Den biologiska mångfalden skall bevaras och
nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och
framtida generationer. Arternas livsmiljöer
och ekosystemen samt deras funktioner och
processer skall värnas. Arter skall kunna fort-
leva i långsiktigt livskraftiga bestånd med
tillräcklig genetisk variation. Människor skall
ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö
med rik biologisk mångfald, som grund för
hälsa, livskvalitet och välfärd.
Når vi miljökvalitetsmålet?
Bedömningen är att miljökvalitetsmålet blir svårt att nå till 2020. Målet antogs av riksdagen år 2005. Trots omfattande insatser har utvecklingen för den biologiska mångfalden inte förbättrats i den omfattning som krävs för att nå såväl nationella som internationella mål och åtaganden. Exempelvis visar sammanställningar från Artdatabanken*att antalet rödlistade arter inte har minskat reellt sedan år 2000. Att miljökvalitetsmålet Levande skogar inte bedöms kunna bli uppnått påverkar även måluppfyllelsen för Ett rikt växt- och djurliv.
Någon generell förbättring av miljötillståndet kan inte ses. Positivt är att förlusten av biologisk mång- fald inte är lika kraftig som tidigare. Det visar att
naturvårds- och miljöarbetet har effekt. Svårigheten att nå målet till år 2020 beror delvis på att de biolo- giska processer som påverkar utbredning och före- komst av djur och växter tar lång tid. Framöver behöver även klimatförändringarnas effekt på den biologiska mångfalden analyseras.
Möjligheterna att nå det övergripande miljökvali- tetsmålet är beroende av att åtgärder genomförs under andra miljömål, främst Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap. Ökad samverkan mellan berörda myndigheter och sektorer är nödvändig.
Når vi delmålen?
hejda förlusten av biologisk mångfald
delmål 1, 2010
Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad.
Bedömningen är att det blir svårt att nå delmålet. Trots kraftigt ökade insatser under senare tid fortsätter för- lusten av arter, naturtyper och ekosystemtjänster, och tillståndet för den biologiska mångfalden visar fortfa- rande en övervägande negativ utveckling. Svårigheten att nå delmålet i tid beror främst på att de biologiska processer som påverkar förutsättningarna för djurs och växters förekomst tar lång tid. Att delmålet ändå bedöms vara möjligt att nå beror på att åtgärderna som nu sätts in förväntas verka för att hejda förlusten av
m i l j ö k v a l i t e t s m å l s e x t o n
81
ett rikt växt- och djurliv
biologisk mångfald, men att vi år 2010 bara delvis kommer att kunna läsa av hur långt vi nått. Först flera decennier efter 2010 kan vi förvänta oss att fullt ut kunna avläsa om ekosystemens naturliga funktioner är säkrade, samt om hotade naturtyper och arter återfått en gynnsam bevarandestatus*.
Under 2006 har Sverige deltagit aktivt i det inter- nationella arbetet med 2010-målet*. Sverige har också påbörjat processen med att förankra ett nytt övergripande internationellt generationsmål om bio- logisk mångfald efter 2010-målet, samt arbetat med att
ta fram svenska och internationella indikatorer och uppföljningssystem för biologisk mångfald.
Genomförandet av Natura 2000*-nätverket är en viktig förutsättning för att nå miljömålet. Under året har regeringen beslutat inrätta 102 nya områden, vilket totalt ger 4061 svenska Natura 2000-områden som tillsammans omfattar cirka 15 procent av Sveriges yta. Dessa kan nyttjas och brukas så länge de naturtyper och de arter som ska skyddas garanteras en gynnsam bevarandestatus*. Cirka 60 procent av de svenska Natura 2000-områdena är nationalpark eller naturreservat.
Det senaste seklets alltmer storskaliga jord- och skogsbruk i kombination med miljöbelastande verk- samheter av olika slag, har påverkat och omdanat det svenska landskapet och dess naturmiljöer. En del naturtyper har ökat i omfattning, andra har blivit färre och vissa har i princip helt försvunnit. Det har inne- burit att vissa arter gynnats men huvudsakligen har det lett till en omfattande förlust av biologisk mångfald.
minskad andel hotade arter
delmål 2, 2015
År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter ha för- bättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 % jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat.
