Städer, tätorter och annan bebyggd miljö
skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö
samt medverka till en god regional och global
miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara
och utvecklas. Byggnader och anläggningar
skall lokaliseras och utformas på ett miljö-
anpassat sätt och så att en långsiktigt god
hushållning med mark, vatten och andra
resurser främjas.
Når vi miljökvalitetsmålet?
Fortsatt ökad trafik och ökande avfallsmäng- der liksom brist på kunskap om problemen i inom- husmiljön och bebyggelsens kulturvärden gör att det fortfarande är osäkert om miljökvalitetsmålet kan nås i tid. Samtidigt finns positiva trender: allt mindre avfall deponeras, bostäder får bullerskydd och värms i större utsträckning med förnybara energikällor. Den totala energianvändningen i bostadssektorn tycks även minska något.
Når vi delmålen?
planeringsunderlag
delmål 1, 2010
Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för:
•
hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras,•
hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas,•
hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö- som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas,•
hur energianvändningen skall effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas.Ett intensivt arbete fordras om delmålet ska kunna nås inom tidsramen. Fortfarande är det många kom- muner som anger att de saknar aktuella program och strategier på de områden som anges i delmålet. I Miljömålsenkäten (Regionalt uppföljningssystem för miljömålsarbetet RUS, och Boverket 2006) anger 28 procent av kommunerna att de har dokument för
m i l j ö k v a l i t e t s m å l f e m t o n
76
god bebyggd miljö
att främja miljöanpassade transporter och minskat transportbehov. Flertalet av dessa omfattar kommu- nens hela geografiska område. Knappt en fjärdedel av kommunerna hanterar frågan i översiktsplanen, en femtedel uppger att de tar fram program och strategier inom området.
Av kommunerna har 37 procent kommuntäckande planeringsunderlag för kulturmiljön. Enligt Riks- antikvarieämbetet är dock merparten av dessa upp- rättade före år 1993 och kommunerna har svårt att hålla dem aktuella. En tredjedel av kommunerna har arbetat in frågan i översiktsplanen.
Endast drygt tio procent av kommunerna har kommuntäckande planeringsunderlag för grön- och vattenområden, 15 procent har det för någon eller några tätorter. Nära 20 procent uppger att de arbetar med frågan. En knapp fjärdedel har arbetat in frågan i översiktsplanen.
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
delmål 2, 2010
Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning.
Delmålet bedöms bli mycket svårt att nå i tillräcklig grad inom tidsramen. För att uppnå delmålet krävs bland annat att de myndigheter vars verksamhet
påverkar den fysiska miljön beaktar kulturvärdena i sina beslut.
En genomgång under 2006 av instruktionerna för femton myndigheter som bedömdes vara relevanta i sammanhanget, visade att enbart två av dem (Riks- antikvarieämbetet och Skogsstyrelsen) hade ett tydligt ansvar för kulturvärdena inskrivna i sina instruktioner. Flertalet hade dock hänvisningar till miljömålen. Att kulturmiljön inte omedelbart identifieras som en del av miljömålen framgår av det faktum att av sex fastighetsförvaltande statliga bolag har enbart Sveaskogs förvaltnings AB behandlat kulturvärdena inom ramen för sin miljöpolicy.
buller
delmål 3, 2010
Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998.
Bedömningen av måluppfyllelsen är mer positiv än tidigare, ökande trafik medför dock att det fortsatt är osäkert om delmålet kan nås. Bullret i samhället är oförändrat eller ökar, under perioden 1998–2005 har dock ungefär 150 000 av de värst bullerutsatta perso-
En rad EG-direktiv har betydelse för att målet ska uppnås. Till exempel har direktiven om miljökonsekvensbeskriv- ning av projekt och planer betydelse, liksom direktivet om byggnaders energiprestanda, buller i omgivningen samt flera direktiv inom avfallsområdet.
Även om samhällsplanering inte ingår i EU:s verksam- hetsområde har bland annat en strategi om hållbar stadsutveckling tagits fram. Stora satsningar görs inom
EU:s strukturfonder med syftet att stärka samhörigheten mellan medlemsstaterna och bidra till en hållbar regional och lokal utveckling.
För att nå målet krävs bland annat internationella beslut om minskat buller från fordon och däck liksom beslut om minskade avfallsmängder kopplat till produk- tion och konsumtion av varor.
nerna fått åtgärder utförda till en kostnad av cirka 1,7 miljarder kronor.
Det långsiktiga målet om en god ljudmiljö för alla är fortfarande avlägset. Bullerarbetet måste först bli systematiskt och mer inriktat på åtgärder vid källan. Dessutom behövs skyddsåtgärder för de värst utsatta.
uttag av naturgrus
delmål 4, 2010
År 2010 skall uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år.
Uttagen av naturgrus minskade något till 20 miljoner ton år 2005 jämfört med föregående år, men bedöm- ningen att målet blir svårt att nå kvarstår. Detta eftersom bygginvesteringarna fortsatte att öka under 2006. Ett ökat byggande medför ökad användning av så kallad ballast*där naturgruset ingår.
