25 000 5 000 30 000 20 000 15 000 10 000 ha prod skogsmark
figur 12.1 Nytillkommen areal formellt skyddad skog per år
nedanför fjällområdet 1999–2006
2005
källa: naturvårdsverket och skogsstyrelsen
2002 2001 2000
1999 2003 2004 2006
Figuren visar arealen produktiv skogsmark nedanför fjällområdet som skyddats som naturreservat, biotopskyddsområde och med naturvårdsavtal under olika år. De arealer som skyddas årligen har visserligen ökat, men är ändå inte tillräckliga för att nå målet om formellt skydd av totalt 400 000 hektar till 2010.
64
levande skogar
Skälet till att målnivån för frivilliga avsättningar ännu inte bedöms vara uppnått, är att det fortfarande finns stora osäkerheter om hur stor andel av avsättningarna som avser skyddsvärd skog.
Att de nu redovisade arealerna är lägre än tidigare beror i huvudsak på ändringar i definition och under- sökningsmetodik. Bland annat ställs nu krav på att skogsägaren ska ha dokumenterat avsättningen.
förstärkt biologisk mångfald
delmål 2, 2010
Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt:
•
mängden hård död ved skall öka med minst 40 % i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad,•
arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10 %,•
arealen gammal skog skall öka med minst 5 %,•
arealen mark föryngrad med lövskog skall öka.80 20 100 60 40 %
figur 12.2 Förändring av volymen hård död ved 1998–2005
exkl effekter av stormen Gudrun 2005
2008
källa: riksskogstaxeringen, slu och skogsstyrelsen
2004 2002
2000
1998 2006 2010
delmål 2010
95 % konfidensintervall uppskattad förändring Not. Konfidensintervallet visar med 95 % säkerhet inom vilket intervall den verkliga förändringen ligger.
Volymen hård död ved i skogarna ökar kraftigt i hela landet. Med nuvarande trend kommer volymen år 2010 att vara nästan dubbelt så stor som 1998. Generellt går ökningen snabbare i söder än i norr. Trenden beror nästan enbart på att träd som av naturliga skäl dör i skogarna nu får ligga kvar i större utsträckning än tidigare. I södra Sverige kommer nytillkommen granved efter stormen Gudrun att behöva tas bort på grund av risken för skadeinsekter. Det kommer i sin tur att bromsa utvecklingen i drabbade områden.
80
20 100
60 40
Arealen äldre lövrik skog ökar kraftigt men den geografiska varia- tionen är stor. Generellt är ökningen kraftig i söder och avtar mot norr där arealerna i stort sett är oförändrade. Ökningen förklaras främst av att skogsägarna i större utsträckning idag avstår från att avverka äldre lövrik skog och att de vid gallring tar ut mer barr- träd än lövträd.
%
figur 12.3 Förändring av arealen äldre lövrik skog
1998–2005
2008
källa: riksskogstaxeringen, slu och skogsstyrelsen
2004 2002
2000
1998 2006 2010
delmål 2010
95 % konfidensintervall uppskattad förändring Not. Konfidensintervallet visar med 95 % säkerhet inom vilket intervall den verkliga förändringen ligger.
65
levande skogar
Volymen hård död ved och arealerna gammal skog och äldre lövrik skog ökar kraftigt, genomgående mer i söder än i norr. Med nuvarande utveckling kommer målen att klaras med mycket god marginal.
Arealen mark föryngrad med lövskog förefaller ha ökat. Utvecklingen har under 2006 för första gången beräknats med hjälp av två metoder, Skogsstyrelsens polytax-inventering respektive Riksskogstaxeringen. Resultaten visar en svag men signifikant ökning.
skydd för kulturmiljövärden
delmål 3, 2010
Skogsmarken skall brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kultur- lämningar är försumbara senast år 2010.
Delmålet bedöms inte kunna nås inom tidsramen. Skadenivåerna på fornlämningar och kända kulturläm- ningar i skog är fortsatt oacceptabelt höga. Någon påtaglig positiv trend i skadeutvecklingen går inte att se. Andelen fornlämningar som skadats av skogsbruk har i vissa avseenden ökat även om andelen riktigt grova skador förefaller ha minskat. Markberedning står liksom tidigare för en stor del av de allvarliga skadorna.
80
20 100
40 60
Arealen gammal skog ökar mycket kraftigt, genomgående mer i söder än i norr. Utvecklingen beror på att stora arealer skog för närvarande blir tillräckligt gamla för att klassas som gammal skog. Denna ökning är mycket större än de arealer av gammal skog som försvinner.
%
figur 12.4 Förändring av arealen gammal skog 1998–2005
2008
källa: riksskogstaxeringen, slu och skogsstyrelsen
2004 2002
2000
1998 2006 2010
delmål 2010
95 % konfidensintervall uppskattad förändring Not. Konfidensintervallet visar med 95 % säkerhet inom vilket intervall den verkliga förändringen ligger.
Inom EU hanteras skogspolitiska frågor på nationell nivå även om flera EG-direktiv, till exempel vattendirektivet och art- och habitatdirektivet*, har bäring även på skogen. Även ett antal internationella konventioner, avtal och processer har koppling till och påverkar skogen och skogs- bruket. Hit hör:
• Konventionen om biologisk mångfald (CBD): Legalt bindande som bland annat ålägger länderna att ta fram nationella planer och strategier för bevarande av biologisk mångfald. Här finns även kopplingar till delmål 1, bland annat i arbetsprogrammet för skyddade områden
• Klimatkonventionen (UNFCC*) inkl. Kyotoprotokollet • Skogsprinciperna från UNCED (Rio-konferensen). • Ministerkonferensen för skydd av Europas skogar
(MCPFE).
Illegal avverkning i vår omvärld har i flera sammanhang tagits upp som ett stort problem. Att komma till rätta med detta är fortsatt viktigt. Inom EU har man genom den så kallade Flegt-processen påbörjat ett arbete för att minska importen av illegalt avverkat timmer. Svensk skogsindustri är starkt beroende av internationell handel och nettoimporterar sedan flera år stora volymer, i stor- leksordningen tio procent av den totala virkesvolymen. internationell påverkan på svensk skog och skogsbruk
Skog- och historiainventeringen av kulturvärden i skogen har bedrivits med medel från Arbetsmarknads- verket. Kunskap om var kulturlämningarna finns är viktig för att skogsbruket ska kunna undvika skador. Hittills har cirka 20 procent av skogsmarken invente- rats och 150 000 nya lokaler med kulturlämningar har registretats. Förändringarna i arbetsmarknads- politiken medför att inventeringarna nu i princip kommer att upphöra. Det kommer att ytterligare minska möjligheterna att nå delmålet.
åtgärdsprogram för hotade arter
delmål 4, 2005
Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
Vid utgången av 2005 hade sammanlagt 23 åtgärds- program för hotade arter tagits fram, vilka innehöll åtgärdsförslag som berör 52 hotade arter. De förväntas på sikt ge positiva effekter för ett stort antal andra arter. Delmålet anses därmed ha nåtts.
De positiva erfarenheterna av åtgärdsprogrammen gör att Naturvårdsverket nu tar fram program för ytterligare arter.