Våtmarkernas ekologiska och vattenhushål-
lande funktion i landskapet skall bibehållas
och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Når vi miljökvalitetsmålet?
Situationen ser ganska ljus ut för miljökvali- tetsmålet, trots att de två viktiga delmålen om skydd av myrar och skogsbilvägar inte nås i tid. Tillsam- mans med kunskaperna från Våtmarksinventeringen ger markavvattningsbestämmelserna goda förutsätt- ningar att värna våtmarkernas funktioner i landskapet. Endast i Blekinge bedömer länsstyrelsen att målet kan nås regionalt. Majoriteten av de övriga länen anser att ytterligare resurser krävs.
Mycket pekar på ett uppsving i arbetet för att främja våtmarkerna. Natura 2000*och revideringen av Myrskyddsplanen tryggar bevarandet och genom- förandet av skydd av de värdefullaste våtmarkerna. Nationell strategi för Myllrande våtmarker (delmål 1) publicerades under 2006. Under 2007 kommer arbetet att börja följa den så kallade våtmarkskedja som stra- tegin föreslagit.
Ökade satsningar i samband med det nya lands- bygdsprogrammet*ger en mer positiv prognos för delmålet om anläggning och restaurering av våtmarker i odlingslandskapet. Stora insatser för att återställa och sköta olika våtmarksmiljöer görs även i arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter.
För att nå miljökvalitetsmålet måste dock verk- samhetsutövare uppmärksamma våtmarkernas betydelse och iaktta den försiktighet som krävs för att undvika skador och negativ påverkan. Inom till exempel skogsbruket finns möjligheter att förbättra efterlevnaden av skogsvårdslagens krav på hänsyn till natur- och kulturvårdens intressen. Rådgivning och information är angeläget. Att finna effektiva bruk- ningsmetoder som säkerställer att mark och vatten inte skadas är en utmaning.
Når vi delmålen?
strategi för skydd och skötsel
delmål 1, 2005
En nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sumpskogar skall tas fram senast till år 2005.
Delmålet är uppnått. Naturvårdsverket, Jordbruks- verket, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet antog gemensamt Nationell strategi för Myllrande våtmarker i december 2005. Den utgör grunden för myndigheternas strävan att nå miljökvalitetsmålet.
myrskyddsplanen
delmål 2, 2010
Samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige skall ha ett långsiktigt skydd senast år 2010.
Till skillnad från tidigare bedöms det inte vara möjligt att nå målet i tid. Endast i fem län kommer skyddet
m i l j ö k v a l i t e t s m å l e l v a
59
myllrande våtmarker
av myrar kunna genomföras till år 2010. Flera läns- styrelser har pekat på svårigheten att prioritera skydd av myrar i förhållande till arbetet med långsiktigt skydd av skogsmark (Levande skogar, delmål 1). Myrskyddsplanen reviderades under 2006 och läns- styrelserna har upprättat tidsplaner som ett stöd för skyddsarbetet. Flera länsstyrelser har framfört att det är mer realistiskt att nå målet till år 2015.
Vid revideringen justerade länsstyrelserna i första hand de befintliga objektens gränser och komplette- rade beskrivningarna av kulturhistoriska värden. I översynen konstaterades att 238 av myrarna i planen var långsiktigt skyddade, medan 259 myrar återstod att skydda till år 2010. Dessutom tillkom 119 nya myrobjekt, varav 62 i Norrbotten. Av dessa återstår att skydda 105 objekt (omfattas i nuläget ej av delmålet).
Flera olika skyddsverktyg kan vara lämpliga för att åstadkomma ett långsiktigt skydd, från reservatsbild- ning till naturvårdsavtal. En bedömning av skydds- behovet måste göras från fall till fall.
skogsbilvägar
delmål 3, 2006
Senast år 2006 skall skogsbilvägar inte byggas över våt- marker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt.
Delmålet har inte kunnat uppnås i tid. Dagens höga avverkningsnivåer medför ett fortsatt tryck för att bygga skogsbilvägar över våtmarker. Milda vintrar kan försvåra nyttjandet av tillfälliga vinterbilvägar.
Kartan visar länens andelar av redan skyddade myrar och myrar som ska skyddas enligt 1994 års Myrskyddsplan. Även andelen oskyddade myrar som tillkom vid revidering av planen (2006) anges. 259 myrar återstår att skydda för att nå delmålet om skydd av våtmarksområden.
figur 11.1 Våtmarker i Myrskyddsplan för Sverige
källa: vic natur, naturvårdsverkets databas över skyddad natur, oktober 2006
skyddade myrobjekt från 1994 (238 st) myrobjekt som ska skyddas till år 2010 (259 st) nya myrobjekt som saknar skydd (105 st)
Utvinning av torv har en betydande miljöpåverkan på myr- markernas hydrologi, vattenkemi, flora och fauna. Torv- bildning är en långsam process och torv kan i ett mänskligt tidsperspektiv inte ses som en förnyelsebar resurs.
Nyttjandet av energitorv påverkas av EU:s energipolitik och internationella klimatavtal. Torv jämställs enligt FN:s klimatpanel med fossila bränslen. EU:s direktiv om handel med utsläppsrätter för koldioxid omfattar vissa typer av
anläggningar, däribland anläggningar som förbränner energitorv.
Under 2005 importerades 28 procent av den svenska förbrukningen av energitorv, främst från Estland och Lettland. Detta till ett värde av drygt 140 miljoner kronor. Torvimporten innebär oundvikligen en stark påverkan på våtmarkerna i dessa länder.
60
myllrande våtmarker
Skogsstyrelsen arbetar dock för att förbättra samråds- förfarandet och utöka rådgivningen i vägärenden, till exempel rörande skonsammare transportmetoder. Syftet är att skogsbilvägar i framtiden inte ska skada värdefulla våtmarker.
Skogsstyrelsens analys från 2005 visade att skogs- bilvägar byggts över 89 av de 7 600 våtmarker som undersökts. Analysen ska kompletteras med de sex län som inte ingick, däribland Norrbottens och Jämtlands län. För båda dessa stora skogslän, liksom Västerbotten, Dalarna och ytterligare fyra län, bedö- mer länsstyrelsen att målet inte har nåtts.
Endast sex länsstyrelser bedömer att det regionala målet har nåtts. Flera län har antagit skärpta formule- ringar som även inkluderar till exempel dikning och andra typer av exploatering. Skogsstyrelsen region väst uppskattar att endast cirka en tredjedel av nya skogsbilvägar kommer till myndighetens kännedom. Vägnätet är ofta väl utbyggt, men underhållet av skogsbilvägar förväntas öka vilket kan leda till ökad påverkan på våtmarker.
våtmarker i odlingslandskapet
delmål 4, 2010
I odlingslandskapet skall minst 12 000 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010.
Under 2000–2006 har 6 150 hektar våtmarker anlagts eller restaurerats i odlingslandskapet. Med oförändrad takt kommer cirka 9 500 hektar att ha anlagts eller restaurerats till 2010, vilket är långt under målet. Takten måste öka. Bättre styrning och samordning mellan flera markägare måste till för att – på rätt ställe i landskapet – få till stånd stora, kostnads- effektiva våtmarksprojekt.
Nya insatser gör dock att bedömningen av mål- uppfyllelse är mer positiv än föregående år. I det nya landsbygdsprogrammet*2007–2013 ingår anläggning och restaurering av våtmarker och våta betes- och slåttermarker i ersättningsformen Utvald miljö, där
länsstyrelserna kan prioritera åtgärder utifrån regionala förhållanden. Regeringen har, som ett komplement till främst landsbygdsprogrammet, avsatt 17 miljoner kronor för arbetet med att återskapa våtmarker i odlingslandskapet. Några länsstyrelser har börjat ta fram planeringsunderlag för återskapande och restau- rering av våtmarker. Under kommande år behövs även uppsökande arbete för att fånga upp intresse hos markägare och erbjuda hjälp med till exempel projektering och juridik.
Kampanjen Greppa näringen*har under 2001–2006 erbjudit våtmarksrådgivning till intresserade brukare. De sista bidragen inom Lokala investeringsprogram (LIP) betalades ut under 2002, och 2006 var sista året för Lokala naturvårdsbidrag (LONA). Inom båda dessa satsningar har kommunerna genomfört ange- lägna våtmarksprojekt i odlingslandskapet.
1 000
200 1 400 1 800
600
Arealen anlagd och restaurerad våtmark i odlingslandskapet ökar. Merparten av våtmarkerna har finansierats av Miljö- och lands- bygdsprogrammet (LBU) i södra Sverige. Den höga noteringen för år 2006 beror sannolikt på att många projekt slutfördes under året som var LBU:s sista år.
ha
figur 11.2 Nytillkommen areal anlagd och restaurerad
våtmark i odlingslandskapet 2000–2006
2000
källa: jordbruksverkets databaser prost och dawa samt uppgifter från länsstyrelser, svensk våtmarksfond och wwf
2001 2002 2003 2004 2005 2006 restaurerade anlagda
åtgärdsprogram för hotade arter
delmål 5, 2005
Åtgärdsprogram skall senast till år 2005 finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
Det finns nu åtgärdsprogram för 19 våtmarksanknutna arter och en biotop – rikkärr. Rikkärren är våra art- rikaste våtmarker och har runt om i landet påverkats av bland annat dikning, övergödning och upphörd hävd. Många arter som endast lever i rikkärr är hotade. Åtgärdsprogrammet för bevarande av rikkärr blev färdigt under 2006 och beräknas kosta 22,5 miljoner kronor till år 2010.
För att restaurera livsmiljöerna ska diken läggas igen i åtminstone 80 rikkärr över hela landet och minst 200 hektar igenväxande kärr ska röjas. Arealen rikkärr som sköts genom lieslåtter eller bete skall öka. Samtidigt bygger länsstyrelserna upp kunskaperna om rikkärrens naturvärden genom inventeringar.
61
myllrande våtmarker
Kartan visar förekomst av rikkärr (habitat 7230) inom Natura 2000*-nätverket. Rikkärr är ett samlingsnamn för våra artrikaste våtmarker. Gemensamt för alla rikkärr är att de är näringsfattiga myrar som är rika på mineraler, vanligtvis kalk.
figur 11.3 Rikkärr inom Natura 2000
62
levande skogar