53
hav i balans samt levande kust och skärgård
är att också miljömålen Giftfri miljö och Ingen över- gödning nås. Dessa mål har dock inte vägts in vid denna bedömning.
Når vi delmålen?
skyddsvärda marina miljöer
delmål 1, 2005/2015
Senast år 2010 skall minst 50 % av skyddsvärda marina miljöer och minst 70 % av kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 skall ytterligare fem, och senast år 2010 därutöver ytterligare fjorton, marina områden vara skyddade som naturreservat och tillsammans utgöra ett representativt nätverk av marina naturtyper.
Därutöver skall ett område med permanent fiskeförbud inrättas till 2006, för utvärdering till 2010 samt ytterligare tre områden med permanent fiskeförbud (kustnära och utsjöområden) inrättas till 2010 i vardera Östersjön och Västerhavet för utvärdering till 2015.
Delmålet bedöms möjligt att nå om arbetet med att bilda nya naturreservet i marin miljö och att inrätta fiskefria områden fortskrider. En annan förutsättning är att den pågående kartläggningen för att öka kun- skapen om skyddsvärda marina naturtyper fortsätter. Målet om fem nya marina naturreservat senast 2005 har uppnåtts och det finns nu totalt tolv naturreservat i svenska havsområden. Arbetet med att bilda ytter- ligare marina naturreservat fortskrider på länsstyrel- serna, även om inget nytt beslut togs under 2006. Målet om sammanlagt 26 marina naturreservat till 2010 kommer sannolikt att nås. Som stöd för arbetet har en vägledning för skydd av marina områden med höga naturvärden tagits fram.
Kosterhavet kan 2009 komma att bli Sveriges för- sta marina nationalpark genom det arbete som pågår vid länsstyrelsen i Västra Götalands län i samverkan med Strömstads kommun. Fokus i parken kommer att vara de marina värdena. I nationalparken planeras fiske och turism fortsätta under förutsättning att verksamheterna sker på ett långsiktigt hållbart sätt.
figur 10.1 Skyddade marina områden i Sverige 2006
marina naturreservat marina Natura 2000- områden
Idag finns det tolv naturreservat i svenska kust- och havsområden samt 268 Natura 2000*-områden där marina naturvärden ingår. Till år 2010 ska sammanlagt 26 marina naturreservat ha bildats.
källa: naturvårdsverket
svensk territorialvattengräns inklusive länsgränser i havet
54
hav i balans samt levande kust och skärgård
För att förbättra kunskapen om utbredningen av skyddsvärda marina miljöer och deras förvaltning har GIS*-underlag från SAKU-projektet (Sammanställning och analys för kustnära undervattensmiljöer) och en webb-applikation från projektet MARBIPP (Marin biodiversitet, mönster och processer) presenterats. Under 2006 färdigställdes en inventering av 20 utsjö- bankar, där sju bankar bedömdes ha mycket höga naturvärden.
Efter samråd med berörda myndigheter och organi- sationer har Fiskeriverket beslutat att inrätta området kring Gotska Sandön som ett fiskefritt område. Fiske- förbudet trädde i kraft den 1 maj 2006, och effekterna ska utvärderas fram till utgången av 2010. Regionala möten har hållits för att påbörja urvalsprocessen inför inrättande av ytterligare sex fiskefria områden.
kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap
delmål 2, 2005
Senast år 2005 skall en strategi finnas för hur kustens och skär- gårdens kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas.
Delmålet är uppnått. Riksantikvarieämbetet har tagit fram en strategi för att bevara, berika och bruka kulturarvet i kust- och skärgårdsområden. Dessa
områden har idag en stor attraktionskraft och är på många håll utsatta för ett högt exploateringstryck.
En förutsättning för kulturarvets utveckling och brukande i kust och skärgård är att människor kan bo och verka på dessa platser. Dessutom måste mer kunskap tas fram om vattenanknutet kulturarv och fler aktörer ta ansvar för denna kunskapsuppbyggnad.
hotade arter
delmål 3, 2005
Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade marina arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder.
Delmålet uppnåddes inte till målåret 2005. I rödlistan för år 2000 pekade Artdatabanken*på 17 marina arter knutna till marin miljö som är i behov av särskilda insatser. För närvarande ingår 14 av dessa i åtgärds- program, och delmålet uppfylldes därför inte heller under 2006. Fiskeriverket har under 2006 tagit fram ett förslag till åtgärder för 26 hotade fiskarter där fisket kan utgöra en del av hotet. De föreslagna åtgärderna kommer successivt att genomföras under perioden 2007 till 2010.
