Grundvattnet skall ge en säker och hållbar
dricksvattenförsörjning samt bidra till en
god livsmiljö för växter och djur i sjöar och
vattendrag.
Når vi miljökvalitetsmålet?
Sveriges geologiska undersökning, SGU, bedömer att miljökvalitetsmålet kommer att kunna nås även om inte delmålet om skydd av grundvatten kommer att uppfyllas till 2010. Bedömningen grundar sig inte på data som visar att tillståndet i grundvatten har förbättrats, utan på att EU:s ramdirektiv för vatten är infört i svensk lagstiftning och att direktivets åtgärdsprogram måste börja genomföras inom några år.
Mängden luftdeponerat svavel minskar vilket ger sig till känna genom nedåtgående trender i grund- vattnets sulfathalter, men någon återhämtning kan inte skönjas hos övriga försurningsindikerande para- metrar. Beräkningar visar att rotzonsläckaget av kväve från åkermark har minskat. Effekter på grund- vatten av åtgärder för att minska miljöpåverkan från jordbruk och andra verksamheter är dock till stor del okända, eftersom kontrollen av grundvatten är brist- fällig. Den sammantagna bedömningen är tillsvidare att miljötillståndet inte genomgår någon kvalitets- förändring.
En förutsättning för att miljökvalitetsmålet ska nås är att vattenmyndigheternas övergripande åtgärdspro- gram på regional och lokal nivå fylls med konkreta åtgärder för att minska påverkan från jordbruksverk- samhet, transportsektor och förorenade områden. Vid kommunal hantering av vattenförsörjnings-, avlopps- samt avfallsfrågor måste skyddet av betydande grundvattenförekomster beaktas. För vattenförsörj- ningen bör därför betydande grundvattenförekomster inlemmas i kommunernas översiktsplaner.
Åtgärder för att nå de mål som ställts upp för grund- vattnet ingår i handlingsplaner för att nå miljökvalitets- målen Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning och God bebyggd miljö. Dessa miljö- kvalitetsmål har bedömts vara svåra att nå vilket indikerar att det även kan bli svårt att nå miljökvali- tetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Positivt är att vattenmyndigheternas arbete under 2006 har ökat både länsstyrelsernas och kommunernas insatser och engagemang för grundvattenfrågor.
Når vi delmålen?
skydd av grundvattenförande geologiska formationer
delmål 1, 2010
Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet.
m i l j ö k v a l i t e t s m å l n i o
49
grundvatten av god kvalitet
Delmålet bedöms inte kunna nås i tid. Takten i in- rättandet av skydd för grundvattenförekomster som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt är alltför låg. Under 2006 har andelen kommunala grundvattentäkter med inrättat skydds- område ökat från 63,4 procent till 64,5 procent, enligt kommunernas rapporter till SGU.
För att delmålet ska uppnås måste möjligheterna förbättras när det gäller att långsiktigt skydda grund- vattenförekomster som är av vikt för vattenförsörj- ningen. För närvarande behandlar regeringen frågan om att kunna ge grundvattenförekomster skydd som riksintresse för vattenförsörjningen, vilket skulle öka möjligheterna. Att föra in vattendirektivets artikel 7 i miljöbalken skulle också bidra till att miljömålet nås. Enligt denna ska medlemsstaterna säkerställa erforderligt skydd för de grundvattenförekomster som används för att ta ut vatten eller kan antas komma att utnyttjas för sådan användning. Inrättandet av ett sådant skydd skulle omfatta de grundvattenföre- komster som rapporterats till EU-kommissionen enligt artikel 15 i ramdirektivet för vatten, vilket också skulle innebära att delmålet uppfylls men till en senare tidpunkt än 2010. 80 100 40 20 60
EU:s ramdirektiv för vatten kräver att grundvatten skyddas om det används eller avses användas för dricksvattenförsörjning. Av de 1 428 kommunala grundvattentäkter som finns registrerade i SGU:s databas DGV saknar fortfarande en dryg tredjedel skydd. Om man därtill lägger de förekomster som avses att användas i framtiden, inses lätt att arbetet för att säkerställa skyddet mot försämring av grundvattenkvaliteten behöver accelerera.
%
figur 9.1 Andel kommunala grundvattentäkter med inrättat
vattenskyddsområde 1960–2006
källa: sgu:s databas för grundvattenförekomster och vattentäkter (dgv)
2005 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000
EU:s ramdirektiv för vatten är ett verkningsfullt verktyg för att nå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet, liksom dotterdirektivet som antogs 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring. Direktivens åtgärdsprogram ska inkludera de åtgärder som krävs enligt andra direktiv, som till exempel nitratdirektivet, direktivet om växtskyddsmedel, avfallsdirektivet etc.
