67
68
ett rikt odlingslandskap
minskade arealen betesmarker med miljöersättning samtidigt som arealökningen för ängsmarker avstan- nade. Utvecklingen förklaras av förändringar av stöden till jordbruket och av att en programperiod löpt ut. Arealerna förväntas åter öka när det nya landsbygdsprogrammet*inleds år 2007.
För hävdad betesmark av de mest hotade typerna har arealen alvarmark, skogsbete och betesmark i Norrland ökat tillfredsställande sedan år 2000. Det är dock viktigt att följa utvecklingen när den nya programperioden inleds. Antalet fäbodar ökar tillfredsställande medan data saknas för ljunghedar.
En nationell uppföljning av kvaliteten i ängs- och betesmarker startade år 2006 inom Nationell inventering av landskapet i Sverige, NILS.
Uppföljningen kommer att ge underlag för framtida bedömningar av hur kvaliteten i ängs- och betes- markerna utvecklas.
småbiotoper
delmål 2, delvis 2005
Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i minst dagens omfattning i hela landet. Senast till år 2005 skall en strategi finnas för hur mängden småbiotoper i slätt- bygden skall kunna öka.
Målet till 2005 om en strategi för fler småbiotoper är uppnått i och med Jordbruksverkets slättbygdsstrategi från 2004. Ytterligare åtgärder krävs dock för att säkra långsiktig måluppfyllelse för delmålet. Trenden för småbiotoperna är fortsatt svår att bedöma eftersom det saknas tillräckliga data på hur många biotoper som
8 10 6 12 4 målnivå 2010 2
Arealen ängsmark som sköts inom miljöersättningen har haft en god ökningstakt sedan år 2000. Målet är att minst 10 000 hektar ska hävdas år 2010. Genom restaureringsinsatser kan markernas värden utvecklas. Fler marker kan då skötas inom tilläggsersätt- ningen (motsvaras av ersättning för särskilda värden i det nya landsbygdsprogrammet).
ha, tusental
figur 13.2 Areal ängsmark med miljöersättning 2000–2006
2005
källa: jordbruksverket dawa
2003 2002 2001
2000 2004 2006 total areal ängsmark med miljöersättning
areal ängsmark med tilläggsersättning (högre skötselkrav) 200 600 500 400 100 300
Arealen betesmark som sköts inom miljöersättningen har ökat sedan år 2000. Minskningen år 2006 förklaras av att många åtaganden löpt ut och av att införandet av gårdsstöd även medförde ansökningar om miljöersättning för betesmarker som inte var kvalificerade och därför utgick år 2006. Förväntningarna är att arealen åter ökar år 2007.
ha, tusental
figur 13.1 Areal betesmark med miljöersättning 2000–2006
källa: jordbruksverket dawa
2003 2002 2001
2000 2004 2005 2006 areal betesmark med tilläggsersättning (högre skötselkrav) total areal betesmark med miljöersättning
69
ett rikt odlingslandskap
försvinner respektive tillkommer. Nedläggning av jordbruksmark är en viktig orsak till att småbiotoper försvinner. Nya småbiotoper tillkommer genom exempelvis anläggning av våtmarker.
En nationell uppföljning av småbiotoper i åker- mark startade år 2006 inom NILS. Uppföljningen kommer att ge underlag för bedömningar av hur mängden småbiotoper förändras över tid.
I Jordbruksverkets slättbygdsstrategi redovisas åtgärder som leder till ökad biologisk mångfald i slättbygden.
Avsikten med delmålet är främst att vända den negativa trenden för arter knutna till odlingsland- skapet. Med syfte att gynna den biologiska mång- falden i åkerlandskapet infördes år 2006 ett förbud mot putsning av träda under tiden 1 mars–30 juni.
kulturbärande landskapselement
delmål 3, 2010
Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas skall öka till år 2010 med ca 70 %.
Utvecklingen för delmålet är inte entydig. Bedöm- ningen är att ytterligare åtgärder krävs för att målet ska nås. Från år 2000 har mängden linjeelement (stenmurar, öppna diken etc) som sköts inom miljö- ersättningen ökat tillfredsställande. Punktelementen
(odlingsrösen, hamlade träd etc) har ökat i mindre utsträckning.
År 2006 minskade mängden landskapselement inom miljöersättningen. Det förklaras av att många åtaganden löpt ut, förväntningarna är att mängden åter ökar när den nya programperioden inleds år 2007.
Förändringar i reglerna för miljöersättningen från år 2007, med syfte att öka anslutningen i delar av Norrland, bedöms påverka möjligheterna att nå målet i positiv riktning.
växtgenetiska resurser och inhemska husdjursraser
delmål 4, 2010
Senast år 2010 skall det nationella programmet för växt- genetiska resurser vara utbyggt och det skall finnas ett till- räckligt antal individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet av inhemska husdjursraser i Sverige.
Målet om det nationella programmet för växtgenetiska resurser bedöms nås genom den pågående invente- ringen av kulturväxter inom Programmet för odlad mångfald (POM). Diskussioner förs om hur material som anses bevarandevärt långsiktigt ska bevaras.
Det finns idag inte tillräckligt många individer av alla inhemska husdjursraser för att säkerställa beva- randet. Särskilt för de hotade fjäderfäraserna är situa-
Det svenska jordbruket påverkas i stor utsträckning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP*). Möjligheterna att nå målet Ett rikt odlingslandskap är därför beroende av hur CAP förändras.
En marknadsanpassning av jordbruksproduktionen inom EU liksom förändringar till följd av att nya medlems- stater tillkommer kan påverka utformningen av CAP. Ett kommande WTO*-avtal kommer också att få betydelse. Skulle sådana förändringar innebära färre betande djur
påverkar det målet om hävdade betesmarker negativt, förutsatt att inte riktade åtgärder sätts in.
Samtidigt ökar möjligheterna att nå målen i och med en ökad satsning inom CAP på miljö- och landsbygds- åtgärder och en större miljöinriktning av ersättningarna. Det är dock viktigt att det fortsättningsvis finns en möjlig- het för medlemsstaterna att utforma de styrmedel som krävs för att nå nationella miljömål.
70
ett rikt odlingslandskap
tionen osäker. För att nå målet krävs att fler åtgärder genomförs.
Jordbruksverket föreslår i en ny rapport att det utöver nuvarande spermasamling även ska samlas genetiskt material från hondjur och sperma från hästar, samt att det genetiska materialet lagras på flera platser.
En ny europeisk databas har tagits i bruk, European farm animal biodiversity system (EFABIS). Upp- dateringen av det svenska djurmaterialet har här- igenom blivit enklare och säkrare.
åtgärdsprogram för hotade arter
delmål 5, 2006
Senast år 2006 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
Under år 2006 har målet nåtts då 68 åtgärdsprogram har inletts med insatser för mer än 150 arter i odlings- landskapet, inklusive arter knutna till skyddsvärda träd. Målet överförs därmed till delmål 2 i Ett rikt växt- och djurliv såsom tidigare gjorts för delmålen om åtgärdsprogram i fem andra miljökvalitetsmål.
kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader
delmål 6, 2005
Senast år 2005 skall ett program finnas för hur lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader kan tas till vara.
Delmålet är uppnått. En strategi för det fortsatta arbetet med ekonomibyggnaderna färdigställdes år 2005. Nu återstår implementeringen av strategin.
Det nya landsbygdsprogrammet*ökar möjligheten att tillvarata lantbrukets ekonomibyggnader.
71
storslagen fjällmiljö