• No results found

Hur uppnå måluppfyllelse om utfallet är osäkert?

In document A(u)ktion för bättre miljö? (Page 66-71)

KOSTNADS­ EFFEK

7.1.3 Hur uppnå måluppfyllelse om utfallet är osäkert?

Vilket av styrmedlen är att föredra utifrån kriteriet måluppfyllelse? Generellt så gäller det att det är svårt att med säkerhet nå måluppfyllelse med förut­ bestämda incitamentsstyrmedel. Därmed skulle en auktion, av endera formen, vara att föredra för att garantera en säkrare måluppfyllelse.

Med en auktion så skaffar sig myndigheten kunskap om hur höga ersätt­ ningar (individuella eller enhetliga) som behövs för att nå olika resultat. Om målet är formulerat i kvantitativa termer (mängd åtgärder etc.) så finns det alltså större möjligheter att nå den uppsatta målsättningen.

Om myndigheten har en avsatt budget och målet är att förbruka denna så ökar också möjligheten för detta sannolikt med en auktion. Med en för­

29 Själva utsläppen kan inte reduceras med mer än 100 %. Däremot kan det finnas andra åtgärder än reduktion som har den önskade miljöeffekten och därmed behöver det inte finnas någon begränsning i mängd tillgängliga åtgärder. När det gäller att minska näringstillförseln till hav och sjöar så kan man, utöver att reducera själva utsläppen, också genomföra åtgärder som minskar näringsinnehållet i vattnet; exempelvis genom våtmarker eller skörd av alger eller musslor.

utbestämd enhetlig ersättning så finns det en risk för att ersättningen sätts så lågt att det inte blir tillräckligt många intresserade. Därmed uppfylls vare sig målet att förbruka budgeten eller ett eventuellt bakomliggande mål om en viss mängd åtgärder.

Det är viktigt att komma ihåg att auktionens fördel i detta fall beror på antagandet att myndigheterna, utan att en auktion genomförs, har dålig kun­ skap om kostnaderna. Det finns, som tidigare diskuterats, naturligtvis andra sätt som myndigheten kan skaffa sig sådan kunskap. I detta fall, har det antagits att aktörerna är osäkra på utfallet av en auktion och det kan då finnas skäl att misstänka att även myndigheterna är osäkra på utfallet. Men det behöver inte alls vara fallet30. Den fördel som auktionerna har beror alltså på om det finns

andra sätt för myndigheten att skaffa sig kunskap om kostnaderna, på hur kor­ rekt denna kunskap är och på hur stor effekt på måluppfyllelsen som en föränd­ rad ersättningsnivå ger.

30 Om det råder osäkerhet om vilka kostnader som lantbrukarna har så gäller denna osäkerhet sannolikt både myndighet och lantbrukare. Däremot kan lantbrukarnas osäkerhet också bero på att de saknar kun- skap om myndigheternas målsättning. I det fallet är naturligtvis myndigheterna mindre osäkra. Bild 5. I situationer när myndigheterna har dålig kunskap om företagens kostnader kan auktioner leda till bättre måluppfyllelse, än en förutbestämd och enhetlig ersättning. Nyskapade biotoper (kreotoper), t ex vid ett vindkraftsfundament, skulle kunna vara en sådan situation. Foto: Ecocom.

I vissa fall kan den exakta nivån på en ersättning ha stor effekt på hur nära målet man hamnar, medan det i andra fall inte spelar så stor roll exakt vilken nivå ersättningen ligger på; utfallet blir ungefär detsamma ändå. Detta beror på hur priskänsligt utbudet är, alltså på hur kostnaderna är fördelade. I Figur 11 nedan illustreras ett fall där ”utbudet av åtgärder” är prisokänsligt och i Figur 12 nedan illustreras ett fall där det är priskänsligt.

I fallet med ett prisokänsligt utbud, som illustreras i Figur 11, behövs inte så exakt kunskap om kostnaderna för att uppnå målet med relativt god träff­ säkerhet. Det räcker i princip att veta att ersättningsnivån bör, om målet är Q2, ligga någonstans i intervallet E1 till E3. En ersättning på nivån E2 så nås målet exakt men en för hög eller en för låg ersättning påverkar nästan inte måluppfyllelsen. I ett fall som detta finns det allts inte mycket att vinna på att få tillgång till mer exakt information om kostnader. Auktioner kan inte väsentligt öka måluppfyllelsen.

Figur 11. Prisokänsligt utbud av åtgärder. Den information som en auktion skulle ge kan endast förbättra måluppfyllelsen marginellt.

Om det istället är så att utbudet är väldigt priskänsligt, som illustreras i Figur 12 nedan, så kan det finnas mycket att vinna i måluppfyllelse om kun­ skapen om kostnaderna ökar. När det finns många åtgärder med kostnader i det förväntade intervallet så innebär det att varje ändring av nivån på ersätt­ ningen påverkar beslutet om att genomföra åtgärden för många lantbrukare. Målsättningen Q2 skulle uppnås med ersättningen E2. Men om myndigheterna inte har exakt kunskap om detta och istället erbjuder en ersättning på, den lite för låga, nivån E3 så uppfylls målet inte alls. Endast Q3 åtgärder kommer att genomföras. På motsvarande sätt så skulle en något för hög ersättning, E1, innebära att långt fler åtgärder, Q1, än avsett genomförs. Med en auktion skulle måluppfyllelsen alltså kunna förbättras avsevärt.