Också regionalt bedömer nu hälften av länsstyrel- serna att deras regionala mål blir svåra att nå. Till- stånd att ta ut naturgrus fortsätter att beviljas och på vissa håll tillåts uttag långt över de regionala miljö- målen. Naturgrusets andel av ballastanvändningen i Sverige fortsätter dock att minska, vilket den gjort oavbrutet i snart 20 år.
avfall
delmål 5, 2005–2015
Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att:
•
Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå.•
Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling.•
Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat mat- avfall till såväl hemkompostering som central behandling.•
Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling.•
Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.Delmålet bedöms möjligt att nå om ytterligare åtgärder vidtas. En viss osäkerhet finns dock bland annat då avfallsmängderna fortsätter att öka. Åren 1994–2005 har mängden hushållsavfall ökat med 24 procent. Åtgärder i samband med produktion och konsumtion av varor behövs för att förebygga uppkomsten av avfall.
Utvecklingen på andra områden är dock mer positiv. Deponeringen av hushållsavfall har minskat med
77
god bebyggd miljö
År 2006 ökade bygginvesteringarna med fem procent, ökningen bedöms fortsätta under 2007. De totala ballastleveranserna kan därmed förväntas fortsätta öka. Även om den relativa användningen av naturgrus minskar innebär ett ökat byggande att det blir svårare att minska uttaget i absoluta tal.
ton, miljoner
figur 15.1 Leveranser av ballastmaterial 1984–2005
2000
källa: sveriges geologiska undersökning (sgu)
1998 1994 1992 1986 1984 1988 1990 1996 2002 20042005 naturgrus krossberg morän mål 2010, naturgrus 40 80 20 100 60
78
god bebyggd miljö
85 procent mellan 1994 och 2005. Även deponeringen av övrigt avfall har minskat kraftigt.
För att uppnå målet för materialåtervinning av hushållsavfall krävs att en större andel av det avfall som idag förbränns sorteras ut och materialåtervinns eller behandlas biologiskt.
Idag återvinns cirka 16 procent av matavfallet från hushåll, restauranger och butiker genom biologisk behandling. Kapaciteten för biologisk behandling, främst rötning, ökar. Även antalet kommuner som sorterar ut matavfallet ökar. Trots detta är det osäkert om målnivån kommer att nås. Investeringsstöd för rötningsanläggningar (ej via Klimatinvesteringspro- grammet, Klimp*) är ett viktigt styrmedel.
En stor andel av matavfallet från livsmedels- industrier återvinns genom biologisk behandling eller används som djurfoder. En utredning pågår om möjligheterna att nå målet.
Mängden återförd fosfor ur avlopp till produktiv mark är osäker. En stor del av avloppsslammet används till bullervallar och för att täcka deponier, men en del används även till jordtillverkning och gödsling av energiskog. Troligen är återföringen långt ifrån målet.
energianvändning m.m. i byggnader
delmål 6, 2020/2050
Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till använd- ningen 1995. Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt.
Delmålet har fått ny lydelse under 20061, bedömningen
av måluppfyllelsen görs därför utifrån nya förutsätt- ningar. Det tidigare delmålet fokuserade på minskad miljöbelastning från energianvändning i bostäder och lokaler – vilket också skett på ett positivt sätt. Det nya delmålet skärper kraven på effektivare energi- användning, men det är ännu oklart om målnivåerna kan uppfyllas i tid. Ytterligare åtgärder behövs.
Den totala energianvändningen per uppvärmd area- enhet i bostäder och lokaler har minskat med två till sju procent (beroende på beräkningssätt) mellan 1995 och 2005. Utvecklingen mot minskat beroende av fossila energikällor går bra, och användningen av fossila bränslen för uppvärmning har minskat med nästan 50 procent under 1995–2005. Under samma period har andelen förnybar energi ökat med 16 procentenheter.
Energideklarationerna kan komma att bidra till måluppfyllelse när de väl får genomslag. Det finns flera ekonomiska stöd som gynnar delmålet, bland annat Klimatinvesteringsprogrammet och olika kon- verteringsstöd. 2 5 4 1 3
Den totala mängden hushållsavfall fortsätter att öka medan deponeringen minskar. År 2005 återvanns 44 procent av hushålls- avfallet genom materialåtervinning inklusive biologisk behandling, varav 10,5 procent utgjordes av biologisk behandling av matavfall. Av totala mängden hushållsavfall var det endast fem procent som deponerades medan hälften förbrändes.
ton, miljoner
figur 15.2 Behandlad mängd hushållsavfall 1994–2005
källa: renhållningsverksföreningen 2000 1998 1996 1994 2002 20042005 total mängd materialåtervinning deponering
förbränning med energiutvinning biologisk behandling
79
god bebyggd miljö
god inomhusmiljö
delmål 7, 2010/2015/2020
År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför skall det säkerställas att
•
samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation,•
radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3luft, och att•
radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3luft.
Information om radon i byggnader har haft god effekt och de avsatta medlen för bidrag till radonsanering 2006 användes fullt ut. Radonmålet för bostäder bedöms ändå bli svårt att nå. Enligt preliminära resultat från en studie av skolmiljöer finns risk för
radonhalter över delmålets nivå i mindre än var tionde skolbyggnad.
I en enkät från Boverket angav 132 av 160 svarande kommuner att de använder register för tillsyn av OVK (obligatorisk ventilationskontroll). Målsättningen om ventilation bedöms bli svår att nå, särskilt som venti- lationen i småhus endast provas vid driftstarten. Värden för både ventilation och radon ska redovisas i energideklarationen. På sikt är detta positivt för delmålet.
Boverket har fått i uppdrag att göra en kartlägg- ning av byggnaders tekniska utformning, energi- användning och inomhusmiljö. Syftet är bland annat att få bättre underlag för uppföljningen av delmålet och för att formulera nya delmål. Uppdraget ska slut- redovisas i december 2008.
80
ett rikt växt- och djurliv