta risker. Det är därmed ett relativt komplext beslut som vi inte går in i detalj i, i denna rapport. Vi skall dock dra några övergripande slutsatser kring vad vi kan förvänta oss.

Låt oss börja med en något förenklad situation där vi antar att alla lant­ brukare som omfattas av en auktion har fullständig och korrekt kunskap om de andra lantbrukarnas kostnader. Vidare så känner de till myndighetens mål­ sättning. Vilket utfall kan vi förvänta oss då?

Med kunskap om allas kostnader så känner alla lantbrukare till vilken den

högsta ersättningsnivån skulle bli om alla gav bud som sammanfaller med res- pektive netto kostnad. Om alla gav bud utifrån sina kostnader så skulle målet

Q₁ i Figur 7 uppnås med en högsta ersättning på nivån E. Detta vet alltså alla om innan de lägger si na bud. Den som har en nettokostnad som är precis lika med E kommer då att in se att det inte finns något utrymme för något ”över­ bud”. Sannolikheten för att ett bud som är högre än E accepteras är ju noll och därmed finns det ingen anledning att lägga ett sådant bud. Detsamma gäller dem som har kostnader som är högre än E.

20 _{Om varje aktör exempelvis har lika stort procentuellt påslag förändras inte rangordningen. Då försäm-} ras inte heller kostnadseffektiviteten, trots att deras påslag är olika stora belopp.

Figur 7. Förväntat utfall av en auktion där budgivarna har perfekt kunskap om utfallet.

Hur reagerar då de som har kostnader som är lägre än E? De vet ju, i detta fall med säkerhet, att alla bud upp till nivån E accepteras. De kan därför höja sina bud över kostnaderna utan att det påverkar sannolikheten för att buden accepteras så länge buden inte överstiger E. Resultatet kommer att bli att alla som har kostnader som är lägre än eller lika med E ger bud på nivån E medan alla som har kostnader som överstiger E avstår från att ge något bud alls. För alla åtgärder upp till målnivån, Q₁, kommer ersättningen E att betalas vilket leder till att myndigheternas totala budgetutgifter blir A+B och alltså samman­ faller med utgiften vid en förutbestämd enhetlig ersättning.

Antagandet om fullständig kunskap om andras kostnader är dock inte rimligt. Det är dock en tydlig illustration av en, i sammanhanget, relativt enkel beslutssituation. Vidare kan den analysen tjäna som en ungefärlig beskrivning av utfallet när aktörerna har nästan korrekt kunskap om vilken högsta ersätt-

ning som kommer att accepteras. En sådan situation är tämligen sannolik

under vissa omständigheter.

Men, det är rimligt att tro att viss osäkerhet i regel råder. Den enskilde lantbrukaren känner knappast exakt till andras kostnader och framför allt inte vilka bud de kommer att lägga. Ett mer troligt scenario är att den enskilde lantbrukaren har en viss aning om vilket som är den högsta bud­ nivån som kommer att accepteras. I Figur 8 nedan illustreras ett sannolikt utfall i en sådan situation.

Notera att utfallet i Figur 8 är en förenkling av vad som kan förväntas. Vi har i figuren i princip antagit att alla gör samma bedömning av på vilken nivå den högsta ersättningen kommer att hamna (E i figuren) och att alla har samma inställning till risk. Den viktiga skillnaden gentemot Figur 5 och Figur 6 ovan, där alla avger lika stora ”överbud”, är att storleken på ”över­ budet” här beror på hur stor marginal man tror sig ha mellan den egna netto­ kostnaden och det högsta accepterade budet.

MC Q1 MCåtg E Q, åtgärder A B Bud

Figur 8. Olika anpassning av budnivån beroende på hur hög kostnad aktören har relativt den för- väntade ersättningsnivån.

Ju lägre kostnad man har desto mindre risk för att bli utan kontrakt upplever man. Den med låga kostnader, exempelvis aktör A långt till vänster i figuren, har därmed mycket att vinna på att avge ett bud som relativt kraftigt överstiger nettokostnaden. Ett högre bud leder till en högre ersättning och om risken att bli utan kontrakt uppfattas som väldigt liten eller obefintlig så finns det goda skäl för ett relativt högt överbud. A:s bud överstiger nettokostnaden med Ö_A och detta blir också vinsten vid ett kontrakt. Den osäkerhet om vilka bud som accepteras som trots allt finns gör att man väljer att avge ett bud som inte ligger för nära den förväntade högsta ersättningen. Buden längst till vänster i figuren är tydligt lägre än E som här kan illustrera den förväntade ersättningen. Aktör A har marginalen M_A mellan sitt bud och den förväntade accepterade ersättningen. Visserligen skulle A kunna höja sin ersättning med ett högre bud men risken för att bli utan kontrakt ökar och kostnaden för detta är hög för den med låg netto­ kostnad. Ett måttligt högt bud, som i figuren, leder alltså till den nästan säkra vinsten Ö_A och den vill A inte riskera att förlora.