Delmålet bedöms vara möjligt att nå under förutsätt- ning att åtgärdsprogrammen för hotade arter genom- förs som planerat, samt att skydd och skötsel av områden med höga naturvärden fortsätter i enlighet med det planerade arbetet under övriga gröna miljö- mål (Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap). Dess- utom måste de areella näringarnas frivilliga arbete med att ge hotade arter bättre livsbetingelser intensi- fieras.
Enligt Artdatabanken*var 1 884 av 19 430 bedöm- da arter klassade som hotade år 2000. Antalet hotade arter har inte minskat sedan dess. Trots detta bedöms
0,6 1,0 0,2 1,4 1,2 0,8 0,4
Många arter som fortfarande räknas som allmänna har gått tillbaka mycket kraftigt på grund av förändringar i deras livsmiljöer. Figuren visar utvecklingen hos tre olika indikatorer för svenska fåglar sedan 1975. Sämst går det för jordbrukets fåglar som fortsätter att minska, men även för skogsarterna är trenden oroande. Att det dock inte bara går nedåt visas av indikatorn övriga vanliga fåglar. Det är viktigt att påpeka, inte minst för skogsfåglarna, att indikatorerna omfattar vanliga arter, eftersom många av de arter som kräver äldre och orörd skog eller skog med specifika kvaliteter inte är medtagna. I så fall hade nedgången varit ännu kraftigare.
index
figur 16.1 Beståndsutveckling i Sverige för några vanliga
fågelarter 1975–2005
källa: svensk häckfågeltaxering 2005
1978
1975 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2005
vanliga skogsfåglar (26 arter)
övriga vanliga fåglar (21 arter) vanliga fåglar i jordbruks- landskapet (11 arter)
82
ett rikt växt- och djurliv
att delmålet går att nå om fortsatt kraftfulla åtgärder sätts in.
Under 2006 har 40 nya åtgärdsprogram inletts för hotade arter. Totalt har nu 127 program inletts eller är under genomförande, omfattande mer än 250 arter och ett flertal livsmiljöer. Det är inte enbart de arter som omfattas av själva åtgärdsprogrammen som påverkas positivt, exempelvis innebär Åtgärdspro- grammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturland- skapet att flera hundra andra rödlistade arter gynnas långsiktigt. I en gammal grov ek kan mer än 800 andra arter leva. År 2010 planeras drygt 215 åtgärds- program vara inledda eller genomförda, vilka sam- manlagt hanterar över 550 arter.
För arter som Artdatabanken*klassar som hotade i den så kallade rödlistan, är föreslagna åtgärdsprogram en nödvändig förutsättning för att de ska finnas kvar i livskraftiga bestånd. För arter med bedömningen
sårbar respektive missgynnad är det istället tillgången
på lämpliga livsmiljöer som främst avgör om lång- siktigt livskraftiga populationer kan bibehållas. Generell naturvårdshänsyn samt skydd och skötsel
av ekosystemen och deras naturtyper är då av avgö- rande betydelse. Den pågående satsningen på natur- reservat och annat områdesskydd är därför av stor betydelse för att bevarandestatusen för ett stort antal arter – såväl hotade som mer vanliga – ska kunna för- bättras framöver. På flera håll i landet behöver dock nödvändiga skötselåtgärder fortfarande förbättras i några av våra mest artrika livsmiljöer. Ett exempel är vårt ålderdomliga eklandskap med unika internatio- nella värden.
hållbart utnyttjande
delmål 3, 2007/2010
Senast år 2007 skall det finnas metoder för att följa upp att biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt. Senast år 2010 skall biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå.
Metoder för att följa upp nyttjandet av biologisk mångfald håller på att tas fram och bedöms finnas
Den svenska naturen ingår i en större helhet. Till exempel kan minskningen av flera av våra fågelarter förklaras av förändringar i arternas övervintringsområden. Det visar på behovet av internationella åtaganden och åtgärder över landsgränserna. På europeisk nivå är genomförandet av Natura 2000*-nätverket en viktig förutsättning för att nå miljömålet Ett rikt växt- och djurliv.
