Översikt av den officiella statistiken relevant för

Om man vill undersöka vilka livsmedel svenskarna konsumerar finns det flera olika källor med olika insamlingsmetoder att använda sig av. De bygger antingen på självrapportering från hushållen eller på beräkningar av hur mycket livsmedel som finns tillgängligt för konsumtion i storhushåll och enskilda hushåll. En beskrivning av de olika undersökningarna ges nedan.

2.2.1 Riksmaten

I samarbete med SCB genomförde Livsmedelsverket kostundersökningen Riksmaten 1997–98 (1). I undersökningen deltog drygt 1 200 vuxna män och kvinnor i Sverige. Deltagarna registrerade i en menybok sitt matintag under sju dagar. Livsmedelsmängderna avser tillagat skick. Den närmast jäm- förbara undersökningen Hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor (Hulk) genomfördes 1989 (2). Med anledning av att undersökningarna utförs med så långa mellanrum är de inte så användbara för att analysera konsumtionstrender.

2.2.2 Hushållsbudgetundersökningen

Sedan 1995 genomför SCB årligen (tidigare var intervallen större) en undersökning av hushållens utgifter. Under senare år har den publicerats under namnet Utgiftsbarometern (3). Där tar man reda på hushållens utgifter för livsmedel genom att de under två veckor för kassabok över dessa. Eftersom undersökning- en redovisar utgifterna för livsmedel, och inte mängderna, är den mindre intres- sant för att undersöka konsumtionstrender. Man skulle kunna tänka sig att med hjälp av medelpriser räkna om utgifterna till mängder. Men det är tyvärr svårt att hitta medelpriser för alla de livsmedel som redovisas i Utgiftsbarometern.

2.2.3 Totalkonsumtionen

Totalkonsumtionen beräknas årligen av Jordbruksverket och avser åtgången av livsmedelsråvara (4). Den omfattar dels de livsmedel som når konsumen- terna som råvara, dels de livsmedelsråvaror och halvfabrikat som livsmedel- sindustrin använder för att förädla produkter. Råvaruinnehållet i importerade förädlade produkter ingår i beräkningarna, men inte råvaruinnehållet i de livsmedel som exporteras. Inga avdrag görs för svinn. Eftersom endast åtgången på råvara redovisas i totalkonsumtionen är dessa beräkningar inte av så stort intresse för att analysera konsumtionstrender.

2.2.4 Direktkonsumtionen

Beräkningarna av direktkonsumtionen anser vi vara mest användbara för att ana- lysera konsumtionstrender. Här följer därför noggrannare beskrivning av denna.

Jordbruksverket sammanställer årligen statistik över direktkonsumtionen av livsmedel i Sverige. Med direktkonsumtion avses de totala leveranserna av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll, samt pro- ducenternas hemmaförbrukning. De konsumerade kvantiteterna redovisas i nettovikt (exklusive emballage) i den form i vilken de når de slutliga konsu- menterna. Förenklat kan man säga att direktkonsumtionen beräknas genom att produktionen justeras för utrikeshandel och svinn (dock ej svinn i stor- hushåll och enskilda hushåll, där statistik saknas). Den kategoriindelning som används är inte baserad på KN-koderna (kombinerad nomenklatur, se vidare Bilaga 1). Det är en egen indelning som bara används i direktkonsum- tionen. Indelningen har funnits sedan länge och vissa revideringar har gjorts, men man har inte övervägt att helt göra om systemet (5). För de delar av direktkonsumtionen som baseras på utrikeshandelsstatistiken finns emeller- tid en översättning mellan direktkonsumtionens koder och KN-systemet (se vidare under avsnitt 2.3 och Bilaga 1).

Kvaliteten på direktkonsumtionsberäkningarna är beroende av det under- lagsmaterial som används. Viktigt att veta när man använder direktkonsum- tionen för att undersöka konsumtionstrender är att ett flertal översyner över beräkningarna har gjorts under åren. Åren 1995 och 1996 vidtogs vissa för- ändringar i varuindelningen. De berodde på en ny klassificering av varor i utrikeshandelssystemet som infördes i samband med det svenska EU-med- lemskapet. Även år 2000 genomfördes en mindre översyn, vilket ledde till att vissa varor fick byta grupp (4). Av speciellt intresse är att redovisningen av färsk fisk upphörde från och med år 2000. Anledningen till detta är att beräk- ningarna av konsumtionen av färsk fisk är mycket osäkra. I flera fall ger de helt orimliga resultat när de baseras på fångststatistiken och utrikeshandels- statistiken. I Tabell 1 redovisas alltså för år 2000 ingen färsk fisk eller färska kräft- och blötdjur i kategorin ”fisk, kräftdjur och blötdjur”. Det minskar jämförbarheten med tidigare år för denna kategori.