MC Q1 MCåtg E2 Q, åtgärder E1 E3 QQQ211 Q QQ2 Q3

Figur 12. Priskänsligt utbud av åtgärder. Den information som en auktion skulle kunna ge skulle förbättra måluppfyllelsen väsentligt.

Betydelsen av priskänslighet illustreras också i Exempel 6 på sidan 69. I kolum nerna 2–4 illustreras ett fall där utbudet av åtgärder är prisokänsligt kring målsättningen att tre åtgärder skall genomföras31. För alla ersättnings­

nivåer mellan 110 och 190 kommer lika många åtgärder att genomföras. Det är tre aktörer som har kostnader som är lägre än 190 och alla dessas kost­ nader är också lägre än, eller lika med, 110. Ersättningen 110 skulle, som framgår av kolumn 3, accepteras av aktörerna A, B och C och målsättningen skulle uppfyllas. Likaså skulle ersättningen 180 accepteras av samma aktörer, kolumn 4, och alltså också leda till måluppfyllelse. Om myndigheten har kun­ skap om att ersättningsnivån bör ligga i detta intervall så kan alltså målupp­ fyllelsen inte förbättras med hjälp av den förfinade kunskap som en auktion skulle kunna ge.

I de resterande kolumnerna, 5–8, illustreras fallet där utbudet av åtgär­ der är priskänsligt i intervallet kring målsättningen. Det betyder att små förändringar i ersättningsnivån leder till relativt stora förändringar i mängd genomförda åtgärder. När många har kostnader på nästan samma nivå och

när målsättningen är sådan att inte alla dessa åtgärder behöver genomföras så krävs det att myndigheterna har detaljerad information för att med säkerhet nå målsättningen. Av kolumn 6 framgår det att en ersättning på 140 skulle

accepteras av en aktör vilket innebär att målsättningen inte skulle nås. Det kan noteras att ersättningen 139 skulle medföra att inga åtgärder genom­ förs. En något höjd ersättning, på nivån 145, skulle accepteras av A, B och C och målsättningen skulle uppnås. En ytterligare något högre ersättning,

31 Utbudet är prisokänsligt i intervallet kring målsättningen, men mer priskänsligt i de lägre och högre intervallen. MC Q1 MCåtg E2 Q, åtgärder E1 E3 Q2 Q3

på nivån 150, skulle accepteras av alla och målsättningen skulle överträffas32. Med

ett priskänsligt utbud skulle bättre informa­ tion om kostnader, via ett auktionsförfa­ rande, kunna leda till en väsentligt säkrare måluppfyllelse.

Auktioner har alltså en fördel, relativt för­ utbestämda enhetliga ersättningar, genom att måluppfyllelsen blir säkrare. Notera dock att detta inte beror på att aktörerna är osäkra på utfallet av auktionen utan på att myndig­ heterna saknar kun­ skap om aktörernas kostnader.

32 Effekten av en ersättning som accepteras av fler än vad målsättningen kräver beror på detaljutformningen. Om alla som ansöker om ersättningen också beviljas ersättning så kommer fler åtgärder än avsett att faktiskt genomföras. Om nyttan av de extra åtgärderna inte är lika hög som kostnaden för dessa åtgärder så medför detta en samhällsekonomisk effektivitetsförlust. Om, å andra sidan, myndighetens budget är begränsad och de tre som först ansöker om ersättning beviljas ersättning så kan det medföra onödigt höga kostnader; en så- dan lösning är inte med säkerhet kostnadseffektiv. Antag att D, E och F kommer först in med ansökning och att deras åtgärder blir de som genomförs. Målet kommer visserligen att nås men det är inte de tre åtgärder med lägst kostnader som genomförs. Kostnaden skulle bli 444 istället för den lägsta möjliga kostnaden 426.

Exempel 6, MÅLUPPFYLLELSE OCH PRISKÄNSLIGHET

Om utbudet av åtgärder är prisokänsligt (kolumn 2-4) så uppfylls målet (3 åtgärder) vid så skilda ersättningsnivåer som 110 och 180. Ett

priskänsligt utbud (kolumn 5-8) betyder att små skillnader i ersättning ger stor skillnad i

måluppfyllelse.

Prisokänsligt Priskänsligt

Aktör Nettokostnad, prisokänsligt ex. Ersättning=110, prisokä

nsligt ex. Ersättning=180, prisokä nsligt ex . Nettokostnad, priskänsligt ex . Ersättning=140, priskänsligt ex . Ersättning=145, priskänsligt ex . Ersättning=150, priskänsligt ex . A 100 Ja Ja 140 Ja Ja Ja B 105 Ja Ja 142 Ja Ja C 110 Ja Ja 144 Nej Ja Ja D 190 146 Ja E 195 148 Ja F 200 150 Ja Accept. 3 st 3 st 1 st 3 st 6 st

Skuggad yta = inget kontrakt

Nej Nej Nej Nej

Nej Nej NejNej

Nej Nej

Nej Nej Nej

In document A(u)ktion för bättre miljö? (Page 66-71)