Att hejda förlusten av biologisk mångfald till år 2010 är ett internationellt åtagande (2010-målet*) och har sitt ursprung i FN:s konvention om biologisk mångfald, CBD, och i EU-toppmötet i Göteborg år 2001. EU intar en ledande roll i arbetet med CBD genom art- och habitatdirektivet*
och nätverket Natura 2000*. Sveriges ordförandeskap i EU 2009 ger stora möjligheter att påverka den internationella politiska agendan efter 2010-målet.
I ett europeiskt perspektiv är den nordiska naturen unik. Vi har många arter som finns på gränsen av sina utbredningsområden och som ofta är genetiskt intressanta. De växter och djur som finns i Sverige utgör dock bara en liten del av världens totala biologiska mångfald. Störst mångfald finns i många av tropikernas utvecklingsländer. En av de största utmaningar vi står inför är att bevara världens biologiska mångfald samtidigt som den ska kunna nyttjas hållbart och leda till ökad välfärd världen över. Ekonomiska och juridiska styrmedel för handel och konsumtionsmönster har dock sällan sin grund i interna- tionella ekologiska ställningstaganden.
83
ett rikt växt- och djurliv
färdiga till 2007. Däremot kommer det att bli svårt att uppnå ett hållbart nyttjande av biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten till år 2010.
Det beror främst på att nödvändiga förändringar inom bland annat jord- och skogsbruk, fiske, industri och samhällsbyggnad tar tid att genomföra. En viktig förutsättning för att klara delmålet är att ett land- skapsperspektiv*samt en förbättrad generell miljö- och naturvårdshänsyn genomsyrar bruket av våra gemensamma naturresurser. Andra förutsättningar för att nå delmålet är att det frivilliga skyddet av värde- fulla naturmiljöer ökar, att skötsel och restaurering av värdefulla miljöer förbättras, att de areella näringarna
arbetar med riktat artskydd, samt att ekonomisk vär- dering av natur- och kulturvärden, inklusive frilufts- liv, måste ingå som en naturlig del av den svenska samhällsplaneringen.
Sektorsmyndigheterna arbetar med att definiera hållbart nyttjande inom jord- och skogsbruket samt fiskerinäringen. Andra pågående arbeten är utveck- landet av regionala landskapsstrategier i ett antal svenska län, ett nationellt handlingsprogram för bevarande av genetisk variation hos vilda växter och djur, samt en nationell strategi och handlingsplan för att etablera ett system för hantering av införsel, förflyttning och utsättning av främmande arter och genotyper. Ett forskningsprojekt har påbörjats för
0,6 0,2 1,2 1,0 0,8 0,4 1,4
Situationen för många fåglar i det svenska jordbrukslandskapet är svår. Figuren visar utvecklingen för fyra fågelarter som fortfarande är vanliga men där det häckande beståndet halverats eller minskat ännu mer under de senaste 30 åren. Exempelvis finns bara drygt en tredjedel kvar av det antal sånglärkor vi hade 1975. Figuren visar hur beståndsnivåerna förändrats i förhållande till situationen 1975.
index
figur 16.2 Beståndsutveckling för några häckfåglar med
vikande förekomst i jordbrukslandskapet 1975–2005
1978
1975 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2005
källa: svensk häckfågeltaxering 2005
gulsparv
sånglärka stare storspov
0,6 0,2 1,2 1,0 0,8 0,4 1,4
Situationen för skogens vanliga fåglar är inte tillfredsställande. Figuren visar två exempel på arter som fortfarande är vanliga i svenska skogar, men där det häckande beståndet mer än halverats på 30 år. Talltitan är en typisk barrskogsfågel medan entitan är beroende av lövrika skogar. Eftersom båda är stannfåglar orsakas tillbakagången rimligen av förändringar i de svenska skogarna. Figuren visar hur beståndsnivåerna förändrats i förhållande till situationen 1975.
index
figur 16.3 Beståndsutveckling för några häckfåglar med
vikande förekomst i skogslandskapet 1975–2005
källa: svensk häckfågeltaxering 2005
1978
1975 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2005
84
ett rikt växt- och djurliv
att undersöka orsakerna till varför bestånden hos många vanliga svenska fågelarter minskar år efter
år (se figur 16.1).