Direktkonsumtionen redovisas, som tidigare nämnts, huvudsakligen i den form den når konsumenterna. Det innebär att beräkningarna kan ge viss information t.ex. om i vilken omfattning konsumtionen av mer förädlade produkter som konserver, färdiglagade rätter m.m., ökat. Om förädlingen

inte görs i industriledet kommer den förädlade produkten i statistiken att redovisas under respektive råvara som ingår i produkten. Det innebär att fär- diglagad mat i butik som har tillagats i butiken återfinns i statistiken under de råvaror som ingår i rätten och inte under färdiglagad mat.

Livsmedelsverket beräknar kostens näringsinnehåll (energiinnehåll, för- delning av energitillförseln på protein, fett, kolhydrater och alkohol, intag av vissa vitaminer mm). Det redovisas också tillsammans med direktkonsumtio- nen. Beräkningarna baseras dels på Jordbruksverkets beräkningar av direkt- konsumtionen, dels på en vid Livsmedelsverket utvecklad databas som innehåller näringsvärden för ca 1 700 livsmedel och maträtter.

2.2.5 Trender i direktkonsumtionen

Här beskrivs några trender under 1990-talet som kan utläsas med hjälp av direktkonsumtionen. Underlagssiffror finns i Tabell 1.

• Bröd och spannmålsprodukter ökar. Inom gruppen minskar konsumtionen av mjöl och gryn, medan övriga produkter ökar. Pasta, mjukt bröd samt bakelser, tårtor etc. står för största delen av ökningen. I kategorin ingår även färdigmat som crêpes, pizza och piroger, som kan tänkas orsaka en del av ökningen. • Kött och köttvaror ökar. Framför allt fjäderfä, men även nöt- och fläskkött

ökar. Färdigprodukter som innehåller kött ökar också.

• Mjölk och fil minskar som helhet. Mellanmjölk och yoghurt ökar dock. • Konsumtionen av ost nästan fördubblades mellan 1970 och 1990.

Ökningen verkar därefter ha avstannat och är i stort sett oförändrad mellan 1990 och 2000.

• Konsumtionen av köksväxter ökar. Färska köksväxter av alla slag ökar, medan konsumtionen av rotfrukter minskar. Intressant nog får vi, enligt Livsmedelsverkets beräkningar, inte i oss mer energi från dessa livsmedel, trots att vi konsumerar fler kg. Intaget av C-vitamin har dock ökat genom att vi äter mer köksväxter.

• Konsumtionen av frukt och bär, samt produkter av dessa, visar en svag ökning. Framför allt är det ”bananer, meloner och övrig färsk frukt” som ökar, medan konsumtionen av t.ex. äpplen minskar. Juicekonsumtionen har ökat sedan 1970-talet, men efter en topp i mitten av 1990-talet minskar den nu något.

• Konsumtionen av färsk potatis minskar medan konsumtionen av pota- tisprodukter som pommes frites och chips ökar.

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Mjöl och gryn 17,5 18,2 21 22 22 21,3 18,3 Makaroner, spagetti och

liknande produkter

1,2 1,7 2,3 3 4,3 5,4 7,1

Mjukt matbröd 30,5 30,2 30,6 32,5 30,9 36,6 42,1 Bakelser, tårtor, socker-

kakor och övriga bakverk (inklusive crêpes, pizzor, piroger)

4 2,7 2,7 2,6 4,6 5,5 7,6

Övriga bröd och kondi- torivaror 24 20,7 20,3 19,6 21,8 18,3 18,8 Bröd och spannmåls- produkter 77,2 73,5 76,9 79,7 83,6 87,1 93,9 Nötkött inklusive kalv, färskt och fryst 4,9 7,1 5,2 4,6 7,1 7,1 10,8 Griskött, färskt och fryst 9,9 12 12,5 9,9 10,3 12,9 15,1 Fjäderfäkött, färskt och

fryst

3,3 4,8 4,3 4,8 5,4 8,2 11,8 Frysta köttprodukter

och fryst färdiglagad mat innehållande kött

- - 5,5 5,7 5,2 6,3 8,7

Övrigt kött och köttvaror 31,8 31,2 30,4 27,0 25,1 25,9 24,7 Kött och köttvaror 49,9 55,1 57,9 52,0 53,1 60,4 71,1 Fisk, kräftdjur, blötdjur 15,5 14,7 14,6 15,1 15,9 14,7 9,1 Mjölk, fil 164,5 177,4 183,1 175,7 154,7 144,7 138,6

Grädde 6,1 6,7 7,4 7,9 8,5 9,2 10

Ost 8,9 11,1 14 14,9 16,3 16,4 16,5

Ägg 11,1 11,1 11,2 12,3 11,7 10,4 10,6 Grädde, ost och ägg 26,1 28,9 32,6 35,1 36,5 36 37,1

Matfett 20,4 20,3 21,7 21,6 19 18,1 15,8

Rotfrukter 8,6 7,9 6,1 9 9 8,6 8,3

Köksväxter, färska 20,6 20,9 21,7 27,9 28,9 31,9 38,6 Övriga köksväxter 10,1 12,2 13 12 17 15,6 17,7

Köksväxter 39,3 41 40,8 48,9 54,9 56,1 64,6

Tabell 1. Direktkonsumtionen 1970–2000, uttryckt i kg per person och år. Källa: Jordbruksverket 2002.