Ålbeståndet har minskat kraftigt i hela Europa och rekryteringen är nu endast några få procent av vad
Under senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet har sälarna i Östersjön ökat i antal och populationen av gråsäl uppgår nu till cirka 20 000 djur. Den växande grå- sälstammen vållar svåra problem för fiskare i de norra delarna av Östersjön och begränsad skyddsjakt på gråsäl har införts i Sverige, Finland och på Åland. Situationen skiljer sig dock mellan de norra och mellersta delarna av Östersjön och den södra delen, där gråsälar fortfarande är sällsynta. Att samordna förvaltningen av sälar är därför en viktig fråga för Östersjöländerna.
Sedan våren 2005 leder Sverige arbetet i HELCOM*med att få till stånd en ny HELCOM-rekommendation om säl samt en samordnad förvaltning av de tre sälarter som före- kommer i Östersjön (gråsäl, knubbsäl och vikare). Den nya rekommendationen fastställdes efter hårda förhandlingar under 2006 och behandlar frågor om populationsstorlek, distribution och hälsostatus, samt drar upp gemensamma principer för förvaltning. HELCOM:s sälgrupp arbetar för närvarande fram underlag för det fortsatta arbetet. östersjöns sälar samförvaltas
55
hav i balans samt levande kust och skärgård
den var för 25 år sedan. Fiskeriverket har därför tagit fram en förvaltningsplan som omfattar kraftigt begränsat fiske på ål, förbättrade möjligheter att passera vandringshinder samt storskaliga utsättningar av glasål.
bifångster
delmål 4, 2010
Senast år 2010 skall de årliga bifångsterna av marina dägg- djur understiga 1 % av respektive bestånd. Bifångsterna av sjöfåglar och icke-målarter skall inte ha mer än försumbara negativa effekter på populationerna eller ekosystemet.
Bedömningen har ändrats och delmålet bedöms inte längre kunna nås i tid. Uppskattningarna är osäkra vad gäller antalet bifångade marina däggdjur, fåglar och fiskar, och även vad gäller deras populationsstorlekar. Detta gäller i synnerhet för tumlare. Under 2006 star- tades ett observatörsprogram för tumlare och delfiner. Programmet har som målsättning att övervaka fem
procent av fiskeansträngningen i pelagiskt trålfiske och garnfiske med båtar över 15 meters längd.
I samarbete med yrkesfisket har Fiskeriverket startat ett övervakningsprogram för tumlare i södra Östersjön. Med hjälp av hydrofoner som sätts på fiskeredskapen kan närvaron av tumlare registreras i närområdet. Projektet fortsätter under 2007.
Ökande säl- och skarvpopulationer är ett betydande hot mot det småskaliga fisket. Den främsta metoden för att förebygga detta är att utveckla alternativa fiskemetoder som bättre skyddar mot angrepp, vilket samtidigt innebär att bifångsten av marina däggdjur och fåglar minskar. Under 2006 testades både nya konstruktioner av sälsäkra redskap och att stänga av hela fjärdar längs Östersjökusten med sälskrämmor.
uttag – återväxt
delmål 5, 2008
Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, skall senast år 2008 inte vara större än att det möjliggör en storlek och sammansättning på fiskbestånden som ger förutsättningar för att ekosystemets grundläggande sammansättning och funktion bibehålls. Bestånden skall ha återuppbyggts till nivåer betydligt över biologiskt säkra gränser.
Nuvarande bedömning är att delmålet inte kommer att nås. För att nå delmålet krävs en anpassning av flottan till fiskresursens storlek och de för Sverige tillgängliga kvoterna. Vidare krävs att effektiva regle- ringar genomförs inom EU och i förhandlingar med andra nationer utanför EU. EU:s gemensamma fiskeri- politik CFP*ger förutsättningar för en förbättrad resurshushållning men beslutade politiska förändringar har ännu inte fått sin tillämpning, till exempel i form av fungerande återhämtningsplaner för hotade bestånd.
Den av EU inrättade rådgivande kommittén för Nordsjön har föreslagit att ett försök med så kallad effortbaserad förvaltning (”havdagar”) genomförs i Kattegatt. Fiskeridödligheten begränsas då av antalet fiskedagar i stället för kvoter och ransoner, vilket inne- bär att mängden kastad fisk minskar avsevärt eftersom
1 000 600 200 1 200 800 400
Ålbeståndet har minskat kraftigt i hela Europa. Figuren visar upp- vandringen av ålyngel i sju svenska vattendrag från år 1900 och framåt, i förhållande till medelvärdet för åren 1971–1980 (indexlinje). Under de senaste tio åren har rekryteringen i genomsnitt bara varit drygt en tredjedel så stor som under jämförelseperioden.
figur 10.2 Rekrytering av ål till Sverige 1900–2006
källa: fiskeriverket
index
1910 1930 1940 1960 1970 19902000 1900 1920 1950 1980
56
hav i balans samt levande kust och skärgård
all fisk som håller minimimått får landas. Även om trenden för viktiga nyckelarter som torsk är negativ finns exempel på andra arter som till exempel gråsej och kolja som har full reproduktionskapacitet och som fiskas på en varaktigt hållbar nivå.