Många åtgärder som är nödvändiga för att nå del- målet behöver genomföras under andra miljömål, främst Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våt- marker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap samt God bebyggd miljö.
Den största delen av vår biologiska mångfald finns i områden som nyttjas av människan för fiske, jord- bruk, skogsbruk och bebyggelse. Att naturligt före- kommande arter hotas beror främst på exploatering
av värdefulla miljöer, utsläpp av förorenande och övergödande ämnen samt ett jordbruk, skogsbruk och fiske som ännu inte är långsiktigt hållbart. En stor andel hotade arter minskar dessutom därför att människans positiva påverkan på naturlandskapet har minskat. Många äldre brukningsmetoder i jord- och skogsbruket som skapade höga naturvärden – främst olika former av hävd – har idag upphört. Även många naturliga företeelser av stor betydelse för den biolo- giska mångfalden, exempelvis översvämningar och bränder, har till stor del upphört genom människans försorg.
Ordlista
Ordlista
86
ordlista
Ordlistan förklarar ord som i texten markeras med *.
Artdatabanken= Artdatabanken bedömer arters status och
upprättar så kallade rödlistor över arter utsatta för olika grader och typer av hot.
Art- och habitatdirektivet= EG-direktiv från 1992 om skydd
av naturtyper (habitat) samt växt- och djurarter.
Ballast= samlingsnamn för naturgrus, morän och krossat
berg som används i bygg- och anläggningsverksamhet.
CAP= Common Agriculture Policy, EU:s gemensamma
jordbrukspolitik.
CDM= en av Kyotoprotokollets flexibla mekanismer. Gör
det möjligt för länder med åtaganden enligt protokollet att tillgodoräkna sig utsläppskrediter genom åtgärder i länder som är parter till protokollet, men som inte har några kvantitativa åtaganden, i allmänhet utvecklingsländer.
CFP= Common Fisheries Policy, EU:s gemensamma
fiskeripolitik.
Elektromagnetiska fält = radiovågor, mikrovågor, synligt ljus,
UV-strålning, röntgen- och gammastrålning är alla exempel på samma grundläggande fysikaliska fenomen, den elek- tromagnetiska vågrörelsen eller fältet.
EMEP= European Monitoring and Evaluation Program.
Internationellt program inom UNECE:s konvention om långväga gränsöverskridande föroreningar (UNECE, FN:s ekonomiska kommission för Europa).
EPA= Environmental Protection Agency, USA:s federala
miljömyndighet.
EU:s takdirektiv= lagstiftning inom EU som anger maxut-
släpp av bland annat svaveldioxid, kväveoxider och ammo- niak för varje medlemsland som ska uppnås fram till 2010.
GIS= Geografiskt InformationsSystem. Datorbaserat sys-
tem för att samla in, lagra, analysera och presentera geo- grafiska data.
Greppa näringen= rådgivningsprojekt för att minska
lantbrukets förluster av kväve- och fosfor, och göra hanteringen av bekämpningsmedel säkrare. Se även www.greppa.nu
Gynnsam bevarandestatus= alla medlemsländer ska genom
Natura 2000 se till att skyddsvärda naturtyper och arter har så kallad gynnsam bevarandestatus, vilket innebär att de ska finnas kvar långsiktigt och i livskraftiga bestånd.
Göteborgsprotokollet= Protokollet om att minska försur-
ning, övergödning och marknära ozon. Framtaget inom UNECE (FN:s ekonomiska kommission för Europa) och undertecknat 1999.
HELCOM= Helsingforskonventionen om skydd av Öster-
sjöområdets marina miljö.
