29 giftfri miljö

80 60 40 120 100 20

PCB, DDT-rester, dioxiner och PBDE (bromerat flamskyddsmedel) förekommer fortfarande i modersmjölk. Figuren visar hur halterna förändrats i modersmjölk hos förstföderskor i Uppsalaregionen, i relation till 1996 års värde. Trenden för dioxiner har sedan 1996 varit sjunkande, omkring sex till åtta procent per år. Halterna av PCB och DDT har också minskat, med fyra till tio procent per år. När det gäller PBDE finns ingen synbar trend. Målet är att långlivade organiska ämnen inte skall förekomma i modersmjölk.

index

figur 4.2 Miljöföroreningar i modersmjölk 1996–2004

källa: livsmedelsverket

1997

1996 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

dioxiner PBDE (bromerat flamskyddsmedel)

PCB nedbrytningsprodukt av DDT

30

giftfri miljö

hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet,

•

Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstå- ende egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som omfattas av delmålet skall minska fortlöpande.

Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildas oavsiktligt.

Med REACH*införs ett system med tidsbegränsade tillstånd för särskilt farliga kemiska ämnen. All annan användning än den som anges i tillståndet blir förbju- den. Systemet med tillstånd kommer att öka trycket på företag att ersätta särskilt farliga ämnen med mindre farliga alternativ. Delmålet bedöms trots detta inte kunna nås i tid.

Andra händelser under året av betydelse för delmålet:

• EU-kommissionen lämnade ett förslag till ny tematisk strategi för bekämpningsmedel, ett för- slag till ramdirektiv för en hållbar användning av växtskyddsmedel samt till en ny växtskydds- medelsförordning. I den senare, som är tänkt att ersätta nuvarande växtskyddsmedelsdirektiv, föreslås att verksamma ämnen med särskilt farliga egenskaper inte får ingå i växtskyddsmedel. I för- slaget till förordning ges även möjlighet att byta ut produkter som innehåller mer riskfyllda ämnen.

• Som ett resultat av förhandlingar i EU:s minister- råd får de särskilt farliga ämnena vinklozolin och azinfosmetyl inte längre ingå i växtskyddsmedel.

EU-kommissionen beslöt dock att tillåta fortsatt användning av sex andra särskilt farliga ämnen i växtskyddsmedel, om än med betydande inskränkningar.

• RoHS*-direktivet som förbjuder bly, kvicksilver, kadmium, sexvärt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE i elektronik, trädde ikraft.

• Sverige anmälde till EU-kommissionen och Världs- handelsorganisationen WTO*sin avsikt att genom- föra ett generellt nationellt förbud för kvicksilver. Sverige har, om det genomförs, nått så långt det är möjligt att genom nationell lagstiftning begränsa nytillförsel av kvicksilver i produkter och begränsa användningen av kvicksilver.

• Sverige har föreslagit att kvicksilver och växt- skyddsmedlet parakvat*ska läggas till Rotterdam- konventionen*. 40 20 60 50 30 10

Användningen av CMR-ämnen i varor uppvisar inte någon klar trend för de redovisade åren. Varor som producerades i Sverige år 2005 innehöll cirka 34 000 ton (importerade varor ingår ej). Data har korrigerats retroaktivt jämfört med föregående års presentation. Varor som innehåller CMR-ämnen sprids till hela samhället. CMR = Cancerframkallande Mutagena Reproduktionstoxiska ämnen.

ton, tusental 2000 2001 2002 2003 1999 1998 1997 1996

källa: produktregistret, kemi

2005 2004

figur _{4.3 CMR-ämnen i varor producerade i Sverige}

31

giftfri miljö

fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier

delmål 4, 2010

Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till år 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndigheter. Under samma tid skall förekomsten och använd- ningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål 3.

Delmålet är möjligt att nå om ytterligare åtgärder genomförs. REACH*innebär en skärpning av kraven på företagens egen kemikaliekontroll och därmed ökade möjligheter att nå delmålet. Användande före- tag kommer att få bättre information om risker och om hur en säker hantering ska utformas för varor och arbetsmiljö (se delmål 1 och 2). Ambitionerna om riskminskning och ett minskat kemikalieberoende i ramdirektivet för växtskyddsmedel återspeglas dock inte i förslaget till ny förordning om växtskyddsmedel.

Naturvårdsverket och länsstyrelserna driver frågor om strängare kemikalievillkor i tillståndsprövningar för miljöfarliga verksamheter.

riktvärden för miljökvalitet

delmål _{5, 2010}

För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas av delmål 3, skall det senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda av berörda myndigheter.

Delmålet är uppnått.

efterbehandling av förorenade områden

delmål _{6, 2010}

Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vatten- täkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010.

Bedömningen har ändrats, målet bedöms inte kunna nås i tid. Antalet områden som idag innebär akuta risker för miljö och hälsa uppskattas till ett trettiotal. Även om merparten av dessa är kända och en majoritet troligen kommer att vara under åtgärdande eller åtminstone vara temporärt åtgärdade till år 2010, kommer samtliga områden inte att hinnas med. Ytter- ligare nya riskområden kommer dessutom att hittas i det fortsatta inventeringsarbetet.

