Storslagen fjällmiljö

Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet

vad gäller biologisk mångfald, upplevelse-

värden samt natur- och kulturvärden. Verksam-

heter i fjällen skall bedrivas med hänsyn till

dessa värden och så att en hållbar utveckling

främjas. Särskilt värdefulla områden skall

skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Når vi miljökvalitetsmålet?

Den samlade bedömningen är att miljökvali- tetsmålet kan nås om berörda sektorer och samhället som helhet visar den hänsyn som följer av delmålen.

Vad gäller tillståndet i fjällmiljön kan en positiv trend nu urskiljas. Delmålet om åtgärdprogram för hotade arter är uppnått, och andelen försålda terräng- skotrar med låg bullernivå ökade markant under 2006 vilket om utvecklingen fortsätter på sikt kommer att sänka bullernivåerna i fjällen.

Det regionala miljö- och hushållningsprogram som gemensamt upprättats av länsstyrelserna har börjat tillämpas under 2006. Syftet är att förbättra förutsätt- ningarna för en hållbar utveckling i fjällmiljön. Av särskild betydelse är föreslagen modell för samverkan kring fjällfrågor, fjällanpassad resurs- och utvecklings- planering samt fortsatt kunskapsuppbyggnad.

Det finns ett stort behov av nya kunskaper beträf- fande fjällens vegetation, vattenlevande organismer,

förekomst av buller, kulturmiljöer samt främmande och hotade arter. Länsstyrelsernas program och same- byarnas miljöplaner utgör tillsammans väsentliga hjälpmedel för att lösa frågorna om markanvändning- en i fjällen. För att ett betespräglat landskap ska upp- rätthållas krävs renskötsel som bedrivs och utvecklas på ett hållbart sätt för miljön.

Trycket på att bygga ut vindkraften i fjällen kan påverka både natur- och kulturmiljövärdena negativt. Likaså kan möjligheten att utöka arealen ostörda områ- den försämras. För att undvika dessa effekter måste utbyggnaden föregås av omsorgsfull fysisk planering.

Når vi delmålen?

skador på mark och vegetation

delmål _{1, 2010}

Skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet skall vara försumbara senast år 2010.

Delmålet är möjligt att nå inom tidsramen, om åtgär- der vidtas för att kanalisera turismen bort från känsliga områden, och antalet renar fortsätter att anpassas till de naturgivna förutsättningarna. Det regionala miljö- målsarbetet har stor betydelse för att delmålet ska kunna nås.

Riskerna för skador på mark och vegetation bedöms i brist på bättre underlag indirekt genom antalet renar och antalet terrängfordon. Renantalet har minskat med 1,4 procent jämfört med år 2005,

m i l j ö k v a l i t e t s m å l f j o r t o n

72

storslagen fjällmiljö

och antalet terrängfordon (skotrar och fyrhjulingar) har ökat obetydligt de senaste åren. Förbättrad mark- nadsföring i Sverige och andra länder har ökat efter- frågan på renkött. Höstarna 2005 och 2006 har därför fler djur slaktats, vilket medfört en minskning av antalet renar.

För att delmålet ska nås är fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete nödvändigt. Mer kunskap behövs om renbetets betydelse för fjällekosystemet och den

påverkan på vegetationen som uppkommer till följd av klimatförändringar och olika former av slitage. Mätningar från miljöövervakningsprogrammet Nationell inventering av landskapet i Sverige, NILS, bedöms för första gången kunna användas vid den fördjupade utvärderingen av delmålet år 2008. I det regionala miljö- och hushållningsprogrammet för fjällområdet föreslår länsstyrelserna att Naturvårds- verket och Sveriges lantbruksuniversitet skapar prak- tiska förutsättningar för att använda satellitbaserad fjärranalys regionalt och nationellt. Detta skulle inne- bära en bättre uppföljning av skador på mark och vegetation.

buller

delmål 2, 2010/2015

Buller i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luftfartyg skall minska och uppfylla följande specifikation, nämligen att:

•

•

Bedömningen har ändrats och delmålet bedöms nu möjligt att nå. För att uppnå delmålet om terräng- skotrar krävs dock bland annat att gränsvärden för buller för nya terrängskotrar införs i EG-direktivet 2000/14/EC, artikel 14, i enlighet med det förslag som Naturvårdsverket under år 2005 sänt till EU- kommissionen. För att delmålet dessutom ska kunna följas upp krävs att trafikregistret innehåller uppgifter om bullernivå för respektive fordonstyp. Registreringsfrågan utreds för närvarande av Vägverket. Andelen terrängskotrar med fyrtaktsmotorer, som i normalfallet har lägre bullernivå, har ökat kraftigt under det senaste året och uppgår nu till nära hälften av antalet försålda fordon. För att nå delmålet krävs dock en snabbare utfasning av befintliga skotrar än vad som sker i dag.

50 100 300 150 250 200 1900 antal, tusental

figur 14.1 Antalet renar 1900–2006

Renarna räknas under vintern efter slakten och före kalvningen. Under denna årstid är renarna beroende av att beta på lavmarker. Den stora variationen i renantal hänger samman med den variation som finns i förekomst och tillgänglighet av lav, främst inom skogs- landskapen utanför fjällområdena.