Aggregerade varugrupper visas med fet stil. Kategorier ur de aggregerade grupperna visas med normal stil.

Observera att ett antal förändringar har gjorts i samband med översyn av beräkningarna vid ett flertal tillfällen. Beräkningarna är därför inte helt och hållet jämförbara mellan åren (4).

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Äpplen och päron,

färska

24,2 25,4 21,6 23,4 15 13,5 14,1 Bananer, meloner och

övriga frukter, färska

8,4 9,3 9,2 11,9 19,4 19,7 24,5 Saft och juice av

köksväxter, frukter och bär, naturlig, även koncentrerad

13,1 17,7 16,5 12,5 18,9 19,7 18,7

Övriga frukter och bär 37,4 34,8 36,5 35,3 37,1 36,6 38 Frukt och bär, samt

produkter därav

83,1 87,2 83,8 83,1 90,4 89,5 95,3 Potatis, färsk 68,8 63,6 64,9 65 60,4 57,2 44,8 Kylda och djupfrysta

potatisprodukter 1,3 2,3 2,9 3,1 3,7 4,5 8 Andra beredda potatisprodukter (chips) 0,3 0,4 0,5 0,7 1 1,4 2 Övriga potatis- produkter 2,4 2,2 1,9 1,9 2 1,6 1,1

Potatis och potatis- produkter

72,8 68,5 70,2 70,7 67,1 64,7 55,9 Socker, sirap, honung 21,7 22,2 20,6 19,6 15,1 12,4 11 Kaffe, rostat 10,8 10,8 9,6 9 9 7,5 6,8 Kakaopulver, sötat

samt drickchoklad och chokladsåser

0,5 0,6 1,2 1,1 1,2 1,6 3

Övriga produkter 3,2 3,3 3,4 3,7 3,5 3,2 3,9 Kaffe, te, kakao,

kryddor, salt 14,5 14,7 14,2 13,8 13,7 12,3 13,7 Choklad, konfektyr, såser, glass 18 20,1 25,6 27,1 30,4 31,9 36 Läskedrycker, cider m.m. kolsyrat 31,8 29,5 29,6 36,2 49,8 58,2 82,2 Mineralvatten och

annat kolsyrat vatten

5,6 6,4 6,8 7,1 9,7 12 8,4 Maltdrycker 53,4 57 36,8 34,5 41,2 43,5 31,7 Malt och kolsyrade

läskedrycker samt mineralvatten

90,8 92,9 73,2 77,9 100,7 113,7 122,7 Starköl, vin och sprit 16,7 18,7 27,5 29,7 35,6 37,8 44,4 SUMMA kg 710,5 735,2 742,7 750,0 770,7 779,4 809,2 SUMMA MJ per dag 11,8 11,9 12,2 12,2 12,3 11,9 12,5

• Kaffekonsumtionen minskar, men vi använder alltmer kakao, framför allt sötad (drickchoklad m.m.).

• Läskkonsumtionen ökar starkt, men ölkonsumtionen minskar. Konsumtio- nen av mineralvatten, som ökade mycket fram till mitten av 1990-talet, minskar åter.

• Alkoholkonsumtionen ökar.

Med hjälp av direktkonsumtionen skulle man kunna tänka sig att utforma vissa nyckeltal som berättar något intressant om konsumtionstrenderna. Livsmedel som ofta lyfts fram som goda exempel på mat som vi bör konsu- mera mer av för både hälsans och miljöns skull är rotfrukter och potatis. Andelen rotfrukter av den totala mängden konsumerade köksväxter har en- ligt Tabell 1 minskat från 0,16 till 0,13. Kylda och frysta potatisprodukter, som kräver mer energi för lagring än färsk potatis, ökade mellan 1990 och 2000 sin andel av den totala potatiskonsumtionen från 0,06 till 0,14. Annat intressant att lyfta fram kan vara att konsumtionen av exotiska frukter, som inte kan odlas vare sig i Sverige eller i övriga Europa, har ökat sin andel av frukt- konsumtionen från 0,21 till 0,26. Konsumtionen av äpplen och päron, som skulle kunna vara inhemska, har däremot minskat sin andel från 0,17 till 0,15.

Intressant att notera med tanke på den pågående fetmadebatten är att antalet MJ per person och dag inte visar någon stark uppåtgående trend. Energiintaget per person och dag har visserligen ökat från ca 11,8 MJ 1970, men har sedan 1980 legat ganska konstant på mellan 12,2 och 12,5 MJ per person och dag, med undantag för en sänkning till 11,9 MJ år 1995. Enligt Livsmedelsverkets beräkningar kommer också allt mindre av energin från fett. År 2000 var energitillförseln från fett 36 %, jämfört med 37,2 % 1990 och 40,1 % 1980. I stället kommer större del av energitillförseln från protein och kolhydrater, som båda visar en svagt ökande trend.