Halterna av gödande ämnen i mark och
vatten skall inte ha någon negativ inverkan
på människors hälsa, förutsättningar för
biologisk mångfald eller möjligheterna till
allsidig användning av mark och vatten.
Når vi miljökvalitetsmålet?
Miljökvalitetsmålet bedöms inte kunna nås i tid. Utsläppen till både luft och vatten fortsätter visserligen att minska, men tillståndet i miljön förbättras inte i motsvarande grad.
I havet är övergödningssituationen fortsatt allvar- lig. Sommaren 2006 inträffade den mest intensiva cyanobakterieblomningen i Östersjön på tio år. Till skillnad från året innan var Sveriges östkust och norra Egentliga Östersjön relativt förskonade, och det var i stället de södra delarna av Östersjön och Sveriges sydkust som drabbades. Syrgas- och svavelväteför- hållandena i norra och västra Gotlandsbassängen var de sämsta som någonsin uppmätts.
Under 2006 har Naturvårdsverket följt upp den utvärdering av övergödningssituationen i våra hav som utfördes år 2005 av en internationell expertgrupp. I en rapport som publicerades i juni 2006 presenterade verket nya rekommendationer, bland annat:
• Ambitionsnivån bör öka när det gäller att minska belastningen av fosfor till Östersjön. Framför allt är det viktigt att omgående intensifiera såväl det
internationella som nationella arbetet för att åtgär- da de diffusa utsläppen, särskilt från jordbruket. Kunskaperna om hur fosfor omsätts är dock brist- fälliga och här behövs mer forskning.
• Tillförsel av kväve till Östersjön bör också minska, om än inte i samma omfattning som fosfor. Hänsyn måste tas så att minskningen inte åstadkommer ökade problem med blomning av cyanobakterier.
• För vattnen utanför den svenska västkusten är situationen i princip den omvända. Här behöver ambitionsnivån istället öka när det gäller att minska belastningen av kväve. Även tillförseln av fosfor behöver minska, men inte i samma omfattning.
åtgärderna i jordbruket börjar synas
Mätningar inom den nationella miljöövervakningen visar att kvävehalterna minskar i de jordbruksdomi- nerade vattendragen i Skåne. Totalhalten kväve i flodmynningarna har minskat sedan 1985, framförallt i Västerhavets avrinningsområde. Även fosfor har minskat. De minskande fosforhalterna verkar, åtmin- stone i jordbruksdominerande vattendrag, relatera till åtgärder inom jordbruket. De minskande kväve- halterna kan delvis förklaras av jordbruksåtgärder. Klimatets naturliga variation är förmodligen också en förklaring och eventuellt har även det minskade kvävenedfallet fått genomslag.
I en motsvarande analys av jordbruksåar i Syd- och Mellansverige visade fem av tolv undersökta sjöar minskade kvävehalter under perioden 1993–2004.
m i l j ö k v a l i t e t s m å l s j u
41
ingen övergödning
Minskningen var två till fyra procent per år. Orsaker till minskningen kan vara att antalet nötkreatur i omgivningarna har minskat under samma tid, liksom direkta åtgärder i områdena mot växtnäringsläckage. Även fosfor har minskat, med tre till åtta procent per år i fem åar. Här fanns ett visst samband med att kantzoner anlagts längs åarna för att minska fosfor- läckaget. Dessa resultat är positiva eftersom man tidigare inte kunnat visa på någon effekt av jord- bruksåtgärder i våra vattendrag.
Vad gäller fosfor visar miljöövervakningen att till- ståndet i svenska sjöar generellt är gott. För cirka 75 procent av sjöarna kan fosforhalterna betecknas som låga eller måttligt höga. Endast omkring fem procent hade mycket eller extremt höga halter, det vill säga över 50 mikrogram per liter. Däremot antyder resultat från riksinventeringarna åren 1995, 2000 och 2005 att halterna ökat under den senaste tioårsperioden. Det kan bero på väderförändringar såsom ökad nederbörd, som lett till ökad halt humusämnen i vattnet.
Vid årsskiftet 2006/2007 hade rådgivnings- och informationsprojektet Greppa näringen*5770 med- lemmar. Projektet syftar till att minska lantbrukets kväve- och fosforförluster och har sin bas i de natio- nella miljömålen.Totalt i Gotlands, Kalmar, Blekinge, Skånes, Hallands och Västra Götalands län brukar projektets medlemmar 40 procent av åkerarealen, i Skåne hela 63 procent.
Når vi delmålen?
utsläpp av fosfor
delmål 1, 2010
Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena.
Delmålet bedöms som möjligt att nå, under förutsätt- ning att fler åtgärder vidtas. Utsläppen av fosfor från de kommunala reningsverken fortsätter att minska. Under perioden 1995–2005 minskade utsläppen där-
kväveutlakning 48 % ammoniakförluster 28 % fosforförluster 13 % växtskydds- medelsförluster 7 %
övrig information till lantbrukare 5 %
Projekt Greppa näringen* syftar till att minska kväve- och fosfor- läckage från jordbruket genom information och rådgivning. Sedan starten år 2001 har cirka 24 700 rådgivningsbesök genomförts. Närmare 50 procent av resurserna har använts till rådgivning för att minska kväveutlakningen och 30 procent för att minska ammoniakavgången. En avstämning med gårdar som deltar i projektet visar att åtgärder som framförts som viktiga i Greppa näringens rådgivning också har genomförts i stor omfattning.
figur 7.1 Rådgivning inom Greppa näringen 2001–2006
källa: greppa näringen Beträffande övergödningssituationen i Östersjön är det viktigt att intensifiera det internationella arbetet med att ta fram effektiva åtgärder. Genom- förandet av EG-direktiv som till exempel ramdirekti- vet för vatten och avloppsdirektivet, kommer att spela en stor roll. Dessutom utreds för närvarande inom HELCOM*och EU ett förslag om att förbjuda fosfater i tvätt- och rengöringsmedel.