IMO= International Maritime Organization, FN:s sjöfarts-
organisation.
JI= en av Kyotoprotokollets flexibla mekanismer. Gör det
möjligt för länder med åtaganden enligt protokollet att tillgodoräkna sig utsläppskrediter genom samarbetsprojekt i andra länder med åtaganden.
87
ordlista
Joniserande strålning= strålning som har förmågan att slå
ut elektroner från atomer eller molekyler. Strålningen kan komma från radioaktiva ämnen eller tekniska apparater som till exempel röntgenrör.
Klimatinvesteringsprogram (Klimp)= statligt investerings-
stöd till klimatåtgärder.
Koldioxidekvivalent= mängd av en växthusgas uttryckt som
den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan.
Kontinuitetsskogar= kontinuitetsskog är områden som varit
kontinuerligt trädbevuxna utan väsentliga trädslagsbyten sedan år 1700.
Kyotoprotokollet= innehåller bindande överenskommelser
om minskade utsläpp av sex växthusgaser, protokoll till FN:s klimatkonvention, UNFCC.
Landsbygdsprogrammet= EU-finansierat program för stöd
till miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveck- ling på den svenska landsbygden (2007–2013).
Landskapsperspektiv= arter och naturtyper betraktas i ett
helhetsperspektiv, med hänsyn till samspelet mellan ekologiska, ekonomiska, kulturella och historiska faktorer i ett större område än det enskilda objektet.
LRTAP= Konventionen om långväga transporterade
gränsöverskridande luftföroreningar (Long Range Transboundary Air Pollution).
Lågvolymämnen= ämnen, reglerade i REACH, som till-
verkas eller importeras i volymer mellan ett och tio ton per år och företag.
Montrealprotokollet = innehåller bindande överenskom-
melser för minskad användning och produktion av ozon- nedbrytande ämnen.
Natura 2000= EU:s nätverk av skyddade områden.
OSPAR= Konventionen för skydd av den marina miljön
i Nordostatlanten (Oslo-Pariskonventionen).
Parakvat= växtbekämpningsmedel som har allvarliga
akuttoxiska egenskaper och medför dödliga risker för jordbruksarbetare i tredje världen.
PM10, PM2,5= inandningsbara partiklar mindre än
10 mikrometer (0,01 mm) respektive 2,5 mikrometer.
Ramsarkonventionen= Konventionen om våtmarker av
internationell betydelse i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar. Antogs 1975 i Ramsar, Iran.
REACH= EU:s nya kemikalielagstiftning: Registration,
Evaluation and Authorization of Chemicals.
RoHS-direktivet= EG-direktiv som föreskriver att nya
elektriska och elektroniska produkter som släpps ut på marknaden från och med den 1 juli 2006 inte får innehålla kvicksilver, kadmium eller bly.
Rotterdamkonventionen= konvention om att förhandsgod-
kännande krävs innan import av vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel sker.
SAICM= Strategic Approach to International Chemicals
Management. En global kemikaliestrategi.
Stockholmskonventionen= konvention som ska skydda
människors hälsa och miljön mot långlivade organiska föroreningar, så kallade POPs.
UNEP= FN:s miljöorgan, United Nations Environment
Programme.
UNFCC= FN:s klimatkonvention, United Nations
Framework Convention on Climate Change.
Växtskyddsdirektivet= EU:s växtskyddsmedelsdirektiv
91/414/EEG.
WMO= World Meteorological organisation.
WTO= World Trade Organization, Världshandelsorganisa-
tionen, där världens länder förhandlar om villkoren för internationell handel.
2010-målet= internationellt miljömål om att stoppa för-
lusten av biologisk mångfald till år 2010, med ursprung i Konventionen om biologisk mångfald (CBD).
88
Regeringen inrättade den 1 januari 2002 Miljömåls- rådet, ett organ för samråd och samverkan i arbetet med att uppnå de av riksdagen fastställda miljö- kvalitetsmålen. Miljömålsrådet består av företrädare för centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner, frivilligorganisationer och näringslivet.