I mars rapporterade Fiskeriverket en första upp- följning av den utflyttning av trålgränsen som skedde 2004. I den inre delen av Gullmarsfjorden och i Havstensfjorden finns indikationer på en positiv beståndsutveckling för de lokala torskbestånden där. Det är dock kort tid som gått sedan gränsen flyttades ut, och det är ännu för tidigt att dra några generella slutsatser.
buller och andra störningar
delmål 6, 2010
Buller och andra störningar från båttrafik skall vara försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast år 2010.
Bedömningen har ändrats, arbetet behöver intensifie- ras för att miljömålet ska kunna uppnås i tid. Under året har länsstyrelserna tagit fram en samlad hand- lingsplan för inrättande av hänsynsområden i skärgår- den. Enligt denna ska minst tre hänsynsområden för buller vara inrättade 2008. Utifrån erfarenheterna från dessa områden ska ytterligare områden utpekas till 2010.
utsläpp av olja och kemikalier
delmål 7, 2010
Genom skärpt lagstiftning och ökad övervakning skall utsläppen av olja och kemikalier från fartyg minimeras och vara försumbara senast år 2010.
Delmålet är uppnått, men ökade sjötransporter i Östersjön kan medföra större risker för utsläpp av olja och kemikalier i framtiden.
Ur sjötrafiksynpunkt utgör de snabbt ökande olje- transporterna med stora tankfartyg från hamnar i Ryssland och Baltikum det största hotet mot Öster- sjöns och Västerhavets miljö. Sjötransporterna av olja uppgår idag till 160 miljoner ton per år, och beräknas öka med minst 40 procent till 2015. Tankfartyg med oljelaster på upp till 100 000 ton trafikerar dagligen Östersjön.
En rad skyddsåtgärder har beslutats både av Helsingforskommissionen och av FN:s sjöfartsorgani- sation IMO*. Risken för kollisioner och grundstöt- ningar har minskat genom förbättrade ledsystem, trafikinformation, sjömätning och användning av moderna navigationsinstrument samt genom utökad användning av lots.
800 600 400 200
Torskbeståndet i östra Östersjön är allvarligt hotat. Den kritiska storleken på lekbeståndet har angetts av ICES till 160 000 ton. De senaste nio åren har gränsen underskridits och lekbeståndet är nu det lägsta noterade någonsin.
ton, tusental
figur 10.3 Torsk och torskfiske i Östersjön (östra beståndet)
1966–2005 2002 källa: fiskeriverket 1994 1990 1982 1970 1966 1974 1978 1986 1998 2005 svenska fångster totala fångster kritisk storlek för lekbestånd Blim
Trots att antalet fartygsrörelser ökar och att flyg- övervakningen intensifieras så fortsätter antalet upp- täckta oljespill att minska. Det visar att överenskom- na åtgärder har effekt. Särskilt flygövervakningen till havs har visat sig ha en avhållande inverkan, och har väsentligt bidragit till en reducering av mängden illegalt spill. Övervakningen utförs nu med över 20 flygplan, de flesta utrustade med avancerad utrust- ning för att observera och dokumentera olja till havs. Mängden oljerester som levereras till hamnarnas mottagningsanläggningar har också ökat vilket visar att allt fler fartyg föredrar att lämna oljan i hamn framför att släppa ut den till havs.
57
hav i balans samt levande kust och skärgård
700 200 800 900 400 600 500 300 100 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000
Antalet illegala oljeutsläpp i Östersjön minskar, trots ökad fartygs- trafik och en allt intensivare flygspaning. Det visar att överenskomna åtgärder för att minska utsläppen har effekt. Sverige står för den största övervakningsinsatsen bland Östersjöländerna, med drygt 3 000 flygtimmar årligen.
antal utsläpp
figur 10.4 Upptäckta oljeutsläpp och flygövervakning
i Östersjön 1988–2005 1988 källa: helcom antal timmar 19891990 1991 199219931994 199519961997 1998 1999200020012002200320042005 oljeutsläpp flygtimmar
58
myllrande våtmarker