En aktör med något högre kostnader, som aktör B i Figur 8, gör i grunden samma avvägning som den med lägre kostnader. Men, aktörer som B vet eller misstänker att det högsta accepterade budet blir högre, men inte väsentligt högre, än den egna nettokostnaden. Vad innebär denna insikt? För det första, eftersom skillnaden mellan den egna nettokostnaden och det förväntade budet är mindre för B än för A så är det rimligt att förvänta sig ett mindre överbud från B. Det gäller ju för B att undvika att bli utan kontrakt och när skillna­ den upp till den förväntade högsta ersättningen är mindre bör också över­ budet vara mindre. I figuren ser vi att Ö_B är mindre än Ö_A. Även för B finns det skäl att hålla en viss säkerhetsmarginal gentemot den förväntade högsta

Aktör C Aktör B Aktör A MC A k Q1 MCåtg E Q, åtgärder Bud utan osäkerhet

Bud med viss osäkerhet

ÖA MA ÖB MB ÖC MC

ersättningen. Men, eftersom B inte har lika mycket att förlora på att inte få ett kontrakt (B riskerar vinsten Ö_B som ju är mindre än Ö_A) så kan B acceptera en mindre marginal mellan sitt bud och den förväntade accepterade ersättningen. Vi ser också i figuren att M_B < M_A.

Slutligen kan vi tänka oss en aktör, som aktör C i Figur 8, med så höga kostnader att denne misstänker att det högsta accepterade budet möjligen blir obetydligt högre, eller t.o.m. lägre än den egna nettokostnaden. Hur resonerar en sådan aktör? För det första kan denne fundera över hur högt överbud som bör läggas? Det finns, vet vi sedan tidigare, ingen anledning att lägga ett bud som är lägre än den egna nettokostnaden. Ett bud som är lika högt som den egna nettokostnaden är i praktiken heller knappast intressant; det skulle (eventuellt) ge en ersättning som är lika hög som kostnaden och därmed egentligen inget positivt netto. Alternativen är alltså att inte ge något bud alls eller att ge ett bud som är bara något högre än den egna nettokost­ naden. Om den egna nettokostnaden är lägre än den förväntade ersättningen kan man förstå att ett sådant bud kan vara en bra strategi. Men om aktören, som är fallet där C är illustrerad i figuren, har en kostnad som är högre än E, varför då alls lägga ett bud? Detta förklaras av att det råder viss osäkerhet. Även om C bedömer att E är den mest troliga högsta ersättningen så finns det en viss chans att ersättningen blir högre. Ett bud som är högre än E kan alltså komma att accepteras. Därmed kan det finnas skäl att ge ett sådant bud även om sannolikheten för att det accepteras är liten. Men, om sannolikheten är för liten så är det bästa alternativet att inte ge något bud alls. Men om C väljer att ge ett bud finns det alltså skäl att inte ge ett för högt bud: ju högre budet är desto lägre blir ju sannolikheten för att få ett kontrakt. Vi ser i figuren att Ö_C är mindre än Ö_A och Ö_B. Marginalen mot den förväntade högsta ersättnings­ nivån behöver därmed inte vara så stor, den vinst man kan gå miste om är ju mindre än för både A och B. I detta fall är marginalen, M_Ö, faktiskt negativ.

Sammanfattningsvis innebär alltså en situation med viss osäkerhet sanno­ likt en fördelning av buden enligt Figur 8. Ju lägre kostnad man har desto högre överbud vågar man ge. Samtidigt innebär ett högre överbud en möjlig hög vinst som man kan gå miste om. Detta i sig innebär att storleken på över­ budet begränsas. Den som har en hög kostnad har, å andra sidan, skäl att vara försiktig och ge ett bud som endast något överstiger sin nettokostnad.

En viktig slutsats från ovanstående diskussion är att graden av osäkerhet påverkar budgivningen. När, den upplevda, säkerheten ökar kan vi förvänta oss att buden förändras i riktning mot de bud som vi skulle kunna förvänta oss vid fullständig säkerhet (se Figur 7, sidan 48). Slutsatserna sammanfattas i Figur 9 nedan. En ökad säkerhet innebär att en aktör med låga kostnader, som A, kan höja sitt bud, och därmed sin intäkt, något utan att det medför någon direkt risk för att bli utan kontrakt. En aktör som har kostnader som bara är något lägre än den förväntade högsta ersättningsnivån har, vid ökad säkerhet, anledning att sänka sitt bud. Aktör B i figuren är ett exempel på en sådan aktör. När viss osäkerhet råder så har B skäl att lägga ett bud som är lite högre än den förväntade högsta ersättningen. Det finns ju viss möjlighet att budet accepteras och då blir ersättningen högre. Men med ökad säkerhet, alltså

en minskad sannolikhet för att den maximala ersättningen blir högre än E, så minskar anledningen att ge ett högre bud än E. Det är ju nästan säkert att ett sådant bud inte kommer att accepteras. En aktör som har ännu högre kostna­ der, som C, hade skäl att chansa på att en hög ersättning skulle betalas om det råder osäkerhet. Men, när säkerheten ökar så framstår det som näst intill osan­ nolikt att den maximala ersättningen skulle bli lika hög som nettokostnaden för C. Därmed är det bästa alternativet att helt avstå från att avge något bud.

Aktör C Aktör A Aktör B MC Q1 MCåtg E Q, åtgärder Bud utan osäkerhet

Bud med viss osäkerhet

Figur 9. Med ökad upplevd säkerhet om var den maximala ersättningsnivån kommer att hamna kan vi förvänta oss att buden närmar sig den nivån och att de med högre kostnader avstår från att avge bud.

Ju mer säkra lantbrukarna känner sig på vilket som är det högsta budet som kommer att accepteras desto mindre variation i buden kan vi förvänta oss. Buden kommer att ”närma sig” den förväntade högsta ersättningsnivån. Möjligen kommer också antalet bud att minska21_.

Vad är det då som påverkar graden av säkerhet? Några faktorer kan nämnas här. • Graden av informationsöverföring mellan lantbrukare. Om lant brukare,

inför budgivningen, på något sätt skulle kommunicera sina bud med var­ andra så ökar möjligheten att förutsäga vilken ersättning som kommer att accepteras. Kartellbildning är visserligen inte tillåten men risken att infor­ mation trots detta skulle kunna spridas bör ändå beaktas. Information behöver inte överföras direkt, exempelvis muntligt i direkta möten, utan kan också överföras mer indirekt exempelvis via media och internet.

21 _{Om antalet bud minskar vid ökad säkerhet beror bland annat på vilken nivå lantbrukarna förväntar sig att} ersättningen hamnar på. Om stor osäkerhet råder, men förväntningen är att ersättningsnivån blir låg, så kan det medföra att antalet bud blir lågt. Det gäller särskilt om lantbrukarna är riskaverta. I det fallet så skulle en ökad säkerhet kunna medföra att fler lämnar bud. Notera också att en förväntan om en högre ersättning, som kan sammanfalla med ökad säkerhet, sannolikt också medför att fler deltar i budgivningen.

• Erfarenhet från tidigare auktioner. Om en auktion upprepas så finns det sannolikt erfarenheter från förra omgången. Den högsta betalade ersätt­ ningen från tidigare omgångar kan naturligtvis ge en fingervisning om var nivån kommer att hamna. Graden av kommunikation påverkar i vilken mån sådan information sprids.

• Ersättningsnivån vid tidigare styrmedel. Om det tidigare har funnits en för utbestämd enhetlig ersättning kan nivån på den upplevas som en finger visning om var den högsta ersättningsnivån kommer att hamna. Om det samtidigt finns en spridd kunskap om i vilken mån sådana åtgär­ der varit ”full tecknade” eller om målen inte har uppfyllts så finns det möjlighet att i viss mån förutsäga om den högsta ersättningsnivån kom­ mer att bli högre eller lägre.

• Kunskap om faktiska förhållanden. Med god kunskap om andras kost­ nader och antalet potentiella budgivare så finns det bättre möjligheter att förutsäga på vilken nivå den högsta accepterade ersättningen hamnar. • Antalet potentiella budgivare och graden av heterogenitet. Generellt kan

man anta att fler potentiella budgivare gör det svårare både att förut­ säga alla bud (och därmed var den högsta ersättningsnivån hamnar) och att göra överenskommelser om gemensamma budnivåer. På samma sätt innebär större heterogenitet att det är svårare att förutsäga var den högsta ersättningsnivån kommer att hamna.

6 Auktioner med enhetliga