Åtgärdsinriktningen i Landsbygdsprogram*för Sverige 2007–2013, för att genomföra EU:s gemensamma jord- brukspolitik (CAP*), får en viss betydelse för minskat växt- näringsläckage till grundvatten. Antalet områden där
man kan få stöd till åtgärder minskar totalt men nya till- kommer där åtgärderna förväntas ha större effekt, till exempel i Halland.
Överenskommelser om utsläppsbegränsningar inom ramen för FN:s konvention om långväga transport av luft- föroreningar (LRTAP*) har långsiktig betydelse för grund- vattnets kvalitet, och därmed också dess bidrag till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Det gäller till exempel försurningspåverkan och förekomst av vissa tungmetaller.
50
grundvatten av god kvalitet
grundvattennivåer
delmål 2, 2010
Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, mark- stabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem.
Under 2006 har SGU tagit fram föreskrifter för hur vattenmyndigheterna ska utforma och genomföra övervakning av grundvattennivåerna i identifierade bristområden. Det kommer att ge bättre underlag för att bedöma måluppfyllelsen. Några kustkom- muner har under året initierat åtgärder inom känsliga områden som bidrar till att delmålet nås. SGU bedö- mer därför att delmålet i huvudsak kan nås under förutsättning att kommunerna genomför tidigare föreslagna åtgärder:
• Identifierar områden som är känsliga för förändringar i grundvattennivå och grund- vattenflöde.
• För in känsliga områden i översiktsplaner.
• Inför restriktioner för vatten- respektive energi- brunnar i områden med begränsad tillgång på grundvatten, eller där kvalitetsproblem kan uppkomma.
Antalet certifierade energi- och brunnsborrare har under året ökat från 55 till 110 av totalt cirka 600 yrkesverksamma. Certifieringen innebär säkrare borrningar, både för miljön och för kunden. För att syftet med certifieringen ska bli effektiv bör krav ställas från kommunerna att endast certifierade brunnsborrare får anlitas. Det skulle också motivera fler brunns- och energiborrare att certifiera sig.
rent vatten för dricksvattenförsörjning
delmål 3, 2010
Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricks- vatten och som ger mer än 10 m3per dygn i genomsnitt eller
betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.
SGU bedömer med tvekan att delmålet kan nås. Kontroll av råvatten är inte reglerad i föreskrifter, vilket medför att data som behövs för såväl uppfölj- ning av delmålet som genomförandet av ramdirektivet för vatten inte kan säkerställas. Även om mer analys- data på råvatten vid kommunala grundvattentäkter kommit SGU tillgodo genom leverans på frivillig väg, är inte underlaget tillräckligt för att avgöra trenden avseende måluppfyllelse.
Data från svensk miljöövervakning visar ingen skönjbar återhämtning av pH och alkalinitet i grund- vatten, trots att det kraftigt minskade nedfallet av sva- vel medfört lägre sulfathalter i framför allt södra och mellersta Sverige. Analyser av råvatten pekar på att drygt fyra procent av landets kommunala grundvat- tenverk håller höga halter nitrat (> 22,1 mg/l) i landet som helhet. I jordbrukspåverkade län som Halland, Blekinge och Skåne är andelen betydligt högre.
SGU har under året lämnat ett förslag till regeringen om hur kunskapsförsörjningen avseende grundvatt- nets kvalitet kan förbättras. Dessutom utreder SGU för närvarande hur EG-direktivet som antogs 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och för- sämring, ska införas i svensk lagstiftning. Direktivet innebär att nationella miljökvalitetsnormer och tröskel- värden ska införas för grundvattnets kemiska status.
Uppfyllelsen av delmålet är starkt beroende av åtgärder som vidtas för att nå andra miljökvalitetsmål som Bara naturlig försurning, Giftfri miljö och Ingen övergödning.
51
grundvatten av god kvalitet
Nedfallet av försurande ämnen har minskat kraftigt, men återhämt- ningsförloppet i grundvatten är långsamt. Surt grundvatten medför korrosion på vattenledningsnäten med risk för skadliga metallhalter i dricksvattnet och trasiga ledningar som följd.
figur 9.2 Försurning av ytligt grundvatten
källa: svensk miljöövervakning och sgu:s grundvattennät
2001 2003 2005
Försurningspåverkan klass 1–5 enligt Bedömningsgrunder för grundvatten
mycket stark påverkan (5) stark påverkan (4) påtaglig påverkan (3) måttlig påverkan (2)
52
hav i balans samt levande kust och skärgård