40 80 20 120 100 60

De beräknade hälso- och miljöriskerna kopplat till yrkesmässig användning av växtskyddsmedel har minskat med 68 respektive  31 procent sedan 1988. Hälsoriskindex verkar ha planat ut under 2000-talet, medan miljöriskindex har minskat under samma period. Minskningen kan bland annat förklaras med att växtskyddsmedel med mindre farliga egenskaper fått större användning på bekostnad av medel med farligare egenskaper.

index

figur _{4.4 Riskindikatorer för växtskyddsmedel inom svenskt}

lant- och trädgårdsbruk 1988–2005

källa: kemikalieinspektionen

1990

1988 1992 1994 1996 1998 2000 2002 20042005

hälsorisker hektardoser

Not. Riskindikator jämfört med totalt antal hektardoser. Index är satt till 100, år 1988.

efterbehandling av förorenade områden

delmål _{7, 2005–2010/2050}

Åtgärder skall under åren 2005–2010 ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050.

Bedömningen har ändrats sedan föregående år, del- målet bedöms som möjligt att uppnå. Med ökande åtgärdstakt och fortsatt goda förutsättningar i övrigt kommer de områden som utgör störst risk att vara åtgärdade till år 2050.

I Sverige finns uppskattningsvis cirka 1500 områ- den som kan utgöra mycket stora risker för människors hälsa och miljön, och cirka 15 000 områden som kan utgöra stora risker. Ungefär hälften av dessa har nu riskklassats i det nationella inventeringsarbetet. Riskklassningen ger ett bra underlag för prioritering

av vilka områden som bör undersökas först och vid behov åtgärdas.

Av de cirka 1500 potentiellt förorenade områdena som kan utgöra mycket stor risk för människors hälsa eller miljön, antas över hälften behöva stöd av statliga bidrag för att kunna åtgärdas. Bidragsfinansierade undersökningar pågår vid 330 prioriterade områden, och vid 23 av dessa pågår bidragsfinansierad efter- behandling/sanering. Sedan 1999 har 22 områden färdigbehandlats med stöd av bidragsmedel, det vill säga både åtgärdats och följts upp. Ytterligare 23 områden är åtgärdade, men uppföljning återstår.

Länsstyrelsernas och kommunernas tillsynsarbete är viktigt för måluppfyllelsen. Över 700 områden runt om i landet undersöks för närvarande som en följd av tillsynsarbete och initiativ från ansvariga verksamhets- utövare, fastighetsägare etc. Åtgärder har utförts under 2006 på fem områden som utgjort mycket stora risker och på nära 100 områden som utgjort stora ris- ker för hälsa och miljö.

om dioxiner i livsmedel

delmål _{8, 2010}

År 2010 skall tydliga åtgärdsprogram som medför en kontinuerlig minskning av halterna av för människan skadliga dioxiner i livsmedel ha etablerats.

Delmålet bedöms kunna nås i tid, men för att kunna ange ytterligare effektiva åtgärder behövs mer kun- skap om olika källors bidrag till dioxiner i livsmedel. Sverige behöver också fortsätta bidra till arbetet inom Stockholmskonventionen*och luftvårdskonventio- nen LRTAP*.

Dioxinlika PCB har under 2006 inkluderats i EU:s program för gränsvärden i livsmedel. Gränsvärdena kan bidra till att minska människans intag via tam- djur som utfodras med kontrollerat foder.

Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har under 2006 utarbetat en nationell genomförandeplan för Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar, däribland dioxiner.

32

giftfri miljö

I det nationella inventerings- arbetet har hittills 700 områden klassats som riskklass 1-områden (områden som kan utgöra mycket stora risker för människors hälsa och miljön). Med stöd av statliga medel har under 2000-talet 45 prioriterade områden åtgärdats. Observera att en punkt kan mot- svara flera, närliggande områden.

figur 4.5 Områden som utgör mycket stora risker för hälsa

och miljö 2006

källa: naturvårdsverket

riskklass 1 åtgärdade

om kadmium

delmål _{9, 2015}

År 2015 skall exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv.

Delmålet bedöms inte kunna uppnås. Halterna i livs- medel och åkermark förväntas visserligen minska, men det finns stora osäkerheter om vad som är en säker exponeringsnivå och vilka åtgärder som behövs i förhållande till detta.

33

giftfri miljö

Det internationella arbetet är avgörande för att miljö- målet Giftfri miljö ska kunna nås. Kemikalier sprids medvetet över nationsgränserna med varor och kemiska produkter, men också oavsiktligt som förore- ningar i luft och vatten.

En allt större andel av dagens varuproduktion sker i länder utanför EU. Det är därför viktigt att Sverige arbetar aktivt på det globala planet med globala konventioner och överenskommelser för att förhindra spridningen över världen av farliga kemiska ämnen direkt eller indirekt via varor.

En global kemikaliestrategi, SAICM*, antogs i Dubai i februari 2006. SAICM ger en god plattform för fortsatt arbete för kemikaliesäkerhet i såväl industri- som utvecklingsländer. Strategin har som mål att kemikalier till år 2020 skall produceras och användas på ett sådant sätt att de negativa effekterna på människors hälsa och miljö minimeras, och inrym- mer de väsentliga dragen i delmålen till Giftfri miljö. Sverige har varit drivande vid utarbetandet av SAICM, bland annat genom att förberedelseprocessen till största delen skett under svenskt ordförandeskap. global handel sprider farliga ämnen

34

skyddande ozonskikt

Ozonskiktet skall utvecklas så att det lång-