En annan viktig fråga som bör hanteras interna- tionellt är åtgärder som riktar sig till sjöfarten. Utsläppen från den internationella sjöfarten som trafikerar Östersjön och Västerhavet är större än Sveriges totala utsläpp av kväveoxider och ett åtgärdsinriktat arbete kommer att drivas inom EU. stora utsläpp från utrikes sjöfart
ifrån med 33 procent. Minskningen före 1995 var dessutom betydligt större. Även industrin har mins- kat sina utsläpp mellan 1995 till 2005 med 14 pro- cent. Sammantaget står reningsverken och industrin nu för cirka 20 procent av de totala fosforutsläppen till vatten. Resterande utsläpp kommer främst från jordbruket och enskilda avlopp. Nya utsläppssiffror för övriga källor kommer att presenteras i samband med den fördjupade utvärderingen under 2007.
På uppdrag av regeringen har Kemikalieinspek- tionen utrett möjligheten att förbjuda fosfater i tvätt- och rengöringsmedel. Kemikalieinspektionen har föreslagit ett förbud mot fosfater i tvätt- och rengöringsmedel i hushåll med enskilda avlopp.
Vid avstämningen i projekt Greppa näringen* angav medlemmar med djurproduktion att man blivit mer miljömedveten vid spridning av stallgödsel, att man minskat användningen av fosfor vid utfodringen och att många har anlagt skyddszoner.
utsläpp av kväve
delmål 2, 2010
Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå.
Delmålet bedöms som möjligt att nå, under förutsätt- ning att ytterligare åtgärder vidtas. Utsläppen av kväve från de kommunala reningsverken fortsätter att minska, under perioden 1995–2005 med cirka 33 procent. Många reningsverk som är ålagda att ha kväverening uppfyller nu kraven, vilket kan förklara att minskningstakten avtagit under senare år. Till exempel minskade utsläppen därifrån med bara fyra procent mellan 2002 och 2005. Även industrin har minskat sina utsläpp mellan 1995 och 2005, med 21 procent. Nya utsläppssiffror för övriga källor kom- mer att presenteras i samband med den fördjupade utvärderingen under 2007.
42
ingen övergödning 600 200 800 1 400 400 1 000 1 200Utsläppen av fosfor från de kommunala reningsverken och från industrin fortsätter att minska. Sedan 1950 uppskattas de kommunala reningsverken ha minskat sina utsläpp med närmare 7000 ton, vilket kan jämföras med att deras totala utsläpp var 430 ton år 2005. Även industrin har minskat sina utsläpp.
ton
figur 7.2 Utsläpp av fosfor från kommunala reningsverk
och industri 1995–2005
1995 2005
källa: naturvårdsverket
kommunala reningsverk industri
5 000 25 000 35 000
15 000
Under perioden 1995–2005 minskade kväveutsläppen från kommunala reningsverk med cirka 33 procent. Även industrin minskade sina utsläpp.
ton
figur 7.3 Utsläpp av kväve från kommunala reningsverk
och industri 1995–2005
1995 2005
källa: naturvårdsverket
43
ingen övergödning
Inom miljökvalitetsmålet Ingen övergödning finns ett sektorsmål för jordbruket som innebär att senast år 2010 ska rotzonsutlakningen från jordbruket ha minskat med 7 500 ton kväve från 1995 års nivå. Enligt beräkningar har kväveutlakningen minskat med cirka 7 000 ton mellan 1995 och 2003. Preliminära siffror från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) pekar på att kväveutlakningen har minskat med ytterligare 2000 ton till följd av minskad spannmålsodling mellan 2004 och 2005. Sammantaget ser därför sektorsmålet ut att kunna nås.
Vid avstämningen i projekt Greppa näringen*hade mer än tre fjärdedelar av tillfrågade medlemmar genomfört åtgärder som minskar kväveutlakningen.
utsläpp av ammoniak
delmål 3, 2010
Senast år 2010 skall utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 % från 1995 års nivå.
Delmålet har nåtts fem år före målåret. Enligt de senaste utsläppssiffrorna från 2005 har utsläppen av ammoniak minskat med 15 procent sedan 1995. Utsläppen förväntas dessutom minska ytterligare.
Inom jordbruket, som står för den största delen av utsläppen, har utsläppen minskat med 18 procent sedan 1995. Åtgärder inom djurhållning och för hur stallgödsel lagras och sprids, har varit viktiga insatser för att minska ammoniakavgången. Ungefär hälften av de minskade utsläppen beror på att antalet djur i jordbruket har blivit färre.
utsläpp av kväveoxider
delmål 4, 2010
Senast år 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton.
Målet är möjligt att nå om ytterligare åtgärder genom- förs. Läs mer under miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning, delmål 4. 52 60 64 56 48
Ammoniakutsläppen har minskat med drygt 15 procent sedan 1995, vilket innebär att delmålet är nått fem år innan målåret. Utveck- lingen med minskade utsläpp från jordbrukssektorn, som står för cirka 85 procent av utsläppen, förväntas fortsätta.
ton
figur 7.4 Utsläpp av ammoniak till luft 1995–2005
1995 2005
källa: naturvårdsverket
1997 1999 2001 2003
44
levande sjöar och vattendrag