1920 1940 1960 1980 _{2000 2006}

källa: jordbruksverket

Miljömålet är ett regionalt mål som har fokus på nationella frågor. Det påverkas dock starkt av de förhållanden som följer av globala klimatföränd- ringar. Dessa ger på längre sikt omvälvande konse- kvenser för fjällens flora och fauna om utvecklingen inte kan kontrolleras. På kort sikt är det betydelse- fullt att gränsvärden för buller för nya terrängskotrar införs i EG-direktivet 2000/14/EC, artikel 14. minskat buller viktig eu-fråga

73

storslagen fjällmiljö

Under perioden 1 april 2006 till 31 mars 2007 genom- för Luftfartsstyrelsen en kartläggning av flygverk- samheten inom regleringsområde A enligt terräng- körningsförordningen samt inom nationalparkerna i fjällområdet. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 maj 2007. Först när resultatet av denna kartläggning föreligger kan bedömas vilka åtgärder som behövs för att delmålet om flygbuller ska uppnås.

natur- och kulturvärden

delmål _{3, 2010}

Senast år 2010 skall merparten av områden med represen- tativa höga natur- och kulturvärden i fjällområdet ha ett lång- siktigt skydd som vid behov omfattar skötsel och restaurering.

Bedömningen har ändrats, delmålet bedöms inte längre möjligt att nå. Fortsatta åtgärder behövs också efter år 2010. Det regionala miljömålsarbetet avseende det samiska kulturarvet och förbättringar i kunskapen om fjällens kulturmiljöer, är avgörande för att delmålet ska kunna nås. Kunskapsbrister måste åtgärdas och skyddsinstrumenten utnyttjas bättre.

Stora områden i fjällområdet är skyddade som naturreservat eller nationalparker. Däremot är skyd- det av miljön under vattenytan begränsat, liksom kunskapen om var representativa höga kulturvärden finns. Resurser måste till för att öka kunskapen om kulturvärdena, dels i de naturreservat och national- parker som redan inrättats, dels för att i framtiden kunna avsätta områden med långsiktigt skydd.

Riksantikvarieämbetet, RAÄ, har under året anlitat Ájtte – svenskt fjäll och samemuseum – för att utreda i vilken utsträckning naturreservat och nationalparker skyddar de kulturvärden som finns i områdena. Utredningen visar att så oftast inte är fallet. Endast i två av 38 undersökta områden har skötsel av kultur- värdena tillgodosetts helt i skötselplanerna. För att komma åt problemet med kunskapsbristen om fjäll- områdets kulturvärden har RAÄ tillsammans med representanter för länsstyrelser och länsmuseer i berörda län börjat diskutera vilken kunskapsupp- byggnad som behövs för att så snabbt som möjligt uppnå en, relativt delmålet, tillfredsställande nivå.

20 100 40 80 60 120 1980 antal, tusental

figur 14.2 Terrängskotrar i trafik i fjällänen 1980–2006

1985 1990 1995 2000

Barmarkskörning skadar mark och vegetation. Även fjällens forn- lämningar kan köras sönder. Terrängkörning på barmark och snö orsakar dessutom buller och avgaser, vilket försämrar fjällmiljöns värde för friluftslivet. Samtidigt kan snöskotern vara viktig för turistnäringen. Laglig terrängkörning på barmark i fjällen sker främst inom rennäringen. Försvaret samt tele- och energisektorerna använder också terrängfordon på barmark.

2005

källa: scb

Not. Terrängskoter = terrängmotorfordon med en tjänstevikt på högst 400 kg. I praktiken är det tre- och fyrhjulingar, och de allra flesta är snöskotrar.

2006 summa Jämtlands län Norrbottens län Dalarnas län Västerbottens län

74

storslagen fjällmiljö

åtgärdsprogram för hotade arter

delmål _{4, 2005}

Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder.

Bedömningen är att delmålet uppnåddes vid målåret 2005. Delmålet avsåg ursprungligen fem åtgärds- program som inkluderade arter som finns både i fjäll- och skogslandskapen.

Vid utgången av år 2006 fanns för fjällandskapet åtgärdsprogram för fjällräv och järv fastställda, och ett program på remiss för dubbelbeckasin. Dessutom är tre program med anknytning till fjällen klara, för rik- kärr, varg och brunbjörn. Sammantaget finns därmed sex åtgärdsprogram.

Målet anses uppfyllt när det finns ett fastställt eller ett av Naturvårdsverket godkänt förslag till åtgärdsprogram som sänts på remiss.

Totalt har senare nio arter och lika många åtgärds- program identifierats för fjällandskapet.

40 nationellt etappmål 100 80 20 60 1996 antal

figur 14.3 Antalet funna föryngringar (lyor) av järv

i renskötselområdet 1996–2006

Järvstammens utbredning och antal fastställs årligen i länsstyrel- sernas rovdjursinventeringar i fjällänen. Inventeringsresultatet utgör grund vid ersättningarna för rovdjursförekomst till landets samebyar. Det nuvarande ersättningssystemet infördes 1996. Den välkomna ökningen av antalet lyor har tyvärr brutits år 2006 – varför vet vi inte. Förhoppningsvis är järvstammen starkare än antalet lyor utvisar.

1997 1998 1999 2000 2001 2002

källa: länsstyrelserna i bd, ac, z och w län

2003 2005 2006

Not. Nationellt etappmål är 90 årliga föryngringar, enligt rovdjursprop 2000/01:57

75

god bebyggd miljö

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö