Pannkakor

Strandh Johansson använde LCA-metodik för att jämföra energianvändning vid tillverkning av pannkakor i industri och i storhushåll (17). Systemgränsen i studien börjar vid transporten från producenten av respektive ingrediens (ägg, mjöl och mjölk) och omfattar alla steg fram till servering. Disk ingår i studien. Den funktionella enheten var 1 000 pannkakor. De vägde 60 gram styck, total vikt 60 kg.

Resultaten visar att energianvändningen i storhushållet är nästan dubbelt så stor som i industrin. I storhushållet är det stekbordet som står för den klart största energianvändningen. Stekningen i storhushåll drog 800 MJ per funk- tionell enhet eller 13 MJ per kg färdig pannkaka. Stekningen i industrin drog 260 MJ per enhet eller 4,3 MJ per kg färdig pannkaka. Att sedan värma den färdiga pannkakan medförde en energianvändning på 144 MJ per enhet. Slutsatsen är att det behövs mer forskning och utveckling om förbättrad pro- duktionsteknik i storhushållen. Det behövs även mer kunskaper om energi- snåla maskiner och tillagningsmetoder.

5.2.9 Ris

Carlsson-Kanyama kartlade utsläppen av växthusgaser och energianvänd- ningen för ris i en studie som senare kom att ingå i en doktorsavhandling (18). I studien ingick odling, transporter, förädling och försäljning, men inte tillagning, förpackning och hemtransport. Den funktionella enheten var ett kg ris sålt i detaljhandel i Sverige. Studien är inte företagsspecifik och även fläsk, potatis och bönor ingick i studien (19, 20).

Resultaten visar att metanutsläpp från risodlingen dominerar de totala utsläppen av växthusgas under risets livscykel. Energianvändningen per kg

ris blev ca 10 MJ. Växthusgasutsläppen uttryckta i koldioxidekvivalenter (20- årsperspektiv) blev 6,4 kg per kg produkt. En känslighetsanalys visade att den totala energianvändningen var mest känslig för antaganden om transpor- ter, medan de totala växthusgasutsläppen var mycket känsliga för antagan- den om hur stora metangasutsläppen är under odlingen.

5.3 Kött och köttvaror

Kategorin kött och köttvaror, med en total konsumtion på 71 kg per capita under år 2000, innehåller alla typer av kött och även färdiga rätter som innehåller kött. Vi har hittat fem studier om fläsk, tre om nöt, två om kyckling men ingen om lamm eller vilt.

Samtliga tre dominerade köttslag har studerats ur ett livscykelperspektiv. Resultaten är entydiga när det gäller att identifiera var i livscykeln miljö- påverkan är störst. Miljöpåverkan dominerar under foderproduktion och uppfödning, dvs. i primärproduktionen. Miljöpåverkan från övriga led är liten. Dessutom kan man konstatera att t.ex. energianvändningen och utsläp- pen av växthusgaser varierar kraftigt mellan olika köttslag. Speciellt gäller det utsläpp av växthusgaser. Där kan ett kg kycklingkött och ett kg nötkött skilja med en faktor 10. Det är dock nödvändigt att komma ihåg att viss upp- födning av nöt, där djuren betar i stor utsträckning, bidrar till att upprätthålla biologisk mångfald i hagmarkerna.

Lamm och vilt har inte studerats alls. Eftersom primärproduktionen står för en så stor del av den totala miljöpåverkan för kött skulle det vara intres- sant att studera system där djuren får allt eller mycket av fodret genom bete. Där kan också studier av kött från länder med större möjligheter till betes- gång tas med, t.ex. lamm från Nya Zeeland eller nöt från Argentina. Man kan då diskutera vad en avvägning mellan miljöpåverkan från transporter och foderproduktion betyder. Man skulle också kunna fundera på hur man miljö- mässigt skulle kunna optimera köttproduktionen genom att vidga perspekti- vet till att inte enbart gälla de produktionssystem som dominerar i dag.

5.3.1 Fläskkött 1

En studie som omfattade både vitt bröd och fläskkött utfördes av SIK (10), som en förstudie, på uppdrag av LRF. Syftet var att ur ett LCA-perspektiv undersöka vad som händer, när typ-livsmedel framställs och transporteras i

den svenska livsmedelsproduktionen. Energianvändning, utsläpp av koldi- oxid, kväveoxider och metan beräknades för fläsket. Den funktionella enhe- ten var ett kg benfritt tillagat fläskkött. I analysen ingick odling av foder, uppfödning, transporter, slakt, lagring, förpackning och tillagning. Beräk- ningarna gjordes mest med hjälp av data från litteraturen.

Resultaten visar att den största energianvändningen under fläskets livscy- kel ligger i jordbruksledet. Detsamma gäller utsläpp av koldioxid, kvävedi- oxider och metan. Tillverkningen av kvävegödsel och energianvändningen under växtodlingen bidrar mest till energianvändningen och utsläpp i jord- bruksledet. För metan är det dock utsläppen från uppfödningen som domi- nerar. Den totala energianvändningen för hela livscykeln blev ungefär 50 MJ per kg tillagat benfritt fläsk.

5.3.2 Fläskkött 2

Olsson (21) jämförde energianvändningen för fläsk och baljväxter på uppdrag av Naturvårdsverket. Den funktionella enheten var 200 gram protein, vilket innebar 1,014 kg fläskkött. Energiinventeringen täckte odling, djurhållning, slakt, transporter, förpackning och tillagning/förvaring i hushållet. Studien baserades på litteraturdata och inte på observationer från enskilda gårdar.

Resultatet blev en total energianvändning på ca 46 MJ per kg tillagat kött. Huvuddelen av energin användes i jordbruket, ca 31 MJ per kg tillagat kött. Här ingår foderproduktion och uppfödning. Tillagning, slakt och trans- porter var också viktiga, medan förpackning och förvaring hade liten bety- delse. Tillagningsenergin mättes noggrant och fläsket kokades i gryta.

5.3.3 Fläskkött 3

Cederberg och Darelius studerade miljöpåverkan för fläsk fram till gårdsgrin- den (22). Resultaten presenterades i en doktorsavhandling (23). Foderodling, uppfödning och transporter ingick i analysen. Den funktionella enheten var ett kg ben- och fettfritt kött. Studien bygger på uppgifter från en gård i Halland, där allt spannmål producerades på nära håll och med reducerad jordbearbetning. I studien kvantifierades energianvändning, markresurser, toxicitet, bidrag till klimatförändringar, bildande av fotokemiska oxidanter, uttunning av stratosfärens ozonskikt, försurning och eutrofiering.

Ett viktigt resultat är betydelsen av att hushålla med kvävet bättre. Det gäller både kväveflöden i och genom djur såväl som i fodergrödor. Den totala

energianvändningen blev 22 MJ per kg benfritt fläsk. Produktionen av foder- spannmål som stod för den största förbrukningen. Utsläppen av koldioxid- ekvivalenter blev 4,8 kg per kg kött (ur ett 100-årsperspektiv). Ammoniak- utsläpp från djurhållningen bidrog mycket till utsläppen av försurande ämnen.

5.3.4 Fläskkött 4

Carlsson-Kanyama kartlade utsläppen av växthusgaser och energianvänd- ningen för fläsk i en studie som senare kom att ingå i en doktorsavhandling (18, 19, 20). I studien ingick växtodling, uppfödning, transporter, förädling och försäljning, men inte tillagning, förpackning och hemtransport. Den funktionella enheten var ett kg fläsk sålt i detaljhandeln i Sverige. Studien är inte företagsspecifik. I studien ingick även ris, potatis och bönor. Resultaten uttrycktes i energi och koldioxidekvivalenter (ur ett 20-årsperspektiv).

Resultaten visar att de totala utsläppen av koldioxidekvivalenter helt dominerades av jordbruksledet, vilket omfattar foderproduktion och uppföd- ning. De totala utsläppen av koldioxidekvivalenter (ur ett 20-årsperspektiv) blev 6,7 kg per kg fläsk i detaljhandeln. Av dessa kom drygt 5 kg från upp- födningen. Energianvändningen blev ca 34 MJ per kg fläsk i handeln. Även här dominerade jordbruksledet. En känslighetsanalys visade att den totala energianvändningen var känsligast för antaganden om hur stor del av djur- kroppen som utnyttjas för konsumtion. Utsläppen av växthusgaser berodde mest på antaganden om utsläpp av dikväveoxid från tillverkning och använd- ning av kvävegödsel.

5.3.5 Fläskkött 5

En livscykelanalys av fläsk gjordes under 2002 på uppdrag av Swedish Meats Den ingick i ett projekt, LCA livsmedel, som genomfördes på initiativ av LRF (24). Den funktionella enheten i fläskanalysen var 1 kg benfritt griskött som följdes från odling av råvaror fram tills det hade tillagats i hemmet. Resultaten redovisas som energianvändning, markanvändning och utsläpp av ämnen som påverkar klimatet, försurningen, övergödningen och bildandet av marknära ozon.

Resultaten visar att det är primärproduktionen, där odling av foder och uppfödning ingår, som står för den största miljöpåverkan. Den totala energi- användningen blev ca 36 MJ per kg tillagat fläsk. Utsläppen av koldioxid-

ekvivalenter (ur ett 100-årsperspektiv) blev 4,5 kg. De största möjligheterna till förbättring finns inom växtodlingen, där man kan hantera stall- och han- delsgödsel effektivare. Energi kan sparas vid slakt och genom mer resurs- extensiv foderproduktion.

5.3.6 Nötkött 1

Cederberg och Darelius studerade miljöpåverkan för nötkött fram till gårds- grinden (25). Studien kom senare att ingå som underlag i en doktorsavhand- ling (23). Foderodling, uppfödning och transporter fram till gårdsgrinden in- gick i analysen. Den funktionella enheten var ett kg benfritt kött. Studien bygger på uppgifter från en lantbruksskola. Tre olika uppfödningssystem studerades. Två system var konventionella, med antingen mycket kraftfoder eller mycket grovfoder i foderstaten. Det tredje systemet var ekologisk upp- födning med stor betesgång. I studien kvantifierades energianvändning, markresurser, toxicitet, bidrag till klimatförändring, fotokemiska oxidanter, uttunning av stratosfärens ozonskikt, försurning och eutrofiering.

Resultaten visar att energianvändningen per kg kött var avsevärt lägre för den ekologiska produkten än för de två konventionella. Det förklaras av den längre betesgången i det ekologiska systemet och att djuren åt ett energimäs- sigt billigt foder under den tid de stod inne. Total energianvändning blev ca 40 MJ per kg kött för det konventionella köttet och 22 MJ per kg för det eko- logiska. De två konventionella systemen var ganska likvärdiga avseende energianvändning, utsläpp av växthusgaser och bidrag till försurning och eutrofiering. Utsläppen av växthusgaser mätt som koldioxidekvivalenter (ur ett 100-årsperspektiv) blev ca 17 kg per kg kött för alla tre produkterna. Det var skillnad mellan ekologiska och konventionella produkter avseende pesti- cid- och markanvändning.

5.3.7 Nötkött 2

En livscykelanalys av nöt gjordes under 2002 på uppdrag av Swedish Meats. Den ingick i ett projekt, LCA livsmedel, som genomfördes på initiativ av LRF (24). Den funktionella enheten i analysen var 1 kg benfritt nötkött som följdes från odling av råvaror fram till tillagning i hemmet. Resultaten redo- visas som energianvändning, markanvändning och utsläpp av ämnen som påverkar klimatet, försurningen, övergödningen och bildandet av marknära ozon.

Resultaten visar att det är primärproduktionen, med odling av foder och uppfödning, som står för den allra största miljöpåverkan. Den totala energi- användningen blev ca 50 MJ per kg tillagat nötkött och utsläppen av kol- dioxidekvivalenter (ur ett 100-årsperspektiv) blev ca 14 kg. De största för- bättringspotentialerna finns inom växtodlingen där man kan hantera stall- och handelsgödsel effektivare. Metanutsläppen kan också minskas genom biogasproduktion från flytgödsel. Mer betesgång kan också minska energi- användningen.

5.3.8 Köttbullar

Johannisson och Olsson (26) gjorde en livscykelinventering av energianvänd- ningen för hemlagade köttbullar, kylda färdigstekta köttbullar och frysta fär- digstekta köttbullar. Syftet var att belysa hur energianvändningen för att till- laga mat påverkar den totala användningen Den funktionella enheten var 1 kg tillagade köttbullar i hushållet. Köttbullarna följdes från uppfödning, inklusive foderproduktion, via förädling, förvaring, tillagning och avfallshan- tering.

Resultaten visar att primärproduktionen, där odling av foder och uppföd- ning ingår, står för en väsentlig del av den totala energianvändningen. När köttbullarna tillagades i ugn var energianvändningen för att värma upp ugnen även en stor post i energibudgeten. Energianvändningen skiljde inte mycket mellan frysta färdigstekta, kylda färdigstekta eller hemlagade kött- bullar. Däremot var skillnaden stor mellan olika tillagningsmetoder i hem- met. Om konsumenten väljer färdigstekta köttbullar kan energianvänd- ningen minskas radikalt om man värmer köttbullarna i mikrovågsugn i stället för i vanlig ugn. Slutsatsen bygger dock på att man bara lagar två portioner per gång.

5.3.9 Kyckling 1

Johannisson och Olsson (26) gjorde en livscykelinventering av energianvänd- ningen för färsk hemlagad kyckling, djupfryst rå kyckling och butiksgrillad kyckling. Syftet var att belysa hur energiförbrukningen för att tillaga mat påverkar den totala användningen. Den funktionella enheten i analysen var 1 kg tillagad kyckling i hushållet. Kycklingen följdes från uppfödning, inklu- sive foderproduktion, via förädling, förvaring, tillagning i hemmet och avfalls- hantering.

Resultaten visar att primärproduktionen, där odling av foder och uppföd- ning ingår, står för en övervägande del av den totala energianvändningen. När kycklingen tillagades på platta blev energianvändningen lägre än vid till- lagning i vanlig ugn. Energianvändningen skiljde sig inte mycket åt mellan de undersökta kycklingvarianterna. Grillningen i butik krävde ungefär lika mycket energi som tillagning på spis i hemmet.

5.3.10 Kyckling 2

En livscykelanalys av kyckling gjordes på uppdrag av Svensk Fågel. Den ingick i ett projekt, LCA livsmedel, som genomfördes på initiativ av LRF (24, 27). Den funktionella enheten i analysen var 1 kg benfritt kycklingkött som följdes från odling av råvaror fram till dess att den wokas i hemmet. Resultaten redovisas som energiförbrukning, markanvändning och utsläpp av ämnen som påverkar klimatet, försurningen, övergödningen och bildandet av marknära ozon.

Resultaten visar att primärproduktionen, där odling av foder och uppföd- ning ingår, står för den allra största miljöpåverkan. Den totala energianvänd- ningen blev ca 27 MJ per kg tillagat kycklingkött och utsläppen av kol- dioxidekvivalenter (ur ett 100-årsperspektiv) blev ca 1,7 kg. De största för- bättringsmöjligheterna finns i växtodlingen, där man kan begränsa kväve- förlusterna, och i utfodringen där man kan optimera fodersammansättningen.